INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER

Relevanta dokument
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATT UPPHÖRA MED MORGONTIDNINGSPRENUMERATIONEN

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INTERNETTILLGÅNG OCH -ANVÄNDNING BLAND UNGA OCH GAMLA

SVENSKARS OCH INVANDRARES

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet FÖRTROENDE FÖR MEDIER

Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN

Läsvanestudien En presentation från Dagspresskollegiet

Hushållens nyhetskonsumtion hösten 2004

JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet MEDBORGARNAS SAMHÄLLSFÖRTROENDE

Hushållens nyhetskonsumtion hösten 2005

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. PM nr. 78

UNGAS NYHETSKONSUMTION I EN FÖRÄNDERLIG NYHETSVÄRLD

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. PM nr. 80

Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors vardag, varje dag och

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

DAGSPRESSKOLLEGIET, GÖTEBORGS UNIVERSITET LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET

Människors nyhetskonsumtion består inte bara av nyheter från en kanal utan

EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?)

Hushållsprenumeration och morgontidningsläsning

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 69

RADIOLYSSNANDE I VÄRMLAND 2014

FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER

De som tror på dagspressens snabba död verkar få alltmer stöd. Uppgifter om

Att kurvan för dagspressens samlade upplaga har varit nedåtgående de senaste

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76

Barnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas?

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Tidningsläsning bland arbetslösa

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Vanor och bruk

LOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET

SOM. Förtroende för facket Sören Holmberg

Arbetsrapport nr 7. Läsvanestudien. En tabellrapport. Rudolf Antoni och Therese Eriksson JMG. Institutionen för Journalistik och Masskommunikation

NYHETER BLAND UNGA VUXNA I GÖTEBORG

Nyhetsförmedling handlar om att ge människor den information de behöver och

AlliansSverige. Politik Media Kultur Livsstil. Tidsserier och resultat från den senaste SOM-undersökningen 2006

Prisnivå och tidsbrist skäl till prenumerationstvekan

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 71

RADIOVANOR EN FRÅGA OM ÅLDER

Medieinnehav i hushållen hösten 2004

VANANS MAKT TIDNINGSVANOR 2001

Tidningsprenumeration bland invandrare

MEDIEVANOR & MEDIEFÖRTROENDE

Radio kanaler, plattformar och förtroende

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Direktreklam: utveckling, användning, värdering

När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om

Papper och webb två sidor av samma mynt?

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

ULRIKA ANDERSSON STABILISERADE DIGITALA NYHETSVANOR

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Framtidens tidningsläsare

Nyhetslandskapet i Göteborgsregionen genomgår ständigt förändringar. Från att

KVÄLLSTIDNINGSLÄSNING PÅ PAPPER OCH DIGITALT

Människors vanor att läsa lokala morgontidningar har hållit sig på en förhållandevis

VIKTIGA EGENSKAPER HOS MORGONPRESSEN

JMG. Fokus på unga vuxna. Sociala förändringar och växande medieutbud skapar nya medievanor bland unga. Arbetsrapport nr. 46.

Mot nya läsvanor? Ulrika Andersson. Texten är hämtad ur:

Radiolyssnandet bland allmänheten i Sverige omfattar ungefär två timmar och

Bytt är bytt och kommer inte tillbaka?

EN VANLIG DAG: OM VARDAGSAKTIVITET OCH MEDIEEXPONERING

SOM-rapport nr 2009:26 SOM. Förtroende för Riksdagen Martin Brothén Sören Holmberg

Marknaden för nyheter vidgas kontinuerligt med utveckling av befintliga kanaler

FÖRTROENDE FÖR MEDIER I SVERIGE

Tidningsläsningen har blivit allt mer differentiera i det svenska samhället. Skillnaden

NYHETSKONSUMTION OCH REDAKTIONELL NÄRVARO HUR VIKTIGT ÄR DET? 250 möjligheter, Jönköping, 12 september 2017 ORSA KEKEZI & ULRIKA ANDERSSON

MEDIERS VÄRDE FÖR OLIKA GENERATIONER

ÖKAD POLARISERING I MORGONTIDNINGSLÄSNINGEN

Arbete och industri [Rudolf Antoni]

Nyhetslyssnande i Sveriges Radio Hannes Jacobsson och Åsa Nilsson [ SOM-rapport nr 2010:01 ]

Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2017

Skiftande mediepreferenser för annonser

Det fanns en tid då nya medier i Sverige fick sitt första genomslag i Skåne. Idag

Tidningar i brevlådor, på bussar och i ställ

SOM. Förtroendet för AMS. Sören Holmberg Åsa Nilsson

SOM. Förtroendet för Riksbanken. Sören Holmberg Åsa Nilsson

Radiolyssnande via olika apparater i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 2013 (procent)

Vem i hela världen kan man lita på? Mikael Wiehe och Hola Bandoola Band

från radioprat till musikskval

Västra Götaland har nu funnits som administrativ region ett par år. Regionen

Svenskarna och internet

Förtroendet för regeringen Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2011:17]

TIO ÅRS RADIOLYSSNANDE: EN ÖVERSIKT

Medieanvändning är en ganska utbredd sysselsättning bland ungdomar. Genom

Morgonpressens innehåll vad är läst och vad är viktigt 2007?

Medieförtroende och medieanvändning. Lennart Weibull

SOM-rapport nr 2008:11 SOM. Energiopinionen. Sören Holmberg

Att medierna dominerar som informationskällor i det moderna samhället är det

VAD MENAS MED NEGATIVA NYHETER?

När dagspressens upplagesiffror för år 2000 presenterades den 1 mars 2001

Christer Clerwall. Nyhetskonsumtion i Värmland

SOM-rapport nr 2008:5 SOM. Förtroendet för AMS. Johan Martinsson

ÅTERVÄNDANDE TIDNINGSLÄSARE I NY, BROKIG KOSTYM

SOM-rapport nr 2008:15 SOM. Förtroendet för SÄPO. Gabriella Sandstig Sören Holmberg Lennart Weibull

Medieförtroendets villkor

SOM-rapport nr 2008:4 SOM. Förtroendet för Riksbanken. Sören Holmberg

SOM. Förtroendet för SÄPO. Sören Holmberg Åsa Nilsson

Ju mer vi är tillsammans

Nyhetsintresset i Skåne: regionalt, nationellt eller internationellt?

Transkript:

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 39 TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER Karin Hellingwerf 3

Tidningar och andra medier Dagstidningsläsningen i Sverige ligger på en internationellt sett hög nivå. Sedan Dagpresskollegiet började mäta läsvanor i den årliga SOM-enkäten har den regelbundna morgontidningsläsningen legat på en relativt stabil nivå. Andelen läsare av en morgontidning minst fem dagar i veckan låg 1986 på 79 procent, 1991 låg andelen på 75 procent. De högsta siffrorna konstaterades i slutet på 198-talet och i början på 199-talet (81 procent) och den lägsta siffran som uppmätts är 71 procent år. Trots en generell stabilitet finns det förändringar som uppmärksammats. Tabell 1 redovisar läsvanestudiens mått på regelbundenhet i morgontidningsläsningen. Studien visar på en omfattande tidningsläsning som varit relativt stabil sedan 1985. Tidningsläsningen har dock sjunkit något sedan 1985. Bottenåret var 1986 då endast 71 procent tog del av någon morgontidning minst fem dagar i veckan. Tabell 1 Regelbundenhet i morgontidningsläsning 1985-1 (procent) Läsning/v 1985 1987 1989 1991 1 < 1 d/v 8 8 9 13 12 13 12 11 12 1-2 d/v 3 4 3 4 5 5 6 4 3 4 4 3 3-4 d/v 8 8 8 8 9 11 9 9 9 9 5 d/v 8 9 9 11 9 9 11 6-7 d/v 69 72 72 7 67 66 62 64 66 65 66 65 Totalt 1 1 1 99 Minst 5 d/v 79 8 81 79 78 76 71 74 75 76 77 75 Antal svar 444 1672 1578 1573 1684 1623 1618 1594 3288 3143 77 31 Syftet med denna PM är att redovisa hur den svenska tidningspubliken förhåller sig till konsumtion av andra medier.

Morgontidningsläsning och konsumtion av andra nyhetsmedier Tidigare studier har visat att läsningen är mer omfattande än så. De regelbundna tidningsläsarna tar ofta del av ytterligare en morgontidning regelbundet (jfr Mediebarometern 1). Tabell 1 redovisar andelen flertidningsläsare. Under åren 1988, - tog -22 procent av de regelbundna läsarna del av ytterligare en morgontidning minst tre gånger i veckan. Under åren och låg andelen flertidningsläsare legat på 18 procent. De senaste två åren har antytt en återhämtning av flertidningsläsningen, procent och 21 procent 1. Tabell 2 Andel 15-75 år som tar del av fler än en morgontidning minst 3 ggr/v (procent). 1987 1989 1991 1 25 21 21 18 18 18 18 21 Det diskuterats ofta i vilken utsträckning konsumtion av andra massmedier påverkar människors benägenhet att regelbundet ta del av morgonpress. Undersökningar under 198- och början på 199-talet har visat att de svenska massmedierna tenderar att komplettera varandra vilket till stor del beror på en utpräglad funktionsuppdelning i det svenska massmediesystemet (jfr Weibull ). Inom etermedierna har 199-talet kännetecknats av en utveckling mot ett mångkanalssystem som finns i flera andra länder. Samtidigt har de gamla kanalernas innehållsprofiler anpassats till en bredare publik. Tabell 3 redovisar tittandet på olika nyhetskanaler i etermedierna de olika mätåren. Vid tolkningen av tabellen är det viktigt att hålla i minnet att både utbudet av kanaler och enkätfrågan har förändrats över tid. Resultatet visar att 1989 tog den svenska allmänheten i genomsnitt del av 1,2 nyhetskanaler i något etermedium minst 5 dagar per vecka och 1 har siffran ökat till 2,4 kanaler. Ökningen är framförallt ett resultat av att de som redan tar del av nyheter i etermedierna nu har möjlighet att ta del av fler nyhetskanaler. Andelen som inte tagit del av någon nyhetskanal ligger med några undantag omkring procent under åren 1989-1.

Tabell 3 Andel 15-75 år som tittar på nyhetsprogram minst 5 dgr/vecka, antal kanaler (procent) 1989 199 1991 1992 1 Ingen nyhetskanal 21 23 25 21 19 17 18 21 19 19 18 i etermedierna Genomsnittligt 1,2 1,8 1,8 1,9 1,9 2,2 2,2 2,2 2,3 2,6 2,5 2,8 2,4 antal kanaler En kanal 26 27 26 24 24 22 23 21 19 17 19 15 15 Två kanaler 22 19 19 19 21 19 16 17 15 14 Tre kanaler 15 18 15 17 17 18 16 16 15 16 15 16 14 Fler än tre kanaler 16 14 15 19 21 23 23 27 31 29 35 38 För att få ett grepp om frågan ifall det ökade tittandet på nyhetskanaler uppvisar samband med minskad tidningsläsning presenteras i tabell 4 andelen morgontidningsläsare i relation till hur många nyhetskanaler man sett på. Tabell 4 Andel läsare 15-75 år av en morgontidning sett till tittande på nyhetskanaler, 1989,,,, 1, antal kanaler (procent) Morgontidningsläsning Ingen kanal En kanal Två eller flera kanaler Differens 1989 Minst någon g/v 88 91 91 +3 Minst 5 g/v 72 81 85 +13 Minst någon g/v 84 86 88 +4 Minst 5 g/v 63 71 8 +17 Minst någon g/v 84 88 9 +6 Minst 5 g/v 65 72 81 +16 Minst någon g/v 83 88 9 +7 Minst 5 g/v 64 72 8 +16 1 Minst någon g/v 81 83 9 +9 Minst 5 g/v 59 72 8 +21 Utveckling Minst någon g/v -7-8 -1 Minst 5 g/v -12-9 -5 Anm. Den nyhetskanaler som ligger till grund för beräkningarna är 1989; Lokalradionyheter, Aktuellt, Rapport, Dagens eko, Regionala TV-nyheter. ; Lokalnyheter i radion, Ekonyheterna i riksradion, Aktuellt i kanal, Rapport i TV2, Regionala nyheter i TV2, Morgon-TV i TV2, Nyheterna i TV4, Lokala nyheter i TV4, Morgon-TV i TV4 och TV3 Direkt. -1; Lokalnyheter i radions P4, Ekonyheterna i riksradion, Nyheter i privat lokalradio, Aktuellt i SVT, Rapport i SVT, Regionala nyheter i SVT, Morgon-TV i SVT, Nyheterna i TV4, Lokala nyheter i TV4, Morgon-TV i TV4 och TV3 Direkt.

Tabellen bekräftar i stort tidigare undersökningar som visar att medierna snarare tenderar att komplettera varandra än konkurrera med varandra (jfr Hellingwerf, Wadbring ). Det intressanta är att andelen morgontidningsläsare snarare går ned bland de som inte tar del av någon eller bara en annan nyhetskanal. Särskilt tydligt är detta mönster när det gäller tidningsläsning med minst fem nummer per vecka men även läsning med minst ett nummer per vecka har gått ned bland de som ej ser på nyhetskanaler. Under 199-talet har det svenska medielandskapet genomgått en väsentlig förändring. I en del av denna förändring märks bland annat ett ökat inslag av regionala och lokala satsningar från de marksända tv-bolagen. Om vi anpassar ovanstående diskussion till publiken i det svenska mediesystemet utifrån Weibulls () resonemang kring funktionsuppdelning mellan de svenska medierna är det klart att morgonpress är att betrakta som ett basmedium vars huvudsakliga uppgift är att förmedla lokal information. Det andra basmediet är TVn som för stora grupper av människor huvudsakligen har en underhållande funktion. Det intressanta är om förändringar i mediemiljön där TVn och radion blir mer lokal och dagstidningar blir mer underhållande kommer att få konsekvenser för hur vi förhåller oss till olika massmedier. Karaktäristiskt för nyhetsintresserade har dock alltid varit att man tar del av både tidningar, radio och tv (jfr Hellingwerf, Wadbring ). I sammanhanget är det också intressant att ställa frågan hur dagstidningar och nyhetsportaler på Internet kommer in här. Figurerna 1a- 11b redogör för hur olika medier konkurrerar och kompletterar varandra genom att studera i vilken utsträckning konsumenter av olika nyhetsmedier tar del morgontidningar. I figurerna redovisas två mått för regelbunden morgontidningsläsning. Dels läsningen minst någon gång per vecka och dels läsning minst 5 gånger per vecka. Huvudintrycket av resultaten är att andelen regelbundna morgontidningsläsare ligger på en mycket hög nivå oberoende av i hur stor utsträckning de tar del av andra medier. Ett intressant drag är dock att morgontidningsläsningen tenderar att vara lägre bland regelbundna användare av kvällspress och av ett antal programtyper som teoretiskt borde kunna konkurrera med morgonpressen sett till mediets funktion (jfr Weibull ). När det gäller kvällstidningsläsningen kan det konstateras att de mest regelbundna kvällstidningsläsarna tenderar att ta del av morgonpress i något lägre utsträckning än personer som inte är lika flitiga kvällspressläsare. Mönstret gäller för samtliga undersökningsår, vilket tyder på att det råder en viss konkurrens mellan dessa båda medier. Fr o m 1991 finns även en fråga om hur ofta man tar del av 3-minutersnyheterna i TV3 och Nyheterna i TV4. I 1992 års undersökning frågades även om morgon-tv och de lokala nyheterna i TV4. I års undersökning frågades också om morgon-tv i TV2. Sedan har det också ställts frågor om hur regelbundet man tar del av dagstidningar och nyhetsportaler på Internet. Anmärkningsvärt är att svaren på dessa frågor i stort följer samma mönster som för kvällspressen i kombination med morgonpress dvs. de som dagligen tar del av kanalen läser tidningar i något lägre utsträckning än de som inte tar del av kanalen. Detta gäller särskilt de som regelbundet ser på 3-minutersnyheterna i TV3, något som tyder på att dessa nyhetsprogram fångar upp personer som annars inte är regelbundna nyhetskonsumenter. Samtidigt är det intressant att konstatera att detta är programtyper av mer

underhållande och/eller av lokal karaktär än Aktuellt och Rapport i Sveriges Television och Dagens eko i riksradion. När det gäller de Aktuellt, Rapport, Dagens Eko och lokala nyheter i radio är förhållandet motsatt. Ju mer regelbundet man konsumerar nyheter i dessa kanaler, desto större är sannolikheten att man är regelbunden morgonpressläsare. Tendenserna är visserligen tämligen svaga, vilket innebär att tolkningar bör göras med största försiktighet. Något som dock bekräftar att de traditionella etermedierna fortfarande är ett komplement till dagspressen är att tendenserna är desamma under samtliga undersökningsår. Undantaget var lyssnandet på lokala nyheter som direkt efter omläggningen av radion följde samma mönster som kvällspressen och de nya kanalerna, men som efter något år kommit att följa samma mönster som Aktuellt och Rapport. I debatten om konkurrensen på mediemarknaden framförs ofta att Internet är den mediekanal som skulle kunna hota dagspressen. Några sådana tendenser märks inte här. Både de som regelbundet tar del av en dagstidning via Internet och de som inte gör det läser morgontidningar i lika stor omfattning. I jämförelse med situationen finns det dock en svag antydan om att andelen morgontidningsläsare på papper minskat bland dem som regelbundet läser en tidning på Internet.

Figur 1a Andel morgontidningsläsare 15-75 minst en gång per vecka sett till regelbundenhet i kvällstidningsläsning 1987-1 (procent) 9 8 7 6 5 4 Läser kvällspress 6-7 dagar/v 1987 1988 1989 1991 1992 1 Figur 1b Andel morgontidningsläsare 15-75 minst fem gånger per vecka sett till regelbundenhet i kvällstidningsläsning 1989,,, och 1 1989-1 (procent) 9 8 7 6 5 4 Läser kvällspress 6-7 dagar/v 1989 1

Figur 2a Andel morgontidningsläsare 15-75 år minst en gång per vecka sett till regelbundenhet i lyssnande på lokala radionyheter i riksradion 1987-1 samt i privat lokalradio -1 (procent) 9 8 7 Lyssnar på lokala radionyheter 5-7 dagar/v 6 5 4 Lyssnar på lokala nyheter i privat lokalradio 5-7 dagar/v 1987 1988 1989 1991 1992 1 Figur 2b Andel morgontidningsläsare 15-75 år minst fem gånger per vecka sett till regelbundenhet i lyssnande på lokala radionyheter i riksradion 1989,,, och 1 samt i privat lokalradio - 1 (procent) 9 8 7 Lyssnar på lokala radionyheter 5-7 dagar/v 6 5 4 Lyssnar på lokala nyheter i privar lokalradio 5-7 dagar/v 1989 1

Figur 3a Andel morgontidningsläsare 15-75 år minst en gång per vecka sett till regelbundenhet i tittande på Aktuellt 1989-1 (procent). 9 8 7 6 5 4 Tittar på Aktuellt 5-7 dagar/v 1987 1988 1989 1991 1992 1 Figur 3b Andel morgontidningsläsare 15-75 år minst fem gånger per vecka sett till regelbundenhet i tittande på Aktuellt 1989,,, och 1 (procent). 9 8 7 6 5 4 c Tittar på Aktuellt 5-7 dagar/v 1989 1

Figur 4a Andel morgontidningsläsare 15-75 år minst en gång per vecka sett till regelbundenhet i tittande på Rapport 1989-1 (procent) 9 8 7 6 5 4 Tittande på Rapport 5-7 dagar/v 1987 1988 1989 1991 1992 1 Figur 4b Andel morgontidningsläsare 15-75 år minst fem gånger per vecka sett till regelbundenhet i tittande på Rapport 1989,,, och 1 (procent) 9 8 7 6 5 4 Tittande på Rapport 5-7 dagar/v 1989 1

Figur 5a Andel morgontidningsläsare 15-75 år minst en gång per vecka sett till regelbundenhet i tittande på nyheterna i TV4 1991-1 (procent) 9 8 7 6 5 4 Tittar på nyheterna i TV4 5-7 dagar/v 1991 1992 1 Figur 5b Andel morgontidningsläsare 15-75 år minst fem gånger per vecka sett till regelbundenhet i tittande på nyheterna i TV4,, samt 1 (procent) 9 8 7 6 5 4 Tittar på nyheterna i TV4 5-7 dagar/v 1

Figur 6a Andel morgontidningsläsare 15-75 år minst en gång per vecka sett till regelbundenhet i tittande på 3-minutersnyheterna i TV3 1991-1 9 8 7 6 5 4 Tittar på 3- minutersnyhetrna i TV3 5-7 dagar/v 1991 1992 1 Figur 6b Andel morgontidningsläsare 15-75 år minst fem gånger per vecka sett till regelbundenhet i tittande på 3 minutersnyheterna i TV3,, samt 1 9 8 7 6 5 4 Tittar på 3- minutersnyheterna i TV3 5-7 dagar/v 1

Figur 7a Andel morgontidningsläsare 15-75 år minst en gång per vecka sett till regelbundenhet i tittande på morgontv i TV4 1992-1 (procent) 9 8 7 6 5 4 Tittar på morgontv i TV4 5-7 dagar/v 1992 1 Figur 7b Andel morgontidningsläsare 15-75 år minst fem gånger per vecka sett till regelbundenhet i tittande på morgontv i TV4,, och 1 (procent) 9 8 7 6 5 4 Tittar på morgontv i TV4 5-7 dagar/v 1

Figur 8a Andel morgontidningsläsare 15-75 år minst en gång per vecka sett till regelbundenhet i tittande på morgontv i TV2 1992-1 (procent) 9 8 7 6 5 4 Tittar på morgontv i TV2 5-7 dagar/v 1 Figur 8b Andel morgontidningsläsare 15-75 år minst fem gånger i veckan sett till regelbundenhet i tittande på morgontv i TV2,, och 1 (procent) 9 8 7 6 5 4 Tittar på morgontv i TV2 5-7 dagar/v 1

Figur 9a Andel morgontidningsläsare 15-75 år minst en gång per vecka sett till regelbundenhet i tittande på lokala nyheter i TV4-1 (procent). 9 8 7 6 5 4 Tittar på lokala nyheter i TV4 5-7 dagar/v 1992 1 Figur 9b Andel morgontidningsläsare 15-75 år minst fem gånger per vecka sett till regelbundenhet i tittande på lokala nyheter i TV4,, och 1 (procent). 9 8 7 6 5 4 Tittar på lokala nyheter i TV4 1

Figur a Andel morgontidningsläsare 15-75 år minst en gång per vecka sett till regelbundenhet i tittande på regionala nyheter i SVT2 1987-1 (procent). 9 8 7 6 5 Tittar på regionala nyheter i SVT2 5-7 dagar/v 4 1987 1988 1989 1991 1992 1 Figur b Andel morgontidningsläsare 15-75 år minst fem gånger per vecka sett till regelbundenhet i tittande på regionala nyheter i SVT2 1989,,,, och 1 (procent). 9 8 7 6 5 Tittar på regionala nyheter i SVT2 5-7 dagar/v 4 1989 1

Figur 11a Andel morgontidningsläsare 15-75 år minst någon gång vecka sett till läsning av tidningar på Internet och 1 (procent). 9 8 7 6 5 4 Läser Aftonbladet på Internet 6-7 dagar/v Läser Aftonbladet på Internet Läser någon dagstidning på Internet 6-7 dagar/v Läser någon dagstidning på Internet 1 Figur 11b Andel morgontidningsläsare 15-75 år minst fem gånger per vecka sett till läsning av tidningar på Internet och 1 (procent). 9 8 7 6 5 4 Läser Aftonbladet på Internet 6-7 dagar/v Läser Aftonbladet på Internet Läser någon dagstidning på Internet 6-7 dagar/v Läser någon dagstidning på Internet 1

Referenser Eriksson, Therese (2); Vanans makt - tidningsvanor 1. I Holmberg, Sören och Weibull, Lennart (red) Det våras för politiken. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet Björkqvist Hellingwerf, Karin () Den svenske tidningsläsaren: Läsvanor för dagspress. Pressutredningen. Arbetsrapport från expertgruppen, nr 2. Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. Lithner, Anders (); Alla läser tidningen nästan. I Wadbring, Ingela och Weibull, Lennart (red) Tryckt. kapitel om dagstidningar i början av -talet. Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet Mediebarometer 1; I Medienotiser nr 1:2. Göteborg: Nordicom-Sverige, Göteborgs universitet Strid, Jan (); Viktigt innehåll då och nu. I Wadbring, Ingela och Weibull, Lennart (red) Tryckt. kapitel om dagstidningar i början av -talet. Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet Wadbring, Ingela () Etermediernas betydelse. I Wadbring, Ingela och Weibull, Lennart (red) Tryckt. kapitel om dagstidningar i början av -talet. Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet Weibull, Lennart (); Att studera dagspressen i Sverige - utgångspunkter. I Wadbring, Ingela och Weibull, Lennart (red) Tryckt. kapitel om dagstidningar i början av -talet. Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet.

Dagspresskollegiet en presentation Dagspresskollegiet är ett forskningsprogram vid Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. Programmet startades 1979, och är huvudsakligen finansierat av Tidningsutgivarna. Syftet har ända sedan starten varit att belysa dagspressens utveckling i samhället på tre sätt, framför allt ur ett publikperspektiv: Hur dagstidningsläsningen utvecklas över tid Vilka faktorer som bestämmer användningen av och uppfattningen om dagspress Samspelet mellan dagspress och andra medier Genom årliga studier av dagstidningsläsning och andra medievanor har det efterhand byggts upp en solid kunskap kring vad som över lång tid karaktäriserat den svenska allmänhetens medieval. Dagspresskollegiets PM-serie finns sedan 2 enbart påi n- ternet Gamla rapporter kan, i de fall de inte är utgångna, beställas från Dagspresskollegiet. Se vidare www.jmg.gu.se/projekt/dagspresskollegiet, där också andra publikationer finns listade. Metod De data som ligger till grund för analysen är hämtade från de nationella Riks-SOMundersökningarna som varje år sedan 1986 genomförs av SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Varje undersökning genomförs med i det närmaste identiska förutsättningar för att resultaten från de olika åren ska vara jämförbara. Undersökningen genomförs i form av en postenkät till ett slumpmässigt urval som mellan 1992 och omfattat 28 personer, svenska och utländska medborgare, samtliga boende i Sverige i åldrarna 15-8 år. Från och med omfattar Riks-SOM-undersökningen två urval om vardera 28 personer, där förutsättningarna är identiska och där de frågor som ställts till båda urvalen kan behandlas som ett sammanhängande datamaterial. Från och med SOM-undersökningen utökades respektive urval till personer och åldersintervallet till 15-85 år. Den genomsnittliga svarsfrekvensen för åren 1986-1 är 68 procent. Svarsfrekvensen för 1 var 67 procent. För en närmare beskrivning av frågeformulär, genomförande och utfall hänvisas till Nilsson (2). 1 1 Nilsson, Åsa (2) Den nationella SOM-undersökningen 1, i Holmberg, Sören och Weibull, Lennart (red) Det våras för politiken. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet, rapport nr.