Trygghetsplan Fritid

Relevanta dokument
Brandskyddsföreningens Service AB

HANDLINGSPLAN VID HOT OCH VÅLD

Bilaga 1: Styrdokument

Policy och handlingsplan vid våld och hot i Orust kommun

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun. Riktlinjer hot och våld

Kommunikation mellan delar av organisationen har delvis upphört.

Enkät Frågor om projektarbete. Frågor om hot och våld. Framtagen av projektgruppen Bättre beredd än rädd. Mars 2012

Handlingsplan mot hot eller hot om våld Lärcenter

Riktlinje - Hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda

Våld och hot RIKTLINJER

Policy - Hot och va ld

SSPF. skola-socialtjänst-polis-fritid. Anette Hillskär Malmfors, Göteborgs Stad Even Magnusson, polisen

Handlingsplan. mot våld och hot om våld. för. barn- och grundskolenämndens verksamhetsområde 1 (6) Dokumentnamn. Fastställd/upprättad/reviderad

Se till att du vet var och vilka riskerna är!

En drogfri skola. Utbildningsförvaltningen. Om nolltolerans mot droger i gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning.

Policy med handlingsplan mot hot och våld i arbetet

Handlingsplan mot hot och våld

Författningssamling. Riktlinje mot trakasserier, sexuella trakasserier, kränkande särbehandling och repressalier på arbetsplatsen

En drogfri skola. Utbildningsförvaltningen.

Rutiner vid polisanmälningar

Trygghetsplan Förskolan Alsalam. Inledning:

Våld och hot på jobbet. kartlägg riskerna

TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015

Policy kränkande särbehandling och diskriminering

Kränkande särbehandling

Rutiner för att förebygga och åtgärda hot och våld. Främjande och förebyggande arbete för en god värdegrund och en god arbetsmiljö

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Hot. och. våld

Riktlinjer mot Våld och hot i arbetsmiljön

och likabehandlingsplan läsåret

VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER VID DISKRIMINERING, TRAKASSERIER, SEXUELLA TRAKASSERIER, REPRISALIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING

HANDLINGSPLAN MOT HOT OCH VÅLD FÖRSKOLEVERKSAMHET, SKOLBARNOMSORGEN SAMT GRUND- OCH SÄRSKOLA

Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Plan vid hot och våld Ådalsskolan

handlingsplan vid hot och våld vid de la gardiegymnasiet

Malmö Operas etikpolicy beskriver vårt förhållningssätt, hur vi uppför oss gentemot varandra, publiken och omvärlden. Den är avsedd att ge vägledning

Policy mot kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön

RIKTLINJER FÖR ARBETE MED LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING I FÖRSKOLAN, GRUNDSKOLAN OCH GRUNDSÄRSKOLAN

Åtgärdsplan - insatser för en tryggare offentlig miljö i Järfälla

Hot och våld inom vården

Riktlinjer mot trakasserier, sexuella trakasserier, kränkande särbehandling och repressalier

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Ålegårdens förskola

PLAN FÖR ARBETE MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Orrelyckan, Läsåret 2017/2018. Orrelyckans Förskola

RIKTLINJER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH TRAKASSERIER

HANDLINGSPLAN MOT HOT OCH VÅLD

KRISHANTERINGSPLAN FÖR RIKSFÖRBUNDET SVERIGES 4H

Handlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor

Riktlinjer för åtgärder vid våld eller hot om våld Antagen av kommunfullmäktige , 175. Reviderad av kommunstyrelsen , 187.

Handlingsplan. för förtroendevaldas säkerhet. Antagna av Kommunfullmäktige i Forshaga kommun

Rutin och handlingsplan mot diskriminering och kränkande särbehandling

Rektor ansvarar för att vid terminsstart informera samtlig personal om att ta del av dokumentet.

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för Mälarakademin 2010/2011

Rutin vid kränkande särbehandling, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier

Rutiner för samverkan SSPF i Borås Stad

Riktlinje för arbetsmiljö och hälsa

Rutiner vid hot och våld Växjö Islamiska skola

kränkande särbehandling

Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING MÖLLEBACKSSKOLAN

Övergripande beredskapsplan för krisstöd i Åstorps kommun

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4

SKYDDSROND: Arbetstid. datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

Riktlinjer för personsäkerhet vid Uppsala universitet

Montessoriförskolan Paletten

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Esplanadskolan år 4-9

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Bildningsförvaltningen

Riktlinje kring polisanmälningar i Lekebergs kommun

Samordning hedersrelaterat våld och förtryck i Göteborgs Stad Mötesplats IFO 2018

Handlingsplan mot kränkande särbehandling

Handlingsplan mot Våldsbejakande extremism. Antagen av Kommunstyrelsen 22 augusti Styrdokumentstyp: Riktlinjer

Ledstjärnorna för LRKs värdegrund. Likabehandling Utbildning och utveckling Respekt Bra förebilder Omtanke. Lurbo Ridklubbs värdegrundsarbete

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling

Våld och hot inom vården

Aktiva åtgärder mot kränkande behandling

Handlingsplan- Hot och våld

Kometskolans likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling. Fagerlidsskolan 2018/2019

Hot och våld - skydd av medarbetare

HANDLINGSPLAN VID HOT- ELLER VÅLDSITUATIONER. Vård och omsorg Handikappomsorg SOCIALA OMSORGSFÖRVALTNINGEN

POLICY MOT SEXUELLA TRAKASSERIER OCH KRÄNKNINGAR PÅ GRUND AV KÖN SAMT ANMÄLNINGSRUTIN

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sid LAHOLMS KOMMUN Sammanträdesdatum 1 Kommunstyrelsen Dnr

Likabehandlingsplan och för Vuxenutbildningen och Yrkeshögskolan i Eslöv

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling. Gammelgårdens förskola

Skatan LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 18/19

Trygghetsplan för Förskola och pedagogisk omsorg i Linghem Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fastställd av Förskolechef

Hot och våld i arbetsmiljön

Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar

Likabehandlingsplan för särskolans klasser och fritidshem.

Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Plan mot kränkande behandling 2012/13. Reviderad november 2012

Plan mot kränkande behandling. Sandbyhovs förskolor

PLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Orrelyckan

Malmö Operas etikpolicy beskriver vårt förhållningssätt, hur vi uppför oss gentemot varandra, publiken och omvärlden. Den är avsedd att ge vägledning

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Antagen KS (5) Våld och hot - rutin

Handlingsplan mot hot och våld

Välfärdens processer Introduktion socialsekreterare 17 maj 2018

Transkript:

Trygghetsplan Fritid Trygghetsplan för den öppna fritidsverksamheten Fritidsgårdar Ungdomssatsning Bemannade lekplatser Mötesplatser i Göteborgs Stad Uppdaterad: 2015-10-06

Innehåll Förord... 3 Inledning... 4 Arbetsmiljölag och annan lagstiftning... 4 Den öppna fritidsverksamhetens verksamhetsområde... 4 Förutsättningar för den öppna fritidsverksamheten... 4 SSPF... 5 Förhållanden på den öppna fritidsverksamheten och riktlinjer... 5 Larmspiral... 7 Exempel och förslag på åtgärder... 8 Åtgärder... 9 Hur agerar vi efteråt?... 9 Dokumentation av hot och våldhändelser... 11 Ansvarsområden... 11 Viktiga telefonnummer... 11 Anteckningar lokala rutiner... 12 2

Förord Hot och våld på arbetsplatsen är ett arbetsmiljöproblem som kan leda till otrygghet, vantrivsel och sjukskrivningar. Det är viktigt att satsa på ett hälsofrämjande arbete där man tar sikte på att öka trivseln och känslan av trygghet och samhörighet på arbetsplatsen. När man arbetar på ungdomars arena händer många härliga och positiva saker. Ute i våra områden på kvällar och helger kan det också uppstå situationer som skapar oro och rädsla hos såväl personal som ungdomar. Vi vet av erfarenhet att ribban lätt höjs om en situation successivt förvärras. Många situationer med inslag av hot och våld anmäls inte till polis och skrivs inte alltid in i de rapportsystem som finns. Vi tror att det kan vara till hjälp att prata ihop sig på arbetsplatsen innan saker inträffar. Denna trygghetsplan är tänkt som en utgångspunkt för en sådan genomgång. I den lokala hot- och våldsplanen för varje kommunalt fritidsområde kan man sedan anpassa åtgärder till de förhållanden och behov som finns. Denna plan riktas till anställda inom de öppna fritidsverksamheterna. Den är tänkt att gälla i all verksamhet och på alla platser där kommunal öppen ungdomsverksamhet utförs. Planen har tagits fram av en samverkansgrupp på uppdrag av områdeschefsgruppen för Kultur och fritid. Planen riktar sig till all personal som arbetar inom öppen fritidsverksamhet eller andra kommunala mötesplatser i fritids regi. Rutinerna i trygghetsplanen ska kopplas till stadsdelens handlingsplan för trygghet och säkerhet. Planen är framtagen under 2014-2015 av en samverkansgrupp ledd av Maria Lundgren Dellgran, Social resursförvaltning. Följande personer har ingått i gruppen: Karl-Johans Lantz från SDF Västra Göteborg, Zan Jankovski och Thomas Nilsson från SDF Angered, Pelle Öbom från SDF Östra Göteborg samt Even Magnusson från polisen Västra Götaland. Den har stämts av med sakkunniga, såsom KEKS, polisen, fritidsledare med flera. Planen ska gås igenom med all personal som arbetar inom kommunal fritidsverksamhet minst en gång per år. Den ska också gås igenom med alla nyanställda och vikarier tillsammans med den lokala planen. I slutet kan man lämpligen bifoga sin lokala plan med egna anteckningar för att anpassa till varje område eller arbetsplats. Göteborg 2015-10-06 för områdeschefer inom Kultur och fritid i Göteborgs stad. Helena Nyhus, SDF Angered Bengt Abrahamsson, SDF Askim-Frölunda Högsbo Erik Billander, SDF Centrum Tobias Gröndahl, SDF Lundby Linda Johannessen, SDF Majorna-Linne Kenneth Johansson, SDF Norra Hisingen Berit Lyberg, SDF Västra Göteborg Henrik Dahlqvist, SDF Västra Hisingen Karin Fredriksson Franzén, SDF Örgryte- Härlanda Lena Svärd, SDF Östra Göteborg 3

Inledning Arbetsmiljölag och annan lagstiftning Det arbete som bedrivs inom fritid ryms inom olika lagstiftningar. Vi vill här lyfta fram de som berör hot och våld: Brottsbalken länk Arbetsmiljöförordningen. Se här särskilt: AFS 2001:1 AFS 1993:2 AFS 1998:3 AFS 1999:7 AFS 1996:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete. länk Våld och hot i arbetsmiljön. länk Ensamarbete. länk Första hjälpen och krisstöd. länk Minderåriga. länk Den öppna fritidsverksamhetens verksamhetsområde Verksamheten är riktad till alla ungdomar och är präglad av frivillighet. Den ska stimulera till och stödja aktiviteter som bygger på och förutsätter ungdomars eget aktiva engagemang och ansvarstagande. Arbetssättet är främjande men kan ha förebyggande effekter hos ungdomarna. Den öppna fritidsverksamhetens arbete ska understödja likabehandling och förebygga diskriminering. Förutsättningar för den öppna fritidsverksamheten Systematisk genomgång av nedanstående punkter bör ske med all personal löpande. Riskbedömning görs utifrån vad som kan inträffa. Analys görs utifrån varje fritidsområde om hur de lokala behoven ser ut. Utrymme för att skriva ner det finns i en bilaga. Rutiner. se sid 7 Rätt kompetens för att tjänstgöra Minst antal personal för att hålla öppet Ensamarbete Säkerhet, larm Adekvata lokaler Ansvarig chef att kontakta vid akuta händelser Informationsplan för personal Kunskap om Göteborgs stads medarbetarpolicy, ansvar och rättigheter Avsätt tid för att gå igenom planen även med timvikarier och nyanställda. 4

SSPF SSPF är ett fast forum för informationsutbyte mellan skola-socialtjänst-polis-fritid. Syftet med SSPF är att gemensamt förebygga brottslighet bland barn och unga. SSPF är en del av det centrala avtalet mellan Göteborgs Stad och polisområde Storgöteborg och innefattar även Utbildningsförvaltningen. Det är angeläget att arbetet vidmakthålls, får stöd och fortsätter utvecklas. SSPF s arbetsgrupp: Arbetsgruppen består av enhetschef från socialtjänsten, rektorer från skolan, befäl vid ungdomspolisen, enhetschef fritid och socialsekreterare vid polisen. Det finns en eller flera arbetsgrupper i stadsdelarna beroende på stadsdelens storlek. Vid behov kan arbetsgruppen tillkalla specialister/funktioner av olika slag som kurator eller områdespolis. SSPF styrgrupp: styrgruppen består av områdescheferna från IFO, skola, kultur och fritid samt lokalpolisområdeschef. Det finns en styrgrupp per stadsdel. SSPF-koordinator: samordnar och koordinerar SSPF-arbetet i varje stadsdel. En elfte SSPF-koordinator är placerad inom Social resursförvaltning. Förhållanden och riktlinjer Här har vi delat in situationen i den öppna verksamheten i fyra lägen. Dessa är förenklingar och ska användas som en vägledning för när åtgärders behövs. Använd gärna larmspiralen på sidan 6 för bedömning av läget på gården. Grönt: normalläge Den öppna fritidsverksamhetens vardag med ett främjande arbete. Den öppna fritidsverksamheten står för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Uppdraget, att stimulera till och stödja aktiviteter som bygger på och förutsätter ungdomars eget aktiva engagemang och ansvarstagande, kan utföras utan störningar. Unga, oavsett kön, bakgrund, och andra faktorer, känner sig trygga i verksamheten och upplever att de har möjlighet till inflytande och delaktighet. Utbyte med föräldrar genom dialoger sker vid önskemål eller behov. Samverkan sker med polis, fältassistenter, bostadsbolag, föreningar och andra aktörer i närområdet. Gult: höjd beredskap Oroskänsla hos personal och/eller ungdomar. Händelse har inträffat i eller i anslutning till verksamheten som ännu inte resulterat i polisanmälningar, men som kräver en samlad insats, eventuellt i samverkan med andra aktörer. Exempelvis stök och oro, olämpligt tilltal, maktlekar, kränkningar och mobbning, misstankar om droganvändning och annan kriminalitet. Se larmlistan. Åtgärder utifrån behov: Fritidsledare/assistenter i tjänst ansvarar för att, vid behov, lyfta oro till närmaste arbetsledning 5

SSPF:s arbetsgrupp bör informeras och ingår vid behov som stöd för mötesplatsen i det fortsatta arbetet Orosamtal med ungdom och vårdnadshavare av socialtjänst och polis Tillbudsanmälan i LISA Anmälan till socialtjänst Rött: akut händelse, brott Misshandel, slagsmål, narkotikapåverkad ungdom, personal hotad, ungdom hotad, vapeninnehav, rån, bränder och liknande. Åtgärder utifrån behov. Polisanmälan. Rutin att närmsta chef anmäler Tillkalla polis SSPF:s arbetsgrupp kopplas in för eventuella åtgärder Krisstödsgrupp kopplas in Orossamtal med föräldrar av socialtjänst och polis LISA-anmälan Anmälan till arbetsmiljöverket Anmälan till socialtjänst Svart: när inga andra insatser hjälpt till Åtgärder utifrån behov (när förstärkta insatser som SSPF, konfliktlösning, personalförstärkning, orossamtal och liknande inte är tillräckligt): Stänga verksamheten Skyddstopp (huvudskyddsombud) Styrgrupp för SSPF kallas samman, stadsdelen mobiliserar 6

Larmspiral Larmspiralen 1 kan användas som en utgångspunkt för diskussioner om hur vi tänker och bedömer olika situationer i relation till signalsystemet med grönt, gult och rött läge. 1. Grovt språk 2. Fniss och suckar när någon yttrar sig 3. Förklenande kommentarer rörande kläder, utseende eller prestationer 4. Återkommande gliringar och sårande tilltalsord 5. Spel om pengar, skulder som krävs in 6. Nätkränkningar 7. Förtal 8. Utfrysning 9. Maktlekar 10. Glaskross, sönderslagna toaletter, förstörda möbler 11. Verbala trakasserier eller intensivt stirrande och gloende 12. Tafsande och oönskad beröring 13. Hot 14. Ringa misshandel kräver ej läkarbesök 15. Utlösande av brandlarm utan att det förekommer brand i lokalen 16. Personrån - besökare rånar besökare 17. Personrån - främmande tränger in och rånar besökare 18. Grov stöld, det vill säga stöld där någon form av inbrott förekommer 19. Beskyddarverksamhet så kallad bötning (Brottsbalken: utpressning) 20. Försäljning av alkohol och droger 21. Hatbrott 22. Anläggande av brand 23. Kriminalitet i gäng. 24. Hot med tillhygge och vapen 25. Försäljning av stöldgods 26. Grov misshandel kräver besök hos läkare 27. Anläggande av brand där attack på larmanordning förekommer eller brand anläggs på olika ställen samtidigt 28. Försök till våldtäkt 29. Frihetsberövande 30. Återkommande misshandel av samma offer 31. Våldtäkt 32. Upplopp fritidsgården eller området invaderas av våldsamma gäng som skingras av polis 1 Wahl, Mats. När en skola havererar. Om att använda romanen Ormfågel som utvecklingsverktyg. Halmstad (2010) 7

Exempel och förslag på åtgärder Nedan följer exempel på omständigheter och situationer där hot- och våldssituationer kan uppstå. Därefter anges exempel på åtgärder utifrån olika situationer. Det är inte säkert att alla åtgärder behövs. Omständigheter Platser Mellan ungdomar Ungdom mot personal Personal mot ungdom Utomstående mot ungdom Ungdom mot utomstående Utomstående mot personal Personal mot utomstående Personal mot personal Vittnen till våld Materiella skador Bränder Inne på mötesplatsen På väg till och från mötesplatsen På läger eller aktiviteter På nätet Det offentliga rummet (fält) Andra arenor när problemen tas med till den öppna fritidsverksamheten Exempel på hot och våld Signalhot (klädsel, västar med mera Verbala hot Fysiska hot Hot på sociala medierna, sms, chatt, appar med mera Maktdemonstrationer Maktlekar Våld mot egendom Våld mot person Våldskapital, indirekt uttalade hot Attack, social oro Vapen 8

Åtgärder Åtgärderna anpassas till situation. Mellan ungdomar 1. Personal rådgör sinsemellan 2. Vid behov stäng verksamheten eller avsluta aktivitet 3. Ringa polis 4. Ringa närmsta chef eller agera enligt lokal hot och våldsplan 5. Vid behov följ ungdom hem eller vidta andra säkerhetsåtgärder 6. Kontakta vårdnadshavare Ungdom - utomstående 1. Personal rådgör sinsemellan 2. Vid behov stäng gården eller avsluta aktivitet 3. Ring polis 4. Ring närmsta chef eller agera enligt lokal hot och våldsplan 5. Vid behov följ ungdomen hem eller vidta andra säkerhetsåtgärder Ungdom personal 1. Sätt er i säkerhet 2. Personal rådgör sinsemellan 3. Vid behov stäng gården eller avbryt aktivitet 4. Ringa polis 5. Ringa närmsta chef eller agera enligt lokal hot och våldsplan 6. Vid behov följ personal hem eller vidta andra säkerhetsåtgärder Vid skadad ungdom/personal 1. Larma ambulans, polis 2. Ringa anhöriga (viktigt att personal anger närmaste anhörig i Personec) 3. Vid behov stäng verksamheten eller avbryt aktivitet 4. Ringa närmsta chef 5. Ringa polis 6. Vid behov följ personen hem eller vidta andra säkerhetsåtgärder Hur agerar vi efteråt? Detta är exempel på rutiner, alla steg är inte alltid nödvändiga. Det finns ett speciellt brottstöd på Social resursförvaltning dit personer i alla åldrar kan vända sig. länk Polis och ungdomspolis finns för stöd under och kring rättegångar 9

Personal 1. Ringa upp den utsatta personalen på morgonen 2. Meddela skyddsombud om händelsen 3. Erbjuda stödkontakt 4. Erbjuda medling 5. LISA anmälan 6. Polisanmälan Ungdom (utsatt) 1. Meddela skolan 2. Ringa upp dagen efter 3. Prata med anhöriga 4. Förmedla kontakt med medling 5. Hjälpa till med polisanmälan Rutiner för anmälan till socialtjänst och polis kan behöva arbetas fram. Viktigt att inte föregå polisutredningen. Hur informeras familjer om att en anmälan behöver göras? Ungdom (förövare) 1. Anmälan (polis/socialtjänst) 2. Erbjuda ungdom stöd men inte föregå polisutredning 3. Erbjud föräldrastöd 4. Förmedla kontakt med medling Personal förövare 1. Anmälan (polis) 2. Kontakta HR- avdelningen för nya arbetsuppgifter 3. Erbjuda medling Näthot 1. Spara det som mottagits 2. Anteckna datum 3. Erbjud stöd Vittnen till brott och allvarliga händelser 1. Om möjligt samverka med andra myndigheter om hur man ska informera 2. Förhindra ryktesspridning genom att personal går igenom tillsammans vad som ska förmedlas till ungdomar och andra. En avsändare 3. Ge ungdom stöd men föregå inte polisutredning 4. Vid behov följ hem eller se till att vittnet kommer hem säkert 5. Samtal med vårdnadshavare 6. Rutiner för stöd när ungdom ska vittna 7. Rutiner för stöd när personal ska vittna 10

Dokumentation av hot och våldhändelser Ansvarsområden Här vill vi beskriva hur ansvarsfördelningen kan se ut. Områdeschefen är alltid högsta ansvariga nivå. Ansvaret kan sedan delegeras till enhetschef och vidare till personal. Anmälningsskyldigheten till socialtjänst är alltid personlig. Chef kan backa upp och i vissa fall stå för anmälan. Säkerhet för besökare Säkerhet för personal Utbildning i trygghet och säkerhet för personal Trygghetsvandring i lokalerna Rutiner telefon med sig mm. Larm Gå igenom planen en gång per år. Gå igenom planen för nyanställda Informera om stadsdelens lokala plan Polisanmälan, anmälan till socialtjänst SSPF orosanmälning enhetschef/personal enhetschef enhetschef enhetschef enhetschef/personal enhetschef/personal enhetschef/personal enhetschef enhetschef personal/enhetschef enhetschef Viktiga telefonnummer SOS alarm, Polis, Räddningstjänst, Ambulansvård 112 Polisen 114 14 Socialjouren 031-365 87 00 Sjukvårdsupplysningen 1177 Ansvariga chefer 11

Bilagor länkar Dokumentationsmall Lisa. länk Anteckningar lokala rutiner för stadsdelen Datum för senaste uppdatering xxxxx Här kan ni fylla på med den lokala hot och våldsplanen. 12