Regional handlingsplan för Europeiska Socialfonden 2014-2020 i Övre Norrland

Regional handlingsplan för Europeiska Socialfonden 2014-2020 i Övre Norrland Enligt mall för de regionala handlingsplanerna Detta dokument är ett utkast till Övre Norrlands handlingsplan för europeiska socialfonden 2014-2020. - Utkastet utgör underlaget för en hearing 2014-08-28. - Den övergripande rubrikstrukturen är fastställd i den nationella mallen för de regionala handlingsplanerna - Texterna är i flera fall inte kompletta - Referenserna i fotnoter skall kompletteras - En språkgranskning kommer att ske efter hearingen - Innehållet i avsnitten kan komma att revideras till följd av vidare nationella direktiv - Rödmarkerad text avser särskilda läsanvisningar Synpunkter kan även skickas digitalt till niklas.gandal@regionvasterbotten.se, dock inte senare än 29/8 2014 1

Innehåll Regional handlingsplan för Europeiska Socialfonden 2014-2020 i Övre Norrland... 1 Enligt mall för de regionala handlingsplanerna... 1 Inledning... 4 1. Beskrivning av programområdet Övre Norrland... 5 En del av den Europeiska sammanhållningspolitiken... 5 Nationell arbetsmarknadspolitik och regionalt tillväxtarbete... 6 2. Regionens utvecklingsbehov och inriktning för Europeiska Socialfonden... 8 2.1 Geografi och befolkning... 8 2.1.2 Gränsöverskridande samarbete... 9 2.1.3 Digitalisering av samhället och digital kompetens... 10 2.1.4 Etniska minoriteter... 11 Utmaningar inom socialfondens område... 11 2.2 Främja kompetensutveckling, ökad mångfald och lärande på arbetsplatser... 12 2.2.1 Näringsstruktur och företagande... 12 2.2.2 En könssegregerad arbetsmarknad... 14 2.2.3 Geografiskt stora men branschmässigt smala arbetsmarknader... 15 2.2.4 Innovation och förnyelse genom kompetensutveckling... 16 2.2.5 Kompetens och utbildning... 17 2.2.6 Hållbart och inkluderande arbetsliv... 18 Utmaningar kopplade till socialfondens område... 20 2.3 Öka mångfalden på arbetsplatserna... 21 2.3.1 Unga (15-24)... 21 2.3.2 Nyanlända invandrare... 22 2.3.3 Personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga... 23 2.3.4 Personer som är långtidsarbetslösa (mer än 12 månader)... 24 2.3.5 Personer som är sjukskrivna och har behov av stöd för återgång i arbete... 24 Utmaningar kopplade till socialfondens område:... 25 2.4 Vidareutveckla strukturer för kompetensförsörjning... 26 2.4.1 kompetensförsörjning... 26 2.4.2 Infrastruktur för lärande och kompetensförsörjning... 27 2.4.3 Regionala kompetensplattformar... 28 2.4.4 Ansvar inom arbetsmarknadspolitiken... 29 Utmaningar kopplade till socialfondens område... 30 3: Programområden... 32 3.1 Programområde 1- Kompetensförsörjning... 32 Investeringsprioritering 10.3... 32 Investeringsprioritering 10.4... 34 2

Programområde 2 Öka övergångarna till arbete... 35 Investeringsprioritering 8.1... 35 Investeringsprioritering 8.2... 36 Investeringsprioritering 9.1... 37 4: Horisontella principer... 38 4.1 Hållbar utveckling... 38 4.2 Främja lika möjligheter och icke-diskriminering, inklusive tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning... 38 4.3 Främja jämställdhet mellan kvinnor och män... 38 5: Transnationellt samarbete... 39 5.2 Östersjöstrategin... 40 6: Regionala principer för urval... 40 7: Fondsamordning... 42 8: Hållbar stadsutveckling... 42 9: Framtagande... 42 10: Strukturfondspartnerskapet... 43 10.1 Uppföljning och återkoppling till strukturfondspartnerskapet... 43 3

Inledning Denna regionala handlingsplan är ett formellt styrande dokument som ska ligga till grund för genomförandet av Europeiska socialfonden i regionen. Handlingsplanen är framtagen av regionalt tillväxtansvariga i samverkan med Svenska ESF-rådet och berörda myndigheter, arbetsmarknadens parter, ideella organisationer och de regionala kompetensplattformarna m.fl. Europeiska socialfonden ska användas till att förstärka och utveckla den nationella arbetsmarknadspolitiken. Det nationella programmet för Socialfonden ska genomföras i projekt på såväl nationell som regional och lokal nivå. För varje NUTS II-region finns en regional handlingsplan, (en geografisk indelning sker i åtta NUTS II-regioner, vilka är desamma som för regionala program inom Europeiska regionala utvecklingsfonden). Handlingsplanen utgår från omvärldsanalys, behovsanalys samt målgruppsanalys ur ett socioekonomiskt perspektiv med regional inriktning och fokus och utgör en regional anpassning av det nationella programmet och anger för regionen identifierade utgångspunkter och prioriteringar. Samtliga regionala handlingsplaner omfattar de regionala medlen i programområde 1 och 2. Dessutom omfattar handlingsplanerna för Mellersta Norrland, Norra Mellansverige och Sydsverige programområde 3. Den regionala handlingsplanen ska följas upp regelbundet av strukturfondspartnerskapen i samråd med Svenska ESF-rådet. Handlingsplanen kan vid behov revideras. Eventuella revideringar av handlingsplanen fastställs av Övervakningskommittén. För att möta demografiska utmaningar och bidra till att bryta könsstereotypa mönster på arbetsmarknaden är all statistik på individnivå i handlingsplanen könsuppdelad där så är möjligt. Statistik och analys är också problematiserad ur ett köns-, integrations- och ungdomsperspektiv. Enligt det nationella programmet ska den europeiska standarden (Gender Cop 1 ) eller motsvarande användas i genomförandet för att nå Europeiska kommissionens skallkrav om jämställdhetsintegrering. 1 http://standard.gendercop.com/national-policy/operational-programmes/analysis/socio-economic-analysis/ 4

1. Beskrivning av programområdet Övre Norrland Övre Norrlands regionala handlingsplan för Europeiska socialfonden är indelad i 10 kapitel, där kapitlen 2 och 3 anger inriktningen och prioriteringarna för socialfonden i Övre Norrland. Kapitel 1 ger en bild av det Europeiska och nationella ramverket samt sammanfattar inriktningen för Övre Norrlands handlingsplan. Kapitel 4 och 5 anger de horisontella perspektiven. Kapitel 6 anger de principer som styr strukturfondspartnerskapets bedömning av projektansökningar. Kapitlen 7 och 8 anger hur kopplingar till andra program och insatser för hållbar stadsutveckling kan ske. Kapitel 9 visar hur framtagandet av handlingsplanen sett ut och kapitel 10 anger hur strukturfondspartnerskapet arbetar i förhållande till handlingsplanen. En del av den Europeiska sammanhållningspolitiken Den europeiska socialfonden (ESF) är en del av EU:s sammanhållningspolitik. Detta innebär att fonden skall bidra till unionens ekonomiska, sociala och geografiska sammanhållningen genom att minska skillnaderna i utveckling mellan EU:s länder och regioner, och på så vis bidra till en bättre ekonomisk utveckling i hela EU. 2 Enligt förordningen (hänvisning) ska ESF främja hög sysselsättning och kvalitet i arbetet, stödja arbetstagarnas geografiska och yrkesmässiga rörlighet, underlätta anpassning till förändringar, främja en hög utbildningsnivå och verka för jämställdhet, lika möjligheter och ickediskriminering, öka den sociala inkluderingen och bekämpa fattigdom och därigenom bidra till unionens prioriteringar när det gäller att stärka den ekonomiska, Sociala och territoriella sammanhållningen. ESF ska gynna människor, även utsatta grupper som långtidsarbetslösa, personer med funktionsnedsättning, invandrare, etniska minoriteter, marginaliserade grupper och människor som står inför social utestängning. ESF ska också stödja företag, system och strukturer för att underlätta deras anpassning till nya utmaningar, främja god förvaltning och reformer, särskilt när det gäller arbetsmarknad, utbildning och socialpolitik. Insatserna inom ESF skall bidra till att uppnå den Europeiska unionens strategi för hållbara tillväxt, Europa 2020. Strategin har tre övergripande målsättningar smart tillväxt en tillväxt baserad på kunskap och innovation, hållbar tillväxt en koldioxidsnål och resurseffektiv tillväxt, samt en tillväxt för alla med hög sysselsättning och lågt utanförskap. Kopplat till de övergripande målen finns ett antal kvantifierade mål. Dessa anpassas efter de nationella förutsättningarna till nationella mål. Det nationella socialfondsprogrammet för Sverige lyfter särskilt fram fyra av de Svenska Europa-2020 målen i relation till användningen av Europeiska socialfonden i Sverige: - Eftersträva en höjning av sysselsättningsgraden bland kvinnor och män i åldrarna 20-64 år till väl över 80 procent till 2020. Höjningen skall främst ske i grupper med svag förankring på arbetsmarknaden - Andelen av befolkningen som har en eftergymnasial utbildning ska ligga mellan 40-45 procent i åldersgruppen 30-34 år. - Andelen 18-24-åringar som inte har fullföljd gymnasieutbildning och som ej heller deltar i någon form av studier skall vara mindre än 10 procent. - Öka den sociala delaktigheten genom att minska andelen kvinnor och män 20-64 år som är utanför arbetskraften (utom heltidsstuderande), långtidsarbetslösa eller långtidssjukskrivna till väl under 14 procent 2 DG Regio 5

Sverige tecknar en partnerskapsöverenskommelse med EU-kommissionen. Denna överenskommelse klargör hur Sverige ämnar använda EU:s strukturfonder under programperioden. Denna överenskommelse ligger sedan till grund för de program som tas fram på nationell och regional nivå i Sverige. Med hänvisning till socialfondens användande i Sverige lyfter partnerskapsöverenskommelsen att tre tematiska mål skall utgöra inriktningen för Socialfonden i Sverige. - Främja hållbar och kvalitativ sysselsättning och arbetskraftens rörlighet (Mål 8) - Främja social delaktighet och bekämpa fattigdom och diskriminering (Mål 9) - Investera i utbildning och i vidareutbildning, inklusive yrkesutbildning för färdigheter och livslångt lärande (Mål10) Socialfondens insatser inom tematiskt mål 8 syftar till att öka övergången till arbete för att därigenom förbättra arbetsmarknadens funktionssätt och varaktigt öka sysselsättningen. Målet är att tillämpa och/eller utveckla metoder som dels bidrar till att kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden utvecklas och kommer i arbete eller kommer närmare arbetsmarknaden, dels bidrar till att underlätta ungas etablering i arbetslivet och deltagande i utbildning Prioriterade grupper är kvinnor och män som är unga (15 24 år), långtidsarbetslösa (mer än 12 månader), som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, är nyanlända invandrare eller som är eller har varit sjukskrivna och som har behov av stöd för återgång i arbete. Insatserna ska vara i linje med den nationella arbetsmarknadspolitiken och syfta till att förstärka och utveckla denna Socialfondens insatser inom tematiskt mål 9 syftar till att tillämpa och utveckla metoder som bidrar till att kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden utvecklas och Kommer i arbete eller kommer närmare arbetsmarknaden. Målet är att öka övergången till arbete. Liksom i tematiskt mål 8 ska insatserna riktas till kvinnor och män som är unga (15 24 år), långtidsarbetslösa (mer än 12 månader), som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, är nyanlända invandrare eller som är eller har varit sjukskrivna och som har behov av stöd för återgång i arbete. Inom detta tematiska mål ska insatserna riktas till personer som står särskilt långt ifrån arbetsmarknaden som en följd av att de har en sammansatt problematik med arbetslöshet i kombination med t.ex. ohälsa eller funktionsnedsättning Målet för Socialfondens insatser inom tematiskt mål 10 är att bidra till sysselsättning, tillväxt och ett hållbart arbetsliv genom kompetensutveckling som utgår från verksamhetens krav och arbetsmarknadens behov. Satsningarna ska bidra till att ställningen på arbetsmarknaden stärks för deltagande kvinnor och män och till att tillgodose arbetsmarknadens behov av arbetskraft och kompetens. Insatser ska också inriktas på att utveckla och tillämpa metoder och former för samverkan som förstärker kopplingen mellan utbildning och arbetsliv Nationell arbetsmarknadspolitik och regionalt tillväxtarbete Det nationella programmet för Europeiska socialfonden 2014 2020 genomförs som ett led i Europa 2020-strategin, EU:s strategi för smart, hållbar och inkluderande tillväxt. Socialfonden ska bidra till en väl fungerande arbetsmarknad och en varaktigt ökad sysselsättning på lång sikt. Insatserna syftar till att: 6

- stimulera kompetensutveckling som stärker individers ställning på arbetsmarknaden, - förstärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv, - öka övergångarna till arbete bland personer som står långt ifrån arbetsmarknaden, samt - Underlätta ungas etablering i arbetslivet och deltagande i utbildning. Utgångspunkten för fondmedlens användning under programperioden är att dessa ska förstärka och utveckla den nationella arbetsmarknadspolitiken och bidra till att nå Europa 2020-strategins målsättningar. Programmet ska genomföras i åtta geografiska programområden, vilka är gemensamma med Regionalfonden, och inom varje sådant programområde ska det finnas en regional handlingsplan. Det ska även finnas en nationell handlingsplan som anger utgångspunkter och prioriteringar för satsningar på nationell nivå. Det nationella programmet bygger på Socialfondsprogrammet 2007 2013 inte minst för att främja kontinuiteten mellan programperioderna. Samtidigt utvecklas programmet i den nya programperioden. Utvärderingar 3 har visat att ESF i Sverige har haft goda resultat på individnivå, de kvantitativa målen nås med råge, men ett mindre bra resultat på organisations- och strukturnivå. En slutsats är att ägarskapet i många fall har varit bristfälligt och att det funnits brister i samspelet med nationell politik och det regionala tillväxtarbetet. Inför denna programperiod skall ESF därför ha en tydligare roll i den nationella arbetsmarknadspolitiken och i högre grad integreras med det regionala tillväxtarbetet samt i högre grad samverka med andra Europeiska fonder så som Europeiska regionala utvecklingsfonden. (lägg till om erfarenheter kring jämställdhetsintegrering) De övergripande strategierna som anger inriktningen för det regionala tillväxtarbetet i Övre Norrland är Norrbottens och Västerbottens läns respektive regionala utvecklingsstrategier (RUS). Utvecklingsstrategierna anger länens prioriteringar i det regionala tillväxtarbetet och skall bidra till att samordna planer och strategier, och blir därför utgångspunkten för insatser inom Övre Norrlands handlingsplan för Europeiska socialfonden. Båda strategierna är inriktade på att skapa attraktiva livsmiljöer för kvinnor och män genom en tillväxt som är långsiktigt hållbar. Strategierna lyfter fram mångfald, jämställdhet och miljö och klimat som horisontella perspektiv som skall genomsyra strategierna. I Norrbotten är även ungas delaktighet ett integrerat perspektiv. I utarbetandet av prioriteringarna för handlingsplanen har insatser som bidrar till att genomföra de regionala utvecklingsstrategierna och andra strategier och planer på regional nivå samt som bidrar till att uppfylla målen i det nationella programmet för socialfonden för Övre Norrland identifierats och lyfts fram. De regionala prioriteringar som tydligast kopplar är Norrbottens prioriterade område Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud och Västerbottens delstrategi Investeringar i utbildning och kompetens. Båda strategier prioriterar att öka andelen ungdomar som lämnar gymnasiet med fullständiga betyg och att säkra kvaliteten på utbildning, att öka andelen med högre utbildning på arbetsmarknaderna samt att skapa strategisk samordning av aktörer för att utveckla lärandet och stärka kompetensförsörjningen. 3 Ramböll m.fl. 7

2. Regionens utvecklingsbehov och inriktning för Europeiska Socialfonden Socialfonden genomförs i åtta geografiska programområden med sinsemellan varierande utmaningar och styrkor. Inför programperioden har regionalt tillväxtansvariga i varje programområde tagit fram en socio-ekonomisk analys beskrivandes dessa. Analysen har sedan vid framtagandet av den regionala handlingsplanen ytterligare förfinats och kompletteras med andra faktakällor som sammanfattningsvis preciserar regionens utmaningar och pekar ut inriktningen för Socialfondens insatser. 2.1 Geografi och befolkning Programområdet Övre Norrland omfattar Norrbottens och Västerbottens län och omfattar 29 kommuner 4. Övre Norrland är den enda region i Sverige som direkt gränsar mot två andra länder, Norge i väster och Finland i öster. Övre Norrland är en del av den vidsträckta Barentsregionen där även de nordligaste delarna av Norge och Finland samt nordvästra delarna av Ryssland ingår. Till ytan är det en av EU:s geografiskt största NUTS 2-regioner och motsvarar nära 40 procent av Sveriges yta. År 2013 uppgick Övre Norrlands befolkning till drygt 510 000 personer 5, vilket är fyra procent av Sveriges befolkning och ger en genomsnittlig befolkningstäthet på cirka tre invånare per kvadratkilometer, jämfört med rikssnittet på 23,3 invånare. Regionen räknas till en av de mest glest befolkade regionerna inom EU. 6 Av befolkningen uppgick andelen utrikesfödda 7 till uppskattningsvis 9 procent vilket är lägre än i riksgenomsnittet där motsvarande andel uppgår till 20 procent. 8 Inom gruppen utrikesfödda uppgick antalet nyanlända invandare till sammanlagt 1 338 personer. 9 I regionen finns ett av världens och Europas enda erkända urfolk - Samerna. 10 Samerna är också en nationell minoritet i Sverige för vilka särskilda regler gäller beträffande språk och kultur. 11 Förutom samerna finns i regionen också den nationella minoriteten Tornedalingar vars språk meänkieli utgör ett av Sveriges minoritetsspråk. 4 Till Norrbotten hör kommunerna Arjeplog, Arvidsjaur, Boden, Gällivare, Haparanda, Jokkmokk, Kalix, Kiruna, Luleå, Pajala, Älvsbyn, Överkalix och Övertorneå. Till Västerbotten hör kommunerna, Bjurholm, Dorotea, Lycksele, Malå, Nordmaling, Norsjö, Robertsfors, Skellefteå, Sorsele, Storuman, Umeå, Vilhelmina, Vindeln, Vännäs och Åsele. 5 I Norrbotten uppgick befolkningsmängden till 249436 personer varav antalet män var 126923 (49 %) och antalet kvinnor 122 513 (51 %). I Västerbotten uppgick befolkningen till 261112 personer varav antalet män var 131 556 (50 %) och antalet kvinnor 129 556 (50 %). 6 SCB. 7 Definieras som Född i ett annat land, eller är född i Sverige med båda föräldrarna födda i ett annat land. Antalet i Övre Norrland år 2013 uppgick till 46 240 personer varav antalet kvinnor uppgick till 24 816 personer (54 %) och antalet män till 21 427 personer (46 %). Fördelat på län uppgick antalet utrikesfödda i Norrbotten till 24 424 personer varav antalet kvinnor var 13710 (55 %) och antalet män 10 714 (45 %). I Västerbotten uppgick motsvarande antal utrikesfödda till 21 816 personer varav kvinnor uppgick till 11 103 personer (51 %) och antalet män 10 713 personer (49 %). 8 SCB. 9 www.migrationsverket.se. Nyanlända invandrare definieras som personer som beviljats uppehållstillstånd och kommunplacerats. I Norrbotten uppgick antalet för år 2013 till 557 personer och i Västerbotten till motsvarande 781 personer. Statistiken ej könsuppdelad. 10 www.sametinget.se 11 www.regeringen.se/sb/d/4366 8

I likhet med andra delar av Europa och Sverige, genomgår Övre Norrland en omfattande demografisk omstrukturering sedan mitten av 1990-talet 12 Programområdet präglas av stora geografiska befolkningsskillnader där två tredjedelar av befolkningen bor i regionens kustkommuner, vilket skapar en kontrast mellan en relativt tätbefolkad kuststräcka och ett bitvis mycket glest befolkat inland. I Västerbotten koncentreras befolkningsökningen till Umeåregionen (Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Vännäs, Vindeln, Umeå) och i Norrbotten av Luleåregionen (Luleå och Piteå, Boden, Älvsbyn). Den demografiska obalansen omfattar också åldersstrukturen i regionen där både andelen individer över 65 liksom andelen medelålders ökar snabbare jämfört med övriga Sverige. 13 Eftersom fler går i pension relaterat till antalet tillträdande ungdomar på arbetsmarknaden har regionen redan idag har en uttalad arbetskrafts- och kompetensbrist som riskerar att ytterligare förvärras på sikt. 14 Försörjningsbördan för varje individ kommer att öka och många av regionens inlandskommuner kommer år 2025 tillhöra de kommuner i landet med högst försörjningsbörda per individ. 15 Den demografiska obalansen har också ett tydligt könsperspektiv eftersom fler unga kvinnor i regionen än motsvarande unga män väljer att flytta från mindre orter till större städer för studier och arbete 16 vilket kraftigt försvårar arbetet med att minska könsbundna utbildnings- och yrkesval. Den demografiska obalansen och de stora geografiska avstånden mellan befolkningskoncentrationer i Övre Norrland innebär att det på många platser är en utmaning att upprätthålla de grundläggande förutsättningarna för samhällsutveckling i form av en väl fungerande välfärd med tillgång på samhällsservice. Att fler väljer att bosätta sig i Övre Norrland kommer att vara avgörande för en positiv samhällsutveckling. Här utgör inflyttade från andra länder en viktig grupp som idag står för en stor del av inflyttningen till Övre Norrland. I många kommuner har den sociala ekonomin en viktig roll för att komplettera, eller vidareutveckla lösningar för insatser inom det offentliga, och för att skapa attraktiva livsmiljöer som leder till inflyttning istället för utflyttning. Innovativa lösningar är nödvändiga då närhet till service är sämre i glesa områden och arbetskraften riskerar att inte räcka till. 17 Denna utmaning har under senare år accentuerats på grund de stora investeringar som sker kopplade till branscher som gruvnäring, förnyelsebar energi och besöksnäring. Samtidigt som investeringarna välkomnas eftersom det innebär arbetstillfällen, ställer investeringarna samtidigt krav att hitta lösningar på grundläggande offentlig och kommunal infrastruktur som bland annat bostadsbestånd, vägar, skolor, sjukvård, kulturliv mm. Framför allt är bristen på bostäder en betydande utmaning för att såväl kunna genomföra investeringarna som att erbjuda boende till inflyttare och nyanlända invandrare. 2.1.2 Gränsöverskridande samarbete I och med EU-inträdet har det internationella samarbetet vidgats. Ökad kännedom om de andra ländernas utvecklingstrender, demografisk utveckling, organisatoriska strukturer och centrala regelverk bidrar till utveckling av administrativa rutiner och stödsystem som underlättar och 12 Under tidsperioden 1988-2013 har befolkningen i Norrbottens län minskat med 12 100 personer (-4,6 %). I Västerbottens län har befolkningen under samma period däremot ökat med 13 591 personer (+5,5 %). 13 Kvinnor och män i belysning, Norrbotten, 2012 och Kvinnor och män i belysning, Västerbotten 2013 14 I två prognosrapporter framtagna av Länsstyrelsen Norrbotten och Regionförbundet Västerbotten belysande rekryteringshovet fram till år 2025, indikeras att i Norrbotten finns ett framtida behov av 41 000 anställningar. Motsvarande siffra för Västerbotten ligger på 39 000 anställningar. 15 Generationsväxling riket, Arbetsförmedlingen 2010. 16 JämLYS en jämställdhetsanalys av Övre Norrland. 17 Regional utvecklingsstrategi Norrbotten, 2014 2020. 9

effektiviserar gränsöverskridande samarbete. Övre Norrland kan bland annat tillsammans med andra områden runt Östersjön bidra till att strategin för Östersjöregionen kan förverkligas. I det stora perspektivet gränsar regionen både mot Norge och Finland, har nära kopplingar med orter i Västernorrland och Jämtlands län, samt samverkanstraditioner med Ryssland via Barentssamarbetet vilket ger möjligheter att även främja rörlighet över nations- och länsgränser. Speciellt i gränsområden kan utvecklingen av privat och offentlig verksamhet tillsammans med idéburen sektor riktat mot ett gemensamt serviceutbud och delande på tjänster, långsiktigt bidra till att människor boendes i gränskommuner också i framtiden kan leva i en välmående region med tillfredställande servicenivå. En ökad samverkan över gränserna skapar förutsättningar för att gemensamt nyttja exempelvis räddningstjänst, vårdcentraler och annan välfärdsservice för medborgare som lever i glesbefolkade nordiska gränsområden. 18 Bland dessa kan nämnas den gränsöverskridande arbetsmarknadsregionen Haparanda Torneå Kemi, samt samarbetet i östvästlig riktning mellan Österbotten i Finland, över kvarken via E12 samt till Helgeland i Norge. 2.1.3 Digitalisering av samhället och digital kompetens Den pågående digitaliseringen av samhället beskrivs som ett paradigmskifte. Med detta menas en snabb och omvälvande utveckling som förändrar alla delar av samhället och skapar nya förutsättningar för samhällsutveckling. 19 Digitaliseringen kan bland annat bidra till att skapa nya innovativa sätt att utveckla lärandet, öka delaktigheten inom hälsa, vård och omsorg, stärka företagens konkurrenskraft och skapa förutsättningar för ett mer hållbart samhälle. I Både Norr- och Västerbotten har digitala agendor tagits fram. Dessa skall ge vägledning och vara ett stöd för att prioritera, planera och genomföra utvecklingsinsatser som innefattar digitalisering. Övre Norrland har ett av landets säkraste och mest välutbyggda bredbandsnät. Detta skapar förutsättningar för ett avancerat tjänsteutbud inom näringsliv och offentlig sektor, till exempel inom e-hälsa och nya industribranscher som datalagring. 20 Samtidigt är en fortsatt utbyggnad av bredband med hög överföringshastighet till hela regionen en förutsättning för samhällsutvecklingen. Det är viktigt att uppmärksamma möjligheterna som it skapar för att minska geografins betydelse. För många företag kan it innebära stora möjligheter att koppla upp sig mot globala värdekedjor. Viss kunskap, som är relevant för företagen är inte begränsad av nationens gränser utan hämtas snarare på en global marknad. Annan kunskap, ofta benämnd tyst kunskap, främjas ofta i nätverk i den lokala eller regionala miljön och är betydligt trognare geografin. Anledningen till detta är att konkurrenskraft idag har att göra med företags möjlighet och förmåga att ta till sig information och kunskap samt vara lärande och innovativa vilket bland annat främjas i den lokala och regionala miljön. Globaliseringen påverkar också hur kultur, livsåskådningar och värderingar formas. De regionala effekterna avseende omvandlingstryck och företags möjlighet och förmåga att växa varierar stort beroende på näringslivsstruktur och regionstorlek. Den ökade digitaliseringen innebär många fördelar oberoende av geografisk hemvist, men medför också utmaningar. En sådan utmaning är att stärka individernas digitala kompetens. 21 Brist på kompetens gör att individerna inte bara riskerar gå miste om viktig samhällsinformation, utan även har sämre förutsättningar för att få och behålla en anställning, påbörja en utbildning eller starta ett företag. Därmed hamnar de i ett digitalt utanförskap som även har stora samhällsekonomiska konsekvenser. Enligt en studie bedöms uppskattningsvis 1,2 miljoner invånare i Sverige var helt eller 18 Näringsdepartementet (2014) En nationell strategi för regional tillväxt och attraktionskraft 2014-2020. 19 Näringsdepartementet (2011) It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige. 20 Behovet av datalagring förväntas öka kraftigt globalt sett. Regionen bedöms ha goda förutsättningar och företaget som exempelvis företaget Facebook har etablerat verksamhet. 21 Näringsdepartementet (2011) It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige. 10

delvis utanför den digitaliserade världen. 22 På regional nivå bedöms motsvarande siffra uppgå till fler än 60 000 invånare. 23 Olika former av funktionshinder, läs- och skrivsvårigheter, men också utbildningsbakgrund, sysselsättning, ålder, bostadsort och etnicitet är faktorer som påverkar utanförskapet. Socialfonden utgör här ett viktigt instrument för att stärka den digitala kompetensen. Det är en angelägenhet för hela samhället och ett krav för en väl fungerande demokrati. 2.1.4 Etniska minoriteter De fem erkända nationella minoriteterna i Sverige är judar, romer, samer (som även är ett urfolk), sverigefinnar och tornedalingar. Två av dessa minoriteter, samer och tornedalingar, är till största delen bosatta i Övre Norrland. Minoritetsspråken är samiska, finska och meänkieli. Gemensamt för minoritetsgrupperna är att de har befolkat Sverige under lång tid samt att de utgör grupper med en uttalad samhörighet. De har även en egen religiös, språklig eller kulturell tillhörighet och en vilja att behålla sin identitet. Minoritetspolitiken omfattar frågor om skydd och stöd för de nationella minoriteterna och de historiska minoritetsspråken och är en del av Sveriges arbete med att värna om de mänskliga rättigheterna. Övre Norrland inkluderar delar av Sàpmi, det geografiska område som är samernas historiska bosättningsområde som sträcker sig över delar av Norge, Sverige, Finland och Ryssland. 24 Samerna är Skandinaviens urfolk. Det totala antalet samer i Sverige beräknas till ca 20 000 personer. Det samiska folket har ett eget språk, egen kultur, historia och egna näringar. För det samiska folket är sambandet mellan näring och kultur med renen i centrum mycket viktigt. Det samiska näringslivet har av tradition kännetecknats av en riklig förekomst av olika näringskombinationer och småskalighet. Många samiska företag är familjeföretag med inslag av säsongssysselsättning. De reella möjligheterna att säkerställa och utveckla den samiska kulturen gäller inte bara ideella kulturyttringar som undervisning, litteratur, språk eller konst, utan också nyttjande av naturresurser och utövande av de näringar som utgör grunden för kulturen. Studier har visat att det finns tydliga samband mellan bristande ekonomi i den samiska basnäringen, renskötseln, och den påföljande minskade förmågan att arbeta med arbetsmiljöfrågor inom renskötselsföretagen och en försämrad egenmakt. Till detta kommer en generellt låg formell utbildningsnivå bland samiska renskötare, som till största delen är män. Renskötarna har 70 % högre risk att drabbas av dödsolyckor inom yrket jämfört med majoritetsbefolkningen, en tendens som förefaller öka. 25 Renskötande samer har högre risk att drabbas av mental ohälsa än majoritetssamhället där samiska män visar de högsta värdena. Arbetsrelaterad stress förknippas med depressioner och ångest hos den samiska befolkningen. Trots detta uppger få att de vill byta arbete, då renskötseln är nära förknippad med den egna kulturen och många upplever god livskvalitet trots hälsoproblem. Kompetensutvecklingsinsatser med utgångspunkt i att individen ökar sin rörlighet på arbetsmarknaden är därför inte en självklar utgångspunkt inom de samiska näringarna. 26 Utmaningar inom socialfondens område 2.1 Möta demografiska utmaningar i ett geografiskt stort område, långa inomregionala avstånd mellan större orter samt varierande förutsättningar för grundläggande välfärd och samhällsservice 22 Digidel (2012). http://www.digidel.se samt Findahl. O (2011) Svenskarna och Internet. 23 Digital Agenda Norrbotten & Digital Agenda Västerbotten. 24 www.vasterbottensmuseum.se 25 Beivi 26 Beivi, Keiser UmU 11

2.1.2 Överbrygga administrativa gränser och för att skapa större arbetsmarknadsområden och samarbeten kring samhällsutveckling 2.1.3 Ta tillvara Övre Norrlands goda möjligheter för digitalisering och öka kvinnor och mäns digitala kompetens 2.1.4 Säkerställa goda utvecklingsmöjligheter för individer inom etniska minoriteter och minska ohälsan inom den samiska befolkningen 2.2 Främja kompetensutveckling, ökad mångfald och lärande på arbetsplatser Med ett högt omvandlingstryck i ekonomin ställs stora krav på arbetsmarknadens omställningsförmåga. Det nationella socialfondsprogrammet skall främja satsningar för att förnya och utveckla kompetensen hos programmets prioriterade målgrupper. Även om befolkningen i stort har de färdigheter som behövs för ett aktivt deltagande i samhället och på arbetsmarknaden och ett i relation till andra länder högt deltagande i livslångt lärande, uppvisar ändå en stor andel av befolkning en låg nivå inom de färdigheter som studerats 27. Det finns således behov av att höja den grundläggande kunskapsnivån och att rusta för att ett föränderligt arbetsliv. Samtidigt uttrycker flera branscher en oro för den framtida kompetensförsörjningen, trots att många idag saknar arbete. Detta signalerar att förekommer ett matchningsproblem mellan arbetsgivare och arbetssökande samt mellan val av utbildning och efterfrågad kompetens. I ett europeiskt perspektiv har Övre Norrland liksom Sverige i övrigt en hög sysselsättningsgrad. Detta förklaras i hög grad av att kvinnor förvärvsarbetar i betydligt högre utsträckning även om skillnaderna förstärks av att delar av kontinenten befinner sig i en lågkonjunktur med höga arbetslöshetsnivåer. Både Norr- och Västerbottens län har en högre sysselsättningsgrad I jämförelse med riket och med relativt små skillnader mellan kvinnor och män. Däremot har utrikesfödda en lägre sysselsättningsgrad, en skillnad som ökar ju längre bort från Sverige personen är född. Sysselsättningsgraden för kvinnor och män födda utanför Europa är under 50 procent i jämförelse med nästan 80 procent för svenska kvinnor och män. 28 Under 2000-talet har arbetslösheten i Övre Norrland varit 1-3 procentenheter högre i jämförelse med riket, men skillnaderna har minskat och under 2013 var arbetslösheten lägre i Övre Norrland 29. Det är främst männens arbetslöshet som särskiljer programområdet från rikssnittet, och då framförallt en högre arbetslöshet för unga män (16-24). 30 Kvinnor står i något högre utsträckning utanför arbetsmarknaden i Övre Norrland i jämförelse med män, även om den skillnaden är mindre i jämförelse med rikssnittet. 2012 var andelen kvinnor och män i åldrarna 15-74 som stod utanför arbetsmarknaden 33 respektive 30 procent, i jämförelse med 32 respektive 26 procent för riket. 31 2.2.1 Näringsstruktur och företagande I Övre Norrland arbetar cirka 62 procent inom privat näringsliv, vilket är något lägre i jämförelse med rikssnittet på 68 procent. Samtidigt är kommunen den största arbetsgivaren i många kommuner. Regionen skiljer sig främst från riket i det att andelen förvärvsarbetande inom vård och omsorg är något högre samtidigt som andelen som jobbar inom handel är något lägre. Cirka 56 procent av de 27 Nationella programmet, OECD-studie 28 Socioekonomisk analys för Övre Norrland 29 Arbetsförmedlingen, egen bearbetning 30 Socioekonomisk analys för Övre Norrland, Arbetsförmedlingen, egen bearbetning 31 Arbetsförmedlingen, egen bearbetning 12

förvärvsarbetande inom det privata näringslivet hittas inom service och tjänsteproducerande näringar, vilket är betydligt lägre än motsvarande siffra för riket vilket är cirka 65 procent. 32 Tjänstesektorn är idag den del av privata näringslivet som sysselsätter flest i Övre Norrland, men står för en mindre del av bruttoregionalprodukten i jämförelse med den varuproducerande sektorn. I Jämförelse med riket är tjänstenäringarnas andel av BRP och sysselsättningen något lägre. Regionens största städer har en liknande struktur som för riksgenomsnittet, medan flera kommuner har en näringsstruktur där varuproducerande näringar står för en tydlig majoritet av förädlingsvärdet och sysselsättningen. 33 De varuproducerande näringarna konkurrerar på en global marknad, vilket ställer höga krav på en kontinuerlig produktivitetsutveckling för att fortsätta växa och för att bibehålla konkurrenskraften. Samtidigt bidrar tillverkningsindustrin till att tjänstesektorn växer, då många tjänsteföretag är underleverantörer eller avknoppningar från industrin. Mer än 90 procent av företag i Övre Norrland har ingen eller upp till 9 anställda och 75 procent av företagen tillhör tjänstesektorn vilket är jämförbart med Stockholm och högre än andra regioner. 34 Företagarnas Småföretagarbarometer för både Västerbotten och Norrbotten anger att så mycket som en tredjedel av de tillfrågade företagen har tvingats tacka nej till order på grund av bristen på arbetskraft 35 En undersökning från arbetsförmedlingen visar att Norrbotten är det län i Sverige där näringslivet tydligast signalerar brist på arbetskraft. 36 Nyföretagandets möjligheter att bidra till ökad sysselsättning handlar om hur många som är villiga att starta företag. Attityden till nyföretagande är något mindre positiv i Övre Norrland. På frågan om de hellre vilja vara företagare än anställd svarar 25 procent ja i Västerbotten och 29 procent i Norrbotten. Medelvärdet för Sverige är 32 procent. Nyföretagande står för en relativt stor andel av sysselsättningen i ett antal kommuner i regionen. Men i de flesta kommunerna är andelen bland de lägre i Sverige. I Övre Norrland fanns det år 2010 totalt 11 118 egenföretagare. Regionens egenföretagare är i högre utsträckning män än kvinnor. En förklaring kan vara att män i större utsträckning jobbar i privat sektor medan kvinnor i större utsträckning arbetar inom vård och omsorg samt utbildning Samtidigt har studier från bland annat tillväxtverket visat att kvinnor i lägre utsträckning tar del av finansieringsinsatser för företagande. 37 Ett stort antal egenföretagare som är äldre än 60 år, företag som riskerar att försvinna när de personerna går i pension och lägger ned sitt företag. Antalet företagare är stort även för de som uppnått pensionsåldern 65 år. Detta innebär att en stor generationsväxling kommer att ske, vilket innebär att flera företag riskerar att läggas ned om inte någon övertar dem. 38 Under senare år har företag som integrerar människor som har svårt att få jobb på arbetsmarknaden och som i huvudsak återinvesterar vinsterna i det egna eller liknande verksamheter, så kallade sociala företag, ökat i Sverige. Företagsformen har i många fall visat på goda resultat, bland annat genom att det sociala företaget ofta utgör en språngbräda för individerna att gå vidare till andra yrken. Även om samer i hög grad deltar i det övriga samhällets differentierade yrkesliv, är det primärnäringarna rennäring, jakt, fiske, slöjd och turism som i huvudsak utgör basen och 32 Branschstrukturen i Västerbottens län (2011), Tillväxtförutsättningar för Norrbottens näringsliv (2013) 33 ibid 34 Analys ERUF sid 22. 35 Analys ERUF sid 25. 36 Socioekonomisk analys sid 43 37 ERUF sid 24 38 Socioekonomisk analys för Övre Norrland 13

ankarfästet för samisk kultur. Antalet rennäringsföretag, enligt Jordbruksverkets företagarregister, är ca 1000. Omräknat i försörjningsgrad har 2000 2500 samer sin huvudsakliga utkomst från rennäringen. Studier har visat att cirka 75 procent av företagarna inom rennäringen är män. 39 Företagen engagerar dock ofta hela familjen, och många kvinnor ser sig också som i första hand renskötare trots att de kan ha ett annat förvärvsarbete 40. Samisk näringslivsutveckling står inför stora framtidsutmaningar. Precis som många andra näringar står rennäringen inför en generationsväxling. Snittåldern för företagare inom rennäringen i Övre Norrland är 52 år. Sett till hela Sapmi är det endast 13 procent av företagarna som är under 30 år, och cirka 27 procent som är över 65 år. För att motverka en utflyttning från den samiska bygden så krävs en starkare rennäring och att många fler samer kan kombinera traditionella samiska näringar med annan verksamhet som exempelvis turism. Men det krävs också utveckling av samiskt företagande inom tjänste- och kunskapssektorn. Samtidigt måste kvinnor som studerat vidare och vill tillbaka till sin sameby tillåtas att hitta en bekväm roll i samebyn där de nyvunna erfarenheterna och kunskaperna tas till vara. Det finns en stor samisk utvecklingskraft och kommersiellt intressanta resurser inom samebyarna i form av jaktmarker och fiskevatten. Med ett samiskt nyttjande i samverkan mellan rennäringen och samiska företagare kan det skapas underlag för fler satsningar inom natur- och kulturturism. Marknaden och de säljbara produkterna finns. Utvecklings och kompetensutvecklingsbehov finns bl.a. i frågor om entreprenörskap, innovation och riskkapitalförsörjning. I sammanhanget är behovet av digitala lösningar för kompetensutveckling, information och för kontakter med offentliga aktörer centralt. Rennäringen är utspridd över en geografiskt stor yta, där tillgängligheten till och kompetensen kring användandet av digital teknik ofta är bristfällig. 2.2.2 En könssegregerad arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Övre Norrland är mer könssegregerad i jämförelse med övriga riket. Kvinnor och män återfinns inom olika branscher och sektorer, både horisontellt och vertikalt. Utöver uppdelningen i branscher, så innebär hierarkin på arbetsmarknaden att mansdominerade branscher oftast värderas högre än kvinnodominerade och könsbalanserade yrken. Män är överrepresenterade i traditionellt sätt manligt dominerade branscher, ofta i privat sektor, som byggverksamhet, transport och magasinering samt tillverkning och utvinning. Kvinnor är överrepresenterade i offentlig sektor, exempelvis inom vård och omsorg där var fjärde kvinna arbetar. Andra yrken som främst sysselsätter kvinnor är förskollärare och fritidspedagoger samt lokalvård. De kvinnligt dominerade branscherna är i högre utsträckning branscher med en högre andel låglöneyrken. Den könssegregerade arbetsmarknaden bidrar bland annat till en ekonomisk ojämställdhet mellan kvinnor och män. Att arbetsplatser inte är attraktiva för både kvinnor och män innebär försämrade möjligheter att hitta rätt kompetens samt att mångfalden på arbetsplatsen minskar. För orter där den privata sektorn domineras av varuproducerande näringar innebär den ojämna könsbalansen att ortens arbetsmarknad blir mindre attraktiv för kvinnor. I dialogen kring socialfonden har branschföreträdare betonat vikten av att parallellt med att arbeta för en inkluderande attityd på arbetsplatserna också förnya synen på vissa branscher, till exempel skogsnäringen och vård och omsorg. En i många fall förlegad bild av arbetsplatserna bidrar till att arbetsplatsen inte är attraktiv för alla. Det är viktigt att arbetsplatser utvecklas för att bli mer attraktiva för kvinnor och män, vilket inbegriper att öka medvetenheten attityder och värderingar kring manligt och kvinnligt på arbetsplatserna. Ett aktivt jämställdhetsarbete behövs för att ta tillvara hela befolkningens kompetens 39 Delrapport förstudie Akka, SSR 40 Slutrapport Beivi, SSR sid 6 14

och förmåga till entreprenörskap samt för att förbättra möjligheterna till en fungerande matchning på arbetsmarknaden. Idag utbildar sig inte män i samma utsträckning som kvinnor och studie- och yrkesval styrs mycket av rådande normer kring traditionellt manliga respektive kvinnliga områden. Därför är det viktigt att socialfondens insatser aktivt bidrar till att motverka könsstereotypa studieoch yrkesval som bidrar till olika förutsättningar och möjligheter i arbetslivet. Både kvinnor och män ska ha möjlighet att välja utbildning och yrke utifrån intresse, kompetens och efterfrågan på arbetsmarknaden. 41 2.2.3 Geografiskt stora men branschmässigt smala arbetsmarknader En stark tillväxt i länder som tidigare varit mindre utvecklade ekonomier innebär nya möjligheter till export för regionens många exportintensiva näringar. Samtidigt ökar utbildningsnivån i importberoende länder vilket driver upp den globala konkurrensen. Detta ställer i sin tur ökade krav på att det regionala näringslivet fortsättningsvis levererar konkurrensfördelar genom att fokusera på kunskapsinnehållet i varor och tjänster. Möjligheten till att vara ledande i kunskapsekonomin ökar genom det faktum att Övre Norrland har tre universitetet i regionen, Umeå Universitet, Luleå tekniska universitet och Statens lantbruksuniversitet som utbildar och attraherar högutbildade människor från Sverige och världen. Att samhället blir alltmer kunskapsintensivt innebär att dels att allt fler yrken kräver särskild specialistkompetens, men också att arbetstagarna i många fall får arbetsuppgifter som utöver specialistkompetens också kräver förmåga att arbeta med komplexa sammanhang som kräver generell kompetens. Bland annat på grund av detta tenderar arbetsgivare att kräva högre formell kompetens av de som söker en tjänst i jämförelse med personen som lämnar tjänsten. För Övre Norrland där många arbetsmarknader är branschmässigt små, men geografiskt stora innebär detta en utmaning för att få hitta rätt kompetens. Regionens arbetsmarknad påverkas i hög grad av de demografiska obalanserna. 42 Nära 90 procent av regionens arbetsplatser finns inom en timmes restid från de större kustorterna. Många kommuner i Övre Norrland är sårbara i för snabba förändringar i näringslivet på grund av en ensidig näringslivsstruktur eller ett alltför stort beroende av pendling, vilket ställer krav på ett stort mått av omställningsförmåga. Den internationella ägarstrukturen i många företag bidrar dessutom till att verksamheter kan läggas ned med relativt kort varsel, även om de har hög produktivitet, vilket ökar behovet av konkreta handlingsplaner vid varsel som snabbt kan sättas i sitt syfte att stötta det lokala näringslivsklimatet vid företagsnedläggningar. För regionens större arbetsmarknader, Umeåregionen och Luleåregionen är branschbredden större, det vill säga att det finns fler yrken på den lokala arbetsmarknaden, i jämförelse med de mindre arbetsmarknaderna. Med få undantag sammanfaller det lokala arbetsmarknadsområdet med kommungränsen i Övre Norrland, vilket innebär att det finns en betydande geografiska avstånd mellan arbetsmarknadsområdena som minskar attraktiviteten i arbetspendling. Det finns också betydande inomregionala skillnader mellan utbildningsnivåerna. Medan det finns arbetsmarknader med mycket hög genomsnittlig utbildningsnivå där cirka 50 % av arbetskraften har en treårig eftergymnasial utbildning, finns också arbetsmarknader där motsvarande andel ligger på cirka 20 procent. 43 Kartläggning visar att kvinnor i högre grad arbetar där familjen bor. Men i områden med goda pendlingsmöjligheter pendlar män och kvinnor lika mycket. Ju kortare restid mellan inbördes kompletterande arbetsmarknader, desto större pendlingsutbyte. En väl utbyggd transportinfrastruktur bidrar alltså till större arbetsmarknadsområden och en funktionell 41 Nationell strategi för regional tillväxt och attraktionskraft s. 8,30) 42 Se avsnitt 2.1. 43 Socioekonomisk analys Övre Norrland. 15

regionförstoring. 44 Förutom förbättrade pendlingsmöjligheter finns också behov att utveckla breda samverkanslösningar kring kompetensutveckling, rekrytering och former för distansutbildning. 2.2.4 Innovation och förnyelse genom kompetensutveckling Ökad global konkurrens och omvandlingstryck innebär att förmåga till att se förändringar och fatta struktureringsbeslut är viktigt för ledare, chefer och beslutsfattare i samtliga samhällssektorer. Samtidigt har många kanske särskilt entreprenörer tids- och resursbrist för att till exempel deltaga vid företagsfrukostar och andra evenemang som syftar till att öka kunskapen om trender och utvecklingen inom branscher. På motsvarande sätt kan det vara en utmaning att identifiera kunskapsbehov och modeller som behövs vid förändringar av verksamheten kopplat till exempel till nya affärsmodeller eller ett ökad FoU arbete. Inom detta område kan socialfonden bidra med kompetensutvecklingsinsatser och för att bygga eller tillämpa modeller som ökar arbetsplatsernas långsiktiga konkurrenskraft och omställningsförmåga. Studier visar att intern kompetens och satsningar på forskning och utveckling i företag, oavsett storlek, underlättar för företagen att ta till sig kunskap som utvecklas externt. Viktiga åtgärder från företagens sida för att öka mottagligheten för forskning och utveckling kan vara anställning av kvalificerad kompetens. Men för att åstadkomma det kan samverkan och nätverksbyggande med andra företag med liknande behov vara avgörande. 45 Socialfonden kan på flera sätt bidra till att stärka Övre Norrlands innovationskraft. Genom att utveckla modeller som bidrar till att människor med olika bakgrund, kunskap och personlighet värdesätts kan innovationskraften öka. Bland annat kan mer blandade arbetslag bidra till högre produktivitet, ökad kreativitet, nya kundgrupper och ökad lönsamhet. Socialfonden kan även bidra med kompetensutveckling av individer vid införandet av nya tekniker och metoder. En central del i innovationsbegreppet är just att en vara en tjänst, en arbetsmetod eller en process implementeras eller säljs på en marknad. Här kan socialfonden bidra med kompetensutvecklingsinsatser kopplade till bland annat innovationer inom hälso- och sjukvård eller vid införandet av digitala tjänster samt kring nya eller förbättrade sätt att möta samhälleliga utmaningar Övre Norrland står inför många utmaningar för att skapa en långsiktig välfärd. Socialfonden kan bidra till att skapa sociala innovationer, det vill säga nya sätt att möta samhällsproblem. Detta kan röra såväl vidareutveckling av de offentliga välfärdssystemen eller införandet av nya tekniker och samverkansformer. Den sociala ekonomin vara en viktig drivkraft för sociala innovationer och kan bidra till att utveckla eller komplettera de offentliga systemen Kopplat till arbetet med regional tillväxt har Övre Norrland gemensamt identifierat sju fokusområden som framförallt styr arbetet med näringslivsutveckling och innovation, framförallt kopplat till den Europeiska regionala utvecklingsfonden i Övre Norrland. Fokusområdet Skärningspunkter mellan fokusområden avser en utveckling där de olika styrkeområdena förs samman och stärker varandra, till exempel genom att företag inom industrin samverkar med företag inom de digitala tjänstenäringarna för att ta fram nya produkter, tjänster eller processer. De sju fokusområdena är: Skärningspunkter mellan fokusområden (Samverkan mellan de övriga fokusområdena) Hållbar energi och miljöteknik Digitala tjänstenäringar för smart region Innovationer inom hälso- och sjukvård Upplevelsenäringar samt kulturella och kreativa näringar Testverksamhet Teknik och tjänsteutveckling inom industrin 44 Länstransportplan Västerbotten, 2014 2025 och Länstransportplan Norrbotten, 2014 2025 45 Analys ERUF sid 25 16

Inom samtliga områden har socialfonden en viktig roll för att främja hållbar tillväxt. Bland annat genom kompetensutveckling eller genom att kombinera produkt- och tjänsteutveckling inom ramen för regionalfonden med utbildning och implementering av nya tekniker eller tjänster. Detta kan exempelvis ske kopplat till innovationer inom hälso- och sjukvård eller vid införandet av digitala tekniker. En kontinuerlig kompetensutveckling är nödvändig för att arbetsplatser och individer skall kunna hänga med och dra nytta av globaliseringens effekter. Socialfonden kan bidra till att kvinnor och män stärker sina möjligheter på arbetsmarknaden genom insatser som sker i ett sammanhang där arbetsplatsen utvecklas. Arbetsplatserna måste snabbt skapa kompetens kring nya material, ny teknik och nya metoder för att följa med och driva på utvecklingen. Det kan handla om nya produktionssätt, att arbeta med eftermarknaden eller en intern strukturomvandling i företagen. En viktig del i detta är att utveckla kompetenser hos kvinnor och män på arbetsplatsen, där de med kort eller föråldrad utbildning har en särskilt sårbar position. Anställda i mindre privata företag erhåller generellt mindre kompetensutveckling/personalutbildning än anställda i större företag eller offentlig förvaltning. 46 För att stärka det vardagliga och breda lärandet behövs goda arbetsvillkor och trygga anställningar såväl som arbetsorganisationer och ledarskap som genom arbetsmetoder och arbetsuppgifter främjar utveckling i arbetet. Arbetsplatslärande förutsätter en kreativ arbetsplats som präglas av delaktighet, rörlighet och nytänkande. Då är det ett hinder för individens lärande och utveckling att många arbetsplatser är enkönade eller könsuppdelade där kvinnor och män har olika arbetsuppgifter Det gäller både icke-formellt, vardagligt lärande som sker tillsammans med arbetskamrater, och formellt lärande i form av kurser och utbildningsdagar. Därmed skapar könsuppdelade arbetsplatser också hinder för organisationens lärande. Om kön får bestämma vem som gör vad försämras organisationens utvecklingsmöjligheter och den funktionella flexibiliteten. Genom att försöka avskaffa könsmönster ökar möjligheterna att ta tillvara kompetenser på bästa sätt. Ett ytterligare hinder är hur heltids- och deltidsarbeten fördelas. Ofta befäster detta redan befintliga könsmönster, där fler kvinnor än män arbetar deltid. Deltid begränsar möjligheterna till lärande. Synen på ledarskap har avgörande betydelse för möjligheten att skapa en lärande organisation. Att kompetensutveckla befintliga anställda kan också möjliggöra för att skola in och utbilda arbetslösa på arbetsplatsen för att skapa så kallade kompetenskedjor 47 För att skapa resultat och bestående effekter är det viktigt att kompetensutvecklingsinsatserna bygger på en efterfrågan baserade på analyserade behov från företag och arbetsplatser. Behoven kan uppstå och förändras snabbt, vilket innebär att det måste strukturer som möjliggör för snabbt och standardiserat stöd för kompetensanalyser. 2.2.5 Kompetens och utbildning I den globala kunskapsekonomin blir tillgång till kunskap och kompetens en betydande konkurrensfördel. Tillgång till arbetskraft med relevant kompetens är en förutsättning för utvecklingen av näringsliv och offentlig verksamhet. Småföretagarbarometern i Norr- och Västerbotten visar att företag i allt högre omfattning upplever en matchningsproblematik, det vill säga de arbetssökande har inte den kompetens som företagen efterfrågar. Företagen menar att ett av de största hindren för företagens tillväxt är brist på arbetskraft. 48 46 Inspel LO 47 Inspel LO 48 Företagarnas höstbarometer i Norr och Västerbotten 17

En tydlig målsättning i Europa 2020-strategin är en välutbildad befolkning och att sysselsättningsgraden ska öka till väl över 80 % till år 2020. På arbetsmarknaden är personer med enbart grundskoleutbildning överrepresenterade när det gäller arbetslöshet, de utgör 24 procent av arbetssökande 20-64 år. Alltför många unga hoppar av gymnasiet i regionen, nästan var fjärde av de som påbörjar en gymnasieutbildning fullföljer den inte. Befolkningens utbildningsnivå stiger kontinuerligt men flera kommuner uppnår inte målet med 40-45 % av befolkningen 30-34 år med eftergymnasial utbildning, och den inomregionala spridningen är stor. I Övre Norrland finns det såväl kommuner som har bland den högsta andelen högutbildade som kommuner med bland den lägsta andelen högutbildade. Kvinnor har i högre utsträckning en eftergymnasial utbildning jämfört med männen, bland annat på grunda av traditionellt könsbundna utbildnings- och yrkesval. Det är troligt att det kommer att det ställas högre krav på att vara multikompetent, både specialist och generalist samt att högutbildade kommer att skapa sin försörjning inom helt nya yrken och branscher. För att möta den framtida demografiska verkligheten och ta vara på den kompetens som finns i hela den potentiella arbetskraften krävs åtgärder för att få fler i arbete, för att förlänga arbetslivet under flexibla former och för att fler kan etablera sig tidigare på arbetsmarknaden. Därmed ökar både antal arbetade timmar och skatteintäkter, och dessutom stärks förutsättningarna för att möta bristen på arbetskraft. Invandringen till Sverige skapar möjligheter att bidra till att balansera utvecklingen. Invandringen står för en betydande del av befolkningsökningen, särskilt i många små kommuner och bidrar till kompetensförsörjningen då majoriteten av dem som flyttar till Sverige är i arbetsför ålder. Det är också mot bakgrund av den demografiska utvecklingen viktigt att tillvarata och utveckla kompetensen hos de kvinnor och män som i dag står utanför arbetsmarknaden. Svenskt näringsliv och Småföretagarbarometern i Norr- och Västerbotten visar att företag i allt högre omfattning upplever en matchningsproblematik, det vill säga de arbetssökande har inte den kompetens som företagen efterfrågar. Företagen menar att det största tillväxthindret för företagens är brist på arbetskraft. Närmare vart tredje företag har tvingats tacka nej till order de senaste åren på grund av arbetskraftsbrist. 49 Företagen anser att utbildningar är bristfälliga och menar att en åtgärd kan vara att öppna kontaktvägarna mellan skola och arbetsliv för att informera om krav och möjligheter i arbetslivet. 50 EU belyser även att formell kunskap och eftergymnasial utbildning är viktig för att etablera sig på arbetsmarknaden, men i realiteten behöver detta kompletteras med andra typer av färdigheter. EU använder åtta olika nyckelkompetenser för att belysa vad varje medborgare behöver för att klara sig väl, och vilka kompetenser och förhållningssätt varje land i ett längre perspektiv antas behöva för att utvecklas hållbart samt stärka sitt humankapital. Nyckelkompetenserna är: kommunikation på modersmålet, kommunikation på främmande språk, matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens, digital kompetens, lära att lära, social och medborgerlig kompetens, initiativförmåga och företagaranda, kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer. 2.2.6 Hållbart och inkluderande arbetsliv Med ökad förändringstakt i näringslivet följer att arbetsorganisation, arbetsinnehåll och arbetsvillkor genomgår stora förändringar. Medan arbetsmiljön i flera avseenden har förbättrats där inslagen av tunga, monotona och farliga moment reducerats, finns samtidigt utmaningar kopplat till behovet av insatser för ett hållbart och inkluderande arbetsliv. En sådan utmaning är att arbetstempot och 49 Ratio -Företagens kompetensförsörjning och ungas etablering på arbetsmarknaden (2012) 50 Rapport från Företagarna juli 2011 Kompetensbrister hotar tillväxten 18

arbetsbelastningen har, generellt sett, ökat vilket gör att många har svårt att hänga med och får svårare att klara av sina arbetsuppgifter inom ordinarie arbetstid. Samtidigt ställs ökade krav på medarbetarnas tillgänglighet och flexibilitet. I dagens arbetsliv är det inte ovanligt att motsvarande just-in-time-krav ställs på arbetstagarna som på gods/varor/tjänster. Som en självklarhet förutsätts många anställda vara tillgängliga, nåbara och uppkopplade överallt och alltid. 51 Detta hör samman med utvecklingen mot slimmade organisationer där både antalet stödfunktioner och fasta anställningar reduceras för högre vinstmarginal. Slimmade arbetsorganisationer kan även medföra förluster av erfaren personal samtidigt som risken ökar att utvecklingsmöjligheterna enbart erbjuds kärnan av anställda och inte övriga på arbetsplatsen som räknas till periferin. 52 En konsekvens av denna utveckling är sambandet mellan arbetsrelaterad stress och den ökade ohälsan i arbetslivet. 53 Enligt en rapport från Försäkringskassan har ökningen av anställda sjukskrivna ökat konstant från 2010 och 2014. 54 Utvecklingen har ett tydligt könsperspektiv där kvinnor är statistiskt överrepresenterade. En förklaring ligger i att kvinnor i högre utsträckning är dubbelarbetande än männen, d.v.s. de tar ett tidsmässigt större ansvar för sitt eget arbete och arbetet i hemmet jämfört med vad männen, generellt sett, gör och tar också ut fler sjukdagar i samband med barns sjukdom. 55 En andra konsekvens är att med ett uppskruvat arbetstempo har grupper med svagare ställning i samhället fått det antingen svårare att ta sig in på arbetsmarknaden eller har hamnat helt utanför. Exempelvis kan det vara svårt för utrikes födda eller unga som skall börja ett arbetsliv att förstå arbetsmarknaden, dess många alternativa ingångar och de möjliga yrken som finns i Övre Norrland. Samtidigt som offentliga och privata aktörer påtalar akut arbetskraftsbrist, är det gängse intrycket att organisationer inom stat, kommun, näringsliv generellt sett har ekonomiska, organisatoriska, personalmässiga och begränsningar att ta emot praktikanter och erbjuda praktik. Rent krasst handlar det många gånger om att arbetsgivare har behov, men samtidigt svårt att möta kraven på relevant handledning och ta de kostnader som initiativet medför. Här kan Socialfonden bidra till utvecklingen. Det behövs kompetensutveckling och effektivare metoder i regionen för att rusta arbetsplatser att anställa individer med fysisk eller psykiskt funktionshinder. Samtidigt finns det ofta hos arbetsgivare en låg kunskap om målgruppernas förmåga, tillsammans med att höga krav på produktivitet medför att många organisationer har lite utrymme för att introducera eller satsa på personer som inte har möjlighet att arbeta heltid. Metodutveckling och projekt som stimulerar till ökad förmåga och vilja hos företagen att erbjuda praktikplatser, handledning och arbetsförlagt lärande är ett kärnområde. Mycket av metodutvecklingen kan ligga i att överbrygga den insatspuckel i form av administrativa och ekonomiska insatser som erbjudandet av praktikplatser innebär, eller att mer aktivt jobba med att synliggöra och introducera praktplatser och karriärvägar. 51 Kihlblom, U. (2003), Ur antologin Är arbetslivet familjevänligt?. Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) Populärvetenskaplig kunskapsöversikt. 52 Inspel LO 53 Arbetsmiljöverket (2013:09), Belastning, genus och hälsa i arbetslivet kunskapssammanställning. 54 Försäkringskassan (2013), Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling. Delredovisning 3 av regeringsuppdrag år 2013. 55 IFAU (2011:2); Thomsson, H (2013) Kvinnors sjukfrånvaro En genusanalys. 19

Utmaningar kopplade till socialfondens område 2.2.1 - Skapa kapacitet för kontinuerlig kompetensutveckling på arbetsplatser, såväl personal som ledning för att skapa omställningsförmåga, underlätta generationsväxling och öka kunskapsinnehållet i varor och tjänster 2.2.2 Minska könssegregeringen och diskriminering på arbetsplatser samt könsbundna utbildningsval för att förbättra arbetsmarknadernas funktionssätt och attraktivitet 2.2.3 Skapa bredare arbetsmarknader och bättre funktionalitet mellan arbetsmarknader samt förbättra omställningsförmågan för individer och platser vid stora företagsnedläggningar, varsel eller kraftiga konjunktursvängningar 2.2.4 Öka innovationsförmågan i samhället och näringslivets långsiktiga konkurrenskraft, särskilt genom kompetensutvecklingsinsatser inom regionens sju fokusområden 2.2.5 Förbättra tillgången till kompetent arbetskraft genom att fler kvinnor och män utbildar sig, fullföljer gymnasieutbildning och vidareutvecklar sin kompetens utan att vara bundna av traditionellt könsbundna studieval 2.2.6 Utveckla arbetsplatsernas arbetsorganisation och andra faktorer på arbetsplatsen för att minska arbetsrelaterad ohälsa och könsbundna skillnader i ohälsa, för att individer skall kunna arbeta till pensionsålder eller längre, samt för att underlätta insteget på arbetsplatser för personer med en svagare ställning på arbetsmarknaden 20