Om ett våtrum är byggt mot

FUKT En jämförelse av olika sätt att fuktsäkra våtrum mot ytterväggar visar att en ångbroms kan vara bättre än en ångspärr. Fukt som diffunderar ut ska ventileras bort. Leverantörer måste dock utveckla nya fukttåliga skivor, som är bättre ur arbetsmiljösynpunkt. Svårt att fuktsäkra våtrum som ligger mot yttervägg Av christoffer agn, mätningstekniker, Peab Om ett våtrum är byggt mot en yttervägg, av lätt konstruktion, så finns det två ångspärrar; plastfoliet och det tätskikt plattsättaren applicerar om väggen ska kaklas. Mellan dessa kan det uppstå fuktproblem. Gipsskivan kan börja mögla. Fuktproblemen skapas genom att den fukt som diffunderar ut genom tätskiktet inte kan diffundera ut genom den tätare ångspärren som vanligtvis består av plastfolie. Gipsskivan har då inte möjlighet att torka utan kan drabbas av mögelpåväxt. Fukten kan tillföras både från duschens vatten och byggfukt från tätskiktet och fästmassan. Detta problem har inte uppmärksammats i stor grad förrän nu. Ny forskning har kommit från Lunds tekniska högskola och SP Sveriges tekniska forskningsinstitut som handlar om detta problem. Problem med våtrum och fasader har även uppmärksammats i tidningar och media, främst problem med antingen våtrumsskivor som kan mögla om de består av gips med kartongbeklädnad, eller problem med putsade fasader som är för täta och inte släpper ut den fukt som tar sig in genom otätheter eller infästningar i fasaden. Våtrum mot yttervägg Mitt examensarbete, som skrevs inom ramen för högskoleingenjörsutbildningen Byggteknik och design vid KTH Skolan för teknik och hälsa, handlar om problem med våtrumsytterväggar och hur man löser dessa. Uppsatsen berör mycket av det som diskuterats det senaste året om fuktproblem. Den blev färdig i maj 2007, strax före SP gick ut med information om fuktproblem i våtrum och putsade fasader (DN, 2007). Jag hade då redan haft kontakt med SP och Byggkeramikrådet. I examensarbetet ingick en fuktsäkerhetsprojektering där jag hjälpte Einar Mattsson att bedöma om en av deras väggkonstruktioner klarar av fuktbelastningarna från ett våtrum när väggkonstruktionen är belägen mot ytterväggen. Ytterväggen (som var av lätt konstruktion) bestod av: Tjockputs applicerat på mineralull, GNU, 120 regel med MU, ångspärr, 45 regel med MU (så kallad indragen ångspärr), våtrumsgipsskiva, tätskikt samt fästmassa och kakel. Fuktproblemen som beskrivs i rapporten tar hänsyn till att våtrummet är beläget mot en yttervägg, där plastfolie används och där det är temperaturskillnader mellan utomhusluften och inomhusluften. Det är i våtrumsytterväggarna som problemen uppstår med instängd byggfukt. Fukten som diffunderar ut ur tätskiktet ackumuleras vid plastfoliet och kondensproblem uppstår längre ut i konstruktionen om fasaden har ett relativt högt ånggenomgångsmotstånd. Dessa problem uppstår inte om våtrummet är beläget mot en innervägg. I denna artikel tar jag upp resultatet från de viktigare beräkningarna, slutsatserna och rekommendationerna för vilken väggkonstruktion man kan välja, samt lite ny information som har tillkommit sedan arbetet skrevs om våtrumsskivor och glasfiber. Beräkningar av flöden Beräkningarna som utförs kallas stationära diffusionsberäkningar. Ett stationärt diffusionsflöde avser ett flöde som är oföränderligt i tiden. I beräkningarna försummar man materialens fuktlagrande förmåga och fukttillståndet kommer beräkningsmässigt momentant att anpassa sig till omgivningen. En stationär beräkning ger en god bild av konstruktionens FÖRFATTAREN Christoffer Agn är högskoleingenjör. Han arbetar som mätningstekniker på Peab, med byggandet av bostäder i Hammarby Sjöstad. medelfukttillstånd under längre tidsperioder. Resultatet visar hur konstruktionen kommer att se ut efter den har torkat ut (Nevander och Elmarsson, Beräkningarna görs med beräkningsprogrammet GFKOND (GFKOND, Isover). GFKOND tar hänsyn till fuktdiffusion, vilket innebär att fukten vandrar inifrån och ut ur byggnaden på grund av att ånghalten inomhus är högre än ute. GF- KOND beaktar däremot inte fuktkonvektion, vilket innebär att fukt tillförs till konstruktionen utifrån, genom luftströmmar. Är fasaden tät så brukar inte detta vara ett problem och i det här arbetet är det bara fuktdiffusionen som är intressant, alltså den fukt som diffunderar ut från våtrummet. Det kan komma fukt via konvektion från våtrummet också om det är hål i tätskiktet, men detta beaktas inte i beräkningarna. Jag antar att den relativa fuktigheten i fästmassan är 100 procent och att innetemperaturen är 22 grader Celcius (Jansson, En innetemperatur på 22 grader Celsius ger en mättnadsånghalt på 19,41 g/m 3, och då blir ånghalten samma eftersom den relativa fuktigheten är 100 58 husbyggaren nr 4 B 2008

procent. Något fukttillskott kommer inte beaktas utan ånghalten blir konstant över året. Det tar månader för fästmassan att torka ut enbart efter en dusch, så dess RF kan antas vara konstant 100 procent (Jansson, v = vs φ = 19,41 g/m 3 1 = 19,41 g/m 3 Beräkningarna börjar alltså vid tätskiktet, varken Rsi, kaklet, fogmassan eller fästmassan behöver beaktas eftersom fästmassan redan är fylld med vatten. Räknar med mineralullen I examensarbetet har jag gjort ytterligare beräkningar med en säkerhetsfaktor, jag använde så kallade extremvärden eftersom klimatet varierar i verkligheten, medan klimatdata som man använder för beräkningar bara är medelvärden av en längre tids mätningar. I den här artikeln begränsar jag mig dock enbart till de vanliga beräkningarna, som ändå ger en god bild av hur väggkonstruktionerna påverkas av våtrummet ur fuktsynpunkt. När beräkningarna utförs så räknar jag bara med mineralullen och inte träreglarna eller stålpelaren. Det är för att det blir kallare där det är mineralull (större temperaturfall). Desto kallare det är i konstruktionen, desto större risk är det att kondens ska kunna uppstå. Det får inte vara mer än 75 procent relativ fuktighet i träreglarna (BBR, 2006), så man beaktar dem ur fuktteknisk synpunkt men inte vid själva beräkningarna. Konstruktion 1 I det första exemplet använder jag Einar Mattssons vägg med ett tätskikt som har ett lågt ånggenomgångsmotstånd (1 miljon s/m). Ånggenomgångsmotståndet får inte vara lägre än 1 miljon s/m enligt nya BBR (BBR, Se tabell 1 för beräkningsdata. Resultat från GFKOND-beräkning: Se tabell 2 för resultat av GFKOND beräkning för konstruktion 1. När det lägsta ånggenomgångsmotståndet som ett tätskikt får ha enligt BBR (1 miljon s/m) används så klarar man inte kravet på högst 75 procent relativ fuktighet för träreglarna (BBR, 2006) eller 80 procent för gipsskivan, som Gyproc rekommenderar som högsta relativa fuktighet för gipsskivor med kartongbeklädnad. Om man använder flytande tätskikt så är det också möjligt att ånggenomgångsmotståndet kan variera på olika ställen i väggen. Därför är det möjligt att ånggenomgångsmotståndet är ännu lägre, vilket självklart gör att den relativa fuktigheten i de olika skikten blir ännu högre. Det organiska material (träreglarna och gipsskivan) som finns mellan plastfoliet och tätskiktet får ingen chans att torka ut, utan kommer att börja mögla. Detta är vad rapporten till stor del handlar om. Det blir inte så höga värden längst ut i konstruktionen, närmast uteluften, för att plastfoliet hindrar ångan från att diffundera längre ut i konstruktionen. Fukt kan däremot ta sig in i konstruktionen via otätheter i fasaden och orsaka fuktproblem. Om fasaden är tät så kan fukten få svårt att torka ut. Det första material som kan drabbas av mögel är utegipsskivan, men eftersom detta (otätheter) inte beaktas i beräkningsprogrammet så går jag inte in närmare på det här. Det är bra värden vid utegipsskivan eftersom putsen som jag har använt har relativt lågt ånggenomgångsmotstånd, så ångan kan diffundera ut genom konstruktionen. Konstruktion 2 Detta är den konstruktion som SP föreslår (Jansson m fl, 2007) för att kunna hantera fuktproblemen som uppstår när fasadputs appliceras direkt på isoleringen. Materialvalen har jag gjort själv. Putsen är tät och hindrar vatten som kommer igenom otätheter från att torka ut. Genom att använda en konstruktion med luftspalt så kan vattnet som tränger in genom otätheter ventileras bort när det inte regnar. Denna vägg har en ångbroms. Det är bra att använda en ångbroms istället för att ta bort ångspärren helt, för då får man Fortsättning s. 60 P nr 4 B 2008 husbyggaren 59

P bättre lufttäthet vilket är viktigt ur värmedimensionssynpunkt. En ångbroms är bättre än ångspärren för den tillåter fukt att diffundera ut genom konstruktionen och dåkommer detinteattblisammaproblem som det blev i konstruktion 1, det blir inte två ångtäta skikt längre utan bara ett, tätskiktetsomplattsättarenapplicerar. Se tabell 3 för beräkningsdata. Kommentarer till konstruktion 2, tabell 3: Denna konstruktion fungerar enligt TDV-principen eftersom luftspalten är väl ventilerad. Den är öppen både upptill och nedtill, och Sto rekommenderar att luftspalten ska ha en bredd på 20 mm. Man kan till exempel använda stålreglar som har en bredd på 34 mm. Stålreglarna bör monteras stående för att luftspalten ska fungera så bra som möjligt. Fasadkonstruktionen är gjord för utebruk och tål 100 procent relativ fuktighet. När en konstruktion är väl ventilerad och fungerar enligt TDV-principen (tryckutjämning, dränering, ventilation), byts allt utanför vindskyddet (Rse, fasaden, och luftspalten) ut mot ett Rsi. Detta påverkar både värmemotståndet och ånggenomgångsmotståndet för materialen som byts ut (ISO6946). Det är bra om mineralullen får ett extra lager utan reglar (70 mm) bakom vindskyddet (som konstruktionen ovan), eftersom man då inte behöver oroa sig för att reglarna ska drabbas av mögelpåväxt på grund av hög relativ fuktighet. Det finns exempel på konstruktioner när denna extra isolering används, se mer på exempelvis Paroc s hemsida. Resultat från GFKOND-beräkning: Se tabell 4 för resultat av GFKOND beräkning för konstruktion 2. När man ersätter ångspärren med en ångbroms som har betydligt lägre ånggenomgångsmotstånd så förbättrar man fuktförhållandet i väggen, eftersom ångan kan diffundera ut ur konstruktionen utan att hindras av ångspärrens höga ånggenomgångsmotstånd. Studerar man resultatet så ser man att en relativ fuktighet på 75 procent aldrig uppstår i någon av de kritiska delarna av konstruktionen. Denna konstruktion är alltså betydligt bättre än konstruktion 1. En risk med att använda ångbroms istället för ångspärr är att den relativa fuktigheten ökar i den yttre delen av konstruktionen. Då blir det större risk för kondens. Men eftersom tätskiktet har så högt ånggenomgångsmotstånd så blir det ändå inte så mycket ånga som diffunderar ut till fasaden. Vad som skiljer konstruktionerna åt förutom ångbromsen är att själva fasaden nu är väl ventilerad. Detta gör att fukten som diffunderar ut till fasaden kan ventileras bort. Då slipper man problem med kondens i fasaden när väggen blir kallare. Dessa problem kan vara dyra att åtgärda så det är bra att försöka undvika dem. Notera också att det är relativt höga värden vid just vindskyddsskivan. Det är därför viktigt att den är gjord av icke organiskt material. Skulle den vara gjord av gips(engnu),såskulledetkunnablifuktproblem, för gips kan börja mögla vid högre RF än 80 procent. För att hålla artikeln kort, och inte så komplicerad, redovisas inte extremvärdesberäkningarna. Jag kan dock säga att denna konstruktion även klarade dessa beräkningar utan problem. Några slutsatser Många av skadorna i befintliga våtrum beror på otäta genomföringar och anslutningar, olämpliga eller oprövade material och materialkombinationer, samt brister i arbetsutförandet (Arfvidsson m fl, 2005). Intervjuer med plattsättare gjordes under examensarbetet, och enligt de intervjuade är de vanligaste orsakerna till fukt- och mögelskador i våtrum att golvbrunnar slutar att fungera som det är tänkt. Ännu ett problem är att arbetet är bristfälligt utfört. Om en ångspärr med högt ånggenomgångsmotstånd används i en våtrumsyttervägg, av lätt konstruktion, så finns det risk att fukten som diffunderar ut ur tätskiktet ackumuleras vid ångspärren istäl- Fortsättning s. 62 P 60 husbyggaren nr 4 B 2008

P let. Om en gipsskiva och en indragen ångspärr används så kan fuktskador uppkomma. Den kritiska relativa fuktigheten för träreglarna är 75 procent och för gipsskivan 80 procent. Den relativa fuktigheten får inte vara 75 procent eller större mellan ångspärren och tätskiktet, för annars finns det risk för mögelpåväxt. Väl ventilerad fasad Om ångspärren tas bort eller ersätts med en ångbroms med lågt ånggenomgångsmotstånd i en våtrumsyttervägg är det möjligt att fukt diffunderar ut till putsen och kondenserar där, om tätskiktet inte har väldigt högt ånggenomgångsmotstånd. Fasaden bör vara väl ventilerad för att fukten ska kunna ventileras bort och om den inte är det så bör ånggenomgångsmotståndet på fasaden var så lågt som möjligt för att fukten inte ska ackumuleras. Vindskyddet bör bestå av minerit eller något annat fukttåligt material, eftersom det är hög relativ fuktighet längst ut i konstruktionen. Det är också bra att inte bygga regelstommen direkt innan vindskyddet, utan använda lite isolering (cirka 50 70 mm) mellan vindskyddet och regelstommen. Det är nämligen hög relativ fuktighet efter vindskyddet, och detta kan göra att träreglarna börjar mögla om dessa ligger direkt bakom vindskyddet. En annan risk med att inte använda en ventilerad putsad fasad är att fukt som tar sig in genom otätheter i den putsade fasaden får svårt att torka ut, och då kan fuktproblem uppstå (Jansson m fl, 2007). En väl ventilerad fasad ventilerar däremot ut fukten. Beakta byggfukten Eftersom tjockleken på putsen påverkar hur högt ånggenomgångsmotstånd fasaden kommer att ha är det viktigt att inte göra putsen mer tjock än nödvändigt. Det är speciellt viktigt att ha en fasad med ett lågt ånggenomgångsmotstånd om man ska använda en ångbroms och fasaden inte är ventilerad, för då ackumuleras fukten vid putsen när den diffunderar ut och kan orsaka fuktskador. Om ett flytande tätskikt används så kommer byggfukten från både tätskiktet och fästmassan att belasta gipsskivan, och då kan den kritiska relativa fuktigheten för gipsskivan överskridas, vilket kan resultera i mögelpåväxt. Notera att om den relativa fuktigheten är över 80 procent så hjälper det inte att ha en våtrumsgipsskiva, eftersom denna har samma kritiska relativa fuktighet som en vanlig gipsskiva. Våtrumsgipsskivan suger däremot inte upp fukten från tätskiktet och fästmassan lika snabbt. Träreglarna och gipsskivan får inte heller innehålla någon byggfukt när de monteras in i våtrumsytterväggen. Byggfukt är extra allvarligt för våtrumsytterväggen eftersom tätskiktet och ångspärren stänger in byggfukten och gör att träreglarna och gipsskivan inte kan torka ut. Olika tätskikt Ett annat problem med flytande tätskikt är att man inte vet exakt om man har haft på rätt tjocklek, vilket kan göra att tjockleken varierar på väggen. Då varierar också ånggenomgångsmotståndet i tätskiktet (Jansson, 2005). Därför rekommenderar jag ett tätskikt från Mataki eller PCI, som är som en matta där åtgången är förbestämd. Produkterna har också högt ånggenomgångsmotstånd, vilket tätskiktet måste ha för annars kommer det att bli fuktskador i våtrumsytterväggen, antingen vid våtrumsgipsskivan eller vid fasaden beroende på om en ångspärr eller en ångbroms används, vilket jag redogjorde för ovan. Nya krav från BBR började gälla den 1 juli 2007. Ånggenomgångsmotståndet för tätskikt måste vara 1 miljon s/m, och provningsstandarden för ånggenomgångsmotstånden har blivit hårdare vilket gör att tätskikten måste testas en gång till. Förändringarna har gjort att tillverkarna utvecklar nya tätskikt med högre ånggenomgångsmotstånd, och att de måste redovisa ånggenomgångsmotståndet för sina tätskikt. Olika rekommendationer Den konstruktion som fick bäst resultat i beräkningarna redovisas i tabell 5. Med hjälp av denna konstruktion kan man undvika många av de risker som beskrevs i slutsatserna, och motivationerna för varför dessa material väljs kan läsas där. Det var denna konstruktion som jag rekommenderade till Einar Mattsson och jag lyfter också fram de viktigaste åtgärderna för konstruktionen här. En del ny information och bestämmelser har dock tillkommit sedan jag skrev examensarbetet (om till exempel våtrumsskivor). Ett alternativ är att bygga ytterväggen av betong istället, en tung konstruktion. Fast det går jag inte närmare in på här. Ångbroms hellre än spärr Det viktigaste är att tätskiktet har ett högt ånggenomgångsmotstånd och det är också bäst om det är en matta lik den från Mataki eller PCI, att vindskyddet väljs till en fukttålig skiva och inte en utegipsskiva, samt att en ångbroms väljs istället för en ångspärr. Om putsad ventilerad fasad bedöms som för dyr och en vanlig putsad fasad väljs, så är det vikigt att den putsade fasad som väljs har ett så lågt ånggenomgångsmotstånd som möjligt samt att anslutningarna i fasaden utförs med stor omsorg så att otätheter i fasaden undviks i så stor utsträckning som möjligt. Fuktproblemen som beskrivs i rapporten tar hänsyn till att våtrummet är beläget mot en yttervägg, där plastfolie används och där det är temperaturskillnader mellan utomhusluften och inomhusluften. Det är i våtrumsytterväggarna som problemen uppstår, med instängd byggfukt, att fukten som diffunderar ut ur tätskiktet ackumuleras vid plastfoliet och kondensproblem längre ut i konstruktionen om fasaden har ett relativt högt ånggenomgångsmotstånd. Dessa problem uppstår inte om våtrummet är beläget mot en innervägg. En möjlig lösning på problemet skulle därför kunna vara att inte bygga våtrummen mot ytterväggarna. Men används konstruk- 62 husbyggaren nr 4 B 2008

tionerna som jag rekommenderar så är risken för fuktproblem i våtrumsytterväggarna liten. Projektera för fuktsäkert Jag rekommenderar också att alltid göra en fuktsäkerhetsprojektering för alla delar i en byggnad, för fuktproblemen kan vara komplexa, som denna artikel och framförallt min rapport visar. Den våtrumsskiva som jag rekommenderar har en vanlig kartongbeklädd yta och är gjord av gips. Denna rekommendation gjorde jag innan Byggkeramikrådet gick ut med information i BBV om att man inte får använda dessa typer av skivor i våtrum (de gjorde det efter att mitt examensarbete var klart). Det betyder att man måste byta ut denna skiva mot en annan våtrumsskiva (BKR hemsida). Som mina beräkningar visar så går det att använda en gipsskiva av denna typ om man tänker på att använda en ångbroms. Det är dock säkrare att använda en våtrumsskiva av icke organiskt material för om man gör genomföringar genom tätskiktet senare och inte tätar ordentligt med exempelvis silikon så kan det bli mögelskador i gipsen, den kan drabbas av svart pappersmögel (något jag gick in mer på i rapporten). Sedan är det bra att gardera sig om arbetet blir bristfälligt utfört vid produktionen. Man bör dock tänka på att gipsen är fastskruvad i reglar. Är de gjorda av trä kan man få fuktproblem där istället om fukten tar sig in i konstruktionen på grund av brister eller hål i tätskiktet. Svårt välja skiva Vilken skiva man ska rekommendera istället som våtrumsskiva är ett problem. Cementskivor brukar räknas som tunga av yrkesarbetarna, något de helst inte jobbar med. Våtrumsskivor med glasfiber som saknar organiskt material är bra ur fuktsynpunkt, men dåliga ur arbetsmiljösynpunkt. Det stod om detta i tidningen Byggindustrin, nr 18, s 8 (se mer på www.byggindustrin.com.) Gör man genomföringar i skivan så medför detta problem för glasfibern som frigörs kan ge näsblod, eksem etcetera. De dammar också och kan ge problem även för dem som inte arbetar med dem. Tillverkare påstår att man kan undvika Faktaruta problemen genom skyddsdräkt, handskar och skyddsmask, men de är jobbiga att bära, speciellt på sommaren. Så det är ingen bra lösning. Tillverkarna påstår också att produkterna inte är samhällsfarliga, glasfibrerna är för stora för att kunna nå lungorna, utan fastnar i flimmerhåren i halsen. Produkterna känns ändå inte som en bra lösning på problemet. Det blir också en stor kostnad, bara den som arbetar med skivan får befinna sig i rummet, och man måste dammsuga före och efter att man har arbetat med skivan, vilket man gör flera gånger. Det tar med andra ord betydligt längre tid med skivan än vanliga gipsskivor. Något vi har märkt på Peabs bygge i Hammarby Sjöstad. Nya produkter på väg Det borde finnas bättre lösningar Tillverkarna är medvetna om problemen och håller på att utveckla nya produkter som är fukttåliga men som ändå är mer användarvänliga och bättre ur arbetsmiljösynpunkt. I nuläget rekommenderar jag ingen ny skiva, utan vi får vänta och se om det kommer ut någon ny bättre produkt. Till dess får man använda den produkt som har minst problem, men man får inte använda kartongbeklädda gipsskivor längre. I det fasadsystem jag har rekommenderat finns glasfiberväv och en fasadskiva gjord av returglas. Dessa innehåller också glasfiber, vilket man bör beakta. Vindskyddsskivan är gjord av minerit, vilket är en tung skiva som kan vara svårare att arbeta med vilket också bör beaktas. Examensarbetet visar att en del byggprodukter bör bytas ut, men man får också gå efter egna erfarenheter och vad byggprodukterna kostar. D Definitioner Vattenångdiffusion Vattenmolekylers rörelse i en gasblandning som strävar efter att utjämna ånghalten i luft eller vattenångans partialtryck vid konstant totaltryck. (Nevander och Elmarsson, Ångspärr: Skikt med uppgift att hindra eller minska fukttransport genom vattenångdiffusion och fuktkonvektion. (Nevander och Elmarsson, Ångbroms Skikt som är lufttätt men diffusionsöppet. Fukt tillåts diffundera genom ett lufttätt material. (Grimbe och Nordqvist, 2005). Ånggenomgångsmotstånd Skikts motstånd mot genomträngning av vattenånga på grund av skillnader i ånghalt eller partialtryck. (Nevander och Elmarsson, Fuktsäkerhetsprojektering Systematiska åtgärder i projekteringsskedet som syftar till att säkerställa att en byggnad inte får skador som direkt eller indirekt orsakas av fukt. I detta skede anges även de förutsättningar som gäller i produktions- och förvaltningsskedet för att säkerställa byggnadens fuktsäkerhet. (BBR, Fotnot: I rapporten Fuktmekanik i våtrumsytterväggar är beräkningar redovisade. Den innehåller också analyser av material, beskriver hur fuktmekanik fungerar, vad forskningen har kommit fram till hitintills, vilka lagar och bestämmelser som gäller nu, etcetera. Referenser: Arfvidsson, J. m fl. Tätskikt i våtrum. Avdelningen för byggnadsfysik, Lunds tekniska högskola. Rapport TVBH-7226, 2005. BBV Byggkeramikrådets branschregler för våtrum, Byggkeramikrådet, www.bkr.se, (2008-06-24). Boverkets Författningssamling, BFS2006-12BBR12. Boverket, 2006. Byggindustrin, 2008. Mögelsäkert men hot mot hälsan? www.byggindustrin.com, (2008-06-03). DN, maj 2007. En serie artiklar skrivna av bland annat Kjell Löfberg. GFKOND version 90.1, Gullfiber (nuvarande Isover). Grimbe, K. Nordqvist, L. Uttorkning av fukt i våtrumsytterväggar En jämförelse mellan tre byggtekniska lösningar. Lunds tekniska högskola, examensarbete TVBH- 5054, 2005. International Standard Building components and building elements Thermal resistance and thermal transmittance Calculation method. International Organization for Standardization, International Standard IS0 6946:1996(E), 1996-08-15. Jansson, A. Dubbla tätskikt i våtrumsytterväggar med keramiska plattor. SP Rapport 2005:20, 2005. Jansson, A. Tätskikt bakom kakel i våtrumsytterväggar, SP Rapport 2006:46, 2006. Jansson A. m fl. Artikeln Skador i putsade träregelväggar. Tidningen Bygg och Teknik nr 1, 2007. Nevander, L. Elmarsson, B. Fukthandbok Praktik och teori. Svensk Byggtjänst, 2006. nr 4 B 2008 husbyggaren 63