RAPPORTERING AV RÄNTERISKER ENLIGT NUVÄRDESMETODEN

1 (7) RAPPORTERING AV RÄNTERISKER ENLIGT NUVÄRDESMETODEN 1 Ränterisk enligt nuvärdesmetoden 1.1 Schablonmetod Rapporteringen enligt Finansinspektionens standard RA4.5 har utökats med de nya blanketterna R10, R15, R16 och R17 som företagen under tillsyn ska använda för rapportering av sina nuvärdesberäknade ränterisker. Samtidigt har blanketterna R07 och R08 uppdaterats. De nya rapporterna gäller enligt följande: från och med ställningen den 31 december 2007 ska bankerna rapportera ränteriskerna enligt sina internmetoder och senast från och med ställningen den 30 juni 2008 också enligt schablonmetoden. De banker som redan har möjlighet att rapportera enligt schablonmetoden per den 31 december 2007 kan gärna börja omgående med det. De nya blanketterna skall skickas in till Finansinspektionen elektroniskt som en del av den normala rapporteringen av ränterisker. Ändringarna på blankett R08 ska bankerna tillämpa senast från och med rapporteringen av ställningen den 30 juni 2008. Till dess kan posten rapporteras med nuvarande radkod eller, om arbetsboken används, som derivatinstrument som inte är säkringsderivat. Skyldigheten att lämna in uppgifter om nuvärdesberäknad ränterisk gäller tillsynsobjekt som för närvarande rapporterar sina ränterisker enligt standard RA4.5. Vid rapporteringen tillämpas samma uppgiftslämnarkategorier som vid övrig ränteriskrapportering till Finansinspektionen (R-rapporter). Med nuvärdesmetoden beräknas värdeförändringar i derivatinstrument och räntekänsliga poster i finansieringsverksamheten vid en given chockförändring av det allmänna ränteläget. Företagen ska rapportera sina ränterisker nuvärdesberäknade både enligt sin egen internmetod och enligt schablonmetoden anvisad av Finansinspektionen. I schablonmetoden summeras kapital- och ränteflöden från räntekänsliga poster per löptidsband och nettoflödet nuvärdesberäknas med

2 (7) 1.2 Internmetod durationsbaserade riskvikter 1 för varje löptidsband. Derivatinstrumenten medräknas som lineariserade ekvivalenter av den underliggande variabeln. Schablonmetoden ska garantera likabehandling av rapportörerna vid ränteriskbedömningen. Den möjliggör också aggregering av bankernas risker och ger jämförelsevärden för bedömningen av den risk som tagits fram med internmetoden. För företagen tjänar riskvärdena enligt schablonmetoden också som en kontroll av rapporteringen både i fråga om innehållet på blanketterna R15, R16 och R17 och vid bedömning av de riskvärden som beräknats med internmetoden. Utöver beräkningar enligt schablonmetoden ska företagen också rapportera sina ränteriskvärden nuvärdesberäknade med sin egen internmetod. Banker med begränsad och ensartad verksamhet kan i sina interna modeller och beräkningar utgå från schablonmetoden, medan schablonmetoden inte kan anses vara lämplig för att mäta ränterisken i banker med mer omfattande verksamhet och mer komplicerade instrument (t.ex. derivat). Värden som beräknats med internmetoden ger tillsynsmyndigheten en bättre bild av företagets ränteriskexponeringar samt företagets egen syn på sina ränterisker. För att de siffror som tas fram med intermetoden ska kunna tolkas och beaktas vid riskbedömningen måste företagen dokumentera sina beräkningsmetoder i tillräcklig detalj och lämna in dokumentationen till Finansinspektionen när de börjar rapportera ränteriskerna enligt nuvärde. Väsentliga ändringar som därefter görs i internmetoden ska dokumenteras och skickas till Finansinspektionen. Minst följande uppgifter ska framgå av dokumentationen: En beskrivning av de metoder som använts för beräkning av riskvärdena, inklusive metoderna för prissättning av enskilda produkter. Underliggande antaganden och en redogörelse för deras effekter på riskvärdet och dess tillförlitlighet. Eventuella kända brister i metoden och konsekvenserna av dem. 1 Mätmetoden beskrivs närmare i "Consultation paper on technical aspects of the management of interest rate risk arising from nontrading activities and concentration risk under the supervisory review process - CP 11", http://www.cebs.org/pdfs/cp11.pdf.

3 (7) 1.3 Standardchock 1.4 Gräns för nuvärdesberäknad risk Den marknadsinformation som använts i beräkningarna, inklusive uppgift om källorna. Specifikation av de avkastningskurvor som används vid diskonteringen, inklusive uppgift om källorna. Eventuella parameterspecifikationer. För att tillförsäkra jämförbarhet mellan beräkningarna ges ett basscenario för ränteförändringar för varje valuta. Denna parallellförskjutning av avkastningskurvan kallas standardchock. Den givna standardchocken för alla valutor är tills vidare ±200 räntepunkter. Tillsynsmyndigheten kan justera chocken efter marknadsläget. När nuvärdesbaserade räknare tas fram bör företagen räkna med storleksskillnader i chocken för de olika löptidsbanden, dvs. den föreskrivna chocken motsvarar kanske inte en parallellförskjutning av avkastningskurvan. Om standardchocken ändras informeras rapporteringsskyldiga direkt och ett tillsynsmeddelande ges ut. Europeiska banktillsynskommittén (CEBS) påpekar 2 också att en standardchock enligt kapitaltäckningsdirektivet inte är ett tillräckligt sätt att beräkna ränteriskeffekten. Standardchockanalysen ska kompletteras både med stresstester och med känslighetsanalyser av räntenettot. Om den nuvärdesberäknade ränterisken vid en standardchock överstiger 20 % av företagets kapitalbas ska företaget ta kontakt med Finansinspektionen så att nödvändiga åtgärder kan vidtas. Gränsen gäller både riskvärden som beräknas med internmetoden och riskvärden som beräknas med schablonmetoden. 2 Blankettanvisningar för ränterisk enligt nuvärdesmetoden De nya blanketterna utgör en del av rapporteringen enligt rapporteringsstandard RA4.5 och anvisningarna i den tillämpas direkt även på all beräkning och rapportering av ränterisker enligt nuvärdesmetoden. 2 Consultation paper on technical aspects of the management of interest rate risk arising from nontrading activities and concentration risk under the supervisory review process - CP 11, http://www.c-ebs.org/pdfs/cp11.pdf.

4 (7) 2.1 Blankett R10 2.2 Blanketterna R15 och R16 Med blanketterna R15, R16 och R17 nuvärdesberäknas ränterisken enligt schablonmetoden. Blanketterna ska fyllas i enligt de klassificeringsfaktorer som gäller för posterna om inget annat anges i denna vägledning. Posterna ska redovisas med förtecken. När stigande räntor orsakar en förlust ska posten rapporteras som negativ. Huvudregeln är att tillgångar (aktiva) rapporteras som negativa och skulder (passiva) som positiva. Då får en nettoförändring vid sammanräkning rätt förtecken direkt. På rad 05 rapporteras den nuvärdesförändring som beräknats med en egen internmetod för de ränteförändringar som anges i kolumnrubrikerna. Raden ska visa effekten av icke-linjäritet på ränterisken. Beräkningsmetoden ska alltså fånga upp positionernas eventuella icke-linjäritet vid ränteförändringar. På rad 10 rapporteras de gällande standardchockerna för respektive valutor uttryckt i räntepunkter. Syftet med det är att kontrollera att företagen i sina beräkningar har använt de chocker som anvisats av Finansinspektionen. På rad 15 rapporteras den nuvärdesförändring (i tusentals euro) som beräknats med internmetoden för en ränteförändring som motsvarar standardchocken. Om den rapporterade standardchocken motsvarar någon förändring på rad 05 kan riskvärdet kopieras direkt från rad 05. På rad 20 rapporteras den nuvärdesförändring som beräknats med schablonmetoden på uppgifter från blanketterna R15, R16 och R17 för en ränteförändring som motsvarar standardchocken. Vid beräkningen används riskvikterna för modifierad duration från blanketten Std painot (standardvikter). De riskvikter som behövs för schablonmetoden ska vara beräknade enligt gällande standardchocker vid var tid. Riskvikterna kan beräknas antingen med den räknare som finns på blankett Std painot eller med en metod som beskrivs i Baselkommitténs samrådsdokument Consultative Document: Principles for the Management and Supervision of Interest Rate Risk från september 2003. De uppgifter som ska rapporteras på blanketten ska belysa kassaflöden som är känsliga för ränteförändringar. På blanketten ska alla kassaflöden rapporteras enligt radrubrikerna med förtecken på det sätt som beskrivits ovan. Posterna ska enligt tidigare anvisningar innehålla både ränte- och kapitalflöden. För rapportering av kassaflöden har en ny

5 (7) 2.3 Blankett R17 O-klassificeringsfaktor lagts till i Virati. Klassificeringsdokumentet kommer att uppdateras snarast möjligt. Den nya faktorn beskrivs i punkt 4 nedan. På blankett R15 tillämpas J-kriteriet Kr10 på löptidskolumnerna. Oreglerade poster enligt kriteriet ska särredovisas i kolumnen för dem. Inlåning som är betalbar på anfordran ska rapporteras i löptidsbandet 9 12 månader. Om företaget på ett tillförlitligt sätt kan visa att något annat löptidsantagande bättre belyser ränterisken i inlåning som är betalbar på anfordran kan Finansinspektionen i sin bedömning beakta också beräkningar gjorda med ett sådant antagande. Räntekänsliga fondplaceringar ska rapporteras på blankett R15 rad 60 Övriga tillgångar efter fondernas räntebindning. Om räntebindningen är okänd rapporteras placeringen enligt genomsnittlig löptid (duration). Derivatinstrumenten ska rapporteras med förtecken enligt samma regler som balansposterna. Optioner rapporteras enligt löptid till ekvivalenten av den underliggande variabeln, dvs. till sitt deltavärde. Med deltavärde i ränteriskrapporteringen avses alltid optionsprisets känslighet för ränteförändringar oavsett typ av option. Serieoptioner (cap och floor) ska spjälkas upp i enskilda optioner och varje option i ett kontrakt ska rapporteras enligt sin löptid i rätt löptidsband. Terminer och futurer ska behandlas så att syntetiska kontrakt bildas av korta och långa positioner. Benet med rörlig ränta i ränteswappar och andra swappar ska rapporteras så att kassaflöden som influtit fram till den närmaste räntejusteringstidpunkten rapporteras i löptidsbandet för betalningstidpunkten (O 0910) och kapitalet i löptidsbandet för räntejusteringstidpunkten (O 0904). Fasträntebenets kassaflöden ska rapporteras i löptidsbandet för betalningstidpunkten (O 0910). Faktorn O 0910 definieras i punkt 4. Om andra derivat än de som nämns på blankett R17 medför klara förändringar i bankens tillgångar eller skulder vid en ränteförändring ska också de rapporteras. Det innebär till exempel ett stort antal aktiederivat vars värde förändras väsentligt (rho-effekt) vid en standardchock. Sådana kontrakt ska särredovisas efter avtalstyp under rad 2520.

6 (7) 3 Reviderade blanketter R07 och R08 4 Ändringar i Virati-klassificeringen På blankett R07 har klassificeringsfaktorerna för vissa rader ändrats. En del har ändrats för att motsvara företagens nuvarande rapporteringspraxis och andra för att underlätta tolkningen av rapporterade siffror. C-kriteriet för kapitalfordringar och -skulder för ränteswappar, dvs. raderna 20100705 och 20100710, har ändrats. Det nya kriteriet är Kr03, dvs. närmaste räntejusteringstidpunkt. Ränta och kapital för benet med rörlig ränta i ränteswappar ska rapporteras enligt den närmaste räntejusteringstidpunkten och fasträntebenets kassaflöden ska rapporteras i löptidsbandet för betalningstidpunkten. Klassificeringsfaktor O för raderna 25100705 och 25100710 har ändrats så att posterna ska rapporteras deltaviktade. Också O-klassificeringen av derivatinstrument i handelslagret, rad 30, har ändrats. Den nya klassificeringen för optioner är 0907, dvs. ett deltaviktat värde, och för övriga 0904, dvs. det nominella värdet på den underliggande tillgången. Swappar och terminer ska rapporteras såsom ovan angetts. De rapporteras så att poster som skyddar mot räntenedgång redovisas som negativa tal och poster som skyddar mot ränteuppgång som positiva tal. Vid rapportering av serieoptioner, dvs. cap och floor, bör observeras att varje ingående option, dvs. caplet eller floorlet, ska särredovisas enligt löptiden. Raderna på blankett R08 har spjälkts upp. För att undvika skillnader i rapporteringspraxis ska derivat som skyddar obligationer och övriga derivat hädanefter särredovisas. Löptidsklassificeringen C har fått två nya kategorier: C1701 (15 år < t < 20 år) och C1702 (t > 20 år). Klassficieringarna för förändringar i balansvärden har utökats med en ny faktor O 0910: O 09 10 Förväntade kassaflöden enligt kontraktet Avser kontraktsenliga förväntade kassaflöden (ränta och kapital) som ska rapporteras i löptidsbandet för betalningstidpunkten under kontraktets återstående löptid.

7 (7) FINANSINSPEKTIONEN Jukka Vesala biträdande direktör finansanalytiker