En skildring av Sydamerika i högt tempo:

Nya bruk byggs under n En skildring av Sydamerika i högt tempo: Tres Lagoas Aracruz Rio de Janeiro Avverkningen är verkligen imponerande. De moderna maskinerna hanterar knippen av 8 10 stycken 30 meter höga eukalyptusträd som om det var en kvast björkris i bastun. 14 SPCI/Svensk Papperstidning Nr 7 2012 s 14-19 nr 7 Brasilien Alsholm v5.indd 14 2012-09-05 13.23

nya förutsättningar I stora delar av Sydamerika är tempot allmänt mycket högt. Inte minst i Brasilien där ekonomin redan är överhettad, speciellt inom byggnadsindustrin. I Sao Paulo centrum, som ett exempel, växer skyskrapor upp överallt. Arenor och boende som fordras för Fotbolls-VM 2014 och inte minst Olympiska Spelen 2016 bidrar med extra bränsle. I Rio de Janeiro pågår en omfattande uppgradering av befintliga hotell i tillägg till flera nya. SYDAMERIKA Olle Alsholm, olle.alsholm@swipnet.se I Brasilien är det inte bara i storstäderna som aktiviteten är hög. Infrastrukturinvesteringar liksom stora industrisatsningar pågår i de flesta delstater, inte minst för att ta vara på Brasiliens stora naturliga resurser. När man på plats i december 2011 ser den omfattande aktiviteten är det inte lätt att tolka statistisk redovisning som talar om avmattning samtidigt som centralbanken höjer styrräntan för att hålla inflationen i schack. Eukalyptus är nyckelordet i Sydamerika. Den ger en populär massakvalitet med marknadstillväxt, samtidigt som träden växer så det knakar. Expansionstakten av massatillverkning i Sydamerika är otrolig. Såväl inhemska företag som många globala spelare, inte minst nordiska, vill vara med. Många och mycket stora projekt är på gång, framförallt i Brasilien. Genom nya projekt har kapaciteten av blekt eukalyptusmassa i Brasilien på tio år ökat från ca 5 miljoner ton per år till 12 miljoner årston. Pågående projekt i Sydamerika ökar produktionsvolymen med ytterligare närmare 5 miljoner årston. Francisco Valério, Fibrias CTO och ansvarig för investeringen Tres Lagoas, tillsammans med Olle Alsholm. Francisco Valério tillhör den första generationen brasilianare i Aracruz, som anställdes av Billeruds team som var ansvarigt för att bygga upp fabrikens organisation, köra igång fabriken och första årens drift. Till detta kommer annonserade eller planerade projekt under närmaste femårsperiod på ca 7 8 miljoner årston. Alltså helt otroliga siffror. (Tabell Pöyry.) Kapitaltillgången är begränsad och kapitalkostnaden hög, 12 14 procent, men lönsamheten har varit sådan att man klarar höga kapitalkostnader. Realens stärkning mot USD har dock avsevärt naggat vinstmarginalen i kanten. Förutsättningarna för nya investeringar har gradvis förändrats under senaste åren. Flera faktorer spelar in vid sidan av USD-relationen. Den stora bristen på utbildad arbetskraft, där inte minst den snabbt expanderande oljeindustrin konkurrerar om samma kompetenser som skogsindustrin, har gjort att Brasilien inom vissa områden blivit ett högkostnadsland. Markkostnader och planteringskostnader har i det närmaste exploderat. Investeringskostnaderna har ökat dramatiskt, bl a beroende på den begränsade konkurrensen i leverantörsledet, men också på stora prisökningar på cement och stål. Allt detta sammantaget medför att det är svårare att bygga ett nytt greenfield massabruk i Brasilien baserat på stor andel lånefinansiering med samma lönsamhet som tidigare. Sedan mitt besök har optimismen avtagit något och bl a har styrräntan sänkts. Hur många och vilka av de annonserade projekten som kommer att förverkligas skall jag inte spekulera i. Säkert inte varesig 13 miljoner årston enligt tabellen eller ovan bedömda 7 8 miljoner årston, men 4 5 miljoner nya årston i Sydamerika även kommande femårsperiod verkar möjligt. Gamla och nya ägarstrukturer I Brasilien råder en mycket positiv entreprenörsanda på de flesta nivåer i samhället. Företagen är familjeägda Majestätisk enkärlskokare rapporteras ge en masa av högsta kvalitet. och har ofta byggts upp av en entreprenör. Det känns positivt med den personliga kontakten, branschens kapitalintensitet till trots. För att hantera de mycket stora kapitalkrav som ställs finns, i tillägg till egna kapitalinsatser och den normala kapitalmarknaden, även brasilianska utvecklingsbanken BNDES, som deltar med långsiktiga lån, ibland kombinerat med ägande. Projektet Eldorado, med en för brasiliansk skogsindustri ny ägarstruktur, är mycket intressant. Där har en större markägare inom jordbruket kompletterat sin inriktning på köttproduktion med en satsning på eukalyptusplantager och har nu även SPCI/Svensk Papperstidning Nr 7 2012 15 s 14-19 nr 7 Brasilien Alsholm v5.indd 15 2012-09-05 13.24

I Brasilen råder det en mycket positiv entreprenörsanda på de flesta nivåer i samhället. engagerat sina kollegor. Man kan säga att ett antal jordägare slagit sig samman och breddat sin produktportfölj från traditionella matprodukter till en portfölj som tar tillvara markens totala tillväxtpotential. Många globala spelare, inte minst de nordiska, deltar i expansionen av den sydamerikanska massaindustrin. Sedan 2005 finns 50/50-samarbetet i Veracel mellan Fibria och Stora Enso. I slutet av 2007 startade Metsä-Botnia en fabrik i Fray Bentos, Uruguay, som övertagits helt av UPM. Stora Enso och Arauco bygger i 50/50-samarbete ett bruk i Uruguay en eukalyptusmassafabrik Montes del Plata. Bruket är under uppbyggnad och kommer att ha en kapacitet på 1,3 miljoner ton per år med start mars 2013. En annan tendens är ett tidigare ovanligt samarbete tvärs över Sydamerika. Båda de större chilenska skogsindustriföretagen Arauco och CMPC har engagerat sig i Brasilien. När jag i höstas landade i Sao Paulo, och i väntan på att resa vidare västerut till Tres Lagoas i delstaten Mato Grosso do Sul öppnade tidningen, möttes jag av bilden av vännen Walter Lidio Nunes (tidigare inom Aracruz/Fibria, nu vd för Celulose Riograndense) som annonserade utbyggnad av Guaibafabriken i Porto Allegre. Även de chilenska företagen är familjeägda, vilket normalt innebär ett snabbare beslutsfattande. Teknologi Det första en ingenjör gör vid ett första besök på ett bruk, i 35 graders värme, är förstås att sniffa och känna brukets lukt. Ja, Fibria Tres Lagoas är ett kraftmassabruk, men man känner nästan ingen lukt. Lukten man känner längs floden i Sao Paulo vinner med god marginal, trots att Sao Paulo har förbättrats enormt sedan mitt första besök på 1970-talet. Att besöka en modern massalinje, med en kapacitet på 1,3 miljoner ton per år är verkligen en imponerande upplevelse. Allt är mycket snyggt med utmärkt design. Inte mindre positivt blir besöket genom den tilltalande växlighet som är lätt att åstadkomma på fabriksområdet i det rådande klimatet. Tres Lagoas kontinuerliga kokare är enorm 10,7 meter i diameter och 58 meter hög i ett enda kärlsystem. Blekeriet använder den moderna bleksekvensen A/D-EoP-D1-P. Ännu mer imponerande är den enda sodapannan, vars skorsten är 177 m hög med 14 m diameter. Massan tas upp av en, liksom allt annat, enorm torkmaskin. Genom att International Paper byggt en pappersmaskin för tillverkning av 200 000 ton finpapper per år, i direkt anslutning till massafabriken, blir belastningen på den enda torkmaskinen bättre balanserad. Ett modernt massabruk genererar el till yttre nät. Omfattning bestäms av brukets volymer av obarkad respektive barkad råvara. På Tres Lagoas barkas 20-30 procent av veden vid bruket. Massafabriken försörjer även IP:s pappersmaskin med el samt genererar mellan 25 och 30 MW till yttre elnätet. Sättet att bygga fabrik idag med färdiga modulära enheter gör att fabriken kan hållas snygg och samtidigt MAIN MARKET PULP CAPACITY CHANGES IN BRAZIL Market Pulp Company Mill Site Grade Capacity Year Quartile Notes Remarks 1000 Adt/a Eldorado Celulose e Papel Três Lagoas, MS BEKP 1 500 2012 4 Nov. 2012 new mill Suzano Imperatriz, MA BEKP 1 500 2014 1 Early 2014 new mill CMPC Celulose Riograndense Guaiba, Porto Alegre, RS BEKP 1 350 Planned new line Fibria Três Lagoas, MS BEKP 1 500 Planned new line Klabin Paraná BEKP, BSKP, Fluff 1 500 Planned new mill Cenibra Belo Oriente, MG BEKP 200 Planned capacity expansion Veracel / Fibria & Stora Enso Eunápolis, BA BEKP 1 500 Planned new line Fibria Aracruz, ES BEKP 1 500 Planned new line Suzano Mucuri, BA BEKP 400 Planned capacity expansion Suzano Palmeirais, PI BEKP 1 500 Planned new mill Orsa/Jari Monte Dourado, PA BEKP 1 300 Planned new line Portucel Soporcel Mato Grosso do Sul BEKP 1 300 Planned new mill Suzano Maranhão-II BEKP 1 300 Planned new line Eldorado Celulose e Papel Três Lagoas, MS BEKP Planned new lines Source: Pöyry Note: Decided and planned publicly announced main market pulp capacity changes in Brazil BEKP: bleached eucalytus kraft pulp BSKP: bleached softwood kraft pulp Fluff: fluff pulp 16 SPCI/Svensk Papperstidning Nr 7 2012 s 14-19 nr 7 Brasilien Alsholm v5.indd 16 2012-09-05 13.24

funktionsduglig. Luktfrågan har fått sin lösning, men runt mixeriet är det fortfarande lite slaskigt. En ny processlösning behövs, en utmaning för leverantörsindustrins duktiga utvecklingsingenjörer. Som så ofta nuförtiden är försörjningen av erforderliga kemikalier outsourcad. Massafabriken försörjs av EKA Chemicals och pappersmaskinen av Omya via lokal närvaro. Processförenkling har i alla tider varit ett viktigt ledord. Jag minns att Sven Rydholm (Billeruds världsledande massaforskare, eukalyptuspionjär och författare av välkända Pulping Processes) inte var särskilt förtjust i alla reglerkretsar på en kontinuerlig massakokare. Han ansåg snarast att regleringar endast behövs för att kompensera för att man inte uppnått den perfekta och enkla processlösningen. För att förenkla har man försökt att minimera antalet processfunktioner i samma processkärl. T ex har man flyttat ut impregneringsfunktionen i en kontinuerlig kokare till ett separat impregneringskärl. Intressant är därför att Tres Lagoas med framgång slopat det separata impregneringskärlet och flyttat tillbaka impregneringen in i kokaren. (Grannen Eldorado bygger dagens världsmaximum 1,5 miljoner årston, men väljer som de flesta andra nu separat impregneringskärl.) Tilltalande manöverrum För mig som varit mycket involverad i nytänkande i samspelet mellan personal, process och styrsystem är nya manöverrumkoncept, som t ex i Tres Lagoas, mycket tilltalande. Här bidrar IT-revolutionen med nya möjligheter samtidigt som nytänkande stimuleras. I Veracel har antalet manöverrum minimerats och hela fabriken styrs huvudsakligen från en central position, men man har hållit kvar manöverrummets placering i nivå med delar av den processutrustning som behöver övervakas. I Tres Lagoas har man tagit steget fullt ut och bortsett från övervakningsnivåer och placerat manöverrummet på marknivå. Man utnyttjar kameror till fullo och upplever en nära kontakt med de delar av processen som kan övervakas samtidigt som operatören har styrfunktionen i sin hand. Värt att notera är att t ex teknologin med diffusörer har inneburit att antalet öppna enheter att övervaka minskar. Det är inte bara i fabrikens manöverrum som utnyttjandet av modern elektronik är långtgående. Jag upplevde att man överhuvudtaget i Brasilien sätter stor tillit till IT-utvecklingen och verkligen utnyttjade de nya möjligheter som finns för att på ett positivt sätt delta i samhällsdebatten. Allt material alltifrån Annual and Sustainability Report och vidare i företagens informationsmaterial utnyttjar modern IT för att åstadkomma enkelhet för mottagaren. I stort sett alla jag träffade hade sin IPad nära tillgänglig och utnyttjade den. Världens då största massafabrik Tres Lagoas 1,3 Mton/år, delvis integrerad med International Papers finpappersmaskin 200 kton/år. Planering och förberedelser I planerings- och förberedelsearbetet för ett nytt projekt arbetar Brasilien under rubriken Social and Environmental. Genom detta får projektet en bred förankring - inte bara miljöfrågorna som sådana, utan projektets totala betydelse för långsiktig uthållighet i området värderas. Fibrias nya bruk är ett bra exempel. Bruket har betytt mycket för samhället Três Lagoas liksom för delstaten Mato Grosso do Sul. Förväntningarna att den lokala GDPn skulle öka med 300 procent och för delstaten med 13 procent anses ha uppnåtts. Det är kanske överdrivet att säga att alla traditionella förutsättningar som tillgång av vatten, nära till lämplig hamn, lokal infrastruktur, etc etc för placering av en fabriksort helt har förändrats, men i mångt och mycket har såväl de stora produktionsvolymerna som de snabbväxande plantagerna i grunden ändrat invanda kalkyler. Nytänkande ja, men samma tankegångar gällde även i Norden en gång i tiden att närhet till råvaran är viktigast. Enheterna är nu så stora att infrastruktur- och administrationskostnader blir mindre viktiga i kalkylen. Många gamla förutsättningar har alltså förändrats. Avståndet till råvaran i plantageskogsbruk är helt avgörande. Att bygga linje 2 på samma fabriksplats är inte längre självklart. Suzanos chairman David Feffer berättar att företagets två nya fabriker, Imperatriz i delstaten Maranhão och Palmeirais i delstaten Piauí, planeras byggas var för sig i anslutning till respektive råvaruförsörjning. Anslutning till järnväg är viktig för transport till hamn. I fallet Tres Lagoas har ännu inte slutlösningen med järnvägstransport direkt från fabrikens lagerlokal kunnat genomföras. Hu- SPCI/Svensk Papperstidning Nr 7 2012 17 s 14-19 nr 7 Brasilien Alsholm v5.indd 17 2012-09-05 13.24

Manöverrummet, placerat på marknivå, är stort som ett dansgolv förberett för linje 2. Fabriken är styrningsmässigt delad i 4 områden, varav 3 styrs från detta gemensamma manöverrum. (Torkmaskinen styrs separat.) Varje område har en storbildskärm med bilder från on-line-kameror och ett flertal datorskärmar med tillhörande styrfunktioner. vudjärnvägen dras nu först om som förbifart runt centralorten för att undvika att den ökande trafiken passerar rakt igenom. När förbifarten är klar ansluts fabrikens egna järnväg. Vid byggnation av Aracruz 1976 ansågs inte samhället Aracruz vara tillräckligt stort för fabrikspersonalen. Ett helt nytt samhälle, Coqueral, byggdes med möjlighet för boende för såväl ledningspersonal som driftspersonal och erforderlig service. För Tres Lagoas har Fibria, i stället för att bygga helt nytt, valt att komplettera inom befintligt samhälle genom att på flera strategiska platser köpa mark och bygga boende som senare kan köpas loss av de anställda. Nu byggs Eldorado inom samma område och linje 2 vid Fibria Tres Lagoas ligger nära i planering. Till en början kan naturligtvis Eldorado dra nytta av Fibrias investeringar i lokal infrastruktur, men om man ser det på lite längre sikt innebär lokaliseringen fördelar för båda företagens rekryteringsmöjligheter. Viktigt för rekryteringen är att samhället och dess funktioner, t ex utbildning, fungerar och är attraktivt på alla olika sätt. I dagens Brasilien, med en omfattande expansion, finns stora möjligheter för personlig utveckling inom såväl projektverksamhet som operativ verksamhet. Det gäller såväl skogsbruk som fabriksbyggnad och -drift eller marknad. Samtidigt leder förstås detta till hård konkurrens om befintlig kompetens mellan de stora företagen. Kompetens- och resursbrist är nyckelfrågor, något som Suzanos dåvarande koncernchef, Max Feffer, förutsade och underströk som Brasiliens primära problem redan när vi träffades för 20 år sedan. Samtliga skogsföretag lägger därför stora resurser på rekrytering och utbildning - oftast tillsammans med lokala utbildningsresurser, eftersom lokala makthavare inser värdet av de stora investeringarna också på lång sikt. Jag har aldrig någonsin sett så framgångsrika resultat som från den utbildning Billeruds team genomförde för Aracruz (under ledning av Clay Norrbin). Kanske vi inte når den nivån idag, men vi lägger ner mycket stor kraft för att få fram bästa möjliga driftpersonal, säger Fibrias styrelseledamot och styrelseordförande i Veracel Carlos Aguiar. Stora styrkor vid byggnation Jag blev smått chockerad över att man i Sydamerika fortfarande har behov av en så omfattande personalstyrka vid uppbyggnad och installation av ett greenfieldbruk. Tres Lagoas redovisar att man använde över 10 000 personer. Min uppfattning är att man med dagens moderna maskiner och övrig teknisk utveckling borde hamna långt under de 14 000 i Aracruz-projektet för att åstadkomma dåtidens världsmaximum 400 000 årston för nästan 50 år sedan, t ex nu endast behöva 4 000 5 000 personer. Alla är överens att detta är ett prioriterat område och personalbehovet minskar, om än långsamt. Veracel planerade projektet med cirka 7 000 personer och behövde cirka 8 000. För Montes del Plata ansåg man sig behöva cirka 6 000 men verkar hamna på närmare 7 000 personer. Att Tres Lagoas behövde över 10 000 beror på IP:s pappersmaskin (8 600 för massafabriken, 2 000 för pappersmaskinen). Eldorado, som nu byggs i samma område, uppskattar behovet av personal till 7 000 8 000. Att bygga ett bruk idag, med färdiga modulära enheter, borde verkligen innebära en förenkling i jämförelse med förutsättningarna på 1970-talet. En större fabrik betyder samtidigt mera kapital, vilket skärper kraven på ett snabbt genomförande. Byggperioden har minskats från 36 månander för Aracruz till 24 månader. Men alla moderna planeringsmetoder och -system till trots, sker förseningar som det lönar sig att lösa med extra personalinsatser. Pöyry har alltsedan Guaiba- (Borregaard) och Aracruzprojekten på 1970-talet en stark ställning i Brasilien och är involverade i så gott som samtliga projekt. I dagens nyinvestering ligger det direkta ansvaret till allra största delen hos maskinleverantören p g a upphandlingsförfarandet. Pöyry har dock ett fortsatt stort ansvar under planering, men ett mera kontrollerande ansvar vid genomförandet. Den snabba expansionen i Sydamerika har lett till att leverantörerna 18 SPCI/Svensk Papperstidning Nr 7 2012 s 14-19 nr 7 Brasilien Alsholm v5.indd 18 2012-09-05 13.24

inte alltid hunnit med att lämna och slutföra begärda offerter. Det är otroligt att så många stora projekt genomförs på så kort tidsperiod att det tidvis varit nödvändigt att försena tidsplaner p g a att leverantörerna inte haft resurser att lämna offerter och slutföra upphandling. Papper och kartong Suzano under Max Feffers ledning införde tidigt eukalyptusfibern i pappersproduktionen. Hans tro på eukalyptus var så stor att han argumenterade för en speciell märkning av alla produkter med 100 % eukalyptus på samma sätt som man i datorvärlden framgångsrikt utnyttjar märkningen Intel inside. Det tycks, trots entusiasmen för eukalyptusfibern, vara svårt att motivera investeringar för tillverkning av papper och kartong för export från Sydamerika. Genom järnvägstransport direkt från fabrik till effektiv hamn har man lyckats uppnå effektiv infrastruktur för massaexport i mycket stora volymer även från fabriker långt inne i landet. Man kunde tänka sig ett liknande system för att exportera cut size kopieringspapper. Likaså kunde man tänka sig att eukalyptusfiberns fördelar vid CTMP-massatillverkning skulle göra vätskekartongen intressant på exportmarknaden. Det finns ett klart intresse för att ta hand om tillväxen av papper och kartong inom Brasilien och delar av Sydamerika, men med hög lönsamhet för eukalyptusmassa blir konkurrensen om kapital alltför svår. När Klabins CTO Francisco Razzolini presenterar Klabins nya projekt, så innehåller det inte papper eller kartong, men väl massaprodukter långfiber för fluffmassa samt eukalyptusmassa. tionell skogsförädling och olika steg av effektivisering. Ett signum har alltid varit att omgående utnyttja sitt kunnande och så korta rotationstider som 6 7 år underlättar detta. I vissa områden utnyttjas återbeskogning genom rotskott, men eftersom nytt plantmaterial kontinuerligt förbättras är det oftast mera lönsamt att nyplantera. Avverkningen är verkligen imponerande. De moderna maskinerna hanterar knippen av 8 10, närmare 30 m höga eukalyptusträd som om det var en kvast björkris i bastun. Vid mitt besök övervakades avverkningen av blågula Macaw-papegojor och en hök som bidrar med att minska ormriskerna. Alla jag talade med ser med stor tillförsikt fram emot genmodifiering inte bara för att åstadkomma förhöjd tillväxt utan framförallt för speciella egenskaper. I första omgången för olika växtegenskaper av typ resistens mot olika angrepp, men i nästa steg helt nya egenskaper av typ lägre ligninhalt, nya fiberegenskaper, etc. Hållbarhet och innovation Hållbarhet ligger högt på den brasilianska dagordningen. Arbete med återbeskogning av lämpliga, ofta våtare, områden i plantageskogsbruk med ursprungliga arter för att nå stipulerade 20 % pågår i praktiken samtidigt som nya mera krävande lagar införs. Det bör understrykas att 100 procent av brasilianska massaoch pappersprodukter baseras på råvara från planterade skogar alltså inte från en regnskog som inte kan ersättas. Även om verksamheten baserad på eukalyptusmassa blomstrar, finns det ett stort intresse för nya produkter och Överlägset viktigast för skogsindustrin i Brasilien är den enorma skogstillväxten. innovationer. Jag kände ett äkta engagemang i Brasilien att se/söka ytterligare möjligheter. T ex har Fibria utsett sin mest erfarne forskare Dr Ergilio da Silva Jr till Innovation manager. Intresset för viskos som alternativ till bomull och syntetfibrer växer i världen. Bahia Specialty Celluloses tillverkning har vuxit från 115 000 ton per år till 465 000 ton per år. Energiproduktion har högsta prioritet. Pellets är ett beprövat koncept i Brasilien. Om den pågående planeringen i Europa för att ersätta fossila energikällor med träbaserad bioenergi kommer att resultera i åtgärder, kommer det att finnas ett obegränsat behov. I Suzanos affärsplan för år 2024 (företagets 100-årsdag) ingår nya produkter och tjänster, såsom produktion av träpellets för förnybar energi, förvaltning av tredje part skog och bioteknik. Fibria, Klabin och Suzano har alla för avsikt att ta vara på och utnyttja hela trädet inklusive annan biomassa som finns tillgänglig (t ex rester från sockerrör). Nya lösningar genom nya produkter och/eller nya energikoncept kan bli verklighet. Innventias arbete med bioraffinaderier är mycket uppskattat och intresset är stort när det gäller ligninlösningar. Förväntningarna är också mycket höga kring nanocellulosa. Dessutom pågår och planeras flera forskningsprojekt, i Brasilien och internationellt, i samarbete med bl a Innventia och VTT. En ny produkt som verkar vara på god väg är polyeten från cellulosaetanol. n Olle Alsholms erfarenheter och nätverk i Brasilien börjar på 1970-talet genom samarbete med Aracruz, världens mest framgångsrika massaföretag (i dag del av Fibria). Gamla Billerud var teknisk och kommersiell partner till Aracruz första linje med ansvar att bygga fabriken tillsammans med Pöyry samt svara för fabrikens organisation, fabrikens igångkörning och första årens drift. Dessutom ansvar för försäljning av 50 % av fabrikens produktion. För underlätta rekryteringen till Tres Lagoasinvesteringen har Fibria på flera strategiska platser inom befintligt samhälle köpt mark och byggt boende som senare kan köpas loss av de anställda. Skog Överlägset viktigast för skogsindustrin i Brasilien är den enorma skogstillväxten. Landskapet i stora delar av Mato Grosso do Sul är ganska platt, ungefär som den nordamerikanska prärien. Det ger stora fördelar för skogsbruk, speciellt vad gäller avverkning. Eukalyptusens tillväxttakt i Mato Grosso do Sul kan inte riktigt jämföras med motsvarande tillväxt i de kustnära områdena runt delstaten Bahia (Veracruz, Suzano Mucuri, Aracruz). Men den är fortfarande imponerande hög (35 40 m 3 fub/ha, år) och resulterar i skörd redan efter sex till sju år. Trots den otroliga utvecklingen vad gäller eukalyptusens tillväxt står inget stilla. Man driver utvecklingen vidare genom internationell forskning, tradi- SPCI/Svensk Papperstidning Nr 7 2012 19 s 14-19 nr 7 Brasilien Alsholm v5.indd 19 2012-09-05 13.24