Barns hverdagsmiljø hverdagsmiljø som helsefremmende faktor NSH-konferanse om minoritetshelse Oslo 6 mai 2011 Henry Ascher MD, docent i barnmedicin, universitetslektor Flyktingbarnteamet, Göteborg Svenska Barnläkarföreningens Arbetsgrupp för flyktingbarn henry.ascher@nhv.se Hur gå går det på på sikt? Hur gå går det på på sikt? Sarah Moskowitz (USA, England, Israel) Hans Keilson (Holland) Dalianis-Karambatzakis (Grekland) Anders Hjern Birgitta Angel (Sverige) Edith Montgomery (Danmark) Händelser fö före flykten har stor betydelse fö för psykisk hä hälsa den första perioden efter ankomsten Händelser i det nya landet har stor betydelse fö för senare psykisk hä hälsa och vä välbefinnande
Skyddande faktorer Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet KASAM (Aaron Antonovsky) Föräldrarnas betydelse Uppehållstillst llstillstånd ensamkommande barn Stor omställning Från kort perspektiv till långsiktig planering Existentiell kris inte ovanlig Uppbrottet definitivt Familjen? Förväntningar och krav egna andras Slappnar av borträngda tankar kommer http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleid=11890 Den psykosociala situationen för f flyktingbarn i exil (Anders Hjern) Nivå 1 INDIVID ORGANISERAT VÅLD SORG UPPRYCKNING - ANPASSNING Den psykosociala situationen för f flyktingbarn i exil (Anders Hjern) Nivå 1 INDIVID ORGANISERAT VÅLD SORG UPPRYCKNING - ANPASSNING Nivå 2 RELATIONELL FAMILJ SOCIALT NÄTVERK Nivå 2 RELATIONELL FAMILJ SOCIALT NÄTVERK Nivå 3 KONTEXT lokalt nationellt internationellt SOCIAL SITUATION I EXIL (inkl. asylprocessen) POLITISK SITUATION I HEMLANDET Nivå 3 KONTEXT lokalt nationellt internationellt SOCIAL SITUATION I EXIL (inkl. asylprocessen) POLITISK SITUATION I HEMLANDET
Hur då? d Befolkningsstrategi Breda och långsiktiga befolkningsstrategier! Betrakta alla nyanlända flyktingbarn som sårbara barn Helhetsperspektiv Att påverka kontexten Betydelsen av Vardagsmiljön Samverkan Viktiga Vuxna! Identitetsstöd Barnperspektiv i flyktingmottagning och introduktion Att påverka den politiska nivån Behov http://www.allmannabarnhuset.se/data/files/satsa_p_barnens_vardagsmilj_er.pdf Bra skola Bostad Trygga och kärleksfulla vuxna * Kontinuitet i relationer ersättningsfamilj * nya sociala nätverk Återknyta och upprätthålla relationer till viktiga personer i ursprungslandet Skydd mot våld, diskriminering och utnyttjande Psykosocialt stöd, t.ex. identitetsstöd traumasymtom överlevnadsskuld * = särskilt viktigt för ensamkommande barn Linje 1 Stödjande vardagsmiljöer Mål Boende, familj (ensamkommande barn) Skola Förskola Fritidshem Fritidsgårdar Fotbollsklubbar, typ... Återskapa trygghet och tillit Stöd till ett nytt socialt nätverk Uppmärksamma behov av särskilt stöd
STOP-modellen Lars H Gustafsson Linje 2 Resurser påp basnivå Structure Talking / Time Organised activities Parental support Skolhälsovård Barnhälsovård Primärvård Ungdomshälsa Psykisk helsetjeneste for barn og unge? Linje 2 Exempel påp insatser Linje 3 Resurser påp specialistnivå Stöd till linje 1 Basutredning Initiativ till åtgärdsprogram Elevvårdskonferens insatser Uppmärksamma behov av samverkan Uppmärksamma behov av specialistinsatser Barn- och ungdomsmedicin Barn- och ungdomspsykiatri Flyktingbarnteam Flyktingbarnteamet i Göteborg Uppdraget Samverkan mellan BUP och BUM 1,5 psykolog/socionom 0,5 barnläkare 1 sjuksköterska (samordnare) 0,5 sekreterare (samordnare) Består av två huvuddelar: 1. Barnmedicinsk och barnpsykiatrisk konsultation Klinisk bedömning och adekvat insats för barn och deras föräldrar. Utifrån barnens behov vara en länk till och förmedla kontakt med ex barnavårdscentraler, elevhälsoteam, vårdcentraler, barn- och ungdomsmedicinsk mottagning och/eller barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning. Klinisk konsultation (rådgivning och stöd) till verksamheter varifrån barnet erhåller stöd och vård. Flyktingbarnteamet Flyktingbarnteamet
Uppdraget Målet med verksamheten? 2. Utgöra en samlad kompetens kring medicinska och psykosociala aspekter av flyktingproblematik med inriktning på barn-, familje- och föräldraperspektivet Bistå med kompetens och kunskap om flyktingfrågor och trauma till samhällets verksamheter för barn och unga genom konsultation och utbildning. Vidareutveckla och sprida kvalitetshöjande metoder och arbetssätt. Förbättra flyktingbarns hälsa och välbefinnande. Öka kunskapsnivån om flyktingbarn och deras problematik genom samverkan och dialog. Stöd till de som arbetar med barnen i deras vardagsmiljö. Flyktingbarnteamet Flyktingbarnteamet Faser i traumabehandling Arbetsprinciper Stabilisering Bearbetning Integrering Bedömning av barns psykiska status Normalisering/stabilisering - psykopedagogiska insatser Stöd i föräldraskapet - Stödjande samtal patient, familj och föräldrar Samverkan psykosocialt stöd Psykopedagogiska insatser Stödjande samtal Kartläggning av symtom Information om traumasymtom Stöd i att hantera symtomen Symtomlindring Information om barns behov Information om hur samhället fungerar Stöd i att få vardagen att fungera
Psykosocialt stöd Samverkan i nätverket Lokalsamhälle Skola Elevhälsan Frivilligorganisationer Samverkan med skola Förmedla kontakt med Rosengrenska Kontakt med socialtjänst och andra samverkanspartner Hjälp till akut psykiatrisk insats för föräldrarna Barn hälsovård Migrationsverket Barn Föräldrar Familj Barnmedicin Primärvård Socialtjänst BUP Psykiatri 1. Gemensamma grundläggande värderingar Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik Antagna av Västkoms styrelse 17 mars 2005 Regionstyrelsen 12 april 2005 Barnets bästa och barnets delaktighet Basnivån i första hand Verksamhets- och kostnadsansvar följer av lagstiftning, annars gemensam lösning utan dröjsmål Gemensamt ansvar Resurser utifrån barnets behov 2. Förtydligande av ansvar Basnivå Specialistnivå 2. Förtydligande av ansvar Basnivå Specialistnivå forts. Basnivå når alla barn Ex. socialtjänstens förebyggande, förskola/skola, skolhälsovård, mödra- och barnhälsovård, primärvård inkl ungdomsmottagningar En allsidig elevutredning Utredningen är underlag för bedömningar på specialistnivån Specialistnivå Behövs för en liten andel barn Ex. socialtjänstens individ- och familjeomsorg, handikappomsorg, barn- och ungdomsmedicin, habilitering, barn- och ungdomspsykiatri, barnneuropsykiatri, vuxenpsykiatri, HVB och särskilda ungdomshem
2. Brister på basnivån motiverar inte insatser på specialistnivån. Brister på specialistnivån motiverar inte att insatser ligger kvar på basnivån. 3. Samverkanssyldighet Informationsskyldighet Stärkt skydd för utsatta barn SOL (HSL och Skollagen) Socialnämnden skall initiera samarbete andra myndigheter skall medverka Skyldighet att informera om förändringar 4. Gemensam kompetensutveckling Skola/Socialtjänsten/BUP Årligen med gemensamt innehåll för hela länet 5. Samverkan kring det enskilda barnet/ ungdomen Samverkan kring det Gemensamt ansvar för vård, 5. 6. enskilda barnet/ungdomen behandling och resultat vid forts. placering utanför hemmet Prioritera inbjudan träff inom 3 veckor Gemensam skriftlig vårdplan/handlingsplan Ansvars- och kostnadsfördelning, uppföljning Grundmodellen för samverkan skall följas Vid akut placering samverkan inom 5 dagar Barnets situation avgörande för var barnpsykiatrisk behandling kan ske Riksavtalet för utomlänsvård gäller för placering utanför länet
7. Uppföljning av riktlinjerna sker lokalt inom respektive sjukhusgrupp/kommunförbundsområde Mål Normalisera Du är inte knäpp, andra som varit med om liknande upplevelser har reagerat på liknande sätt Förmedla ett vikarierande hopp Normal reaktion på en onormal situation Man kan komma igenom det man varit med om Det som skett kan inte göras g ogjort. Men livet kan ändå bli värt v att leva och bli ett bra liv. Förutsättningarttningar Det goda samtalet Trygghet, lugn, stabilitet att vara en vuxen som inte sviker Omgivning som tål berättelsen reaktionerna att barnet kanske inte berättar allt Stabilisering! inte bearbetning Låt barnet berätta på sina villkor när han / hon är beredd med det språk barnet väljer Det goda samtalet Det goda samtalet Ge barnet kontroll över situationen Underlätta eller pressa? Respektera barnets behov, vilja och känslor inkl. obehag och motvilja Växla mellan svårt och lätt Bara barnet kan avgöra vad det vill avslöja och när det är beredd att göra det Ge barnet kontroll över situationen påverka slutet på mardrömmar ge alternativa lösningar i lekar ge barnet metoder att hantera återkommande svåra situationer
Traumabearbetning (specialistnivå) Förutsätter stabil situation och att man är beredd att närma sig traumatiska minnen Viktiga teman: Skuld skam Ansvar Kontroll Självkänsla Metoder, exempel EMDR KBT Risker Inte på barnets villkor ledande, styrande frågor pressande frågor Vi orkar inte ta emot överslätande snabba lösningar misstro, ifrågasättande Risker Risker Smittas av barnets reaktioner överengageras drabbas av maktlöshetskänsla Påverkas av egna behov Ta på sig ett ansvar man inte kan leva upp till Känna sig lurad Påverkan påp hjälpare Skyddande faktorer: Flera som avlastar varandra Stödjande strukturer Ha roligt Att lyckas ibland Riskfaktorer: Ensam, för mycket, för tungt Upprepade misslyckanden FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 2 barns lika värde Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn inom dess jurisdiktion de rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något n slag Artikel 3 barns bästa Vid alla åtgärder som rör r r barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa b komma i främsta rummet.
FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 6 barns rätt till liv och utveckling Konventionsstaterna erkänner att varje barn har en inneboende rätt till livet. Konventionsstaterna skall till det yttersta av sin förmf rmåga säkerställa barnets överlevnad och utveckling. Artikel 12 barns rätt att bli hörda och påverka sin egen situation Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som berör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas tas betydelse i förhf rhållande till barnets ålder och mognad. Artikel 22 flyktingbarn Konventionsstaterna skall vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att ett barn söker flyktingstatus erhåller lämpligt l skydd och humanitärt bistånd vid åtnjutandet av de tillämpliga rättigheter r som anges i denna konvention och i andra internationella instrument rörande mänskliga rättigheter eller humanitär rätt, som nämnda stater tillträtt. FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 39 Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga l åtgärder för att främja fysisk och psykisk rehabilitering samt social återanpassning av ett barn som utsatts för någon form av vanvård, utnyttjande eller övergrepp; tortyr eller någon annan form av grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning; eller väpnade konflikter. Sådan rehabilitering och sådan återanpassning skall äga rum i en miljö som befrämjar barnets hälsa, h självrespekt och värdighetv rdighet.