Sverige behöver ett nytt arbetarparti!

Dom sa: Sverige behöver ett nytt arbetarparti! Nu säger de att ungdomsarbetslösheten är en synvilla! Detta är en affisch från Socialdemokraterna

Regeringen har misslyckats med jobben Den 19 september står svenska folket inför skiljevägen: Fler jobb eller ökade klyftor? Ska vi fortsätta på den borgerliga vägen med lägre sysselsättning, och nya stora skattesänkningar för dem som har det bäst? Eller ska vi välja en ny färdriktning med investeringar i fler jobb och i skolan, vården och omsorgen? Ska avvecklingen av den svenska modellen fortsätta? Nästa steg är obligatorisk a-kassa. Regeringens utgångspunkt är att lönenivåerna är för höga och att löntagarna har fått för höga löneökningar. Drivkraften är synsättet att jobben bara kan bli fler om lönerna pressas; a- kassereformerna, jobbskatteavdragen och de bristande utbildnings- och omställningsmöjligheterna för arbetslösa genomsyras av samma föreställning: Lönerna måste sänkas för att jobben ska bli fler. År 2006 vann den borgerliga regeringen valet genom att lova fler jobb och minskat utanförskap. I sin första regeringsförklaring lovade Fredrik Reinfeldt att "fler människor som kan och vill arbeta ska också ha möjligheter att försörja sig genom eget arbete". De lovade fler jobb men levererade färre. De lovade färre i utanförskap men levererade fler. Resultatet av en mandatperiod med en borgerlig regering visar att utvecklingen går åt fel håll. I dag är 488 000 människor arbetslösa, hela 9,5 procent av arbetskraften. 1 Utanförskapet som regeringen numera talar tyst om har ökat med 70 000. Regeringen har misslyckats med jobben. Regeringen har fördyrat för småföretagen genom att slopa den allmänna nedsättningen av arbetsgivaravgiften. Efter hård kritik har regeringen tvingats backa och återinfört nedsättningen för enskilda näringsidkare. För andra företagare som anställer kvarstår dock de höjda arbetsgivaravgifterna. Många företag uppger att de inte får del av nödvändig finansiering. Bristen på riskkapital hämmar företagens utveckling och riskerar hela det svenska innovationssystemet. Trots detta har regeringen valt att inte lägga fram ett enda skarpt förslag för att underlätta för små företag att få tillgång till riskkapital. 1 SCB:s AKU för juni 2010

2 (8) Svenskt Näringsliv rapporterar att vart femte rekryteringsförsök misslyckas trots rådande massarbetslöshet. Det saknas arbetssökande med rätt kompetens. Men regeringen underlåter att genomföra tillräckliga investeringar i utbildning, för att råda bot på detta. Regeringen har misslyckats med regelkrånglet. Man lovade att företagens administrativa kostnader skulle minska med 25 procent fram till hösten 2010. Enligt Tillväxtverket har regeringen inte lyckats minska dessa kostnader för företag med mer än 2 procent. Dessutom har cirka hälften av de förslag som regeringen lagt fram fått bakläxa av regeringskansliets eget regelråd eftersom de innebär ökat krångel för företagen! Insatserna för att utveckla de stora branscherna i Sverige har inte heller prioriterats av regeringen. Regeringen lade istället snabbt ner de så kallade strategiska branschprogrammen. Näringslivet reagerade med stor besvikelse över nedläggningsbeslutet. Inte minst inom läkemedelsindustrin var besvikelsens stor då strategisk samverkan mellan stat och näringsliv är helt avgörande för branschens fortlevnad i Sverige. Som ett kvitto på regeringens ointresse för strategisk näringspolitik meddelande Astra Zeneca i mars att deras verksamhet i Lund, med 900 anställda, läggs ner. Arbetslösheten har ökat och bitit sig fast: - Sedan regeringen tillträdde har antalet arbetslösa blivit ungefär 100 000 fler. - Sysselsättningsgraden har minskat med 1,6 procentenheter, det motsvarar ungefär 100 000 färre jobb (SCB). - Antalet långtidsarbetslösa är rekordhögt och har bitit sig fast på historiskt höga nivåer SCB). - Arbetslösheten har ökat mer i Sverige än genomsnittet i Europa. Arbetslösheten i Sverige är nu högre än i jämförbara länder såsom Tyskland. - Sysselsättningen har fallit mer i Sverige än genomsnitt i Europa (Eurostat). Regeringen är en bidragsregering: - Socialbidragen har det senaste året ökat i mer än 8 av tio kommuner i Sverige (Socialstyrelsen). 25 000 färre anställda i välfärden: - Under det senaste året har antalet anställda i välfärden oavsett driftsform blivit ungefär 25 000 färre (SCB och SKL). Utanförskapet växer: - Det är över 70 000 fler personer i utanförskap nu än vid förra valet. Det gäller både om man räknar som moderaterna gjorde i valrörelsen och som de gjorde efter valet (RUT).

3 (8) Regeringen gömmer undan långtidsarbetslösheten: - I maj deltog över 124 000 långtidsarbetslösa i regeringens så kallade garantier. - Färre än 1 av 20 får utbildning som leder till jobb. Var femte rekryteringsförsök misslyckas: - De företag som försökt rekrytera har i genomsnitt sökt 5,2 medarbetare. Men de har bara lyckats rekrytera i genomsnitt 4,2 medarbetare. Det betyder att ungefär vart femte rekryteringsförsök misslyckas och inte leder till att någon anställs. 2 - Regeringen har halverat antalet platser inom arbetsmarknadsutbildningen (Arbetsförmedlingen). 3-20 000 färre heltidsstuderande på komvux 2009 jämfört med 2006. Ungdomsarbetslöshet ingen synvilla: De närmaste åren lämnar de största ungdomskullarna sedan fyrtiotalistgenerationen gymnasieskolan. Tiotusentals unga vuxna ska ta plats i samhället med höga krav, många nya idéer och stark vilja att förändra. Globaliseringen har format en generation av kunniga och välinformerade unga. Det är en fantastisk möjlighet för vårt land. Men idag går utvecklingen åt fel håll. Fler och fler möter stängda dörrar och arbetslöshet. Vid Svenskt Näringslivs framtidsdagar den 27 maj 2010 sade Fredrik Reinfeldt att ungdomsarbetslösheten är en skapad synvilla. Regeringen stänger dörrar för unga: Ungdomsarbetslösheten i Sverige är bland den högsta i Europa.. Andelen ungdomar som går vidare till högskolan har minskat. Regeringen har skurit ner kraftigt på komvux. 4 Dessutom har regeringen infört ett aktivitetsförbud som innebär att unga arbetslösa tvingas gå passivt arbetslösa i minst tre månader innan Arbetsförmedlingen får hjälpa dem. Över 40 000 långtidsarbetslösa ungdomar deltar i regeringens så kallade jobbgaranti för unga. Majoriteten av dessa är passiva. Regeringen har subventionerat företag som redan anställt unga. De ger inte arbetslösa ungdomar nya jobb. Det är en misslyckad politik som bland annat dömts ut av regeringens eget finanspolitiska råd. 2 Undersökningen är gjord 26 januari-22 mars av Novus Opinion på uppdrag av Svenskt Näringsliv 3 Arbetsmarknadsutbildningen har skurits ned från cirka 13 000 platser (oktober 2006) till cirka 6 500 platser (januari 2010) 4 Enligt Högskoleverket minskade såväl andelen 21-åringar som 24-åringar som börjat på högskola mellan år 2006-2008. Enligt Skolverket var det drygt 20 000 färre heltidsstuderande i komvux 2009 än det var 2006. År 2010 ger regeringen ett högre statsbidrag till komvux än 2006, men på en direkt fråga kan regeringen inte redogöra för att platserna kommer att bli fler 2010 än 2006.

4 (8) Regeringen vill införa en obligatorisk a- kassa med differentierade avgifter Högerregeringen har talat klarspråk den går till val på att en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring ska införas och att de redan införda skillnaderna i a-kasseavgift mellan olika yrkesgrupper ska gälla även i framtiden. Avvecklingen av den svenska arbetsmarkandsmodellen fortsätter. Dessa differentierade a-kasseavgifter innebär att LOarbetare tvingas betala högre a-kasseavgift än tjänstemännen i SACO. Så här uttryckte sig utbildningsminister Jan Björklund i Ekot den 3 juni i år: Alliansen går till val på en obligatorisk a-kassa där alla som arbetar måste gå med. Trots att frivilligheten försvinner bör a- kasseavgiften fortfarande vara olika stor beroende på hur stor risken att bli arbetslös är. En obligatorisk a-kassa straffbeskattar arbetare De differentierade avgifterna som blir en skatt när a-kassan görs obligatorisk baseras på risken för arbetslöshet. Det gör att många med redan låga inkomster betalar högre avgifter än andra. Det innebär också att de som har valt att jobba i branscher där många förlorar sina jobb tvingas betala mer i a-kasseavgift än andra. I praktiken blir regeringens politik en straffbeskattning på bland annat industriarbetare. De rödgröna samarbetspartierna går till val på att kostnaden för a-kassan ska sänkas till cirka 80 kr/mån för alla. Det blir en årskostnad på 960 kr. Mot detta ställs regeringens straffskattepolitik. I tabellen framgår hur tio stora yrkesgrupper drabbas av regeringens politik och hur mycket lägre kostnader de får med den rödgröna politiken.

5 (8) Straffskatt per år med regeringens politik Sänkt kostnad med rödgrön politik per år Hotellstäderska 5160 kr 4200 kr Servitris 5160 kr 4200 kr Kock 5160 kr 4200 kr Skogsarbetare 5040 kr 4080 kr Metallarbetare 4680 kr 3720 kr Svetsare 4680 kr 3720 kr Fastighetsskötare 3900 kr 2940 kr Butiksanställd 3780 kr 2820 kr Konduktör 3336 kr 2376 kr Undersköterska 1728 kr 768 kr Regeringen tycker att LO:s medlemmar tjänar för mycket Regeringen vill med de differentierade a-kasseavgifterna hålla tillbaka löneökningarna för de breda löntagargrupperna. Redan i augusti 2005 var strategin klar. I ett brev till sina allianskollegor skrev Fredrik Reinfeldt att: Fördelen med denna lösning är att varje arbetslöshetskassa får incitament att begränsa den utbetalade ersättningen inom den egna kassan...genom att fackförbunden dämpar sina lönekrav för att få ned arbetslösheten inom förbundet. Regeringens politik bygger på en enkel men felaktig teori Regeringens synsätt är tydligt: politiken ska styra över lönebildningen eftersom LOs medlemmar har förhandlat fram för höga löneökningar. Men politiken är också en skrivbordsprodukt utan relevans. De avsikter regeringen har med differentieringen motverkas av den samordnade lönebildningen eftersom man i den sätter det lönemärke som hela samhällsekonomin kan bära. De enskilda a-kassornas arbetslöshet har inget med detta att göra. Dessutom hänger inte a-kassa och avtalsområde ihop. Ett förbund kan ha hög arbetslöshet inom ett avtalsområde, men låg inom ett annat. Trots detta betalar alla medlemmar samma a-kasseavgift.

6 (8) Trots att regeringens politik, som framför allt drabbar LOs medlemmar, inte fungerar väljer man att fortsätta på samma sätt. Det säger en del om hur regeringen ser på facken och deras medlemmar. En obligatorisk a-kassa sänker den fackliga organisationsgraden Den svenska modellen bygger på att vi har starka parter på arbetsmarknaden som tar ansvar för lönebildningen och villkoren i arbetslivet. Därför är det viktigt att parterna är välorganiserade. Sedan 1935 har vi i Sverige en statsunderstödd, frivillig arbetslöshetsförsäkring i facklig regi. Sambandet mellan arbetslöshetsförsäkringens organisation och facklig organisationsgrad är tydligt. 70-80 procent av löntagarna är medlemmar i en facklig organisation i Sverige, Danmark och Finland. Inga andra länder når upp till dessa nivåer. Försämringarna i a-kassan har redan resulterat i att den fackliga organisationsgraden har fallit från 78 till 71 procent. Med en obligatorisk a-kassa vill regeringen ta nästa steg i ambitionen att försvaga facken ytterligare. En obligatorisk a-kassa är en del av en större antifacklig agenda Regeringens förslag om en obligatorisk a-kassa med en straffskatt för Sveriges arbetare är ett ytterligare steg i strategin att försvaga facken. Med de borgerliga partiernas förslag tvingas exempelvis en hotellstäderska betala fem gånger så hög skatt som en civilingenjör. Detta leder inte bara till att den enskildes ställning i arbetslivet försämras utan också till att de fackliga organisationernas ställning som en av två parter i den svenska modellen undermineras. Detta leder i sin tur till att en av den svenska ekonomins viktigaste konkurrensfördelar försvagas en kollektivavtalad arbetsmarknad där parterna i fria förhandlingar reglerar villkoren i arbetslivet. Regeringens politik bygger på den felaktiga föreställningen att lönerna måste sänkas för att arbetslösheten ska minska. Den differentierade a-kasseskatten är feltänkt, identifierar fel samhällsproblem och regeringens mål kommer inte att uppnås. Men regeringens ideologiska övertygelse om att löntagarna och de fackliga organisationerna bör klämmas åt gör att den framhärdar.

7 (8) Solidariteten urholkas och ett svagare Sverige växer fram. Och detta sker till priset av sänkta löner, försämrad konkurrenskraft, minskade omställningsmöjligheter och ökade klyftor. Det är en farlig väg att gå i tider av stora förändringar och hårdare global konkurrens. Historiskt har det varit svårt att bli fattig i Sverige och förhållandevis lätt att ta sig därifrån. Regeringen vill möta framtiden med det motsatta: det ska vara lätt att bli fattig och det ska vara svårt att ta sig därifrån. Allt detta i tron om att ökade klyftor skapar fler jobb. Det fungerar inte. Det här vill socialdemokraterna Vi socialdemokrater har en annan vision för Sverige. Vi drivs av idén om att skapa ett möjligheternas land för alla. Fler ska få jobb och klyftorna ska minska. Rättvisan ska återställas. Därför är vårt besked glasklart inför valet: Arbetslöshetsförsäkringen ska vara frivillig och solidariskt finansierad. Kostnaden för medlemskap i a-kassan ska sänkas till cirka 80 kr/mån för alla. Ersättningsnivån ska höjas till 80 procent och taket höjs rejält. Målet för nästa mandatperiod är att 80 procent ska få 80 procent av sin lön i a- kasseersättning.