Statligt stöd till näringslivet

Relevanta dokument
Statistik 2011:07. Statligt stöd till näringslivet 2010

S2005:007. Statligt stöd till näringslivet 2004

S2007:007. Statligt stöd till näringslivet 2006

Statistik Statligt stöd 2009

Statistik Statligt stöd 2008

Svenskt Näringslivs syn på den svenska energipolitiken. Maria Sunér Fleming

S2008:004. Statligt stöd till näringslivet 2007

Uppdrag att medverka i genomförandet av EU:s Strategi för Östersjöregionen och dess handlingsplan

Kommenterad dagordning NU Näringsdepartementet. Konkurrenskraftsrådet den 25 Maj 2010

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012

Europa 2020 och dess kopplingar till Värmlands tillväxt och utveckling

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av

Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet

Ny struktur för Landsbygdsprogrammet överordnat Växtlustteman

Bryssel den 12 september 2001

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum?

Halland och målen i Europas 2020-strategi

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av

Lönar det sig att gå före?

Förordningen om stöd av mindre betydelse FRÅGEFORMULÄR

Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency ETT KLIMATPOLITISKT RAMVERK FÖR SVERIGE

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Regeringens politik för ökat bostadsbyggande

Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning

Business Region Göteborg

Ambitioner till sänkta men bättre riktade statsstöd inom EU

Information om klimatklivet Naturvårdsverket

N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning

Regionalekonomi i Bergslagsbanans arbetsmarknadsregioner

Katrineholm. Hur har det gått i Sörmland? års redovisning av länets Lissabonindikatorer

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005

Delårsrapport Almi Företagspartner

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser

Regionala företagsstöd och de nya förordningarna

Nyhetsbrev om inre marknaden

N2012/2984/MK. Europeiska kommissionen DG Konkurrens

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Fler växande företag fler jobb

EU:s Strukturfondsprogram Europeiska Unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden

Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden

13 Jordbruket i EU. Sammanfattning. Växtodling och företag

Fungerande och fragmenterat

Bevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden:

Ny klimat- och energistrategi för Skåne

På spaning efter tillväxt

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011

Politik för tillväxt och fler jobb. Finansminister Anders Borg 16 maj 2014

Policy Brief Nummer 2014:3

Perspektiv Helsingborg

Skatt på företagande. maj Skattejämförelse för företagare i Sverige och 20 andra länder

1(7) Bara naturlig försurning. Bilaga 3. Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN. Resultattavlan för statligt stöd uppdatering för Rapport om statligt stöd som beviljats av EU:s medlemsstater

För delegationerna bifogas rådets slutsatser om Arktis, antagna av rådet den 20 juni 2016.

Nyföretagande. Fördelade på industri- respektive tjänstenäringar för vissa kommunområden i Skåne län* Per invånare i ålder år.

Förslag till Nationell biogasstrategi 2.0. Maria Malmkvist, Energigas Sverige Stockholm

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk

RAPPORT JUNI Hotellmarknaden i EU. En kartläggning av storlek och utveckling Perioden

fler Jobb åt gör sverige unga grönare utveckla småföretagen möjligheter hela landet Budgetpropositionen 2014 centerframgångar

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av november månad 2013

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. C-BIC Fas 3 och framtiden?

EUROPAS TILLVÄXTKÄLLOR

Strategi för internationellt arbete - remissvar

11346/16 ehe/np 1 DG E 1A

Märtha Puranen Tillväxtverket

Landskrona i Öresundsregionen

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

S2004:006. Utlandsägda företag

Arbetsmarknadsläget augusti 2013

Utsläppsrättspris på Nord Pool

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

Handelsintegration och välfärdsutveckling på Åland under EU-medlemskapet

En sammanhållen klimat- och energipolitik

EU:s statsstödsregler

Samverkan som framgångsfaktor för forskning och innovation Johanna Adami, leg. läk. professor

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

SVEKET. - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga

3 Den offentliga sektorns storlek

Europa Anne Graf

Det ryska importstoppets påverkan på mjölksektorn i Sverige

Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning

Roland BLADH 30 augusti

The theoretical firm is entrepreneurless the Prince of Denmark has been expunged from the discussion of Hamlet (Baumol 1968)

Kommerskollegiums vision. Kommerskollegium. Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Kommerskollegiums uppdrag.

Ekonomisk månadsrapport augusti 2013

Näringsdepartementet i rollen som användare och beställare i relation till Nyps

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och. Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och

Elanvändningen i historiskt ljus - NEPP:s scenarier för 2030/2050, utifrån en historisk tillbakablick

En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder. För ett Sverige som håller ihop (2017/18:179)

INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen

SKANE PAVERK AR SVERIGE. hela

Svensk klimatpolitik SOU 2008:24

Arbetsmarknadsläget oktober 2014 Skåne län

Mismatch. Ekonomiska Läget. Tillväxt och Rättvisa. Kraftigt BNP-fall följs av kraftig tillväxt P-nivå, index 2007 kvartal 4 = 100

Europeiska unionens råd Bryssel den 17 juni 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Transkript:

Statligt stöd till näringslivet 1

Statligt stöd projektet omfattar: -Att bygga upp en databas (med makro och mikro data). -En statsstödrapportering som Sverige lämnar till WTO respektive EUkommissionen. -En statistikrapport där omfattning av stödet presenteras på ett lättillgängligt sätt. 2

I början av 2005 ändrade regeringen ITPS (numera TVA) instruktion genom följande tillägg: 4 a Institutet för tillväxtpolitiska studier skall årligen följa upp och till regeringen rapportera förekomsten av stöd till näringslivet i enlighet med de återrapporteringskrav som följer av Europeiska gemenskapernas och Världshandelsorganisationens (WTO) bestämmelser om statligt stöd. Institutet skall utveckla och effektivisera rapporteringen. 3

Enligt statsstödsreglerna skall varje medlemsstat vara öppen med sin användning av statligt stöd. Därför görs denna undersökning varje år. 4

Stöd till näringslivet i EU27-länder Konkurrensens politik är en viktig del i EU:s politik. Den sammanfattas så här: An open market economy with free competition. 5

EU:s Lissabonstrategi (2001): LISSABONSSTRATEGIN ANTOGS av: EU-länderna blir världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi. Ambitioner till sänkta men bättre riktade stöd inom EU. 6

Figur 1 Statligt stöd efter branschgrupp EU15 (vänster) och Sverige (höger) 1995 och 2009 (procent) EU15 Sverige 100,0 100,0 80,0 80,0 60,0 1995 60,0 1995 40,0 2009 40,0 2009 20,0 20,0 0,0 Jordbruk Industrin övriga 0,0 Jordbruk Industrin övriga 7

Stödet till företag i jordbrukssektorn i EU15 minskade med knappt 10 procentenheter mellan 1995 och 2009. I Sverige var minskningen 25 procentenheter under samma period. (exkl. järnvägar och krisåtgärder). 8

Statligt stöd i procent av BNP 1997 1999 2008 2010»EU Sverige 1997 1,4 0,9 1999 1,2 0,8 2008 0,5 0,9 2008* 2,2 1.2 2010* 3,6 (2009) 1,7 * med finanskrisåtgärder. 9

Statligt stöd efter mål och politikområde Horisontell mål: -FoU; Miljö; SME; Handel; Spara energi; övrig mål Särskilda sektorer: Varvsindustrin; övrig Regionala mål: Fattiga regioner 2006 uppvisade stöd i Sverige att vara riktad 99 procent till horisontella mål (inkluderat det regionala stödet). 10

Tabell 2: Stöd till industri och tjänstesektorn fördelat på typ av stödinstrument, EU27 och nordiska länder i procent, årsgenomsnitt 2007-2009. Länder/området Bidrag Skattelättnader Tillskott av aktiekapital Mjuka lån Uppskjuten skatt Garantier Totalt Sverige 18,0 82,0 0,0 0,0 0,0 0,0 100,0 Finland 61,0 30,0 2,0 7,0 0,0 0,0 100,0 Danmark 96,0 4,0 0,0 0,0 0,0 0,0 100,0 EU27 51,0 44,0 1,0 3,0 0 1,0 100,0 Anm: exkl. krisåtgärder. Källa: DG konkurrens. 11

Figur 11 Offentliga stödet till industrin och tjänstesektorn under perioden 2003-2010 i Sverige, i löpande priser (mnkr) 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Offentliga stöd exkl. krisåtgärder Offentliga stöd inkl. krisåtgärder 12

Figur 12 Statligt stöd till industrin och tjänstesektorn i procent av BNP i Sverige och EU27 1999-2010 4,00 3,50 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Sverige exkl krisåtgärder Sverige Inkl krisåtgärder EU27 exkl krisåtgärder EU27 inkl krisåtgärder 13

Tabell 1. Offentliga stödets nettokostnader fördelade på ändamål. Miljoner kronor, löpande priser. Sektor/ändamål 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Skatteutgifter vid användning av energi 17 550 16 414 19 671 20173 19697 19288 17760 18430 Energistöd 1 105 1 613 1 338 2022 2720 2989 2971 3271 Företags- och branschspecifik stöd 1 539 1 677 1 699 1705 1790 1888 1924 1830 Stöd till FoU 666 645 653 706 755 567 745 714 Stöd till småföretag 144 161 147 81 93 45 157 54 Exportstöd 1 1 1 1 1 0 0 0 Arbetsmarknadsstöd 1 728 1 999 2 438 2417 1 281 927 887 1271 Därav: anställningsstöd 826 1 183 1 546 1617 825 610 570 624 starta-eget-bidrag 876 816 892 800 456 317 317 647 Regionalt stöd 1 500 1 453 1 530 1726 1 967 1 794 1 621 1 401 Därav: regionalt utveck lingsstöd 361 319 364 606 607 496 521 436 nedsatta socialavgifter 425 484 506 562 588 626 521 516 transportbidrag 357 359 380 491 312 565 369 351 Övrigt stöd 1116 677 821 1638 1571 1097 1679 941 Därav: efterbehandling av förorenade områden 416 588 483 237 293 394 mindre hyres- och studentbostäder 373 560 611 655 1310 460 Summa offentliga stöd 25 349 24 640 28 298 30469 29876 28595 27744 27912 Summa offentliga stöd exkl. krisåtgärder 28595 27744 27912 Krisåtgärder till stöd för näringslivet 11 000 35 262 28719 Summa offentliga stöd inkl. krisåtgärder 39595 63006 56631 14

Statliga stödets nettokostnader 2004-2010 Kultur och transport (mkr) mkr 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Kulturpolitiskt stöd 1 056 953 981 991 981 1 136 1095 Transportpolitiskt stöd 491 469 580 559 733 538 565 Summa 1 547 1 423 1 561 1 550 1 714 1 674 1 660 15

sammanfattning Sverige har uppnått EU-Lissabons strategin när det gäller horisontell stöd med ca 99 procent. Sverige har minskat ad hoc statligt stöd sedan år 1995, då stödet inriktades på branschövergripande mål av gemenskapsintresse. 16