Economic Benefit Tool. Balat ensilage. är ett bra alternativ med tanke på miljön och kostnaderna. Economic Benefit Tool

Relevanta dokument
Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet

Komplettering av slutrapport avseende RJN-projektet 17/2008, 2/2009, 2/2010, Närproducerad krossensilerad spannmål ger bättre lönsamhet. Följande fråg

Ensilering Hur minska förlusterna och hygienproblemen i plansilor

grovfoderverktyget.se Hans Hedström

Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar. Jonas Löv ProAgria Österbotten

Ny foderstrategi. -en lönsam historia

Teknisk data: Bredd: 2,90m (max rullbredd 2,70m) Maxlast: 2 ton Färg: blå (RAL 5015)

Flera skördar av vallen i nordlig mjölkproduktion. Mjölkföretagardagarna i Umeå 18 januari 2017

Grovfoder till ekologiska kor. Rätt grovfoder för bättre produktion

Helsäd jämfört med majsensilage och helsäd med och utan baljväxter - Vad avgör valet för den svenske bonden?

Rapport. Spannmål lagrad i gastät silo har högre näringsvärde än spannmål lagrad på konventionellt sätt

kadmium i avloppsslam

Läglighetskostnader vid skörd av vall

HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA?

Ekologisk mjölk- och grisproduktion

Ensileringsstudie i grönmassa vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård

DU BALAR. VI BRYR OSS. BALPACKNINGSPRODUKTER

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp

Ensileringsstudie vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Ekonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion

RaniPackaging Solutions

Plansilor för upp till 25 tons packningsmaskin

Lönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp

Effektiva maskinkedjor för hög grovfoderkvalitet och lägsta kostnad

Lantmannens valltävling

Värdering av grovfoder i fodervärderingssystemet NorFor Beskrivning av försöket Faktaruta. Definitioner och analyser NDF: ADF: ADL:

Goda skäl att öka andelen grovfoder

Åkerböna (Vicia faba L.) som helsäd - avkastning och fodervärde. Lägesrapport 2003

Rörsvingel Vad vet vi om den?

Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång

Skrivet av: Anders Flodberg Galoppkurs

En sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern

Feedtech Silage. Feedtech Silage M20XCE Feedtech Silage F22 Feedtech Silage M60 Feedtech TMR Stabilizer

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Gårdsbeskrivning. Kalset Mjölk, Kalset, Skeppshult. Gårdsägare: Hans & Anna Samuelsson

Vallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI

US Recovery AB. Kvartalsrapport december 2014

Foderproduktion och kvalitetsfel

Majsdagen 2008 intryck från Vittskövle

EDF produktionskostnadsanalys Ökad konkurrenskraft för svenska mjölkföretag

DATALOGISK. Grovfoderproduktions registrering Reviderad

R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur

Kvävebalanser på mjölkgårdar

Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket

Fodereffektivitet ur kons, besättningens och mjölkgårdens synvinkel. Bengt-Ove Rustas Husdjurens utfodring och vård SLU

Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson

MINIMERA DRÖSNINGEN MED SPODNAM I RAPS OCH GRÄSFRÖ

Tabell 2:1. Egenskaper för olika lagringssystem för ensilage Storbalar Storbalar i Tornsilo Plansilo Korv/slang Limpa

TEORI BRONSMÄRKET Dressyr: Hoppning: Visa: Teori:

Mixat foder Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder

Planering för bra vallfoder. Cecilia Åstrand

Hötorkningsanläggningar - möjligheter och erfarenheter från Danmark. Thorkild Nissen, Kvægbrugskonsulent i Økologisk Landsforening

Förmågan att motstå tramp hos fyra betesfröblandningar i ett rotationsbetessystem

Sensommarsådda grönfoderblandningar för höstskörd. Ingela Löfquist

HQ-vall: Högkvalitetsvall till mjölkproduktion och lågkvalitetsvall till biogas

Omläggning till ekologisk svinproduktion

Emissionsfaktorer för beräkning av metan från husdjur använda vid beräkningar för officiell statistik, (kg metan/djur/år) Växthusgaser i Sverige

Mjölkekonomirapport. Sammanfattning NR FRÅN LRF MJÖLK

Lathund vid inventering av vallfoder och halm i storbal 2004

Minus 480 kronor per gris jämfört med bäst betalande

Cecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid

prissäkring av jordbruksprodukter Prissäkring av jordbruksprodukter

Mjölkkon & biologisk mångfald

Global Fastighet Tillväxt 2007 AB. Kvartalsrapport december 2014

Global Fastighet Tillväxt 2007 AB

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018

Rörflen och biogas. Håkan Rosenqvist

Gårdsanpassad kalvningstidpunkt

Global Fastighet Tillväxt 2007 AB

Tvärvillkorskontroll av foder i primärproduktionen

Få strålande resultat med våmstimulans ända till mjölkningsperiodens slut

Protein från vallen hur gör man? Vallen är den främsta proteinkällan för mjölkkor

Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2004

Inhemska proteingrödor med fokus på soja

Etiska riktlinjer för marknadsföring av växtskyddsmedel

Mögel i inplastat grovfoder med hög torrsubstanshalt

Gödslingsstrategier till vall. Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar

Nya tider nya strategier

Utnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen

Bra vallfoder till mjölkkor

Välj rätt typ av bakteriepreparat vid ensilering av din vallgröda


Hästägarmöte 28 augusti 2018

Viktiga faktorer som påverkar vitamininnehållet i. i vallensilage.

Hur odlar vi och vad behöver ändras?

Foderstater med tanke på fodervärde, kvalité, miljö och ekonomi!

Samodling av åkerböna och lupin med stråsäd

Författare Eriksson H. Utgivningsår 2005

Offentliga Fastigheter Holding I AB. Kvartalsrapport december 2014

Av Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater?

Bibliografiska uppgifter för Ärt/havre-ensilage - hemodlat proteinfoder till mjölkkor

Bra management lyfter skördarna och lönsamheten. Anders Krafft VäxtRåd

Växtodling. Nyckeltalen växtodling (många)

Försäljning av Akelius Spar AB (publ)

HP-Massa Ett mjölkdrivande foder med enkel hantering.

Utskrift online 4.0. Utgåva 1

O B L I G O I N V E S T M E N T M A N A G E M E N T

Smått och stort i växtodlingen. Anders Adholm HIR-Malmöhus

Transkript:

Economic Benefit Tool Economic Benefit Tool En jämförande produktionskostnadskalkyl mellan ensilering i och ensilage i rundbalspaket Balat ensilage är ett bra alternativ med tanke på miljön och kostnaderna.

Dagens hårda ekonomiska villkor och konkurrensutsatta marknader kräver att odlarna fokuserar på kostnads- och lönsamhetsaspekterna av varje del av verksamheten, inklusive produktion och konservering av foder. Stora framsteg i skördeteknik och förbättrad sträckfilmskavlitet har gjort balat ensilage billigare än ensilage konserverat i. Balat ensilage för produktion av vinterfoder är en mycket användbar och ekonomisk metod som har många fördelar jämfört med ensilering i : Inget krav på att bygga eller anlägga tornsilos eller göra stora investeringar Inga kostnader för lagring, uppsamling och omhändertagande av pressvatten Förbättrad lönsamhet genom avsevärt lägre lagringsförluster och högre ensilagekvalitet Större flexibilitet vad gäller skötseln av både vallar och ensilage produktion En produktionskostnadskalkyl för balat ensilage Kalkylatorn, som kallas EBT (Economic Benefit Tool), jämför produktionskostnaderna mellan ensilering i och ensilage i rundbalspaket. Den har nyligen tagits fram av Institute of Grassland and Environmental Research (IGER) i Aberystwyth, Wales, i samarbete med Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala och Dow, som producerar DOWLEX polyeten (PE) som används i den bästa kvaliteten sträckfilm för inplastning av balat ensilage. Med hjälp av EBT kalkylatorn kan odlare beräkna sina egna produktionskostnader och se hur mycket de kan spara genom att balensilera. Varumärke tillhörigt The Dow Chemical Company ( Dow ) eller något av dess helägda dotterbolag

Avkastningsmodellen har konstruerats så att man realistiskt ska kunna jämföra fodervärdet hos balat ensilage med foder som konserverats i r med avseende på tre viktiga faktorer: Ensileringssystemens produktionskostnader Tillgängligt ensilage för utfodring efter förluster under hantering Mjölk- och köttproduktion per ton ts utfodrad mängd ensilage Den ekonomiska modellen bygger på en nollhypotes om förbättringen i nettoavkastning från balat ensilage är noll så är det ingen skillnad i foderutbyte med balat ensilage jämfört med ensilage från r. Ett plusvärde på nettoavkastningen visar att balat ensilage genom lägre förluster ger högre foderutbyte Modellen visar att för ensilage av tidigt skördat gräs och beräknade ts-förluster från och r på respektive 7% och 15%, ger balat ensilage en ökad intäkt i form av mer tillgängligt foder och därmed mjölkintäkt på 102 SEK per ton torrsubstans ensilage som produceras och används i jämfört med ensilage från r. Den faktor, som starkast bidrog till sänkta kostnader, är den skillnad i ts-förluster man bör räkna med mellan de två metoderna. För varierade de mellan 2-13% och för ensilage från r mellan 18-25%. En simulerad jämförelse av avkastningen från balensilage med avkastningen från ensilage från r redovisas i tabell 1. Simuleringen omfattar tre fall med varierande näringsvärde på de grödor som ensileras och med genomsnittliga lagringsförluster i och r.

Tabell 1 Jämförande kostnadssimulering Typ av gröda Torrsubstansförluster: Kostnad för ensilageproduktion (ton ts): Gräs, sen skörd (ME 10) Gräs, tidig skörd (ME 11) Gräs/rödklöver blandning (ME 10.5) 10% 20% 7% 15% 7% 15% 1,067 SEK 1,030 SEK 1,217 SEK 1,179 SEK 1,198 SEK 1,161 SEK 500 litres 449 litres 585 litres 550 litres 605 litres 550 litres 1,450 SEK 1,300 SEK 1,697 SEK 1,595 SEK 1,754 SEK 1,596 SEK 33 kg 30 kg 46 kg 43 kg 48 kg 44 kg 752 SEK 674 SEK 1,031 SEK 969 SEK 1,087 SEK 989 SEK 150 SEK 78 SEK 102 SEK 62 SEK 158 SEK 98 SEK Intäkter för animal produktion: Mejerivaror Liter mjölk från 1 ton ts skördat gräs: Mjölkintäkt per ton ts ensilage: Intäkter för animal produktion: Kött Kött från 1 ton ts skördat gräs: Köttintäkt per ton ts ensilage: Förbättrad avkastning med balning (per ton ts skördat gräs) Mjölk Kött

Om Dow Dow, med en årlig försäljning på USD 54 miljarder och 46 000 anställda världen över, är ett kemiföretag med verksamhet inom många olika områden och som förenar allt det som vetenskap och teknik förmår med det mänskliga elementet i syfte att oavbrutet förbättra det som är viktigt för människans framåtskridande. Företaget erbjuder ett brett spektrum av produkter och tjänster till kunder i omkring 160 länder, knyter samman kemi och innovation med principerna om hållbar utveckling för att bidra till försörjningen med allt från dricksvatten, mat och läkemedel till färg, förpackningsmaterial och produkter för personlig hygien. Hänvisningar till Dow eller Företaget avser The Dow Chemical Company och dess helägda dotterbolag om inte annat uttryckligen anges. Mer information om Dow finns på www.dow.com. På den nya nätportalen för ensilage www.dowsilage.com kan man läsa mer om balensilering och om de senaste forskningsrönen och innovationerna vad gäller material och metoder samt få handledning och råd från experter på ensilering. OBSERVERA: Även om informationen och rekommendationerna (härefter gemensamt benämnda Informationen ) i detta dokument presenteras i god tro och av oss antas vara korrekt gör Dow Chemical Company eller något av dess dotterbolag (Dow Chemical Company och dess dotterbolag härefter gemensamt benämnda Dow ), därigenom inte några utfästelser eller utfärdar några garantier angående Informationens fullständighet eller korrekthet. Informationen lämnas under den förutsättningen att de personer som mottar Informationen, före användning av densamma, själva avgör dess lämplighet för deras syften. Under inga omständigheter kan Dow göras ansvarigt för några som helst skador som orsakas av användning av eller förlitande på Informationen eller den produkt Informationen syftar på. Ingen del av innehållet i detta dokument ska uppfattas som en rekommendation att använda någon produkt, process, utrustning eller formulering i strid med några patenträttigheter, och Dow gör inga utfästelser och utställer inte några garantier, varken uttryckliga eller underförstådda, att sådan användning inte skulle kunna medföra patentintrång. DOW GÖR INGA UTFÄSTELSER OCH UTSTÄLLER INTE NÅGRA GARANTIER, VARKEN UTTRYCKLIGA ELLER UNDERFÖRSTÅDDA, OM ATT INFORMATIONEN ELLER DEN PRODUKT SOM INFORMATIONEN SYFTAR PÅ ÄR ÄGNAD VARKEN FÖR DET ÄNDAMÅL FÖR VILKET INFORMATIONEN ELLER PRODUKTEN I ALLMÅNHET ANVÄNDS, ELLER FÖR DET SÄRSKILDA ÄNDAMÅL FÖR VILKET INFORMATIONEN ELLER PRODUKTEN ÄR AVSEDD ATT ANVÄNDAS FÖR ELLER ANNORLEDES. Varumärke tillhörigt The Dow Chemical Company ( Dow ) eller något av dess helägda dotterbolag 2008 The Dow Chemical Company Formulär No. EUR 003-06820 0508/PN

Förklaringar till avkastningskalkylen för balensilering: Data: Alla data baseras på forskningsförsök som genomförts på olika fodergrödor: ensilage av rajgräs av lägre näringsvärde, av högt näringsvärde samt en blandning av rajgräs och rödklöver. Siffrorna för Kostnad för ensilageproduktion bygger på en omfattande litteraturgenomgång i alla de länder som granskats. De förutsätter normal prisnivå för inhyrda tjänster, när sådana behövs, och omfattar insådd, kalk, gödsel, tillsatser, polyeten samt kostnader för skörd och lagring. Antaganden: Kostnaderna för skörd av grödor för ensilage baseras på skördekostnad per ha, kostnaderna vid balning utgår från färdiga individuella. Den genomsnittliga ts-halten för balensilage var 41% och sex lager sträckfilm per bal har använts för beräkningarna. De ekonomiska fördelarna med olika antal lager film tas inte upp i den här modellen. Lagringskostnad för ensilage omfattar räntekostnad och värdeminskning för hårdgjord yta för respektive betongsilor utan tak för. Avkastningen från mjölkproduktion bygger på ett mjölkpris på SEK 2.90/liter. Avkastningen från köttproduktion bygger på ett värde av SEK 22.46 per kg slaktkroppstillväxt. Räkna ut vad du tjänar! Beräkna dina egna kostnader och se hur mycket DU kan spara genom att balensilera. Använd EBT-kalkylatorn som finns på CD eller på internet www.dowsilage.com/calculator