Västerländsk Esoterism ST 2011 Religionshistoria, Stockholms universitet. Esoterism utanför det esoteriska fältet Kennet Granholm

Relevanta dokument
Västerländsk Esoterism ST 2011 Religionshistoria, Stockholms universitet. Teoribildning och forskningsparadigmer Kennet Granholm

Fristående kurser i religionsvetenskap våren 2017

VÄSTERLÄNDSK ESOTERISM: MAGI OCH ESOTERISM FRÅN RENÄSSANS TILL NUTID, 7,5 hp

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod. Ferdinando Sardella, Fil. dr., VT10

Fördjupningsuppgift. Jämför de båda religionerna, upptäck likheter och skillnader, skriv en slutsats för varje fråga. Ska lämnas in senast 21/12-16

Att studera religion. - Religion: En konstruktion? - Avgränsat och integrerat

Andligheten blir allt mer likriktad

Religionsvetenskap GR (B), B2, 15 hp

Den andliga sökarens arbete med sig själv

Religion, kön och etnicitet. Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner

Betygskriterier CTRA12/D12 Religionsvetenskap och teologi: Grundkurs, 30 hp

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

Block 4 Tematiska tvärsnitt

JOURNAL OF CURRICULUM STUDIES

Därför stödjer jag Humanisterna! Anna Bergström, doktor i internationell hälsa.

Kursplan för kurs på grundnivå

Internationell politik 1

Religionsvetenskap, 20 poäng för undervisningsområdet inom grundskolans senare del och gymnasieskolan, (21-40p)

Allmän Människokunskap

Södervångskolans mål i SO

Aktuellt. Kristen metallmusik. Alternativt religiöst uttryckssätt och kristen identitet. Lectio precursoria i Åbo Akademi

~~:~,~:,:::h :~.: bm"

Peter Berger. The Sacred Canopy

Frågebatteri Vetenskap & Allmänhet 2009

5.15 Religion. Mål för undervisningen

Religionshistoriska avdelningen

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

HUMANISTISKA FAKULTETEN. Teologiskt program, kandidatprogram på grundnivå, 180 högskolepoäng

Antroposofiska Sällskapet

Nekromantisk kunskap

Astrologi, psykologi och den nya fysiken

Centrum för Iran Analys

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

Historia, nutid och framtid för en stark svensk religionsvetenskap. Göran Larsson, Göteborgs universitet

Ämne Religionskunskap

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap?

Kursplan. Religionsvetenskap

GÖTEBORGS UNIVERSITETSBIBLIOTEK /

UNDERSTRÖMMAR Vem är jag/vi - och varför tänker och tycker vi som vi gör? Frank Lorentzon

Välkommen i Adolf-Fredriks kyrka!

Fråga 2. Det finns alltså två delar i det här arbetet: Svara kort på varje delfråga (se nedan). Skriv en 400 ord om vad du lärt dig av detta.

Religionskunskap. Syfte

Religionshistoria I 30hp (RHG110)

INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION VÄLKOMMEN. Information om RELIGIONSVETENSKAPLIG UTBILDNING för Grundkursare

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

Antroposofi på Karolinska

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap

Vad är forskning? Varför forska?

SANA24, Socialantropologi: Fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Social Anthropology: Level 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle

Esoterismens historia

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Det sociala landskapet. Magnus Nilsson

Vetenskap att tro på? Frågorna

ANTROPOSOFISKA SÄLLSKAPET I SVERIGE

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet

LPP 7P2 Geografi, samhällskunskap, religion och historia

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Ämnesblock Religion 142,5 hp

Feminism I Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap

Augusti Verksamhetsplan

Vad vill samhället med museerna?

Förvaltningstraditioner. Karlsson kap 7

Genusteorier och internationella perspektiv

Bibliotek som mikrokosmos

Österländska religioner Döende Kulturfaktorer

Romantiken Kultur- och idéhistoria Karlbergsgymnasiet

Religionsvetenskap GR (B), 30 hp

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Kursplan. Bibelvetenskap och religionshistoria. Biblical studies and History of Religion Religionsvetenskap

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

HUMANISTISKA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

Vad kan vi egentligen veta? En analys av fem läroböckers framställning av new age

Religionskunskap. Ämnets syfte

Martinus andliga vetenskap Tredje Testamentet

DEN TIDLÖSA SUFISMEN

Varför migrerar människor?

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Tro & identitet

Judendom - lektionsuppgift

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

En religion och en filosofi

LäS-Utbildningen År Block 1: Baskunskap: funktionsnedsättning och sjukdomsbild

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga skrifter

ÄRED02, Religionskunskap 2, 30 högskolepoäng Religious Education 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle

Innehåll DEL 1. Från Big bang till marknaden DEL 2. De stora tankeperspektiven DEL 3. Efter Gud, Vetenskapen och Marknaden DEL 4.

Religionsvetenskap och teologi: Grundkurs. Religious Studies and Theology. Grundläggande behörighet, samt HiA/ShA.

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

Livsfilosofins ursprung

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven

7. Häxor, wicca och nyhedendorn

Kursplan Samhällskunskap

Engelska A. Engelska B. Engelska C. 100 poäng. Mål för kursen. 100 poäng. Mål för kursen. 100 poäng. Mål för kursen

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 132:4 2012

Välkommen till Magisterprogrammet i utbildningsledning!

Skönhet. ATHF01 Ht 2012

Transkript:

Västerländsk Esoterism ST 2011 Religionshistoria, Stockholms universitet Esoterism utanför det esoteriska fältet Kennet Granholm

Ockultism Wouter Hanegraaff: alla försök av esoteriker att förlika sig med en avförtrollad värld Marco Pasi: specifik 1800-tals inriktning av esoterism Försök att lösa de konflikter mellan religion och vetenskap som uppstår under upplysningsidealen Kritik av både dogmatisk religion och materialistisk vetenskap

Ockultism Retorik om en självständig ockult tradition, samlande av diverse olika läror under denna tradition Relativ frigörelse från Kristendom, ibland med antikristen retorik Ockult social sfär i formen av ordnar och sällskap Ökat fokus på individens andliga frigörelse och utveckling

Att kombinera sociologiska och historiska perspektiv Stort motstånd mot sociologiska perspektiv inom det historiska studiet av esoterism Anses vara relativiserande Mircea Eliades påverkan, religionism Särskilt då det gäller moder/samtida esoterism har sociologiska perspektiv mycket att bidra med Sociologiska angreppssätt ofta historiskt naiva

Sekularisering 1700-talet och upplysningstida ideal medförde stora förändringar på esoterismen: Sekularism som ideal gjorde att religiösa förklaringsmodeller (inst. Kristendom) tappade makt, medan sekulärt vetenskapliga vann mark Relativ frigörelse från Kristendom och ökat intresse för icke-kristen religion Disenchantment rationaliseringen av samhället Psykologiserande förklaringar, kausala förklaringar, andlig evolution Ockultism tillkommer som en modern form av esoterism

Romantiken Särskilt den Tyska romantiken, sent 1700-tal till tidigt 1800-tal Fungerar delvis som en motkraft till upplysningstidens rationalitetsfokus Försök att återförtrolla världen, återinföra mystik i tillvaron Naturen sätts i fokus; Naturen ses som levande och andlig i sig själv, inte enbart animerad av en avlägsen Gud grunderna för nypaganism sätts Tankar om Nation och Folk blir en central faktor i politik och filosofi, och också esoterism

New Age och masspopularisering New Age: diskurskomplex med fokus på den kommande upplysta tiden, psykiska förmågor, psykets skapande av verkligheten Kommer till på 1970-talet, popularisering på 80- talet, nedgång tidigt 90-tal Det som kallas New Age = bredare och mer allmän esoterisk påverkan Masspopularisering av esoterisk diskurs

Det senmoderna samhället Ökad individualisering, ökad av-kristning Pluralism och avtraditionalisering gör det enklare att kombinera element ur olika religioner Ökad fragmentering, nya kombinationer bricolage av praktiker och filosofier uppstår Globalisering teknologiska framsteg möjliggör kontakter på större geografiska avstånd än tidigare Mediatisering media påverkar livet i allmänhet allt starkare, ökad kunskap om olika religiösa alternativ, sociala/kulturella aktiviteter antar mediaform

Det postsekulära Vagt begrepp som börjar användas mer frekvent inom religionssociologin från ca. 2007/2008 Fokus på religionens fortsatta existens i det sekulära samhället, pekar på gränserna för sekulariseringsparadigmet Diskursivt perspektiv: Inbegriper kritik av sekularism och en ny beredskap att se det religiösa/andliga Att se på religion på nya sätt inbegriper en bredare förståelse av vad religion är, vilket att mer religion ses/observeras Hjälper till att popularisera esoterismen

Esoterism och populärkultur Populärkultur: fokus på det levda och alldagliga Problem: Befintliga teorier är ämnade för en annan typ av material Sökandet efter sann esoterism, intentioner Diskursivt angreppssätt att titta på kommunikation, inte intentioner Att titta på både förekomsten av anspråk till högre kunskap och användningen av klassiska esoteriska symboler, begrepp och idéer. Skaparens/författarens bakgrund Hur läsaren/publiken tolkar och använder materialet

Påverkan på andra områden: Antroposofi Antroposofiska sällskapet. Rudolf Steiner (1861-1925), tidigare ledare för Teosoferna i Tyskland, grundar sällskapet 1912 Stor påverkan utanför rörelsen genom t.ex. Waldorf-pedagogik (Steiner skolan)och Biodynamisk odling

Politik:Traditionalism Antimodernt, anti-västerländskt, sökandet efter äkta tradition René Guénon (1886-1951) Kritik av ockultism, initiation och mot-initiation, den äkta traditionen i Islam/Sufism & Hinduism Julius Evola (1898-1974) Den äkta traditionen först i Romesk hedendom, sedan i Hinduism/Tantra; Involverad i både Italiensk fascism och Tysk nazism Radikal Traditionalism: Senare utveckling där fokus läggs på Europeisk förkristen religion och kultur Tidskriften Tyr främsta språkrör; Visst intresse för radikal ekologi och Alan de Benoists Nya höger

Politik: Nypaganism Tysk romantisk hedendom och rasism/nationalism Völksgeist-folksjälen: Völkish-rörelsen, Guido von Lists (1848-1919) runyoga och Guido von List-sällskap (fr. 1910) Thule seminariet och grunderna för nazipartiet Wicca och Feminism Ökat fokus på Gudinnan; Dianisk Wicca grupper ibland enbart för kvinnor WITCH Women s International Conspiracy from Hell 1968 Amerikans feministisk Wicca

Vetenskap Alkemi och astrologi: Tidig modern vetenskap? Den absoluta åtskillnaden mellan religion och vetenskap ett upplysningstida fenomen Marginaliseringen av vissa närmandesätt, korrigerad historieskrivning Parapsykologi utvecklas internt inom vetenskapen Sökandet efter högre kunskap ett fenomen i modern vetenskap: t.ex. Tanken att lösandet av DNA ger oss alla svar

Esoterism och religionsforskning Eranos-möten i Ascona, Schweitz, sedan 1933 Deltagare bl.a. Carl G. Jung (1875-1961), Gershom Scholem (1897-1982), Mircea Eliade (1907-1986), Joseph Campbell (1904-1987) Esoteriska impulser in i religionsforskningen Philosophia Perennis i en akademisk form sökandet efter universella strukturer Jung och psykologiseringen av alkemi Dessa författare stor inspiration för esoteriker Också Antoine Faivre har deltagit i Eranos