Protokoll Tillväxtberedningen Tid och plats 28 maj 2015, kl l0-15, konferensrum, Savoy hotell Närvarande Britta Flinkfeldt Jansson (s) kommunforb. Peter Roslund (s) Kf Niklas Nordström (s) Fyrkanten Peter Waara (s) Östra Norrbotten Ulrika Nilsson, NLL pl-10 Anna Lindberg, NLL Anita Lindfors, Kommunfürb Glenn Berggård (v) NLL Anders Öberg (s) NLL Anders Josefsson (m) NLL Anna-Stina Nilsson (c) NLL Linda Frohm (m) Östra Norrbotten Kenneth Sjaunja, NLL Jenny Mozgovoy, NLL, p 1-7 John Kostet, NLL För kännedom Lars Alriksson (m) Kf Jeanette Wäppling (v) Kf Yvonne Stålnacke (s) Kf Lotta,A.man (s) Kf Robert Bemhardsson (s) LKF Kristina Zackrisson (s) LKF Helena Öhlund (s) Fyrkanten Maria Stenberg (s) NLL Agneta Granström (mp) NLL Kent Ögren (s) NLL Agneta Lipkin (s) NLL Kenneth Backgård (ns) NLL Dan Ankarholm (ns) NLL Anna Hövenmark (v), NLL Linnéa Ekman, (m) NLL Jens Sundström (þ), NLL Kenneth Sandberg (mp), NLL Dagordning 1 Mötesordforande Britta Flinkfeldt Jansson öppnar mötet och hälsar alla välkomna. 2 Till justerare väljs Anders Öberg. 3 Dagordningen godkänns. 4 Föregående protokoll godkänns och läggs till handlingarna. 5 Info - Norrbotniabanan Ulrika Nilsson informerar att Norrbotniabanegruppens ansökan från regional fonden, ERUF inte kommer att godkännas av Tillväxtverket. Det innebär att budgeten halveras till drygt 5,9 miljoner kr samt att det blir ett tvåårigt projekt. Projektägare blir Skellefteå kommun. NBBG uppgift är att påverka, ta fram faktaunderlag, kritiskt granska Trafikverkets ingångsdata, kapacitetsberäkningar och samhällsekonomiska analyser. Under dessa två år projektet pågår tas ställning till hur arbetet behöver organiseras i framtiden kontra rollen till Norrbotniabanan AB och beroende på om regeringen beslutar om en jämvägsplan. 1 AÅ^
2015-06-05 Peter Rosluncl tillägger att han slutar som ordfiirande i NBBG och Lorenz Burman tar vid. IIan ftirtydligar hur viktigt det är rned korrekta prognoser och att påverkansarbetet fortsätter samt att diskutera hur formeringen av arbetet ska se ut i framtiden. Kommuner och landsting är betydande medfinansiärer samt näringslivet går in med medel vilket är symboliskt viktigt. 6 På gång inom infrastrukturområdet Ulrika Nilsson redogör for utfallet av passagerare och biljettpris samt intäkter på Tromsölinjen. Flyglinjen Arctic Airlink startade trafikeringen sträckan Oulu - Luleå - Tromsö janu ari 2015. Linjen trafikeras av operatören Next Jet med en SAÂB 340 med 33 sittplatser. Passagcrarutvccklingen bedöms som bra och hittills reser i snitt 100 passagerare i veckan på sträckan vilket är i nivå med beläggningsprognosen ftir 2015.I startskedet har en prissättning använts ftir att nå passagerare och snittpriset är då lägre än budgeterat vilket också innebär att intäkterna är lägre än budget. Utifrån utvecklingen har bolagets styrelse beslutat att justera målbilden ftir antalet passagerare till nivån 130 passagerare i veckan och att snittpriset sänks från 1933 kr till 1547 kr. Vecka 21 nåddes den högsta kabinfaktorn hittills, 47 %o,vtlket motsvarar 157 passagerare. Aven om en kontinuerlig uppftiljning och rapportering sker kommer en fordjupad rapport efter 6 månader. B ñr ta del av rapporten.. Europaforum Norra Sverige, EFNS:s har lämnat synpunkter om EU:s halvtidsutvärdering av vitboken für transportsystemet och genomfìirandet av TEN-T stomnät 2030. Fokus?ir två frågor, att påverka EU-kommissionen och svenska regeringen så att intressenter kring Bottniska korridoren inbjuds till arbetsgrupper (EU-kommissionen) och konidorforum (svenska regeringen) ftir stomnätskorridoren Skandinavien-Medelhavet samt att korridorsamordnare utses. Den andra frågan är att EFNS motsätter sig att medel flytttas från CEF-fonden till den sk. Junkerplanen, fonden ftir europeiska strategiska investeringar ftir fler jobb och tillväxt. Ulrika Nilsson informerar om vikten att delta tillsammans med andra i påverkansorganisationer på EU nivå. Nonbottens Läns Landsting är medlem i CPMR Östersjökommission och representeras av Anna-Stina Nordmark Nilsson i transportgruppen och Anders Öberg i energigruppen. TEN-T Core network corridores är exempel på frågor som diskuteras inom CPMR och där ett påverkansarbete sker i dialogen med EU-kommissionen och även med regionens medlemmar. Det är avgörande att öka ftirståelse och kunskap om exempelvis vikten av attfävara en del av EU-kommissionens arbetsgrupper och lyfta in Bottniska korridoren i stomnätskorridoren Skandinaviska-Medelhavet. I dessa sammanhang blir det också tydligt att dessa frågeställningar delas med flera andra medlemsregioner som också ligger utanftir Corc corridores. Sverigeft)rhandlingarna besökte Norrbotten och träffade politiker och tjänstemän, länsstyrelsen, LKAB, SSAB och näringslivsorganisationer. Uppdraget är främst höghastighetsbanor, tillgänglighet storstäder, 100 000 nya bostäder ochjärnväg i norra Sverige. Fokus är på olika nyttor (bostads, näringslivs-, arbetsmarknads-, resenärs-, miljö-, och social nytta.) där kommunerna själva och Trafikverket tar fram de olika nyttoberäkningarna vilket sedan ska beskrivas i rapporten som ska redovisas i slutet pä2017. 2 Å 2
Budskapet lir tydligt från våra beslutsfattare och industrin vilka allvarliga konsekvenser det medfür om inte nödvlindiga satsningar görs på järnväg - Malmbanan och Norrbotniabanan. Avsaknad av kapacitet gör att konkurrenskraften allvarligt hotas ffjr bl.a. SSAB, LKAB, SCA, Smurfit Kappa. 7 Arktiska frågor Jenny Mozgovoy återkopplar till EU-kommissionens konsultation om Arktis som tillväxtberedningen svarade på innan jul. Det är främst offentliga, olika organisationer från Sverige och Finland som svarat. Yärt att notera, vilket fürvånade DG Mare, är att externa aktörer som svarat lyfter miljöperspektivet som viktigast men de som bor inom arktiska området lyfter infrashuktur som avgörande für att leva, bo och verka i området. Processen fortsätter under våren och DG Mare anordnar en rad möten med tjänstemän fìir att ftirdjupa sig i några avsnitt. Den29 april var det ett möte i Rovaniemi om infrastruktur, gruvor, ursprungsbefolkning m.m. EU kommissionen (DG Mare) kommer under året att arbeta fram ett ftirslag till en EU policy om Arktis. Den 13 maj var Arktiskt forum på UD och där deltog av tillväxtberedningen utsedda politiker, Kent Ögren, Agneta Lipkin, Robert Bernhardsson (Niklas Nordström hade ftirhinder). Ansvariga tjänstekvinnor Jenny Mozgovoy och Anita Lindfors deltog. Utrikesdepartementet füreträddes av Krister Bringéus, arktisk ambassadör, Stefan Gullgren, chef ftir enheten lor Östra Europa och Centralasien och Mikae I Anzén, kansliråd. Övriga repre senterade Mi lj ödepartementet, Utbildningsdepartementet, Socialdepartementet, Försvarsdepartementet, Länsstyrelsen Västerbotten, Polarforskningsinstitutet, Sametinget, North Sweden och Region Västerbotten. Övrig information läggs till handlingarna. 8 Europaforum Norra Sverige Anders Josefsson informerar från rapportörsmötet och besluten om ftirdelning av uppdrag. Ordfürande är fortsättningsvis Erik Bergqvist, Region Västerbotten och vice är Anders Josefsson. Sekretariatet är kvar i Region Jämtland Härjedalen. Fördelning i fokusområden für rapportörerna från Norrbotten är enligt floljande: Infrastruktur/energi - Maria Stenberg. Sammanhållningspolitik; Ellinor Söderlund och samordnare är Jenny Mozgovoy. Näringslivspolitik/FoUl: Anders Josefsson. Respektive fokusgrupp har möten i juni, innan rapportörsmöte via telefon den22l6 samt ett ffsiskt möte den 11/9 ftir fortsatt verksamhetsplanering. Det utökade rapportrapportörsmötet är 8-9 okt Bryssel (nedresa 7/10) vilket syftar till att positionera norra Sverige samt bredda kunskapen bland fler politiker. Aktuella frågor som kommer att lyftas är infrastruktur, energiunionen, OECD-studien och sammanhållningspolitik. Målgruppen är politiker och beräknat deltagare per län är drygt 15. Kommunfürbundet Norrbotten tar in anmälan. Tillväxtberedningen beslutar erbjuda de tretton ledamöterna att delta och att ansvariga tjänstemän skickar inbjudan och information vad som gäller. 3 AÁ
9 Testbädd fär nytt transportsyetem - Ânno Utsi, Gör n Bcrglund Swere -MEf,'OS Information till regionala aktörer ftir att visa nya innovationer som Swerea- MEFOS arbetar med vilket ger möjligheter ftir tillväxt och regional nytta. Det nya transportsystemet är fürarlöst och ger lägre anläggningskostnad, driftkostnad samt underhållsarbete kan göras utan driftsstopp. Samarbete sker med bl.a. industrin, LTU, universitet, energimyndigheten och stor del av finansiering kommer från privata medel. Första steget är attbyggaen testbana inne på SSAB:s område fiir malmtransporter. Testbanan gynnar även forskning på Swerea MEFOS och LTU samt stärker regionen och det prioriterade området "Tester i kallt klimat" och ger nya arbetstillfüllen. Därfür är det viktigt att arbetet är känt och ftirankrat i regionen. Medel kommer att sökas från ERUF från insatsområdet infrastruktur fiir innovationer av transportsystem. 10 Det regionala strategiarbetet Kenneth Sjaunja redogör om de regionala aktörernas (Lst, NLL, Kf) samarbete, virtuellt projektkontor med gemensamma prioriteringar utifrån den regionala strategin. Anspråken på medfinansieringen är höga och rena "driftprojekt" kan inte få finansiering s t "regionen" är mer tydlig om utvecklingsbehov och satsningar utifrån strategier som RUS, nationella strategin och Ewopa2020. Regional medfinansiering av strukturfonder 2015,landstinget medfinansierar 24 mkr till 14 EU projekt och länsstyrelsen medfinansierar 47 mv till 18 EU projekt. Under ären2007-2014 har landstinget beviljat drygl170 miljoner i regionala utvecklingsmedel vilket gör att landstingets utvecklingsmedel under denna period växlas upp drygt l1 gånger med andra finansiåirers medel. Sammantaget kommer det att bli nödvändigt med tydliga prioriteringar utifrån regionens behov samt att regionen bör kunna "beställa" projekt inom områden som saknas. Tyvärr är det flera liknande projekt som kommer igen, och frågan är; hur många år ska projekt fortgå innan exit! Ett krav på projektägare bör vara att gå vidare till exempelvis Horizon, annan finansiering, etablering av verksamhet eller annan typ av exit beroende på projektets syfte. Det hårda trycket på medfinansiering avser inte endast ovanstående program där projektägare söker pengar. Anita Lindfors informerar att prioriterade områden inom lokalt ledd utveckling är godkända av jordbruksverket. Kommunerna i Norrbotten ingår i sex områden; Tornedalen 2020, Fiskeområde Tornedalen Haparanda skärgård, Leader Polaris 2020, Spira Mare2020, Lappland 2020 ochleader område Vindclälvcn. Britta Flinkfeldt Jansson och Anders Josefsson rapporterar från nationella forumet für regional tillväxt och attraktionskraft. En dialog mellan regeringen och regionala füreträdare für att fortsätta utveckla konkurrenskraftiga och attraktiva regioncr. Frågor som lyftes var kompetensforsörjning och arbetsmarknadsfrågor. De regionala aktörerna lyfte bland annat validering som ett viktigt verktyg für att synliggöra kompetens och öka matchningen på arbetsmarknaden. Regeringens nyligen aviserade regionreform, där àr budskapet en positiv inställning till de som ansöker om regionbildning. övriga frågor 4 z,
2015-06-05 som behandlades var bredbandsutbyggnad där varje län får resurser till en bredbandssamordnare. Samt bostadsftirsörjning och stadsutveckling diskuterades. 11 OECD studie John Kostet informerar om läget för genomforande av studien für de 14 regionerna. Varje region har skickat in svar på OECD:s frågeunderlag vilka blir en sammanställning for varje land. Intervjuer och granskningar kommer att utgå från sammanställningarna. Underlaget bygger på länets befintliga strategier, program och rapporter. Områden som belyses är exempelvis råvarornas betydelse & potential, smart specialisering & universitets roll, infrastruktur, demografisk utmaning, kompetensbehov, jämställdhet och utbildningsnivå samt bredband, IT och e-tjänster. Studie är ftir hela NSPA-regionen med regionala fallstudier på cirka l0 sidor per region. Tillväxtberedningen beslutar att uppdra till ansvariga att tillse att underlaget visar på den diversifiering i näringslivsstrukturen som finns vilket ger olika forutsättningar i regionen. I övrigt läggs informationen till handlingarna. 12 Kapitalftirsörjning - marknadskomplettering Niklas Jonsson, ALMI Nord AB informerar om deras affürsområden; lån, rådgivning och riskkapital. Kunderna med ambition att växa finns i alla branscher. Under 2014beviljades lån till 168 loretag och 45 o/o av kunderna finns i inlandet. Det pågår en utredning om översyn av statliga insatser für füretagsfinansiering och hur dagens statliga finansieringsinsatser möter de behov som den privata marknaden inte tillgodoser. Vi befinner oss i en värld som är global, teknikutvecklingen skerjättefort, konkurrensen hårdnar, etc vilket ställer andra krav. Det har även blivit skärpta kreditmarknadsregleringar. Utifrån dessa olika utmaningar fiiretagen möter gör Almi satsningar inom låneverksamheten. Genom att bl.a. öka tillgången på innovationslån och erbjuda större innovationslån. En ny låneform blir, "tillväxtlån ftir innovativa fiiretag" som inte via kassaflödet klarar amortering och räntor für vanliga banklån/almilån. Almi fiirhandlar om fürlusttäckningsmedel från Europeiska investeringsfonden, EIF till Almis Mikrolån. Det skulle göra att Almi kan ta högre kreditrisker och stötta fler nya füretagare som har svårt att lämna privata säkerheter - t ex invandrare och unga. ALMI Nord AB har betydelse som marknadskompletterande. Lar-Olov Söderström, Norrlandsfonden redogör ftir rollen som marknadskompletterande, i de fem nordliga länen, genom att erduda topplån till floretag med tillväxtambitioner. Norrlandsfonden bildades utifrån behovet av ett diversifierat näringsliv genom kapital från LKAB. Norrlandsfonden är en stiftelse med eget kapital på I mrd som fiirvaltas väl och riktar sig till alla branscher, nybildade ftiretag samt kan ha en stor riskgrad. Det är en liten organisation med regionala och snabba beslut som samarbetar med olika banker och fuller "finansieringsgapet" mellan bank och füretag. Det är av stor betydelse att det finns bankkontor i samtliga kommuner i inlandet lor att ñ en spridning av de finansiella insatserna. Problemet är att bankerna har höga avkastningskrav och tar ut höga avgifter vilket är ett problem für nya ftiretag. 5 Å
Produkterna som erhjrrds är flexihla topplån, konvertibla skuldebrev och garantier/borgensåtaganden. Man stödjer även utveckling och tillväxt genom satsningar på ung füretagsamhet, Venture Cap, kvinnligt nawerk samt på Incubator verksamhet. Ola Rönnqvist, Partnerinvest Norr (BD och AC) startade sin verksamhet våren 2010 på initiativ av Norrlandsfonden och ALMI Invest AB. Bolagets kapital kommer till hälften från EU;s strukturfondsmedel och den andra hälften från ALMI Invest AB, Norrlandsfonden samt regionala aktörer. Totalt handlar det om 179 mkr som kan revolveras, dvs återinvesteras. Krav vid en investering är minst 50Yo privatkapital. Partnerinvest Norr investerar mellan I - 10 mkr på marknadsmässiga villkor och branschneutralt. Stor vikt läggs vid "rätt" entreprenör och fìirutsättningar lor lönsamhet och tillväxt. Huvudfokus är på fìiretag i expansionsfas eller i mognadsfas. Det finns stort behov av insatser i tidiga skeden och det kan vara svårt med privata investerare som hellre satsar på säkrare investeringar och expansioner. Av 527 loretag som Partnerinvest varit i kontakt med har det gjorts investeringar i 40 ftiretag, ca 20%o har tackat nej och 20%o har inte återkommit. Det finns en rädsla hos en del entreprenörer att ta in ägarkapital. Behov av riskkapital åir större i inlandet. Det är viktigt med duktiga füretagsrådgivare i inlandet och att bankerna inte stänger ner kontoren. Det finns många olika finansiärer och generellt konstateras att det saknas inte alltid riskkapital. Däremot saknas riskvillig såddfinansiering i tidiga skeden och där kan det beroende på bransch, riskbedömning skilja mellan möjlighet att ñ investeringarllån med olika höga kostnader. Eventuellt borde det ligga i samhällets intresse att främja innovationer och füretag i dessa skeden med exempelvis ftirmånliga lånekreditgarantier. 13 övríga frågor Nästa möte, torsdag 18 september ki.10.00-16.00 Lokal: Sammanträdesrum l, Kommunfürbundet lokaler, Kungsgatan 23 B 14 Avslutning Ordfürande Britta Flinkfeldt Jansson tackar für visat intresse och avslutar mötet. Ordfürande J "â Anders Öberg Justerare 6