Förordningen om stöd av mindre betydelse FRÅGEFORMULÄR

Transkript

1 Förordningen om stöd av mindre betydelse FRÅGEFORMULÄR ER PROFIL Särskilda regler för personuppgiftsskyddet: Era svar och personuppgifter kommer att läggas ut på internet, såvida ni inte motsätter er detta för att det skulle skada era legitima intressen. I så fall kan vi offentliggöra ert bidrag anonymt. Reglerna om skydd av personuppgifter finns på webbplatsen Europa: Har ni invändningar mot att er identitet lämnas ut? 02. Är något av undantagen i artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar 1 relevant för ert svar? Om ja, ange i så fall tydligt vilka delar som inte får lämnas ut, motivera behovet av konfidentiell behandling och översänd en icke-konfidentiell version av ert svar för publicering på kommissionens hemsida. Ange kontaktuppgifter nedan. Namn Organisation som företräds Huvudsaklig verksamhet Anders Johannesson Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) Ort (land) E-postadress Sverige Anders.johannesson@lrf.se ANMÄRKNING: Ni uppmanas besvara frågorna i ordningsföljd, men ni måste inte besvara alla frågor. Ni har också möjlighet att lämna kompletterande upplysningar som ni anser vara relevanta och som inte omfattas av frågorna i formuläret. 1 EGT L 145, , s. 43.

2 AVSNITT A: FAKTAUPPGIFTER FÖR ANVÄNDNINGEN AV FÖRORDNINGEN OM STÖD AV MINDRE BETYDELSE Frågor riktade till offentliga myndigheter (lokala och centrala): 1. Vilka syften har er myndighet eftersträvat med det beviljade stödet enligt förordningen? Om möjligt, gör en uppskattning av procentandelarna för mindre stöd som beviljats för olika syften. 2. Har ni gjort en konsekvensbedömning (övergripande eller enskild) för stöden som beviljats? Om ja, förklara och sammanfatta de huvudsakliga resultaten. 3. Angående åtgärderna för vilka ni har använt förordningen om stöd av mindre betydelse, vad skulle ni möjligen ha gjort om det inte eisterade någon sådan förordning? 4. I vilken utsträckning har den ekonomiska och finansiella krisen påverkat beviljandet av stöd av mindre betydelse i er medlemsstat? Om det har skett någon påverkan, kan ni vänligen beskriva den och ange om och hur era myndigheter har anpassat sin politik för beviljande av statligt stöd? Förklara särskilt huruvida ni har upplevt en ökning av stöd av mindre betydelse som är direkt riktade till företagens svårigheter att få tillgång till finansiering. Vänligen förklara, om möjligt, i vilken utsträckning detta var relevant för små, medelstora respektive stora företag. AVSNITT B: ALLMÄNNA POLICYFRÅGOR OM STÖD AV MINDRE BETYDELSE 5. Beskriv de utifrån er synvinkel främsta positiva ekonomiska effekterna av det stöd som ges i enlighet med förordningen om stöd av mindre betydelse. Motivera ert svar och ge konkreta eempel. Det är ett jämförelsevis okrångligt sätt att få fram viktiga insatser, t.e. för att subventionera behandling av avlägset belägna akut sjuka djur. 6. Beskriv de utifrån er synvinkel främsta eventuella negativa ekonomiska effekterna hos det stöd som ges i enlighet med förordningen om stöd av mindre betydelse. Motivera ert svar och ge konkreta eempel. De minimis har använts till stödformer som snarare borde ha notifierats som statsstöd, men regering och myndigheter har istället valt de minimis p.g.a. att det har varit en smidigare hantering. Detta har inneburit en betungande administrativs börda för företagen att hålla reda på hur mycket stöd de mottagit. Eempelvis Landsbygdsprogram, nedsatt arbetsgivaravgift för först anställd, biogasstödet. 7. Anser ni att tillämpningen av förordningen om stöd av mindre betydelse i praktiken har påverkat konkurrensen och/eller handeln mellan medlemsstater? 2

3 Var god ange i vilka fall och varför. Ta i synnerhet hänsyn till de aggregerade effekterna av stöden av mindre betydelse. 8. Har ni konkreta eempel där stöd av mindre betydelse som beviljats av en annan medlemsstat/region har haft en effekt på företag i er medlemsstat/region? De mininimis reglerna för SME-företag ( ) tillämpas i stödområden A i Norra Sverige för nedsättning av socialavgiften, men inte för jordbruksföretag. Detta innebär att andra sektorer får lägre arbetskraftskostnader, men jordbrukare måste betala full avgift. Detta innebär en negativ effekt för lantbruksföretag inom stödområde A, dels i konkurrensen om arbetskraft, dels genom försämrat ekonomiskt utfall. Problemet är alltså att konkurrensen och förutsättningarna behandlas olika för olika företag inom stödområde A. Utanför stödområde A är socialavgifterna harmoniserade. 9. Anser ni att förordningen om stöd av mindre betydelse har några särskilda positiva eller negativa effekter på små och medelstora företag jämfört med stora företag? Försumbara stöd träffar jordbrukssektorns företag från flera olika politikområden. Utöver insatser inom landsbygdspolitiken kan också program beröras inom energipolitiken, nedsatt arbetsgivaravgift för först anställd, mikroproduktion av el, funktionstest av lantbrukssprutor, behandling av avlägset belägna akut sjuka djur, bedövning och smärtlindring vid griskastrering eller vaccinering mot galtlukt, rovdjurspolitiken m.m. En förteckning över försumbara stöd, dock ofullständig, finns publicerad på Tillvätverket webb: mbara%20st%c3%b6d%20f%c3%b6rteckning.doc Även en taknivå på nivån för primärproduktproducenter ligger långt ifrån den nivå på som tillämpas på småföretag i övrigt för försumbara stöd. Inte ens om de ersättningar och stöd som erbjuds primärproduktionen via jordbrukspolitiken räknats in, är det få företag som skulle komma upp till småföretagens generella takbelopp. Det skulle alltså i en sådan jämförelse till och med kunna motiveras att höja nivån ytterligare. Vad gäller effekter mellan stora och små företag har det inte kommit LRF till del att det inneburit snedvridande effekter för någon företagsstorlek. AVSNITT C: KONTROLL Frågor till offentliga myndigheter: 10. Hur säkerställer ni att stödet av mindre betydelse kontrolleras på ett lämpligt sätt? 11. Har ni upprättat ett centralt register för stödet? Om ja, var god beskriv hur ert system fungerar. Förklara om möjligt: a) hur många myndigheter använder och/eller har tillgång till ert centrala register? 3

4 b) hur skulle ni uppskatta nettokostnaderna (ange om möjligt motsvarigheter för hela mandagar/heltid) för att fastställa och driva registret i motsats till ett decentraliserat system för registrering och kontroll? c) för vilka syften använder ni uppgifterna i ert system? d) täcker ert register endast åtgärder av mindre betydelse eller också statligt stöd? e) om ni jämför situationen före och efter att registret upprättades, vilka är enligt er åsikt de största (positiva och negativa) förändringarna? Om nej, var god förklara varför ni har valt att inte upprätta ett centralt register. Har ni en överblick över de beviljade stöden av mindre betydelse på central nivå genom andra sätt (ange vilka)? 12. Har ni haft svårigheter med att tillämpa kontrollbestämmelserna (artikel 6), särskilt vad gäller stödtaket? Om ja, beskriv närmare. I princip har det inte förekommit kontrollsvårigheter, däremot har det innevarande svenska sättet att hantera övervakningen av de försumbara stöden leder både till en omfattande byråkrati för företagen och riskerar att utsätta dem för fatala misstag vid redovisning av mottaget stöd. Det är många myndigheter som kan behöva kräva in uppgifter från företagen. Alltför många myndigheter har enligt LRF:s erfarenhet mycket svårt att sätta sig in i skillnaden mellan försumbara stöd, jordbrukspolitiska stöd och andra stöd än de egna i övrigt. Detta kan leda till uteslutning av insatser. Det finns även betydande brister i att myndigheter tydligt anger att en viss insats är försumbart stöd och att summan ska ackumuleras under viss tid. Ur LRF:s perspektiv är det mycket olyckligt att utsätta företag för denna administration och registerhållning. Felaktigheter och misstag kan för företagen leda till betydande sanktioner. Ett system med ett centralt register som sparar dokumentation över allt stöd av mindre betydelse som beviljas skulle för företagen både minska den administrativa bördan och minska risken för sanktioner. 13. Förklara hur arbetsbelastningen (ange om möjligt motsvarigheter för hela mandagar/heltid) har påverkats av kontrollbestämmelserna (artikel 6), särskilt vad gäller stödtaket och registren som ska föras, och gör om möjligt en uppskattning av den administrativa belastning som detta har orsakat. LRF har inte några sammanställda uppgifter om detta. AVSNITT D: DIVERSE 14. Har ni några andra synpunkter på tillämpningen av förordningen om stöd av mindre betydelse som inte har behandlats i frågorna ovan? 4

5 15. Vänligen bifoga kopior på handlingar eller undersökningar som kan vara relevanta för bedömningen av tillämpningen av förordningen om stöd av mindre betydelse och bidra till arbetet med den kommande översynen av den. Ange om kommissionens avdelningar vid behov får kontakta er för närmare detaljer om den information ni har lämnat. Ja TACK FÖR ERA SVAR! 5