Hotet mot den svenska modellen

Transkript

1 Hotet mot den svenska modellen En rapport om alternativen i svensk politik. Fler människor i arbete eller fler öppet arbetslösa?

2 SOCIALDEMOKRATERNA

3 1. Ett rött eller blått Sverige? Ingenting är så orättvist som arbetslöshet. Att inte kunna försörja sig själv och sin familj skapar dålig självkänsla och utanförskap. Arbete åt alla är därför den absolut viktigaste politiska uppgiften för socialdemokratin. Varje människa ska kunna säga: Nu går jag till jobbet! Detta borde vara en självklar uppfattning, men det är i synen på hur vi skapar arbete och hur vi stöttar dem som blivit arbetslösa, som den kanske viktigaste skiljelinjen går mellan socialdemokratin och den moderatledda högerpakten. Det är stor skillnad mellan ett rött eller blått Sverige. Vi socialdemokrater vill: Att full sysselsättning ska råda. Att arbetslösa får stöd att komma tillbaka till arbete och egen försörjning. Öka insatserna för arbetslösa med praktikplatser, utbildningsplatser och andra jobbmöjligheter. Inrätta Plusjobb för ökad kvalitet i gemensam sektor. Skapa lärlingsplatser för unga arbetslösa. Ge arbetslösa akademiker möjlighet till anställning eller praktik i stat eller småföretag. Öka möjligheten för enmansföretagare att anställa en medarbetare genom sänkt arbetsgivaravgift. Minska de ofrivilliga deltidsoch visstidsanställningarna. Stärka anställningsskyddet för föräldralediga. Stärka rätten till heltidsarbete. Höja taket i a-kassan. Den moderatledda högerpakten vill: Skära ned 8 miljarder kronor på anlagen till arbetsmarknadspolitiken så att fler människor blir öppet arbetslösa och får klara sig på egen hand. Stoppa Plusjobb och andra arbetsmarknadspolitiska satsningar. Kraftig försämra arbetslöshetsförsäkringen. 70 procent i ersättning efter 200 dagar och 65 procent i ersättning efter 300 dagar. Det leder till en press nedåt på lönerna och i förlängningen ett amerikanskt system där människor tvingas ha flera jobb för att klara sig. Kraftigt höja avgiften till a- kassan. Skärpa kraven i arbetslöshetsförsäkringen så att arbetslösa tvingas arbeta till lägre löner. Flera av de borgerliga partierna vill också försämra arbetsrätten och försämra tryggheten och rättvisan för löntagarna. Försämra sjukersättningen och reducera arbetsgivarnas drivkrafter att arbeta med arbetsmiljöfrågor. 3

4 2. Vår vision den svenska modellen 2.1 Sju framgångsfaktorer som gör Sverige konkurrenskraftigt Sverige är öppet mot omvärlden. Vi har en lång tradition av frihandel, vilket är positivt i en globaliserad värld. Få länder av Sveriges storlek har så många globalt verkande företag. Dessutom är det konkurrensfördel att vara stor biståndsgivare och ha många språkkunniga människor i sitt land. Svenskar är välutbildade och Sverige satsar mycket på forskning och utveckling. Det behövs för att vi ska kunna hävda oss mot omvärlden. Sverige har kommit långt när det gäller jämställdhet och familjepolitik. Det gör att Sverige har en relativt hög sysselsättningsgrad bland kvinnor. Sverige har sunda finanser och låga räntor. En sund makroekonomisk miljö är nödvändig för att ett land ska kunna utvecklas positivt. Sverige ligger långt framme i omställningen till ett hållbart samhälle. Sverige är redan världsledande i vattenrening, solcellsteknik och mycket mer. Vi är samarbetsinriktade genom bland annat en framgångsrik lönebildning. Vi är omställningsbenägna. Våra trygghetssystem gör det möjligt att klara omställningsprocesser. Sedan 1994 har Sverige haft en högre tillväxt än euroländerna. Vi har sunda finanser, rekordlåg inflation och låga räntor. Sverige och Danmark har lyckats bäst med att klara EU: s Lissabonstrategi för tillväxt och nya jobb. Jämfört med övriga Europa har vi låg arbetslöshet, men med svenska mått mätt är arbetslösheten alltför hög. Det kan vi socialdemokrater aldrig acceptera. Vårt mål är full sysselsättning. 2.2 Den svenska modellen vägen till framgång Att vi klarar oss bra beror till stor del på den unika svenska modellen, som bygger på självständiga parter fack och arbetsgivare som sluter avtal och som är beredda till förändring och utveckling, förmåga till omställning och vilja till förnyelse. Svenska fackföreningar accepterar att gamla jobb försvinner för att försöka skapa nya och bättre arbeten. Svensk fackföreningsrörelse vill konkurrera med hög kompetens och inte med låga löner. I många andra länder har fackföreningarna en annan strategi, de skyddar jobben med näbbar och klor med följden att de tvingas sänka lönerna och försämra arbetstagarnas villkor. Att vi i Sverige kan ha en ständigt pågående omställningsprocess med ett stort mått av samförstånd mellan arbetsmarknadens parter beror till stor del på att det finns en väl utvecklad trygghet för den som förlorar jobbet. Arbetsmarknadspolitiken stöttar och rustar den som blir utan arbete så att hon eller han snabbt kan komma tillbaka till arbete och egen försörjning. Vi socialdemokrater fortsätter att utveckla och förnya en aktiv arbetsmarknadspolitik som effektivt matchar arbetssökande med lediga jobb, 4

5 som stöttar arbetslösa och som ser till att företag och organisationer får den kompetens som de behöver. En aktiv arbetsmarknadspolitik har stor betydelse för såväl enskilda individer som samhället. Enligt AMS fick exempelvis arbetslösa och programdeltagare som var inskrivna vid arbetslösförmedlingen, jobb under Därför satsar vi nu på en rejäl ökning av de befintliga arbetsmarknadspolitiska insatserna. Ytterligare praktikplatser, arbetstillfällen, utbildningsplatser etcetera innebär att många fler får en ny chans att komma tillbaka till arbetsmarknaden. Utöver aktiva arbetsmarknadspolitiska insatser finns också en ekonomisk trygghet i form av arbetslöshetsförsäkringen. I dag omfattas alltför få löntagare av en arbetslöshetsersättning som motsvarar 80 procent av lönen. Under nästa mandatperiod vill vi socialdemokrater höja taket i arbetslöshetsförsäkringen så att de allra flesta får 80 procent av lönen vid arbetslöshet. Fackföreningsrörelsen och svenska löntagare vet att det finns en arbetsrätt som garanterar rättvisa spelregler och som förhindrar godtycklighet. Det är viktigt för trygghet och tillväxt går hand i hand. Den som känner att det i tider av otrygghet finns stöd, vågar vara med och utveckla. Detta gynnar individen och samhället som helhet. Att fortsätta att utveckla och stärka löntagarnas trygghet står högt på vår dagordning. 3. Fyra punkter för ett bättre Sverige det här vill vi 3.1 Full sysselsättning Arbetslösheten är fortfarande alltför hög. Därför vill vi kraftigt öka insatserna för att stötta människor att komma tillbaka till arbete och egen försörjning. Det gör vi bland annat genom att skapa praktik-, utbildningsplatser och arbetstillfällen: Vår satsning handlar bland annat om Plusjobb för att öka kvaliteten i den gemensamma sektorn. Stat, kommuner och landsting får subventioner för att kunna anställa arbetslösa för att utföra kvalitetshöjande insatser som inte görs idag. Det handlar om utbildningsvikariat som framför allt ger personalen inom äldreomsorgen möjlighet att höja sin kompetens under tiden som en arbetslös får arbete. Det handlar om lärlingsplatser för ungdomar som inte har avslutat gymnasiet och som nu får möjlighet till arbetsplatsförlagd praktik och utbildning i kärnämnen. Det handlar om anställning och praktik för arbetslösa akademiker inom statlig förvaltning och i småföretag. 3.2 Ett arbetsliv för alla Alla behövs på arbetsmarknaden men vi ser att vissa grupper har svårare att få arbete än andra. Inte minst gäller det invandrare och funktionshindrade och det 5

6 innebär att stora resurser inte tas tillvara. Vi vill att alla som kommit till Sverige som flyktingar så snabbt som möjligt ska få börja arbeta. Alla ska ha en tydlig handlingsplan där gemensamma åtaganden specificeras den enskildes och samhällets. Språkstudier ska kunna ske parallellt med arbete eller praktik. Validering och certifiering ska underlättas. För att skapa fler arbetstillfällen för funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga, vill vi höja lönebidraget ytterligare och skapa en trestegmodell för bättre kartläggning och prövning av funktionshindrades möjligheter att få och behålla ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. 3.3 Ett hälsosamt arbetsliv Alla ska kunna må bra av sitt arbete. Vi socialdemokrater har genomfört ett brett åtgärdsprogram för hälsa i arbetslivet. Vi ser nu att sjukfrånvaron minskar och att vårt mål om att halvera ohälsan till 2008 är inom räckhåll. Även om arbetsmiljön har förbättrats förekommer fortfarande tunga lyft, monotona arbetsmoment, stress och små möjligheter till inflytande över arbetet. Arbetet för ökad hälsa bättre arbetsmiljö måste prioriteras. Tre miljarder kronor avsätts för att driva på landstingens deltagande i sjukskrivningsprocessen. Ett pilotprojekt mellan försäkringskassan och arbetsförmedlingen startas - inom ett eller flera län ska alla långa sjukfall ses över, bland annat kan ytterligare rehabilitering bli aktuellt. Med erfarenheter från pilotprojektet ska sedan människor i hela landet med långa sjukskrivningsperioder ges uppmärksamhet och stöd för eventuell återgång till arbetslivet. De arbetsmarknadspolitiska programmen öppnas för sjukskrivna som inte kan återgå till arbete hos sin nuvarande arbetsgivare. Sjukskrivna ska lättare kunna ta sig vidare till annat arbete via studier. Arbetstagares rätt till rehabilitering ska stärkas. Sedan 2005 är arbetsgivare medfinansieringsansvariga för sin del av sina anställdas sjukpenningkostnad. Det skapar drivkrafter för arbetsgivarna att förebygga sjukfrånvaro med exempelvis förbättringar i arbetsmiljön. 3.4 Ökad trygghet för löntagarna Under de senaste åren har otryggheten ökat i arbetslivet. Omfattningen av de otrygga tidsbegränsade anställningarna växer, småbarnsföräldrar riskerar att missgynnas på arbetsmarknaden, och många, i synnerhet kvinnor, arbetar ofrivillig deltid. Över en halv miljon anställda, varav majoriteten är kvinnor, har någon form av tidsbegränsad anställning. I särklass är detta vanligast bland unga LO-kvinnor. Många tillfälligt anställda upplever ett svagare stöd från chefer, sämre tillgång till semester, föräldraledighet, kompetensutveckling samt svårigheter att säga ifrån och peka på brister på arbetsplatsen, exempelvis dålig arbetsmiljö. Människors villkor i arbetslivet har stor betydelse för att kunna göra egna livsval, att kunna vara ekonomiskt oberoende, att få del av löneutveckling och 6

7 kompetensutveckling. Vi socialdemokrater vill nu ta krafttag för att öka tryggheten i arbetslivet. Tidsbegränsade anställningar ska inte pågå år ut och år in och anställda ska inte behöva stapla olika tidsbegränsade anställningar hos en och samma arbetsgivare på obegränsad tid. Vi tycker att fasta anställningar ska vara norm och vi vill stärka möjligheten till sådana anställningar. Föräldraledighet ska inte kunna användas som uppsägningstid. Uppsägningstid ska börja först när den föräldraledige är tillbaka på arbetet. Det ska inte heller vara möjligt att missgynna föräldralediga i arbetslivet. Vi vill ha en omvänd bevisbörda, det vill säga, att arbetsgivaren vid en domstolsprövning ska visa att den föräldraledige inte missgynnats. Många, främst kvinnor skulle vilja arbeta mer än de gör. Det är ovärdigt att ha ett arbetsliv där kvinnors villkor begränsas och där unga kvinnor riskerar att fastna i ofrivilliga deltidsarbeten. Arbetets villkor har stor betydelse för att kunna göra egna livsval och bli ekonomiskt oberoende. Vi vill stärka kvinnors möjlighet till heltidsanställningar och på så sätt förbättra deras situation på arbetsmarknaden. 4. Den moderatledda högerpaktens alternativ 4.1 Kraftig bantning av arbetsmarknadspolitiken En moderatledd högerpakt vill se ett annat och nytt system. Deras främsta mål är stora skattesänkningar. För att klara det vill de skära ned i verksamheter som vård, skola och omsorg men också försämra tryggheten för dem som redan har det allra svårast, inte minst arbetslösa och sjuka: Det innebär i praktiken i praktiken att samtliga subventionerade anställningar och andra arbetsmarknadspolitiska insatser tas bort. Konsekvenserna blir att vi får drygt fler öppet arbetslösa som istället för praktik, utbildning eller jobb, får klara sig på egen hand för att försöka komma tillbaka till arbetsmarknaden. 4.2 Kraftigt försämrad a-kassa Högerpakten vill skära kraftigt i arbetslöshetsförsäkringen. Redan från den första dagen sänks ersättningen från dagens 730 kronor till 680 kronor. Efter 200 dagar sänks ersättningen till 70 procent. I realiteten blir ersättningen något lägre eftersom de räknar på genomsnittlig inkomst under det senaste året. För de allra flesta betyder det några procentenheter lägre ersättning. Efter 300 dagar sänks ersättningen till 65 procent. Kraftigt höjda avgifter till a-kassan. Högerpakten ska spara 10 miljarder kronor genom att höja egenavgifterna. Moderaterna har dessutom föreslagit att a-kasseavgiften ska höjas med utgångspunkt i varje a-kassas arbetslöshetsnivå, det ska alltså inte finnas någon solidarisk finansiering mellan kassorna. Fredrik Reinfeldt skriver i ett öppet brev till sina kollegor i augusti 2005: Fördelen med denna lösning är att varje arbetslöshetskassa får incitament att begränsa den utbetalade ersättningen inom 7

8 den egna kassan genom att fackförbunden dämpar sina lönekrav för att få ned arbetslösheten inom förbundet. Efter 100 dagars arbetslöshet måste arbetslösa acceptera jobb som inte understiger 80 procent av dagersättningen. Det innebär i praktiken en lön på kronor. Högerpakten föreslår att medlemskap i a-kassan blir obligatoriskt. Högerpakten vill också ta bort avdragsrätten för både a-kasseavgift och fackavgift. Det försvagar fackföreningsrörelsen, stärker arbetsgivarna och sätter ytterligare press på lönerna. Källa: Moderaternas budgetmotion 2005/06: m010 som presenterades den 5 oktober 2005, sidan Försämrad trygghet i arbetslivet Högerpaktens partier har egna förslag för att försämra arbetsrätten och tryggheten i arbetslivet, exempelvis: Tvåpersonsundantagen ska gälla för hela arbetsmarknaden. Provanställning i 12 månader. Ny arbetstidslag arbetstiden bör läggas upp i överenskommelse mellan den enskilde arbetstagaren och arbetsgivaren. Krav på proportionalitet vid stridsåtgärder. Minskad rätt att vidta sympatiåtgärder vid arbetsmarknadskonflikt. Förbud mot att ta ut nyckelpersoner i strejk. 8

9 Ingen kan alltså tro annat än att Svenskt Näringslivs krav på att återställa villkoren på svensk arbetsmarknad till före 1970 kommer att innebära en beställning till en högerregering att kraftigt försämra arbetsrätten och därmed tryggheten och rättvisan för löntagarna. 4.4 Konsekvenser av högerpaktens politik Det finns en tydlig strategi bakom alliansens förslag. De vill se ett nytt låglönesystem på arbetsmarknaden. Detta kommer att tvinga människor att acceptera låglönejobb. Moderaterna uttrycker systemskiftet på följande sätt: En lite lägre ersättningsnivå och större krav på geografisk och yrkesmässig rörlighet gör att den arbetssökande kan tänka sig att acceptera ett arbete med lite lägre lön än annars. (Moderaternas stämmohandlingar 2005, s 206) En avskaffad arbetsmarknadspolitik och kraftiga försämringar i arbetslöshetsförsäkringen leder i förlängningen till ett amerikanskt system där människor tvingas ha flera arbeten för att klara sin försörjning. Alla vackra ord till trots, det är ett moderatlett systemskifte vi har att vänta oss om högerpakten får styra landet efter valet Det kommer att innebära ett samhälle för några få utvalda, inte för alla. 9