SKATTEFRIDAGEN 2013 PÅ SKATTEFRONTEN INTET NYTT - SKATTEN OFÖRÄNDRAD FYRA ÅR I RAD

SKATTEFRIDAGEN 2013 PÅ SKATTEFRONTEN INTET NYTT - SKATTEN OFÖRÄNDRAD FYRA ÅR I RAD

SKATTEFRIDAGEN 2013 Skattefridagen är den dag då normalinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets alla skatter. År 2013 infaller skattefridagen den 18 juli, en dag tidigare än förra året. Det beror på en obetydlig förändring av skattetrycket. Då alla skatter sammanräknats utgör de 54,2 procent av den totala lönen inklusive skatt, en obefintlig ändring jämfört med 2012 års 54,3 procent. SKATTEFRIDAGEN 2013 (KR/ ÅR) Årslön Hela lönen inklusive löneskatt Löneskatter (arbetsgivaravgifter) 339 600 446 300 106 700 Skattefridagen är med andra ord i praktiken oförändrad sedan förra året. En viss ökning av den genomsnittliga kommunalskatten uppvägs nästan helt av något lägre andel konsumtionsskatter (indirekta skatter). Hur skattefridagen beräknas framgår av tabellen härintill. Utgångspunkten är en person som har en månadslön på 27 800 kronor i månaden år 2013, motsvarande en årslön på 6 inkomsbasbelopp. Till den synliga lönen adderas löneskatter (arbetsgivaravgifter). Inkomstskatter Indirekta skatter Total skatt Skatteandel Antal dagar (av 365) 82 100 53 000 241 800 54,2 % 198 Summan av dessa utgör hela lönen. Löneskatterna, inkomstskatten och den genomsnittliga andelen indirekta skatter som löntagaren får betala på sin konsumtion, utgör sammanlagt 54,2 procent av hela lönen. Omräknat på årsbasis motsvarar detta 198 dagar. Därmed är den första helt skattefria dagen dag 199 eller den 18 juli. 199 Observera att siffrorna är avrundade. TRESTEGSRAKETEN Den totala skattekvoten på 54,2 procent kan delas upp i tre beståndsdelar. Av tabellen till höger framgår att löneskatterna motsvarar 106 700 kronor, medan inkomstskatten utgör 82 100 kronor och de indirekta skatterna 53 000 kronor. Skatteåret kan också beskrivas som ett slags trestegsraket, där löneskatterna betalas först, åtföljda av inkomstskatten och sist av de indirekta skatterna. Då uppstår ytterligare två skattefridagar: den 29 mars, då löneskatterna blivit betalda och den 4 juni, då också inkomstskatten blivit betald.

SKILLNADEN MELLAN ALLIANSEN OCH SOCIALDEMOKRATERNA HAR KRYMPT MED EN VECKA Sedan år 2007 har skillnaden mellan Alliansen och det största oppositionspartiet Socialdemokraterna krympt betydligt när det gäller var deras budgetalternativ placerar skattefridagen. SKATTEFRIDAGEN 2007 OCH 2013 MED SOCIALDEMOKRATERNAS FÖRSLAG & ALLIANSENS POLITIK BAKGRUND: SKATTER SOM PÅVERKAR SKATTEFRIDAGEN - SKILLNADER MELLAN SOCIALDEMOKRATERNAS FÖRSLAG & ALLIANSENS POLITIK (mdr kr) Avskaffat jobbskatteavdrag 2007 2013 +39,9 mdr kr 0 (mdr kr) 2007 2013 Nej till höjd tobaksskatt - 2,5 mdr kr Alliansen Socialdemokraterna 29 juli 18 juli 5 augusti 19 juli Övrigt - 0,8 mdr kr Skillnad 7 dagar 1 dag Summa 2007 +36,6 mdr kr År 2007 var skillnaden mellan Alliansen och Socialdemokraterna en vecka (7 dagar). Då var det första steget i jobbskatteavdraget (drygt 800 kronor i månaden för en normal arbetande person) som var den stora skattepolitiska skillnaden mellan (S) och Alliansen. År 2013 är skillnaden i skattefridag mellan Alliansen och (S) bara en dag. Den beror i första hand på att Socialdemokraterna vill avskaffa Alliansens sänkning av krogmomsen samt höja alkoholskatten. Det är viktigt att komma ihåg att alla skatter inte påverkar skattefridagen. Exempelvis riktade sänkningar av arbetsgivaravgiften (som Alliansens nedsättning för ungdomar) kommer inte att påverka skattefridagen för den genomsnittliga arbetande personen. Inte heller t.ex. kapitalskatter som fastighetsskatt eller bolagsskatt påverkar skattefridagen för en vanlig arbetande person. Att skillnaden mellan Alliansen och (S) krympt beror till stor del på att skillnaderna i skattepolitik flyttat från plånboksfrågor som direkt påverkar snittlöntagaren, till frågor som bolagsskatt och ungas arbetsgivaravgift. Höjd skatt alkohol Höjd krogmoms Skatt på handelsgödsel Skatt på växthusgaser Skatt på naturgrus Summa + 1,5 mdr kr + 5,4 mdr kr +0,3 mdr kr +0,1 mdr kr +0,07 mdr kr +7,4 mdr kr

SKATTEFRIDAGEN FÖR LÅGINKOMSTTAGARE En låginkomsttagare med en månadslön på 18 600 kronor (motsvarande fyra inkomstbasbelopp i årslön) betalar totalt cirka 12 800 kronor i skatt per månad när lönen är upphandlad. Det betyder att skattefridagen för en låginkomsttagare infaller den 12 juli, eller en knapp vecka innan den vanliga skattefridagen. SKATTEFRIDAGEN 2013 - LÅGINKOMSTTAGARE (KR / MÅN) Lön (18 600 kr / mån) Hela lönen inklusive löneskatt Löneskatter (arbetsgivaravgifter) Inkomstskatter Indirekta skatter Total skatt Andel skatt, procent Antal dagar (av 365) 18 600 24 400 5 800 3 900 3 100 12 800 52,7 % 192 193 SKATTEFRIDAGEN FÖR HÖGINKOMSTTAGARE Den som tjänar mycket pengar i lön får vänta betydligt längre än normalinkomsttagaren på att få arbeta åt sig själv. Som höginkomsttagare väljer vi en exempelperson som tjänar 55 700 kronor i månaden (en årslön motsvarande 12 inkomstbasbelopp). Först den 13 augusti är löneskatt, inkomstskatt och konsumtionsskatter betalda för den som tjänar så pass mycket. SKATTEFRIDAGEN 2013 - HÖGINKOMSTTAGARE (KR / MÅN) Lön (18 600 kr / mån) Hela lönen inklusive löneskatt Löneskatter (arbetsgivaravgifter) Inkomstskatter Indirekta skatter Total skatt Andel skatt, procent Antal dagar (av 365) 55 700 73 200 17 500 19 900 10 800 44 900 61,3 % 224 225

ÅRETS TRE SKATTEFRIDAGAR: 29 mars (löneskatterna intjänade) ÅR SKATTEKVOT SKATTEFRI- DAGEN 4 juni (inkomstskatten intjänad) 18 juli (indirekta skatter intjänade) 2013 2012 54,3 18 juli 54,3 19 juli UTVECKLINGEN SEDAN ÅR 2003 Allt sedan början av 1970-talet har Skattebetalarnas förening använt skattefridagen för att åskådliggöra skattetrycket för en vanlig löntagare. För att skapa jämförbarhet över åren uttrycks lönen i inkomstbasbelopp. Sex inkomstbasbelopp motsvarar ungefär en genomsnittlig årsinkomst. 2012, 2011 och 2010 var skattekvoten i princip oförändrad. Åren 2007, 2008 och 2009 sjönk skattekvoten jämfört med tidigare år till följd av skattereduktionen för arbetsinkomst, det s.k. jobbskatteavdraget. År 2006 var skattekvoten marginellt mindre än 2005 och 2004. Den ökning av kompensationen för egenavgifterna som då genomfördes, uppvägdes av flera skattehöjningar, bl.a. kraftiga höjning av energiskatterna. 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 54,7 20 juli 54,7 20 juli 55,6 23 juli 57,3 29 juli 57,0 29 juli 59,9 8 augusti 60,3 10 augusti 60,5 10 augusti 60,0 8 augusti År 2004 ökade skattekvoten jämfört med 2003 till följd av höjda kommunalskatter. Detsamma gäller för 2003 i jämförelse med 2002. År 2002 minskade inkomstskatten till följd av kompensationen för egenavgifterna. 30,0 % SKATTERNA SOM ANDEL AV HELA LÖNEN 22,5 % 15,0 % 7,5 % 0 % 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Inkomstskatt Arbetsgivaravgifter Indirekt skatt

VAD INGÅR I SKATTEFRIDAGEN? Vilka skatter ingår då i Skattefridagen? Vi inkluderar bara skatter som en normal löntagare har svårt att undvika att betala. Dessa är: Löneskatter (arbetsgivaravgift): 31,42 procent ovanpå din lön, betalas av arbetsgivaren men belastar i praktiken löntagaren. Inkomstskatter (kommunalskatt, statlig skatt): Den vanliga inkomstskatten som de flesta ser. Varierar kraftigt beroende på inkomstnivå, men ligger i regel mellan strax under 30 procent upp till 55 procent på högre inkomster, minus grundavdrag och jobbskatteavdrag. På normalinkomsten som ligger till grund för den vanliga skattefridagen ingår bara kommunalskatten, eftersom en normal inkomst inte beskattas med statlig inkomstskatt. VAD BETYDER 54,2 PROCENTS SKATTEANDEL? Ofta redovisas skatternas andel av ekonomin som skattekvoten av bruttonationalprodukten (BNP). I Sverige var skattekvoten som andel av BNP 44,2 procent år 2012. Varför blir då skatternas andel av en vanlig löntagares inkomst betydligt högre jämfört med skatternas andel av BNP? Det finns två huvudförklaringar till det: Skatten på arbetsinkomster är högre än på kapitalinkomster. Kapitalinkomstskatterna är lägre än inkomstskatten på arbete och socialavgifterna. Bruttonationalprodukt är inte samma sak som inkomst. Som namnet antyder är BNP ett bruttomått på ekonomins storlek, som inte tar hänsyn till exempelvis kapitalförslitning. Det gör att skatteandelen av BNP alltid kommer att vara lägre än skatteandelen av nettoinkomsterna. Moms, punktskatter och energiskatter Poängen med att ha en inkomst är oftast att kunna köpa saker som du själv behöver. Det betyder att skatt på konsumtion i praktiken är en skatt på inkomst (även sparande används i regel förr eller senare till konsumtion). Den klart viktigaste konsumtionsskatten är momsen (normalt 25%), men även andra punktskatter på varor (t.ex. alkoholskatt) samt skatt på energi ingår i denna post. Beroende på hur t.ex. konsumtionen fördelas ett ensklit år, t.ex. mellan mat och bilar, eller mellan offentlig sektor och privat sektor, varierar den exakta skattesatsen på konsumtion från år till år, men vanligtvis ligger denna samlade skattesats strax över 20 procent.