Industrifonden nytt #1 2013

Industrifonden nytt #1 2013 Ljus framtid för svensk internetbransch Foto: Widespace SIDAN 04 # NR.1 APRIL 2013 Trialbee hittar patienterna på nätet SIDAN 06 Widespace fixar annonser i mobilen SIDAN 08 www.industrifonden.se

TEMA: VD HAR Xxxxxxxxxxxxxxxxxxx ORDET Ett Nobelpris för ingenjörer! För en månad sedan läste jag att fem äldre herrar i juni ska få Queen Elizabeth Prize for Engineering, ett nyinstiftat pris som engelsk press raskt kallade ingenjörsvetenskapernas Nobelpris. Ribban har lagts högt; det ska avse något som tillför global nytta till mänskligheten. Och, åh, vilket bra första val som gjorts! De fem grånade herrarna var nämligen de viktigaste innovatörerna bakom internet och world wide web. När man talar om disruptive innovations, omvälvande innovationer med sprängkraft som skapar nya marknader, så kan jag inte påminna mig något som varit så omvälvande som internet. Alla branscher har påverkats och helt nya utmanande affärsmodeller har möjliggjorts. Produktivitetsvinsterna måste ju vara gigantiska oavsett var man tittar. Internet griper in i alla våras liv och livsmönster. Det synliggör också frihetens och de mänskliga rättigheternas frukter för dem som lever i diktaturstater (och har uppkopplingsmöjlighet ). Två och en halv miljard människor är uppkopplade i dag och antalet ökar hela tiden. Sverige är redan ett land i framkant när det gäller att använda ny informationsteknik och utveckla nya företag baserade på de senaste landvinningarna. Internationella investerare har många svenska bolag på radarn, upplivade av framgångssagor som Spotify, Klarna och QlikTechnologies. Men en sak kommer jag att tänka på när drottningens utomordentliga pris delas ut i London. Visserligen finns det inget Nobelpris för ingenjörsvetenskap i Nobels testamente. Men vad synd att inte vi i svenskt (och norskt) näringsliv drivit på för att skapa ett nytt pris för ingenjörsvetenskap till Alfred Nobels minne enligt den modell som gjordes när ekonomipriset instiftades. Det skulle ha varit till stor fördel för alla inblandade, inte minst Nobelstiftelsen själv. Och det skulle ha lyft fram de bästa exemplen på hur grundforskningen drivs vidare mot innovativa produkter och tjänster som kan förbättra allas våra liv. Det här numret behandlar just Internet i ett svenskt perspektiv. För dig som söker en innovativ investerare inom detta område, välkommen till Industrifonden! En dag kan du kanske bli nominerad till det brittiska Nobelpriset! Claes de Neergaard Arcam börsraket Arcam, som tillverkar så kallade 3D-skrivare för komponenter i titan, bytte i juni 2012 börslista från NGM till Nasdaq OMX Small Cap. Sedan dess har aktien haft en synnerligen god utveckling vilket gav Arcam bästa kursutveckling 2012 på Stockholmsbörsen. Aktien har fortsatt att stiga kraftigt under 2013. Bolagets omsättning ökade med 29 procent till 140 miljoner kronor 2012 med ett resultat på 15 miljoner kr. Orderingången är fortsatt god både inom ortopedi och flygindustri. Almi och Innovationsbron går samman Vid årsskiftet gick Almi och Innovationsbron samman i en gemensam organisation, sedan staten och Industrifonden överlåtit sina aktier i Inno va tionsbron AB till Almi Företagspartner AB. Inno vationsbrons verksamhet med såddkapital och inkubation blir därmed en del av Almi, som nu har fyra affärsområden: Rådgivning, Lån, Riskkapital och Inkubation. Vi ställde tre frågor till koncernchefen Göran Lundwall. Vilken är den största fördelen med sammanslagningen? Det finns flera fördelar med sammanslagningen av Almi och Innova tionsbron. En fördel är att det blir enklare för företagen med en tydlig aktör. Dessutom ökar tillgängligheten genom att Innovationsbrons hela produktutbud kan dra nytta av Almis regionala organisation och kontorsnät över hela landet. Sammanslagningen skapar också möjligheter till effektiviseringar som frigör resurser/kapital för insatser i bolag i tidiga skeden. Dels genom att ta tillvara synergier som uppstår när två huvudkontor blir ett, men också i den operativa verksamheten. Almi och Innovationsbron arbetade båda med ägarkapital men i olika skeden. Vi kan nu dra nytta av varandras strukturkapital, deal flow, kompetens etc Hur kommer entreprenörerna att märka att Innovationsbron och Almi numera är samma företag? Samgåendet skedde den 1 januari. Initialt har vi gjort relativt små förändringar. Vi samlar Innovationsbrons såddkapital och Almi Invests expansionskapital under ett affärsområde. Hela Almis organisation kommer att kunna marknadsföra koncernens hela produkterbjudande. Som företagare ska man via det närmaste Almi-bolaget kunna ta del av vårt samlade utbud. Arbete pågår att se över Almis produktutbud, effektivisera våra arbetsprocesser och utveckla vårt samarbete med andra viktiga aktörer som inkubatorerna, Vinnova m fl. Allt i syfte att kunna erbjuda företagen de bästa tjänsterna. Vi lanserade också i dagarna en ny hemsida, där entreprenörens behov genomsyrar hela upplägget! Utgivare: Industrifonden, Box 1163, 111 91 Stockholm Tel: 08-587 919 00. E-post: info@industrifonden.se Redaktör och ansvarig utgivare: Maria Montgomerie Form: Dolling Tahko Blir det mer resurser till såddfinansiering nu? Ja, med sammanslagningen frigör vi resurser som bl a säkerställer en långsiktig tillgång till kapital för investeringar i bolag i mycket tidiga skeden.

IDEON FYLLER 30 Det är god ruljans på Ideon i Lund, Sveriges första och största science park som fyller 30 år i år. Under 2012 etablerade sig hela 74 nya företag här och det är rekord. Och de hoppas förstås på att bli som Sony Mobile, QlikTech, Axis Communications, Scalado och TAT några av de framgångsrika företag som startat på Ideon. Att Sony och Ericsson drar ner här i Lund betyder att vi får fler nya bolag hit till Ideon, säger vd Hans Möller. Många medarbetare tar ju chansen att starta eget och det ger oss ett uppsving. Många etablerar sig i någon av Ideons fyra inkubatorer, där de allra minsta bolagen kan få hjälp med det mesta allt från coachning till finansiering. Och de kan också få hjälp av varandra. Designföretag kan hjälpa teknikföretag och vice versa. Här uppstår oväntade samarbeten och det är så vi vill ha det, säger Hans. Men Ideon satsar inte bara på de allra tidigaste bolagen, utan erbjuder också ett acceleratorprogram för bolag i expansionsfasen. En annan nyhet är ett erbjudande till storföretag som drabbats av idétorka. Via Open innovation kan storföretag få hjälp med innovationer av våra startupbolag i inkubatorn, berättar Hans. Vi har genomfört ett sådant program där studenter och start-ups fick komma med idéer till ett storföretag. Resultatet blev att bolaget valde ut sju av dem att jobba vidare med. Ideons mål är att senast år 2015 kunna kalla sig en global innovationshubb, där man arbetar med bolag i samtliga utvecklingssteg från entreprenören med idé och drivkraft till det etablerade företaget med befintliga marknadsandelar i behov av innovationer och nytänkande. 30-årfirandet pågår under hela året. Det inleddes med invigningen av nya Ideon Gateway, Lunds högsta hus, fortsätter med Innovationsriksdagen i maj och avslutas med ett rejält 30-årskalas i oktober. Hans Möller, VD på Ideon Industrifonden och ideon I dag finns det cirka 330 företag på Ideon som tillsammans har runt 2.500 anställda. Sedan starten 1983 har det skapats 850 företag med ca 12 000 kvalificerade arbetstillfällen. Industrifonden har varit engagerad Tänk att dig att du slipper checka in och istället kan gå direkt till hyrstugan eller hotellrummet. Dörren låser du upp med mobilen och när det är dags att åka så är det mobilen som sköter utcheckning och betalning. Detta är möjligt tack vare Ideonbolaget Zaplox teknik, en teknik som nu är färdigutvecklad och redo för lansering. i många bolag på Ideon genom åren, bland andra QlikTech, Scalado, Bioinvent och Axis. Idag är Industrifonden investerare i sex Ideonbolag: Cellavision, BoneSupport, SolVolatics, Trialbee, Zimpl och Zaplox. Zaplox låser upp dörren med mobilen Det har tagit tre år från idé till färdig produkt, säger grundaren Stefan Gripwall, som har flera stora affärer på gång. Systemet finns redan i en del av Skistars stugor i Sälen och i nya Ideon Gateway i Lund. En första hotellinstallation pågår och Stefan förhandlar just nu med en av Sveriges största ägare av kommersiella fastigheter, där systemet skulle kunna fungera i låsen till alla pannrum och andra teknikrum. Och då handlar det om många lås. Med vårt system kan de sköta nyckelhan tering, tidsbokning och uppdragsbeskrivning i fastighetspersonalens mobiler, säger Stefan. Tänk vad mycket tid och pengar de sparar bara på att slippa hantera alla nycklar! Med Zaplox system, som fungerar på alla typer av elektroniska lås, monteras ett litet kretskort antingen i låset eller på insidan av dörren. Via Internet auktoriseras en App i de mobiler som skall ha nyckel till låset. Sedan är systemet klart att använda. Industrifonden och zaplox Industrifonden investerade i Zaplox 2011. Att använda mobiltelefonen för att hantera nycklar är en logisk och naturlig fortsättning i mobiltelefonens utveckling och vi tilltalas av Zaplox tekniska lösning och dess spetskompetens, säger Lennart Gustafson på Industrifonden, som är delägare i bolaget.

TEMA: framtiden för svensk internet/mediabransch Svenskt internet/media behöver Internationellt riskkapital Läget för den svenska internet- och mediabranschen är väldigt bra med framgångssagor som Qliktech, Spotify och Skype, som gör Sverige till en ledande nation inom denna expansiva bransch. De fungerar också som inspirationskällor för unga och duktiga internetentreprenörer. Nya spännande bolag startas löpande och mycket talar för att vi även fortsättningsvis kan ha en ledarposition i branschen. Idag rankas Sverige bland topp tre inom internet och media i internationell branschpress. Det finns många orsaker till vår starka ställning, förklarar Johan Englund, investeringsansvarig på Industrifonden. Sverige tidigt ute Till exempel var Sverige tidigt ute med att kraftigt bygga ut infrastrukturen med bredband. Dessutom skaffade en stor andel svenska hushåll subventionerade så kallad personaldatorer på 90-talet, vilket bidrog till en ovanligt datorvan befolkning. Sammantaget har detta bidragit till att lägga grunden till dagens svenska internetframgångar. Har du bara kunskap och en bra idé är det inte särskilt svårt att starta ett internetföretag: den initiala kapitalinsatsen är låg och distributionskanalen internet finns redan på plats. Affärsängeln Ludvig Linge är imponerad av kvaliteten hos många relativt nystartade och små internetbolag: De har ofta på kort tid lyckats få fram en produkt som fungerar och som testats i mindre skala. Den svenska internetbranschen kännetecknas av stor kreativitet och mängder av duktiga entreprenörer. Problem uppstår först när bolagen kommer till en nivå där det behövs rejält med kapital för att marknadsföra och skala upp verksamheten, säger Ludvig Linge. Den riskvillighet och den storlek på riskkapital som krävs för att bygga rik tigt stora företag finns inte i Sverige, menar han. Så tyvärr är det inte alltid de bästa idéerna som får växa till de mest framgångsrika företagen. Öppna upp för möten I Sverige är vi duktiga på design och användbarhet. Johan Englund menar att enkelheten i såväl utseende som använd barhet bidrar till att vi är särskilt Internet/media är ett av den svenska innovationsscenens starkaste områden, säger Industrifondens Johan Englund med en bakgrund som entreprenör inom media och internet. De flesta större venture capitalbolag i världen ser Stockholm som en av världens tre hetaste platser inom området. De andra två är Berlin och Silicon Valley.

TEMA: framtiden för svensk internet/mediabransch Om vi sköter våra kort väl så kan Sverige även i framtiden ha en branschledande position. Men då krävs tillgång till mer internationellt riskkapital. Det tycker Ludvig Linge, medgrundare av TAT (The Astonishing Tribe) och numera affärsängel. framgångsrika när det gäller konsument till konsument-applikationer. Ludvig Linge instämmer: Vi är bra på att kombinera avskalad och snygg design med bra och nyttig teknik som gör applikationerna enkla att använda. Duktiga formgivare i möte med kunniga ingenjörer leder ofta till kreativa och spännande resultat som inspirerar till företagande. Nytänk behövs Men om vi ska kunna behålla vår framskjutna position även i framtiden behövs ett nytänk kring våra universitetsoch högskoleutbildningar, anser Ludvig Linge. Högre lärosäten behöver öppna upp för ett större utbyte mellan olika discipliner, där studenter med olika studieinriktning kan mötas kring verkliga problem. Trots vissa utmaningar ser framtiden för svensk internet och media ljus ut. Kunnandet, idéerna och modet att satsa på företagande finns. Ludvig Linge pekar på vår starka tradition inom telekom, som kan gagna den mobila trenden där även webben blir allt mer mobil. Johan Englund tror också mycket på mobila applikationer och behovet av de nya tjänster som uppstår när allt fler affärskritiska tjänster och applikationer flyttar till internet. Även om många internationella investerare är närvarande på den svenska marknaden är båda dock ense om att Sverige behöver attrahera fler kapitalstarka internationella riskkapitalaktörer som kan investera i branschen. Det behövs om vi även i framtiden vill kunna ge svenska entreprenörer chansen att bygga företag som kan bli internationella succéer. Hur ser framtiden för svensk internetmediabransch ut? MALIN CARLSTRÖM, Investeringsansvarig Industrifonden: Var femte europeisk venture capital-krona investerades under 2012 i svenska startups, varav en stor andel inom just internet och media. Även större bolag är framme på Internet-scenen och kommunicerar till sina intressenter via digitala kanaler. Inom nya format av onlinereklam är Sverige ledande i Europa, ett tydligt tecken på svenska företags förflyttande av annonsbudgetar mot kanaler som stimulerar deras onlineaffär. Pär Hedberg, VD Sting: Grundförutsättningarna är positiva med ett stort antal entreprenörer i branschen. Utmaningen är att skala upp bolagen för den internationella arenan. För att lyckas måste man snabbt bygga upp en tillräckligt stor kundmassa och här har svenska bolag en nackdel eftersom vi har en så liten hemmamarknad. Därför blir internationaliseringstakten tillsammans med tillgång till internationellt riskkapital en nyckelfråga för framgång. Internet med kringliggande teknologier och tjänster har skapat helt nya möjligheter att kostnadseffektivt distribuera och konsumera produkter och tjänster. Sverige är en bra testmarknad för lansering av nya produkter/tjänster inom internet/nya medier tack vare bra infrastruktur och datorvana konsumenter. Mikael Törnwall, IT- OCH TELEKOMreporter Dagens Industri Vi är duktiga på att anamma ny teknik och att komma med nya idéer. Det som saknas är de globala visioner som krävs för att skapa riktigt stora företag. Vi behöver affärsidéer som löser generella breda problem, såsom Google och Facebook, istället för idéer som är smala och specifika. Historiskt har vi i Sverige byggt ovanligt många globala företag i förhållande till vår storlek, så kunskapen finns. Det gäller nu att utnyttja den även inom internet och media.

NYTT OCH NOTERAT Tobias Folkesson, VD och grundare av Trialbee Trialbee hittar patienterna på nätet Det går snabbare och det blir bättre resultat om man rekryterar patienter till kliniska studier via nätet. Detta är idén bakom det lilla Ideonbolaget Trialbee, som utvecklat en egen webbplattform för att hjälpa läkemedelsbolag att hitta dessa patienter. Genomförda kliniska studier, det vill säga tester av nya läkemedel på patienter, är helt avgörande för att få ut nya läkemedel på marknaden. Men att rekrytera patienter till studierna är svårt, vilket gör att det tar längre tid och kostar mer pengar att få fram nya läkemedel. Detta problem vill Trialbee lösa med en internetbaserad rekrytering av patienter. Att hitta dessa patienter är en av de största flaskhalsarna i utvecklingen av nya läkemedel, säger Tobias Folkesson, vd och grundare av Trialbee. Åtta av tio studier är försenade oftast på grund av svårigheten att hitta patienter. Detta är ett stort internationellt problem. Behovet ökar Idag söker läkemedelsbolagen frivilliga deltagare till mer än 10.000 unika studier och behovet av frivilliga ökar hela tiden på grund av ökade krav från myndigheter när det gäller säkerhet och påvisad effekt. Trenden är att studierna blir större och mer komplexa och att de utförs globalt. Det kan till exempel handla om en enda studie på många olika kliniker i flera olika länder. De deltagande patienterna måste passa in på många specifika krav, vilket gör det hela komplicerat. Med Trialbees system blir denna viktiga process både enklare och snabbare. Både Tobias och hans medgrundare Jonas Billing har en bakgrund från telekombranschen och steget till att börja syssla med e-hälsa, det vill säga medicinska tillämpningar via internet, var inte långt. Idag erbjuder Trialbee läkemedelsbolagen en tjänst där de kan rekrytera exakt de patienter som krävs för varje studie. Detta sker via en egenutvecklad webbplattform. Tanken bakom är att många patienter tillbringar mycket tid på nätet för att söka information. När vi startar ett nytt uppdrag gör vi en analys av målgruppen för att identifiera kanaler där patienten söker eller utbyter information med andra patienter, berättar Tobias. Skräddarsydda kampanjer Själva rekryteringen görs sedan via skräddarsydda kampanjer på utvalda sajter, till exempel patientföreningar, och på Facebook, Twitter, Google Adwords och liknande. I DIALOG MED KUNDEN Trialbee grundades 2010 och har sedan dess utvecklat sin tekniska plattform i nära dialog med kunder, det vill säga läkemedelsföretag och CRO-bolag, som utför de kliniska prövningarna. Hittills har bolaget genomfört ett stort antal tester och kundkampanjer och verifierat att tekniken fungerar. Av erfarenhet vet vi att man inte ska gå ut och sälja för tidigt tekniken måste fungera först, säger Tobias. Men nu när vi vet att den fungerar är det dags att satsa! Industrifonden och TrialBee Industrifonden investerade i Trialbee 2012. Vi tycker att bolaget har ett mycket intressant erbjudande. e-hälsa är ett strategiskt viktigt område för oss och Trialbee är ett bra komplement i vår portfölj, säger Hedvig Andersén, investeringsansvarig på Industrifonden.

NYTT OCH NOTERAT Zimpl gör det lättare att skriva på mobilen Alla som någon gång skriver något på mobilen har väl irriterat sig på att den ofta väljer ett helt annat ord än det man vill skriva. Det problemet vill Ideonbolaget Zimpl lösa med ett helt nytt sätt att mata in text. Bolaget har utvecklat en teknik där man med en enda tryckning på första bokstaven i ett ord får upp de 8 vanligaste orden på den bokstaven. Med en enkel fingerrörelse matas det valda ordet in och användaren slipper skriva in hela ordet och undviker på så sätt felskrivningar. Zimpl, som grundades 2010, har jobbat med att utveckla tekniken i flera år och nu är det dags att börja testa den i skarpt läge hos tilltänkta kunder. Det ena testet körs på den koreanska marknaden och det andra hos en Smart-TV-tillverkare. För systemet fungerar inte bara på mobilen utan även på andra applikationer. Vårt mål är att få in vår första riktiga kund i år, säger Zimpls vd Charlotta Tönsgård. Vi har redan testat på kunder och de flesta inser problemet, men de har ännu inte bestämt vad de ska göra åt det. Zimpl, som än så länge bara har tre medarbetare, kommer att behöva ta in mer kapital i år, bland annat till rekrytering. Det går inte att vara så små som vi när man ska prata med stora bolag som koreanska Samsung, säger Charlotta. SYDKOREA VIKTIG MARKNAD Sydkorea, med sina stora mobiltillverkare, är en av de viktigaste marknaderna att bearbeta för Zimpl. Systemet finns idag på sju olika språk, varav koreanska är ett. Databasen består av 30 000 ord per språk och uppgifter om de vanligaste orden på varje språk. Allt mer text skrivs på mobiltelefoner och Zimpl har en genial lösning på de problem som är förknippade med detta, säger Lennart Gustafson, investeringsansvarig på Industrifonden, som är delägare i bolaget. Zimpl gör det enklare, det går fortare och det blir dessu tom rättstavat. Vi Med Zimpls teknik för att mata in text i mobilen behöver man bara skriva en eller ett par av bokstäverna i varje ord. Sedan gissar systemet vilket ord man försöker skriva. En av finesserna med Zimpl är att systemet lär sig vilka ord som användaren använder oftast. På detta sätt går det att skriva snabbare och mer felfritt. tror att denna metod har mycket stor potential att sätta en ny standard för inmatning på små enheter. Det är precis det som är målet. Om fem år ska Zimpls metod vara standard på mobilen. Charlotta Tönsgård har nyttan helt klar för sig: Folk ska själva bestämma vad de ska skriva, inte tekniken. Nytt från våra bolag Nanofactory i konkurs Nanofactory, som utvecklar och säljer instrument som används i avancerade elektronmikroskop för att manipulera, mäta och avbilda objekt i nanoskala, har försatts i konkurs. Industrifonden har varit delägare i bolaget sedan 2007. Nanofactory lyckades inte nå en tillräckligt stor marknad och därmed skapa lönsamhet inom den tid investerarna förväntade sig. Planen var då att hitta en ny ägare, som kunde ta över utvecklingen. Men detta har inte lyckats och styrelsen har därför begärt bolaget i konkurs, eftersom Nanofactory saknar förutsättningar att självständigt driva verksamheten vidare. ClearCar växer Det nya bilbesiktningsföretaget ClearCar fortsätter att expandera enligt plan. Bolaget har nu 23 anställda och nio ackrediterade stationer i Norrköping, Linköping, Nyköping, Karlstad, Grums, Kil, Kumla, Trollhättan och Sjöbo. Sedan starten i december 2012 har bolaget utfört 2 000 besiktningar. Planen är fortsatt tillväxt och fler stationer runt om i landet är på gång. Cellavision stärker sin ställning Bokslutskommunikén 2012 visade att Cellavision under året stärkte sin marknadsställning genom ytterligare partners. Bland annat etablerades ett marknadskontor i Shanghai och ett distributionsavtal i Europa tecknades med Abbott. Nettoomsättningen ökade med 9 procent till 169,5 miljoner kronor och rörelseresultatet ökade till 20,7 miljoner kronor. Vi har stärkt vår ställning på marknaden, skriver vd Yvonne Mårtensson i bokslutsrapporten. Vår lösning har blivit en standardmetod för digital mikroskopering av blod och andra kroppsvätskor. Osäkerheten i de för oss viktiga marknaderna Nordamerika och Europa gör emellertid tillväxtutsikterna för 2013 svårbedömda.

AKTUELLT: WIDESPACE Stark kultur GER framgång Annonser i mobilen det är framtidens melodi. Detta anade Henric Ehrenblad och Patrik Fagerlund redan 2007, då de hoppade av från Ericsson och grundade Widespace. Med en stark företagskultur och ett heltäckande erbjudande satsar Widespace nu på bli marknadsledande på mobil annonsering i både Europa och USA. Den mobila explosionen har gynnat oss, säger Widespace grundare och ordförande Henric Ehrenblad. När vi startade fanns inga smartphones, men vi satsade på annon sering i mobiler ändå, för vi var övertygade om att det skulle komma. Och vi fick rätt. För redan året efter starten kom den första iphone. Sex månader senare lanserades den första mobila annons kampanjen. Därefter har andelen annonser i mobilen bara ökat. Inom fem år kommer 40 procent av all mediekonsumtion att ske i mobilen, spår Henric Ehrenblad. Heltäckande erbjudande Tack vare sin tidiga start har Widespace nu hunnit etablera sig på marknaden med en fungerande teknik och ett heltäckande erbjudande till dem som vill annonsera i mobilen. Vi erbjuder hela kedjan från att sälja annonser, bygga annonserna och sköta kampanjerna, säger Widespace grundare och ordförande Henric Ehrenblad. Det är vi ganska ensamma om. Dessutom kan vi garantera att annonserna bara hamnar på kvalitetsappar och bra sajter. Det är det ingen annan som kan. maximal utdelning Detta bygger på en egenutvecklad teknologi, som gör att annonsören får en skräddar sydd kampanj med maximal utdelning. Widespace algoritm, som räknas om varje sekund, ser till att varje annons hamnar där den får mest uppmärksamhet och flest klick. Teknologin är basen för vårt erbjudande, säger Henric. Vi utvecklar den hela tiden och satsar våra intäkter på detta. Många i den här branschen är inne för att tjäna snabba pengar. Det är inte vi. Vi vill bygga något varaktigt. Bolaget levererar idag annonser till ett 1000-tal mobila sajter och appar, till exempel di.se, expressen.se och Wordfeud. Hittills har det gått bra för Widespace, som växer i rask takt. Omsättningen tredubblades till 46 miljoner kr mellan 2011 och 2012. Henric räknar med samma tillväxttakt i år. Antalet anställda, varav hälften i Sverige, har ökat från 20 till 80 på ett år. De övriga finns i Bangladesh, där man har tio tekniker, och i övriga Norden. Det senaste året har bolaget etablerat kontor i Tyskland, Frankrike och Holland. Och det är där man satsar på att växa. I Sverige har vi kommit ganska långt inom mobil annonsering, medan det är långt kvar i övriga Europa, säger Henric. Därför tror vi att vi har en stor konkurrensfördel nu när vi etablerar oss utomlands. För om fem år ska vi vara marknadsledande i både Europa och USA. Nya produkter Det ska bland annat ske via de nya produkter som bolaget just nu jobbar med. Det är både nya annonsprodukter och ny teknik som gör att annonseringen blir enklare och effektivare. Men för att klara en så snabb tillväxt så är en stark företagskultur helt avgörande. Vi jobbar i konstant dialog med varandra, säger Henric, för vi vill bygga ett bra bolag med bra värderingar. På Widespaces ljusa kontor jobbas det hårt med utveckling av nästa generations mobila annonssystem. Och här saknas vare sig pingisbord, discoboll eller musikanläggning allt för att uppmuntra gemenskap och en stark företagskultur. Industrifonden och Widespace: Industrifonden investerade i Widespace tillsammans med Northzone 2012. Fler och fler väljer att surfapå nätet med mobilen istället för med datorn och den mobila annonsmarknaden växer i samma takt. Här ligger Widespace väl positionerade med ett fungerande erbjudande och ett drivet entreprenörsteam, säger Johan Englund, investeringsansvarig på Industrifonden. SID 08