Den allmänna gruppundantagsförordningen Samrådsdokument

Transkript

1 Den allmänna gruppundantagsförordningen Samrådsdokument SWEDEN Syftet med det här samrådet är att ge såväl medlemsstater som intressenter möjlighet att lämna synpunkter på tillämpningen av den allmänna gruppundantagsförordningen. Dessa synpunkter kommer på ett värdefullt sätt att bidra till översynen av den allmänna gruppundantagsförordningen Kommissionen uppmanar medlemsstater och intressenter att sända sina synpunkter till GD Konkurrens senast den Inledning Statlig finansiering som uppfyller kriterierna i artikel i EUF-fördraget utgör statligt stöd och ska anmälas till kommissionen. Enligt artikel 109 i EUF-fördraget får emellertid rådet fastställa vilka kategorier av stödåtgärder som ska vara undantagna från det obligatoriska anmälningsförfarande som föreskrivs i artikel i EUF-fördraget. Med tillämpning av artikel 109 i EUF-fördraget bemyndigade rådet, genom att anta förordning (EG) nr 994/98 1 (nedan kallad bemyndigandeförordningen), kommissionen att förklara att följande stödkategorier är förenliga med den inre marknaden och undantagna från anmälningsförfarandet: stöd till förmån för små och medelstora företag, forskning och utveckling, miljöskydd, sysselsättning och yrkesutbildning samt regionalstöd. På grundval av bemyndigandeförordningen har kommissionen antagit den allmänna gruppundantagsförordningen 2, som har varit i kraft sedan den 29 augusti Genom den allmänna gruppundantagsförordningen förenklas förfarandena för de stödbeviljande myndigheterna på nationell, regional och lokal nivå. Den medger en rad stödåtgärder med övergripande mål som anses vara av gemensamt intresse. Under 2010 uppgick det statliga stöd som beviljades via gruppundantagna åtgärder till totalt 12,6 miljarder euro. Den senaste versionen av resultattavlan för statligt stöd (från hösten 2011) 3 visar att medlemsstaternas användning av gruppundantag ökar uttryckt i det sammanlagda värdet av de gruppundantagna stödbeloppen. Kommissionen antog den 8 maj 2012 ett meddelande 4 om modernisering av det statliga stödet i EU som ska sätta igång och utgöra en ram för en politisk debatt om moderniseringen av kontrollen av statligt stöd. Översynen av den allmänna gruppundantagsförordningen är ett viktigt inslag i moderniseringen av det statliga stödet. Kommissionen uppmanar de övriga institutionerna, medlemsstaterna och intressenterna att bidra till översynen av den allmänna gruppundantagsförordningen. Den allmänna gruppundantagsförordningen rymmer ett stort antal åtgärder, och många av dem omfattas även av särskilda riktlinjer eller rambestämmelser (regionalstöd, miljöstöd, stöd i form av riskkapital och EGT L 142, , s. 1. EUT L 214, , s. 3. KOM(2011) 848 slutlig,

2 stöd till forskning, utveckling och innovation). För att översynen av politiken rörande var och en av de olika stödtyperna ska bli enhetlig, kommer särskilda separata frågeformulär för huvudtyperna av stöd (regionalstöd, stöd till forskning, utveckling och innovation, miljöstöd och stöd i form av riskkapital), omfattande såväl gruppundantaget som icke gruppundantaget stöd, att utarbetas. Detta frågeformulär är inriktat på generella frågor om den allmänna gruppundantagsförordningen i sig och på de stödkategorier som omfattas av den (t.ex. stöd till utbildning, stöd till konsulttjänster till förmån för små och medelstora företag och deltagande i mässor, investeringsstöd till små och medelstora företag, stöd till kvinnligt företagande och stöd till arbetstagare med funktionshinder) men inte av särskilda riktlinjer eller rambestämmelser. Därmed undviks i möjligaste mån överlappningar, men Ni uppmanas ändå att vid behov jämföra Era svar i de andra frågeformulären. 2. Hur bidrar man till samrådet? Övriga EU-institutioner samt medlemsstater och intressenter uppmanas att fylla i frågeformuläret. Svaren kan lämnas på alla officiella EU-språk. Med tanke på att översättningen av synpunkter som har lämnats på vissa språk kan dröja ser kommissionen gärna att svaren finns färdigt översatta till något av kommissionens arbetsspråk (engelska, franska eller tyska). Kommentarer som går utöver frågorna i formuläret är också välkomna. Vissa frågor riktar sig enbart till myndigheter eller särskilda intressenter, och därför behöver Ni inte besvara alla frågor i detta formulär. Svara ej tillämpligt, om Ni inte berörs av en viss fråga. Svaren ska skickas in senast den De ska skickas till Europeiska kommissionen, GD Konkurrens, registreringsenheten för statligt stöd, 1049 Bryssel, helst per e-post (Stateaidgreffe@ec.europa.eu.). Ange HT.3365 på kuvertet eller e-brevet. Kommissionens avdelningar planerar att göra svaren på detta frågeformulär tillgängliga på sin webbplats Därför måste de som inte vill att deras identitet eller delar av deras svar avslöjas ange detta tydligt och samtidigt lämna in en icke-konfidentiell version. Om det inte anges att vissa delar ska vara konfidentiella kommer GD Konkurrens att förutsätta att svaret inte är sekretessbelagt och att det kan offentliggöras i sin helhet.

3 FRÅGEFORMULÄR ER PROFIL Särskilda regler för personuppgiftsskyddet: Era svar och personuppgifter kommer att läggas ut på Internet, såvida Ni inte motsätter Er detta för att det skulle skada Era legitima intressen. I så fall kan vi offentliggöra Ert bidrag anonymt. Reglerna om skydd av personuppgifter finns på webbplatsen EUROPA: Har Ni invändningar mot att Er identitet lämnas ut? 02. Är något av undantagen i artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar 5 relevant för Ert svar? Om ja, ange i så fall tydligt vilka delar som inte får lämnas ut, motivera behovet av konfidentiell behandling och översänd en icke-konfidentiell version av Ert svar för publicering på kommissionens hemsida. Ange kontaktuppgifter nedan. Namn Organisation som företräds Huvudsaklig verksamhet Ort (land) E-postadress Johnny Kjellström Regeringskansliet Näringsdepartementet Regeringskansliet är en statlig myndighet direkt underställd regeringen. Näringsdepartementet har inom Regeringskansliet samordningsansvar för frågor rörande statligt stöd, förutom inom fiskeri, jord- och skogsbruks som handhas av Landsbygdsdepartementet. SE Stockholm johnny.kjellstrom@enterprise.ministry.se ANMÄRKNING: Avsnitten om de gemensamma och särskilda bestämmelserna i den allmänna gruppundantagsförordningen (avsnitt D respektive E) har samma uppläggning som i förordningen. Ni uppmanas besvara frågorna i ordningsföljd, men ni måste inte besvara alla frågor. Ni har också möjlighet att lämna kompletterande upplysningar som Ni anser vara relevanta och som inte omfattas av frågorna i formuläret. 5 EGT L 145, , s. 43.

4 AVSNITT A: GENERELLA POLICYFRÅGOR ANGÅENDE DEN ALLMÄNNA GRUPPUNDANTAGSFÖRORDNINGEN A.1. Den allmänna gruppundantagsförordningen i förhållande till bemyndigandeförordningen och riktlinjerna 1. Vilka är de största svårigheterna Ni har haft med att genomföra individuella stödåtgärder på grundval av en gruppundantagen stödordning? Att kontrollera stimulanseffekt hos berörda stödmottagare eftersom kontrafaktiska analyser i regel inte genomförs. Sverige har f.ö. inte tillämpat individuella stöd på grundval av gruppundantaget, utan endast generella stödordningar. A.2. Den allmänna gruppundantagsförordningens inverkan på politiken för statligt stöd Frågor riktade till myndigheter: 2. Kan Ni ge exempel på hur utformningen av Era stödåtgärder (stödordningar) har påverkats av den allmänna gruppundantagsförordningen jämfört med liknande åtgärder enligt tidigare bestämmelser (t.ex. beträffande tröskelvärden och bedömning av stimulanseffekten)? Främst har gruppundantagförordningen (GBER) tillämpats inom området miljöskatter där hanteringen har underlättats både för myndigheter och berörda företag. I något fall har stödordningars tillämpning förlängts och justerats utifrån de lägre stödnivåer som medges inom gruppundantaget. 3. Har det blivit nödvändigt att ändra förfarandet för genomgång av stödansökningarna efter det att den allmänna gruppundantagsförordningen trädde i kraft? Om ja, ange antalet ändringar och motivet till dessa. 4. Utifrån Era erfarenheter av att utforma stödåtgärder, anser Ni att de åtgärder som är tillåtna enligt den nuvarande allmänna gruppundantagsförordningen är effektivare när det gäller att åtgärda marknadsmisslyckanden och/eller uppnå rättvisemålen än de som tilläts enligt de tidigare gruppundantagsreglerna? Ja Om ja, motivera Ert svar och ge konkreta exempel. Tillämpningen har blivit mer överskådlig och transparensen - genom att samtliga stödordningar finns publicerade - har ökat insynen och vetskapen om vilka stöd som förekommer i andra medlemsstater. GBER har inneburit ett värdefullt tillskott till verktygslådan för stöd, särskilt genom att inkludera nya möjligheter att lämna stöd till forskning, utveckling och innovation samt i form av skattelättnader av miljöskäl. Genom ökad transparens har sannolikt risken för konkurrenssnidvridning minskat. 5. Beskriv de utifrån Er synvinkel främsta positiva ekonomiska effekterna hos det stöd som ges åt företag i enlighet med den nuvarande allmänna gruppundantagsförordningen. Det har främst varit positiv för mindre företag som har svårt att finna marknadskompletterande finansiering på annat sätt. Att kvantifiera betydelsen i

5 ekonomiska termer är dock svårt. Möjligheten att lämna stöd till företag har en stor betydelse främst i de regioner med svag/negativ utveckling. Stödet leder till fler investeringar, större investeringar i områden där marknaden saknar riskvilligt kapital. Investeringarna ger en positiv regionalekonomisk effekt. A.3. Negativa effekter av gruppundantaget statligt stöd 6. Vilka är de främsta negativa effekter som gruppundantaget statligt stöd kan ha när det gäller snedvridning av konkurrensen och påverkan på handel? Motivera Ert svar och ge konkreta exempel. I och med att kommissionen inte granskar stöden i förväg ökar risken för snedvridning av konkurrensen. Det är fortsatt svårt för enskilda företag att få insyn över vilka stöd som konkurrenterna har beviljats. Sannolikt leder gruppundantaget också till en mindre strikt tillämpning hos medlemsstaterna då kraven som kommissionen ställer inte uppfattas som lika hårda som vid tillämpning av rambestämmelser. Om kommissionen ökar omfattningen av stödåtgärder som undantas från notifieringsplikten tilltar samtidigt risken för felaktig tillämpning. Det är naturligtvis positivt om den administrativa belastningen för berörda företag och myndigheter kan minska, liksom att kommissionen kan fokusera sina resurser på fall av särskild betydelse för den inre marknaden. Sverige menar dock att detta inte får ske till priset av ökad risk för olaglig och/eller konkurrenssnedvridande stödgivning. Detta är viktigt inte minst ur ett SME-perspektiv, där även till synes små stödbelopp kan vara av stor betydelse. Mot denna bakgrund anser vi att det är bra om identifierade oklarheter i GBER åtgärdas och reglerna i olika instrument allmänt stramas upp, men försiktighet bör fortsatt råda. Eventuella utvidgning, höjning av trösklar etc inte bör övervägas förrän det kan visas hur efterlevnaden kan garanteras och det klarlagts vad effekten blir. Sverige menar vidare att en utvidgad decentralisering av statsstödskontrollen medför allvarlig risk för ytterligare konkurrenssnedvridande stöd. 7. Anser Ni att den allmänna gruppundantagsförordningen eller vissa av dess bestämmelser i praktiken har lett till att handelsvillkoren påverkats i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset? Ta särskilt hänsyn till följande omständigheter i Ert svar: närhet till marknaden för den verksamhet som har fått stöd, stödbelopp, stödmottagarens storlek, stödmottagarens marknadsstyrka, storleken av positiva externa effekter, definition av den relevanta geografiska marknaden och produktmarknaden, konkurrensstrukturen på den berörda marknaden (antal konkurrenter, hinder för marknadstillträde, förekomst av marknadsstyrka). Motivera med hjälp av konkreta exempel och uppgifter. Detta är mycket svårt att belägga. Gruppundantaget medger ju endast begränsade stödmöjligheter, varför risken för snedvridning är mindre. 8. Vilka gruppundantagna stödkategorier anser Ni innebär en stor risk för att handelsvillkoren påverkas i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset? Med hänsyn till Era erfarenheter av gruppundantagna stödordningar, anser Ni att statliga stödordningar som är stora vad den totala budgeten beträffar generellt innebär en större risk för snedvridning? Motivera Ert svar och ge konkreta exempel. Har inga konkreta exempel.

6 9. Anser Ni att gruppundantagsförordningen ger tillräckliga garantier för att man ska kunna undvika att handelsvillkoren påverkas i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset? Ja, om den tillämpas på ett korrekt sätt av medlemsstaterna. AVSNITT B: ANVÄNDNINGEN AV DEN ALLMÄNNA GRUPPUNDANTAGSFÖRORDNI NGEN B.1. Politiken inom ramen för den allmänna gruppundantagsförordningen: syfte och bedömning Frågor riktade till myndigheter: 10. I vilken utsträckning har den allmänna gruppundantagsförordningen använts till sektorsvisa åtgärder? Inom vilka sektorer har Ni främst beviljat stöd som omfattas av den allmänna gruppundantagsförordningen? Sverige har primärt tillämpat generella stöd, främst till små- och medelstora företag Påverkar EU:s finansieringsprogram Er medlemsstats strategi i fråga om gruppundantagna stödåtgärder? Om ja, ange vilka program och på vilket sätt? 12. Hur viktig är den privata samfinansieringens storlek för gruppundantagna stödåtgärder i Er medlemsstat? Överstiger den privata finansieringen ofta de lägsta stödnivåerna enligt den allmänna gruppundantagsförordningen? Vilka förändringar i den privata finansieringens storlek har Ni noterat under de senaste åren? Den privata samfinansieringen är en förutsättning för stöd. Vi har under de senaste årens ekonomiska kris noterat mer svårigheter för företagen att samfinansiera, dvs i stort sett hela den tid som GBER har varit i kraft. B.2. Statistiska uppgifter Frågor riktade till myndigheter: 13. Kan Ni uppskatta den relativa storleken på det totala stöd som beviljades inom ramen för den allmänna gruppundantagsförordningen under 2010 jämfört med det stöd som beviljades enligt reglerna om stöd av mindre betydelse (exklusive stöd mellan och euro som temporärt ansågs utgöra förenligt stöd enligt den tillfälliga gemenskapsramen 6 )? GBERstöden är idag avsevärt större än de minimis-stöden. Sverige har inte tillämpat temporärt stöd om EUR. 14. Kan Ni ange det sammanlagda värdet (i miljoner euro) av det gruppundantagna stöd som Ert lands (lokala/regionala/statliga) myndigheter beviljade inom ramen för den allmänna gruppundantagsförordningen mellan den 29 augusti 2008 och den 31 december 2011 på 6 Taket för stöd av mindre betydelse är euro per företag under en period av tre år. Se kommissionens förordning (EG) nr 1998/2006 av den 15 december 2006 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på stöd av mindre betydelse.

7 årsbasis? Gör en uppdelning av detta sammanlagda värde i godkända stödordningar och individuellt stöd. Gör om möjligt även en uppdelning av detta sammanlagda värde i stöd till stora företag och stöd till små och medelstora företag. Sverige började inte tillämpa GBER förrän 2010 eftersom flera tidigare godkända anmälda stödordningar ännu var i kraft. Under 2011 började GBER tillämpas inom energiskatteområdet, varför en markant ökning av stödet noteras. Under 2010 beviljades gruppundantaget stöd om 25 miljoner euro (271 miljoner SEK) och under 2011 beviljades 603 miljoner euro i gruppundantaget stöd (5371 miljoner SEK). Av beviljade stöd under 2011 utgjorde nedsättning av energiskatter 573 miljoner euro (5097 miljoner SEK), fördelat på fyra stödordningar. 15. Ange vilka stödformer som oftast kom ifråga för gruppundantag: bidrag, räntesubventioner, lån, lån med återbetalningsskyldighet, garantiordningar, skatteåtgärder eller övriga. Ange de politiska skälen till dessa preferenser. Beloppsmässigt störst är miljöskatteåtgärder (Artikel 25), se fråga 14. De svarar för ca 95 % av utgifterna. 16. Rangordna de stödkategorier (stödmål, t.ex. artiklarna 13.1, 14, 15 osv. i den allmänna gruppundantagsförordningen) som kom i fråga i Er medlemsstat eller region efter hur ofta de användes (ange antalet åtgärder och de sammanlagda stödbeloppen) och ange de politiska skälen till dessa preferenser. 1. Artikel 25 (miljöskydd/skatter) 573 miljoner euro (fyra stödordningar), 2. Artikel 38 (utbildningsstöd/regionalt) 24 miljoner euro (två stödordningar), 3. Artikel 35 (FoUI) 4 miljoner euro (en stödordning). 17. Finns det några särskilda faktorer som hindrar myndigheterna i Er medlemsstat från att bevilja en större andel av stödet via åtgärder som omfattas av gruppundantag? Om ja, motivera Ert svar och ge konkreta exempel. B.3. Den allmänna gruppundantagsförordningen och krisen 18. I vilken utsträckning har den ekonomiska och finansiella krisen påverkat beviljandet av gruppundantaget statligt stöd i Er medlemsstat? I ytterst liten utsträckning. Om det har skett någon påverkan, kan Ni beskriva den och ange om och hur Era myndigheter har anpassat sin politik för beviljande av statligt stöd? 19. Anser Ni att den allmänna gruppundantagsförordningen är ett användbart verktyg för finansiering av små och medelstora företag? Om ja, vilka stödåtgärder är mest användbara? Ja, det är just denna kategori företag som gruppundantaget lämpar sig bäst för. Notera dock att Sverige inte har tillämpat GBER vad gäller stöd till nystartade företag eller kvinnors företagande. AVSNITT C: GRUPPUNDANTAGET STÖD: EFFEKTIVITET OCH UTVÄRDERING Frågor riktade till myndigheter:

8 20. Hur utvärderar Ni effektiviteten hos det gruppundantagna stödet i Er medlemsstat i förhållande till de mål som eftersträvas av åtgärderna i fråga? Gör Ni någon utvärderingsanalys av enskilda åtgärder och program? Motivera Ert svar. Ja, det ingår generellt i varje myndighets uppgift att följa upp och utvärdera stödprogram. 21. Bifoga eller länka gärna till eventuella relevanta undersökningar eller rapporter som beskriver effektiviteten i det gruppundantagna stödet i Ert land. Det har inte gjorts specifika utvärderingar avseende gruppundantagstillämpningen som sådan då de flesta stödordningar har införts de senaste två åren. 22. Vilka är enligt Er erfarenhet de lämpligaste formerna av statliga stödinstrument att omfattas av gruppundantag (t.ex. bidrag, räntesubventioner, lån, lån med återbetalningsskyldighet, garantiordningar och skatteåtgärder)? Motivera Ert svar. Det är helt beroende på typ av åtgärd och stödmottagare. Beloppsmässigt är skatteåtgärder mest använda i Sverige. De är också lätta att administrera och är generellt tillämpbara, vilket ger en god kostnadseffektivitet. AVSNITT D: DEN ALLMÄNNA GRUPPUNDANTAGSFÖRORDNINGEN GEMENSAMMA BESTÄMMELSER D.1. Tillämpningsområde (artikel 1) 23. Utifrån Era erfarenheter av att utforma stödåtgärder, anser Ni att den nuvarande gruppundantagsförordningen har ett lämpligt avgränsat tillämpningsområde och omfattar relevanta stödkategorier? Ja Om inte, förklara vilka svårigheter Ni har haft. Det har inte förekommit direkta svårigheter. Däremot kan övervägas om områden där det idag förekommer begränsade stödbelopp till SME även kan inrymmas under GBER. Exempel på sådana är regionalt transportstöd, stöd till innovationskluster och innovationsnätverk samt stöd till skogsbrukssektorn, där stödbeloppen ofta understiger tröskelvärdet för de minimis. Genom detta kan en förenklad hantering uppnås i medlemsstaterna kring vanligt förekommande former av begränsade stöd. Till detta bör GBER nuvarande bestämmelser om stöd till nystartade företag i stödområden samt stöd till nystartade företag som drivs av kvinnor ses över. Dessa bestämmelser framstår som mycket svårtillämpade i praktiken. Med sin delvisa inriktning mot att subventionera rena driftskostnader i företagen väcks också frågan om stödens lämplighet med hänsyn till risk för otillbörlig konkurrenspåverkan. Ett tänkbart alternativ till nuvarande bestämmelser skulle kunna vara att bygga vidare på gruppundantagets existerande villkor för stöd till små och medelstora företag vad gäller konsulttjänster och deltagande i mässor. I regionala stödområden skulle denna möjlighet kunna tänkas gälla under t.ex. en femårsperiod från det lilla företagets tillblivelse. En sådan bestämmelse skulle förslagsvis kunna vara generell (könsneutral) för nybildade små företag dvs. gälla oavsett om företaget startats av en man eller kvinna. Med en sådan utformning skulle GBER vinna i enkelhet och därmed praktisk tillämplighet.

9 D.2. Definitioner (artikel 2) 24. Finns det enligt Er erfarenhet av tillämpningen av den allmänna gruppundantagsförordningen några definitioner (t.ex. stöd för särskilda ändamål eller materiella anläggningstillgångar) som behöver förtydligas eller ändras? Precisera vilka svårigheter Ni har haft vid tillämpningen av specifika definitioner. Nej D.3. Stödets överblickbarhet (artikel 5) 25. Är den nuvarande åtskillnaden mellan överblickbart och ej överblickbart stöd ändamålsenlig? Ja Beskriv eventuella svårigheter Ni har haft. 26. Framförallt, anser Ni att artiklarna 5.1 d och 25 väl återspeglar särdragen hos skatteåtgärder? Förklara och beskriv de största svårigheterna Ni har haft. D.4. Kumulering (artikel 7) 27. Utifrån Era erfarenheter av att utforma stödåtgärder, är bestämmelserna om kumulering lämpligt utformade? Vilka svårigheter har Ni haft? D.5. Stimulanseffekt (artikel 8) Frågor riktade till myndigheter: 28. Hur kontrollerar myndigheterna i Ert land att stödet har en stimulanseffekt på små och medelstora företag? Ja, generellt görs utvärderingar av stödprogram 29. Hur kontrollerar myndigheterna i Ert land att stödet har en stimulanseffekt på stora företag? Brukar Ni göra kontrafaktiska undersökningar (dvs. kontrollera vad det berörda företaget skulle göra utan stödet)? Ge exempel. Sverige lämnar endast i liten utsträckning gruppundantaget stöd till stora företag och då främst i form av skattenedsättningar. 30. Mäter Ni effekten av ytterligare offentliga utgifter för att öka de privata satsningarna? Om ja, hur gör Ni det och vilka resultat har Ni fått? 31. Utifrån Era erfarenheter av att utforma stödåtgärder, anser Ni att artikel 8.4 väl återspeglar särdragen hos skatteåtgärder? Beskriv eventuella svårigheter Ni har haft. Motivera.

10 32. Utifrån Era erfarenheter av att tillämpa de formella krav som anges i artikel 8, t.ex. åtskillnaden mellan små och medelstora företag och stora företag, har dessa krav utgjort en tillräcklig garanti för att stödet är nödvändigt för att genomföra projektet på en viss ort eller genomföra ett projekt på särskilt angivna villkor som rör dess storlek, dess omfattning, det sammanlagda belopp som stödmottagaren investerar i projektet eller hur snabbt det genomförs? Ja Om svaret är nej, förklara varför. Beskriv de största svårigheterna Ni har haft. Nu gällande krav för konstaterad stimulanseffekt för SME kan anses vara väl avvägd i ljuset av önskemålet att undvika dödvikt och samtidigt ha rimligt enkla villkor för praktisk tillämpning. 33. Framförallt, har Ni haft svårigheter med att tillämpa artikel 8.4 på skatteåtgärder? Beskriv eventuella svårigheter Ni har haft. D.6. Formella krav (artiklarna 9 11) 34. Har Ni haft svårigheter med att tillämpa bestämmelserna om insyn, övervakning och årlig rapportering? Motivera. 35. Framförallt, är medlemsstatens skyldighet att offentliggöra den fullständiga texten till stödordningen på internet (artikel 9.2) tillräcklig? Ja Motivera. Möjligen skulle dock stödadministrerande myndighet också kunna anslås, dvs de uppgifter som kommissionen publicerar i Europeiska unionens officiella tidning. D.7. Särskilda villkor för investeringsstöd (artikel 12) 36. Har Ni haft svårigheter med att tillämpa de villkor som gäller investeringsstöd? Beskriv de största svårigheterna Ni har haft. AVSNITT E: DEN ALLMÄNNA GRUPPUNDANTAGSFÖRORDNINGEN SÄRSKILDA BESTÄMMELSER Observera att separata frågeformulär har utarbetats för de kategorier av stöd som omfattas av den nuvarande allmänna gruppundantagsförordningen men inte omnämns i detta avsnitt (nämligen regionalstöd, miljöstöd, stöd till forskning, utveckling och innovation samt stöd i form av

11 riskkapital) och att en separat översyn görs av dessa. Frågeformulären för regionalstöd och stöd till forskning, utveckling och innovation har redan offentliggjorts 7. E.1. Investeringsstöd och sysselsättningsstöd till små och medelstora företag (artikel 15) 37. Har Ni haft svårigheter med att tillämpa artikel 15.2 om stödnivån? Om så är fallet, förklara varför. Har inte tillämpats i Sverige 38. Har Ni haft svårigheter med att tillämpa artikel 15.3 och 15.4 om stödberättigande kostnader? Om så är fallet, förklara varför. E.2. Stöd till små företag som nyligen bildats av kvinnliga företagare (artikel 16) Frågor riktade till myndigheter: 39. Har Ni beviljat stöd enligt denna bestämmelse? Om ja, ge exempel. Har inte tillämpats i Sverige 40. Har Ni haft svårigheter med att tillämpa detta villkor? Om ja, ge exempel. 41. Har Ni haft svårigheter med att tillämpa artikel 16.3 om stödbelopp? Om Ni har haft svårigheter med denna bestämmelse, förklara varför. 42. Har Ni haft svårigheter med att tillämpa artikel 16.4 om stödnivån? Om Ni har haft svårigheter med denna bestämmelse, förklara varför. 43. Har Ni haft svårigheter med att tillämpa artikel 16.5 om stödberättigande kostnader? 7

12 Om Ni har haft svårigheter med denna bestämmelse, förklara varför. E.3. Stöd till konsulttjänster till förmån för små och medelstora företag samt stöd till små och medelstora företags deltagande i mässor (artiklarna 26 och 27) 44. Har Ni haft svårigheter med att tillämpa artiklarna 26.2 och 27.2 om stödnivåer? Om så är fallet, förklara varför. 45. Har Ni haft svårigheter med att tillämpa artiklarna 26.3 och 27.3 om stödberättigande kostnader? Om så är fallet, förklara varför. E.4. Stöd till utbildning (artiklarna 38 och 39) 46. Vilka erfarenheter har Ni av att tillämpa artikel 38 i gruppundantagsförordningen, särskilt definitionerna i denna?? Förklara eventuella svårigheter Ni har haft. 47. Har Ni haft svårigheter med att tillämpa artikel 39.2 om stödnivåer? Om Ni har haft svårigheter med denna bestämmelse, förklara varför. 48. Har Ni haft svårigheter med att tillämpa artikel 39.4 om stödberättigande kostnader? Om Ni har haft svårigheter med denna bestämmelse, förklara varför. E.5. Stöd för anställning av arbetstagare med sämre förutsättningar och arbetstagare med funktionshinder (artiklarna 40 42) 49. Har Ni haft svårigheter med att tillämpa artiklarna 40.2 och 41.2 om stödnivåer? Om så är fallet, förklara varför. 50. Har Ni haft svårigheter med att tillämpa artiklarna 40.3 och 41.3 om stödberättigande kostnader? Om så är fallet, förklara varför.

13 AVSNITT F: DIVERSE 51. Har Ni några andra synpunkter på tillämpningen av den allmänna gruppundantagsförordningen som inte har behandlats i frågorna ovan? Sverige anser att den allmänna gruppundantagsförordningen fyller en viktig funktion, men vill betona vikten av en restriktiv hållning vid ev. utökning av nya stödkategorier som undantas från anmälan. En utökning av gruppundantagen bör endast genomföras efter en grundlig analys som bygger på en väletablerad rättspraxis och i enlighet med kommissionens målsättning att inrikta stöden mot uttalade marknadsmisslyckanden. Exempel på områden där gruppundantaget borde kunna tillämpas anges under fråga 23, där det idag råder viss oklarhet kring tillämplighet. Vidare bör kravet på rättssäkerhet för de berörda företagen betonas för att undvika återkrav. Mot bakgrund av detta är det angeläget att kommissionen vidtar åtgärder för att tydliggöra regelverket för att motverka de problem med tillämpning som förekommer. 52. Bifoga kopior på handlingar eller undersökningar som kan vara relevanta för bedömningen av tillämpningen av den allmänna gruppundantagsförordningen och bidra till arbetet med den kommande översynen av den. Ange om kommissionens avdelningar vid behov får kontakta Er för närmare detaljer om den information Ni har lämnat. Ja TACK FÖR ERA SVAR!