Näsbyparksskolan. Lokal arbetsplan

Relevanta dokument
Lokal arbetsplan 2017/2018

Lokal arbetsplan 2017/2018

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

2. Övergripande mål och riktlinjer

LEDNINGSDEKLARATION. I Skarpängsskolan finns framtiden!

BAGARTORPSSKOLAN F-3 2 autismgrupper. Verksamhetsplan

Ulriksdalsskolans. Verksamhetsplan

Vi arbetar aktivt för att varje elev ska utveckla sin förmåga att: *visa empati och förstå hur andra känner. *lyssna aktivt på andra.

Lokal arbetsplan 2017/2018

Skytteholmsskolan åk 4-9. Verksamhetsplan

2.2 Kunskaper. Målbeskrivning

Demokratiplan. Sånnaskolan. Senast uppdaterad

LJUS p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna

Vollsjö skola och fritidshem i Sjöbo kommun

Lokal arbetsplan 2017/2018

En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9

RÅSUNDA SKOLA 6-9 Verksamhetsplan

Hedängskolan 7-9 arbetsplan

Verksamhetsplan 2015/2016 Fröviskolan F-6

LÅNGÄNGSKOLAN. Utvecklingsplan läsåret 17/18

Arbetsplan för 1-6 Stigens Friskola Läsåret 2016/2017

LÅNGÄNGSKOLAN. Utvecklingsplan läsåret 16/17

Ekensbergsskolan. Verksamhetsplan

1(18) Lokal arbetsplan. Näsbyparks RO

SKOLHAGENSKOLAN. Lokal arbetsplan

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016

Innehållsförteckning. Inledning 3. Riktlinjer 4. Kvalitetssäkring 5. Verksamhetsbeskrivning 6. Normer och värden 7. Kunskaper 8

ARBETSPLAN PILBÄCKSKOLAN LÅ VISION PILBÄCKSKOLAN ÄR EN SKOLA VARS ELEVER KÄNNER LUST ATT LÄRA HAR GODA KUNSKAPER BRYR SIG OM VARANDRA

Lokal arbetsplan 2017/2018

Teamplan Ugglums skola F /2012

Verksamhetens systematiska kvalitetsarbete - om grundskolans arbete med systematisk uppföljning och analys

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Grundsärskolan

Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola

Kungsgårdens skolas arbetsplan

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst

Skolområde Korsavad 2013/2014

Lokal arbetsplan 2016/2017

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Sandarne skola

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6

Lokal målplan Svenska Skolan i Wien och Lönnerberga der Bilingualer Kindergarten

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan

LOKAL ARBETSPLAN. Grundskolan

Uppföljning av Grundskolenämndens uppdrag Lupp - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2017

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Ansvaret innebär att vi alla måste fundera kring våra attityder och handlingar.

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan

LOKAL ARBETSPLAN

Kungsgårdens skola arbetsplan

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan

2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

Utvecklingsplan. Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018. Upprättat:

Skolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13

Arbetsplan för Latorps skola inklusive förskoleklass och fritidshem ht 2016/vt 2017

Verksamhetens systematiska kvalitetsarbete - om grundskolans arbete med systematisk uppföljning och analys

LOKAL ARBETSPLAN

Kronbergsskolans rektorsområde

SKOLUTVECKLINGSPLAN UCKLUMSKOLAN 18/19

Arbetsplan för Högalidsskolans fritidshem F

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Tyck till om förskolans kvalitet!

Verksamhetsplan förskola 18/19

Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar samt bedömni

Humleskolans plan mot kränkande behandling

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Information om skolval till förskoleklass

1(17) Lokal arbetsplan. Skarpängsskolan

Skolplan Med blick för lärande

Verksamhetsplan 2015/2016. Rombergaskolan

Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan. Läsåret 2014/2015

NORMER OCH VÄRDEN LÄRANDE OCH UTVECKLING ANSVAR OCH INFLYTANDE SAMARBETE MED HEMMET ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN OMVÄRLDEN

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola

Om the Big Five och förmågor

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö skola 7-9

4 AUGUSTI Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem

Verksamhetsidé och handlingsplan för ökad måluppfyllelse Norrtullskolan 7-9, läsåret 2017/18

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14

Arbetsplan för Rösjöskolan Lpo94

Kvalitetsrapport Hagabackens skola

Dnr 2018/120/600 Id Barn- och utbildningsförvaltningen. Verksamhetsplan Brännebro skola

VÅGA VISA BEDÖMNINGSMATRIS GYMNASIESKOLA

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem

Verksamhetens systematiska kvalitetsarbete - om grundskolans arbete med systematisk uppföljning och analys

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016

Kvalitetsrapport för Lorensberga skolområde läsåret

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Ullvi skolenhet

Pedagogisk planering för 3klubbens fritids

Adolfsbergsskolan F-6 s vision: Lika-unika, stolta barn och vuxna tillsammans för trygghet, glädje och lärande

Arbetsplan för Vintrosa skola ht 2016/vt 2017

Transkript:

Näsbyparksskolan Lokal arbetsplan 2015-16 1(25)

LEDNINGSDEKLARATION Vision Skolorna i Näsbyparksskolans rektorsområde är det bästa och självklara valet för alla F-9-elever i Täby. Detta för att undervisningen på alla skolenheter präglas av tydliga krav, upptäckarglädje och gemenskap som ger goda studieresultat och utvecklat ansvarstagande. Eleverna i våra skolor har en stimulerande skolmiljö där de trivs, får sin nyfikenhet att växa och har större vilja att lära då de slutar grundskolan än när de börjar.* För att nå våra mål och leva upp till vår vision har vi valt att arbeta efter följande fem strategier: A. Vi lär av varandra genom att observera varandras praktik för att utveckla tillsammans. B. Alla strävar efter en öppen dialog som bygger på beröm och konstruktiv feedback. C. En väl fungerande organisation på alla nivåer där alla tar sitt ansvar utifrån tydligt definierade arbetsuppgifter och gemensamma riktlinjer och rutiner. D. Högkvalitativ** undervisning där läroplanen och ämnesplanerna är levande dokument för elever såväl som pedagoger. E. Skolans pedagoger ligger i framkant vad gäller utveckling och förändring inom pedagogik och metodik baserat på vetenskaplig grund. F. Det finns en gemensam röd tråd genom alla skolår och på samtliga skolenheter vad gäller metodik, studiekrav och elevhälsa. Elevsyn Alla elever ska känna sig välkomna till skolan oavsett bakgrund och förutsättningar. Vi måste möta varje elev där den är, just när mötet sker, och ge eleverna likvärdiga och rättvisa möjligheter att utvecklas utifrån var och ens förmåga. Alla elever ska ha god tillgänglighet till sitt lärande. Mötet mellan elev och lärare sker utifrån just detta utvecklingsperspektiv. Vi har ett uppdrag i fokus lärande och undervisning med ett visst mått av fostrande vad gäller etiska ställningstaganden grundade på mänskliga rättigheter och ett demokratiskt förhållningssätt. Det innebär att vi vuxna i skolan ska agera som just vuxna och förebilder. Det innebär att vara både inlyssnande och ledande samt att vara det goda exemplet för eleverna. I praktiken betyder det att vi ska utgöra den trygghet varje barn behöver för arbetsro och utveckling, men också vara den sporre och gränssättare som utmanar och visar på normer för barn att spegla sig mot. * Visionen gäller all verksamhet inom rektorsområdet skola såväl som fritidsverksamhet ** Med Högkvalitativ undervisning menar vi undervisning som bygger på vetenskaplig grund vad gäller metod såväl som innehåll. 2(25)

Lärande och utveckling Min syn på lärande och utveckling oavsett ålder och var/vilken nivå i lärandet man befinner sig utgår ifrån den modell som bland annat MIT kallar för The Learning Spiral. Där lärandet är ett samspel mellan individens föreställning och reflektion och gruppens skapande, lek (utforskande) och delning av erfarenheter/kunskaper. Där blir lärandet en social företeelse. Detta går hand i hand med John Hatties resonemang om vikten av att synliggöra lärandet genom dialog av olika slag bland annat genom kamratbedömning, men också genom det viktiga elev- och lärarsamarbetets. Pär Larsson och Jan Löwstedt ser denna idé som grunden till att vända på begreppet lärande organisation till organisatoriskt lärande lärande och utveckling är något som sker i en kontext, helst tillsammans med andra. Därför bör mycket energi läggas på samarbete och forum för möten mellan elever, elev och lärare och mellan lärare. Mötena måste dessutom bli just möten / dialog inte endast informationsöverföring. Skolans organisation Från och med ht2015 har vi en ny organisation då vi blir en F-9 skola istället för att ha varit en 4-9 skola. Grundorganisationen presenteras nedan med reservation för att vi kommer att vara öppna för förändringar när vi ser hur allt fungerar i förhållande till kontexten den nya organisationen och en ny skolbyggnad. 3(25)

Näsbyparksskolan ht2015 har 23 klasser 1 F-klass 1 Åk 1 1 Åk 2 1 Åk 3 4 Åk 4 4 Åk 5 3 Åk 6 3 Åk 7 3 Åk 8 2 Åk 9 Lärarna i dessa klasser är uppdelade på tre arbetslag (a-lag) Åk F-3 Åk 4-6 Åk 7-9 Utöver detta så sker samarbetet i andra formaliserade pedagoggrupper F-1 2-3 Ämneslag 4-9 Fritids F-3 Fritids 4-6 Fritids alla åldrar Arbetsgrupper specifika frågor åk F-9 Ledningsorganisation Respektive a-lag leds av 2 a-lagsledare Skolledningen består av rektor och bitr.rektor med personalansvar för hälften av kollegiet var. Elevhälsoteam Bitr.rektor Skolsköterska Kurator Skolpsykolog Spec.ped/spec.lärare (1 st för F-4, 1 st 5-6 och 1 st 6-9) 4(25)

Mötesstruktur Mentorstid o Åk 7-9 sker 1ggr/v. för övriga klasser sker mentorsarbetet löpande A-lag o 2 ggr/mån Arbetsgrupper specifika frågor o 1 ggr/mån Ämneslag/fritids o 1 ggr/v A-lagsledare / skolledning o 1 ggr/v EHT o EHT mötes 1 ggr/v o EHT och A-lag möts för elevvårdstid / uppföljning 1 ggr/mån o Öppet EHT (drop-in) 1 ggr/v 5(25)

NÄSBYPARKSSKOLANS VERKSAMHET Organisation se ovan. Verksamhet Utöver de klasser som nämns ovan finns den särskilda undervisningsgruppen 6-9E som kommer att börja infasas i den reguljära undervisningsorganisationen från och med ht2015. 6-9E består i dagsläget av en handfull elever fördelat på åk 7 och 8. De är alla i behov av särskilt stöd av olika slag men med den gemensamma nämnaren att deras kognitiva förmåga är nivåmässigt i gränslandet för elever som ofta skrivs in i särskolan. Elevgruppen har ofta benämnts som elever med långsam inlärning, en benämning som endast delvis är relevant eftersom de har varierande och helt individuella profiler och behov. Fram tills idag har enheten haft mellan 6 och 12 elever beroende på behoven i kommunen. Generellt har undervisningen organiserats så att eleverna har haft sin bas i en liten grupp i en begränsad lokal som varit integrerad i skolan. I den gruppen har eleverna fått merparten av sin undervisning av ämneslärare i liten grupp i respektive ämne med stöd av två resurslärare/personer samt en specialpedagog på deltid. De elever som har kunnat har slussats ut i vissa ämnen för att ha ämnesundervisning i vanliga klasser. Denna utslussning har skett helt och hållet på individuell basis utifrån kognitiv kapacitet, sociala färdigheter och behov samt utvecklingspotential. Utslussningen har anpassats från termin till termin för respektive elev. I den formella organisationen under Näsbyparksskolan finns även Näsbyvikksskolan för elever som är utåtagerande i årskurserna 1-6. De är emellertid än så länge en helt egen organisation och håller till i helt egna lokaler. När 6-9E är helt infasade hoppas vi kunna inlemma Näsbyviks verksamhet (i fysisk bemärkelse) i Näsbyparssskolans nya lokaler. Elevantal / underlag Vid skolstart ht2015 är elevantalet på Näsbyparksskolan 540 elever (151020 är de 549 st och fler elever var då på väg in). Antal elever i skolpliktsområdet är svårt att precisera för F-klass eftersom Norskolan, Slottsparksskolans och Näsbyparksskolans skolpliktsområden går in i varandra. Vid skolstart ht2015 kan man dock konstatera att det fanns 111 elever som skulle börja i F-klass i skolpliktsområdet, och det skrevs in 111 elever men då kommer det elever även från både Lahäll och Viggbyholms skolpliktsområden. Inför åk 4 blir siffrorna mer tydliga. I skolpliktsområdet fanns vid skolstart ht2015 106 elever som skulle börja åk 4. 151020 fanns 95 elever inskrivna i 6(25)

åk4. Med tanke på den konkurrens skolan utsätts för genom flera närbelägna friskolor och begränsad möjlighet att rekrytera elever utanför skolområdet upplever vi att 90% av elevunderlaget inskrivna på skolan i åk4 är bra, men ambitionen är att ligga så nära 100% som möjligt Lokaler Skolan är under ombyggnation och 5/6 är klar till skolstart ht2015. Det innebär stora problem med salstillgången för åk 6-9 eftersom skolan byggs för 22 klasser men inför skolstart är vi 23 klasser. Det innebär med andra ord att vi är en klass fler till skolstart ht2015 än skolan byggs för när den är helt färdig men vi har endast tillgång till 5/6 av skolans lokaler. Skolan har tillgång till 2 idrottshallar vilka båda är i stort behov av renovering. Dessa salar delas av 7 olika skolor en delning som våra schemaläggare sköter. Personal Antal 100% tjänster på NP 61,00 Fördelat på antal personer 77,00 Antal elever 151020 hela skolan 549,00 Antal elever 151020 åk F-3 82,00 Antal elever 151020 åk 4-9 467,00 Antal elever per klass 4-9 24,58 Antal elever per personal 9,00 Antal undervisande lärare på skolan 44,00 Antal 100% lärartjänster på skolan 36,54 Antal elever per lärare 12,48 Antal pers. m. spec.ped.uppdr. 8,00 Andel tjänst m. spec.ped.uppdr. 5,18 Andel tjänst m. spec.ped. utbildn. 3,00 Andel tjänst fritids 6,90 Andel tjänst resurs 9,22 7(25)

SUG-grupp Näsbyviksskolan I rektorsområdet, under Näsbyparksskolans organisation, finns det en SUGgrupp (Särskild UndervisningsGrupp) som heter Näsbyviksskolan. Den har tidigare varit en kommunövergripande grupp som rekryterat elever från både kommunala skolor och friskolor. Den ligger sedan årsskiftet 14/15 helt och hållet under Näsbyparksskolans organisation och ansvar. Gruppen har i dagsläget 12 elevplatser. Vid skolstart ht2015 fanns 11 elever på skolan och diskussion pågår för ytterligare 1-2 elever. Gruppens kompetensområde är att arbeta med elever i åk 1-6 med omfattande behov av särskilt stöd i from av mindre klassrumssammanhang, tydlighet och struktur, etc. 50-60% av eleverna stannar endast 1-3 år innan de infasas i ett större klassrumssammanhang igen. En betydande andel av de övriga 40-50% går med tiden vidare till skolor med andra profiler mer behandlande alternativ. De flesta eleverna på Näsbyviksskolan har kombinationsdiagnoser, ofta ADHD samt diagnos inom autismspektrat. Organisation Näsbyviksskolans fasta personalorganisation ser ut som följer: En föreståndare / bitr.rektor på 30% som också är lärare på 70%. En resurspedagog på 100% En speciallärare på 100% Slöjd, Musik och Idrottslärare kommer från Näsbyparksskolans organisation. En skolpsykolog på 40% (delas mellan Vallatorpsskolan och Näsbyviksskolan) Två resurspersoner(barnskötare) Utöver detta så tas resurspersonal in beroende på vilket elevunderlag det är på enheten. 8(25)

NÄSBYPARKSSKOLANS ORGANISATION Se i text ovan. 9(25)

SKOLANS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE 10(25)

NÄSBYPARKSSKOLANS UPPDRAG Näsbyparksskolans uppdrag är att bedriva undervisning och omsorg utifrån mål och intentioner i relevanta nationella och kommunala styrdokument. NÄSBYPARKSSKOLANS REKTORSOMRÅDES PRIORITERADE OMRÅDEN FÖR FÖRBÄTTRINGAR Utifrån kommunfullmäktiges långsiktiga mål och skolans kvalitetsredovisning för 2014/2015 har skolan fyra huvudsakliga utvecklingsområden som kommer att prioriteras högst under det kommande läsåret. 1. Vi behöver fortsätta att utveckla det strategiska och organisatoriska arbetet med alla elevers tillgänglighet till lärande. 2. Vi behöver fortsätt att jobba med samsyn, likvärdighet och konsekvens i värdegrundsarbetet. 3. Vi behöver lägga mer tid och fler tillfällen på att kontinuerligt jobba och diskutera pedagogiska frågor för att skapa samsyn och ökat samarbete (främst kring IKT, tillgängligt lärande och synligt lärande). 4. Vi behöver få eleverna att uppleva sig mer delaktiga i skolans verksamhet få dem att se att de är en del av ett sammanhang genom att tydligare bjuda in dem och i viss mån föräldrar i tyckande och ibland beslutsfattande. Strategier för arbetet med dessa områden inkl. ansvar Utvecklingsområde 1. Vi kommuniserar tydligt undervisningens mål och kunskapskrav. Ansvar undervisande lärare. Vi använder oss av SPSMs värderingsverktyg kring tillgängligt lärande som grund för att skapa en handlingsplan för tillgängligheten till lärande. Ansvar skolledning och all personal. Vi arbetar med samsyn och gemensamt förhållningsätt kring strukturen i klassrumsarbetet. Ansvar skolledning och förstelärarna. Vi arbetar med varierande undervisnings- och examinationsmetoder/former för att tillgodose olika elevers behov. Ansvar undervisande lärare. 11(25)

Utvecklingsområde 2. Vi arbetar med våra värdeord: Samarbete Trygghet Ansvar Respekt Kamratskap (STARK), genom att tydligt koppla dessa till undervisningens innehåll samt den sociala interaktionen i vardagen i skolan. Ansvar värdegrundsgruppen samt alla vuxna i skolan. Vi arbetar med tydligt organiserad rastverksamhet. Ansvar fritidspersonal / rastvakter / resurspersonal. Vi arbetar med att aktivt diskutera skolans gemensamma ordningsregler och likabehandlingsplan med eleverna under mentorstid och i undervisningen samt inom kollegiet i gemensamma forum. Ansvar all pedagogisk personal samt skolledningen. Alla följer upp skolans ordningsregler och följer skolans rutiner och planering i likabehandlingsplanen. Ansvar all personal. Utvecklingsområde 3. Vi arbetar med strukturerad och långsiktig planering av den gemensamma kompetensutvecklingen mot tydliga mål. Ansvar skolledningen. Vi har tydliga strukturer för planering, information och gemensdamma arbetssätt och riktlinjer. Ansvar skolledning och A-lagsledare. Vi låter de pedagogiska samtalen ta plats genom att skapa ramar, tid och forum för dessa. Ansvar A-lagsledare, ämneslagen, skolledningen. Alla tar ansvar för sitt / sina uppdrag och följer gemensamma riktlinjer, policys och planeringar. Ansvar all personal. Utvecklingsområde 4. Vi arbetar aktivt med klassråd, elevråd och skolråd genom att bjuda in elever och föräldrar att tycka till om gemensamma frågor som rör skolan och verksamheten. Ansvar mentorer, elevrådsansvariga, skolledning. 12(25)

Vi arbetar med tydliga moment i verksamheten där eleverna själva formar mål och innehåll. Ansvar undervisande lärare och a- lagens arbetsgrupper. Vi skapar förståelse för vad elevdemokrati är genom att tydliggöra för eleverna när vi arbetar med elevinflytande. Ansvar undervisande lärare och elevrådsansvarig. Vi skapar förståelse för vad värdegrundsarbete är genom att tydliggöra för eleverna när vi arbetar med vår gemensamma värdegrund. Ansvar undervisande lärare och värdegrundsgruppen. 13(25)

NORMER OCH VÄRDEN Skolans mål är att varje elev kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. (Läroplanen Lgr11) Täby har hög kvalitet i sina verksamheter (Kommunfullmäktiges inriktningsmål för barn- och grundskolenämnden 2015) Eleverna når kunskapskraven Förtroendet för Täbys pedagogiska verksamheter är stort (Kommunfullmäktiges effektmål för barn- och grundskolenämnden 2015) Förtroendet för de pedagogiska verksamheterna är högt Eleverna når högt ställda kunskapskrav I förskolan ger undervisningen varje barn möjlighet till utveckling utifrån sina förutsättningar och behov (Förslag till kommunfullmäktiges mål till barn- och grundskolenämnden 2016) Nämndens strategier De strategier skolan använder för att nå målen rymmer - Att likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling är förankrad hos medarbetare, vårdnadshavare och elever, - en trygg övergång mellan förskola, förskoleklass och skola och - respektfullt bemötande för trygghet och arbetsro under skoltid. Mål Rektorsområdet övergripande mål i enlighet med områdets strategiska plan. Skolan upplevs som en tillåtande miljö där alla känner sig trygga och sedda. 14(25)

Enhetsmål Andelen elever som anger att de kan rekommendera sina skola ska vara minst 85 %. Andelen vårdnadshavare som anger att de rekommendera sitt barns skola ska vara minst 80 % Andelen elever som anger att de känner sig trygga ska vara minst 97 %. Andel elever som upplever att de vuxna i skolan bryr sig om dem ska vara minst 93%. Andel elever som upplever att eleverna bryr som om varandra på skolan ska vara minst 90%. Andel elever som upplever att de kan arbeta utan att bli störda under lektioner och arbetspass ska vara minst 75%. Andel elever som upplever att skolan arbetar mot kränkningar som ex mobbing ska vara minst 85%. Andel elever som upplever att de behandlas väl av andra elever på skolan ska vara minst 93%. Arbetssätt 1. Genom att alla följer gemensamma riktlinjer och förhållningssätt. Ansvar alla vuxna i skolan. 2. Genom att informera tydligt till elever och föräldrar vilka ordningsregler och rutiner som gäller i skolan. Ansvar skolledning och undervisande personal. 3. Genom att en av skolans förstelärare har i uppdrag att ta fram en plan med konkreta arbetsmetoder för det gemensamma värdegrundsarbetet i vardagen. Ansvar värdegrundsansvarig förstelärare och skolledning. 4. Genom att två av skolans lärare systematiskt träffar grupper i mixade åldrar åk7-9 för gemensamma samtal och övningar. Ansvar värdegrundsansvarig förstelärare och elevrådsansvarig lärare. 5. Genom att ha återkommande aktiviteter där elever från olika årskurser blandas och får öva att samarbeta mot gemensamma mål (elevensvalveckorna vår/höst, skolans dag i aug etc.). Ansvar resp. arbetsgrupp. 6. Genom att arbeta aktivt i mentorsgrupperna och med elevrådet med revideringen av skolans ordningsregler varje år. Ansvar mentorer och elevrådsansvarig. 7. Genom att arbeta aktivt i mentorsgrupperna och med elevrådet med revideringen av skolans likabehandlingsplan varje år. Ansvar mentorer och skolledning / EHT. 15(25)

8. Genom att tydliggöra för eleverna vad vi gör när vi arbetar med vår gemensamma värdegrund. Ansvar undervisande lärare och värdegrundsgruppen. 9. Genom att arbeta med våra värdeord: Samarbete Trygghet Ansvar Respekt Kamratskap (STARK), vi gör det genom att tydligt koppla dessa till undervisningens innehåll samt den sociala interaktionen i vardagen i skolan. Ansvar värdegrundsgruppen samt alla vuxna i skolan. 10. Genom att informera om och diskutera i kollegiet på gemensamma mötestider i gemensamma forum (infomöte, veckobrev, konf.tid) hur vi ser på och arbetar med: a. Gemensamma rutiner i allmänhet b. Värdegrundsarbetet. c. Uppföljning av ordningsregler. d. Rutiner i likabehandlingsarbetet. e. Ansvar skolledning och A-lagsledare 11. Genom att vara konsekventa i vår uppföljning av regler och policys. Ansvar all personal. 12. Genom att följa upp och återkoppla konsekvent och efter samma ramar (följa rutinen i likabehandlingsplanen) till vårdnadshavare när något händer i skolan. Ansvar all pedagogisk personal och skolledning. Metoder för mätning av resultat Våga-visa-enkäten. Ansvar kommunen genom skolledningen Trivselenkät. Ansvar EHT Utvecklingssamtal i form av kvalitativa avstämningar med eleverna. Ansvar mentorer 16(25)

KUNSKAPER Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt, kan kommunicera på engelska i tal och skrift samt ges möjligheter att kommunicera på något ytterligare främmande språk på ett funktionellt sätt, kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet, kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv, kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt, kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga, kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden, har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet samt fått grundläggande kunskaper om de nordiska språken, har fått kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia, kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia, har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället, har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling, har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället, kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud, kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och kan göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. (Läroplanen Lgr11) 17(25)

Täby har hög kvalitet i sina verksamheter (Kommunfullmäktiges inriktningsmål för barn- och grundskolenämnden 2015) Eleverna når kunskapskraven Förtroendet för Täbys pedagogiska verksamheter är stort (Kommunfullmäktiges effektmål för barn- och grundskolenämnden 2015) Förtroendet för de pedagogiska verksamheterna är högt Eleverna når högt ställda kunskapskrav I förskolan ger undervisningen varje barn möjlighet till utveckling utifrån sina förutsättningar och behov (Förslag till kommunfullmäktiges mål till barn- och grundskolenämnden 2016) Nämndens strategier De strategier skolan använder för att nå målen rymmer - utveckling av lärarens ledarskap i klassrummet och rektors pedagogiska ledarskap, - tillgängligt lärande och - teknikutveckling som stöd för lärandet. Mål Rektorsområdet övergripande mål i enlighet med områdets strategiska plan. Skolans elever är studiemotiverade och får goda studieresultat utifrån sina förmågor. Skolans elever utvecklar sin nyfikenhet genom möjlighet till nya utmaningar och ansvarstagande. Enhetsmål Under innevarande läsår ska andelen elever som efter årskurs 9 har uppnått kunskapskrav motsvarande minst E i alla skolämnen ska vara minst 85 % (Då räknas alla elever även de med utländsk bakgrund in som inte har kunnat tillgodogöra sig alla undervisning pga språket.) Under kommande läsår ska andelen vara så nära 100 % som möjligt av de elever som inte påverkas av de utmaningar som de elever har som har kortvistelsetid/begränsad skolgång i Sverige. Under innevarande läsår ska betygspoäng/genomsnittligt meritvärde efter årskurs 9 vara minst 255. Andel elever som tycker att lärarna gör lektionerna intressanta ska vara minst 87%. Andel elever som tycker att skolarbetet gör dem nyfikna så de får lust att lära mer ska vara minst 70%. 18(25)

Andel elever som tycker att lärarna talar om för dem när de lyckas bra ska vara minst 90%. Andel elever som upplever att de kan få svårare uppgifter om de vill ska vara minst 80%. Arbetssätt 1. Genom att arbeta med tydlig kommunikation kring mål och kunskapskrav till eleverna genom LPP:er, matriser (via Vklass) som används aktivt under kursens gång Ansvar undervisande lärare. 2. Genom att arbeta med formativa arbetssätt genom tydlig feedback med betoning på uppmuntran och utvecklingsområden (med utgångspunkt från Hatties Synligt lärande som behandlats i läsecirkel). Ansvar undervisande lärare. 3. Genom att arbeta aktivt med att följa upp elevernas studieresultat på klassnivå såväl som skolnivå. Ansvar på klassnivå undervisande lärare, på skolnivå skolledningen. 4. Genom att arbeta med varierande redovisnings- och examinationsformer. Ansvar undervisande lärare. 5. Genom att eleverna är med och bedömer egna (bl.a. genom självskattning i matriser i Vklass) och varandras arbeten. Ansvar undervisande lärare. 6. Genom en levande dialog med eleverna om hur arbetsro skapas tillsammans. Ansvar undervisande lärare. 7. Genom att elevernas förkunskaper inventeras vid varje nytt moment vi utgår sedan från elevernas nivå. Ansvar undervisande lärare. 8. Genom att vi vägleder och uppmuntrar elever som behöver utnyttja resurstiderna och sedan stämmer av kring dessa vid ämneslag och elevvårdsinfo. Ansvar undervisande lärare. 9. Genom att vi tillgängliggör undervisningsmaterial i Vklass för eleverna och föräldrar för att kunna gå tillbaka eller ta igen om de missat. Ansvar undervisande lärare. 10. Genom att arbeta med loggbok/skoldagbok för att strukturera skolarbetet. Ansvar undervisande lärare. 11. Genom att arbeta med kompetensutveckling i tillgängligt och synligt lärande (ex. pedagogiska byrån). Ansvar skolledning. 12. Genom att ha en bra struktur och rutin kring elever i behov av stöd. Ansvar EHT och skolledning. 13. Genom att erbjuda eleverna resurstid i Eng/Sv/Ma/No för stöd och återhämtning. Ansvar ansvariga lärare på resurstid samt lärare med spec.ped.uppdrag. 19(25)

Metoder för mätning av resultat Våga-visa-enkäten. Ansvar kommunen genom skolledningen Betygsstatistik och uppföljning av måluppfyllelse. Ansvar skolledningen. Resultat på nationella prov. Ansvar skolledningen. Utvecklingssamtal. Ansvar mentorer. 20(25)

ELEVERS ANSVAR OCH INFLYTANDE Skolans mål är att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan, och har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. (Läroplanen Lgr11) Täby har hög kvalitet i sina verksamheter (Kommunfullmäktiges inriktningsmål för barn- och grundskolenämnden 2015) Eleverna når kunskapskraven Förtroendet för Täbys pedagogiska verksamheter är stort (Kommunfullmäktiges effektmål för barn- och grundskolenämnden 2015) Förtroendet för de pedagogiska verksamheterna är högt Eleverna når högt ställda kunskapskrav I förskolan ger undervisningen varje barn möjlighet till utveckling utifrån sina förutsättningar och behov (Förslag till kommunfullmäktiges mål till barn- och grundskolenämnden 2016) Nämndens strategier De strategier skolan använder för att nå målen rymmer - att undervisningen bidrar till att varje elev utvecklar sitt ansvarstagande för sina handlingar i relation till andra människor och till sin närmiljö, - att undervisningen bidrar till förståelse för det egna lärandet och förståelse för förväntningar på kunskapsnivån och bedömning av densamma och - utveckling av lärarens ledarskap i klassrummet och rektors pedagogiska ledarskap som medför att eleven utvecklar ledarskapsförmågor och egna drivkrafter. Mål Rektorsområdet övergripande mål i enlighet med områdets strategiska plan. Elever upplever att de är delaktiga i skolans utveckling. Verksamhetens olika beslutsprocesser är kända för alla berörda i skolan såväl som i hemmen. 21(25)

Enhetsmål Andelen elever som anger att de vet vad de behöver kunna för att nå målen ska vara minst 85 %. Andel elever som upplever att de är med och planerar sitt skolarbete ska var minst 70%. Andel elever som upplever att lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter ska vara minst 90%. Arbetssätt 1. Genom att konkretisera kunskapskraven med konkreta exempel och utifrån detta arbeta med kamratrespons. Ansvar alla undervisande lärare. 2. Genom att eleverna som en del av det systematiska kvalitetsarbetet får vara med och revidera ordningsregler och likabehandlingsplan varje år. Ansvar elevrådsansvarig, skolledning och mentorer. 3. Genom att öva eleverna i att identifiera situationer av elevdemokrati och elevinflytande genom att ha en dialog med dem när de faktiska arbetar med dessa frågor när de påverkar. Ansvar all pedagogisk personal. 4. Genom att öva eleverna att förstå sin egen inlärning att se och inse vad de kan, vart de ska och hur de kan komma dit genom att få arbeta med kursplanernas kunskapsmål kontinuerligt gentemot tydliga faktiska exempel på elevarbeten med olika kvalité. Ansvar alla undervisande lärare. 5. Genom att arbeta med elevledda utvecklingssamtal. Ansvar mentorer. 6. Genom att visa på vad eleverna varit med och påverkat presenterat faktiska resultat. Ansvar all personal. 7. Genom att arbeta systematiskt med klassråd, matråd och elevråd där eleverna får faktiskt inflytande. Ansvar elevrådsansvarig, mentorer och skolledning. Metoder för mätning av resultat Våga-visa-enkäten. Ansvar kommunen genom skolledningen Dialog och utvärdering med elevrådsrepresentanter. Ansvar elevrådsansvarig. Utvecklingssamtal. Ansvar mentorer. 22(25)

MEDARBETARENGAGEMANG Kommunen behöver ( ) vara en attraktiv arbetsgivare (Kommunfullmäktiges verksamhetsplan 2015 och 2016) Nämndens strategier De strategier skolan använder för att nå målen rymmer - medarbetares intiativ och förslag för utveckling och förbättring uppmuntras, - karriärtjänster och relevant ökad lönespridning och - förstelärarna är drivande i utvecklingen av det kollegiala lärandet. Mål Rektorsområdet övergripande mål i enlighet med områdets strategiska plan. Skolan är en arbetsplats som präglas av öppenhet, lust och kreativitet. Samarbete är en naturlig del av skolans pedagogiska verksamhet. Medarbetare upplever att de är delaktiga i skolans utveckling. Enhetsmål Andelen medarbetare på skolan som anger att de är nöjda med sin arbetssituation som helhet ska vara minst 75 %. Andelen medarbetare som inte har besvär av stress ska vara lika högt som snittet i Täby i stort (för ena halvan av Näsbyparksskolan som enhet är denna siffra endast 33 % idag) Andelen medarbetare som upplever att de arbetar mot samma mål ska vara minst 85%. Andelen medarbetare som upplever att de hjälper och stödjer varandra ska vara minst 85%. Andelen medarbetare som upplever att skolledningen sätter upp tydliga mål ska vara minst 90%. 23(25)

Arbetssätt 1. Genom att det finns arbetsgrupper för olika uppdrag och ansvar där alla får en chans att delta. Ansvar A-lagsledare och skolledning. 2. Genom att ha bra möjligheter till samarbete på A-lag, konf.tid och ämneslagstid. Ansvar A-lagsledare, skolledning och alla undervisande lärare. 3. Genom att systematiskt och kontinuerligt följa upp och utvärdera verksamheten via mål och planering och låta alla vara delaktiga i detta genom diskussioner och enkäter. Ansvar skolledningen. 4. Genom att arbeta med tydlig kommunikation och information genom1 få kommunikationsvägar genom att sträva efter att all gemensam information går genom veckobrevet Ugglan. Ansvar skolledning och alla personal (för vidarebefordrande av info till veckobrevet). 5. Genom att tydligt och systematiskt förmedla rutiner, rollfördelningar, ansvar, verksamhetsförändringar och ställa tydliga krav. Detta görs via veckobrev och onsdagskonferenser, A-lagsledare och MBL. Ansvar skolledningen och A-lagsledare. 6. Genom att systematiskt följa upp sjukfrånvaron bland personalen. Ansvar skolledningen Metoder för mätning av resultat Medarbetarenkäten. Ansvar kommunen genom skolledningen Löpande uppföljningar via enkäter. Ansvar skolledningen. Medarbetarsamtal. Ansvar skolledningen. 24(25)

EKONOMI Kommunens finansiella mål ( ) uppgå till 2 % av skatteintäkterna (netto). (Kommunfullmäktiges ekonomiska mål 2015) Kommunens finansiella mål ( ) uppgå till 2 % av skatteintäkterna (netto). (Förslag till kommunfullmäktiges ekonomiska mål 2016) Nämndens strategier De strategier skolan använder för att nå målen rymmer - månatlig ekonomiuppföljning, - marknadsföring, och - koncernsamarbete för effektivitet och stordriftsfördelar. Enhetsmål Skolan ska vid 2016 års utgång ha en budget i balans. Arbetssätt Genom ett systematiskt budgetarbete där budgeten följs upp kontinuerligt och åtgärder sätts in direkt om det behövs. Ansvar intendent och skolledning. Genom att varje arbetslag/ämneslag har ansvar för sin egen ekonomi så att nyinköp kan planeras över tid. Ansvar intendent och skolledning. Genom att köpa bra kvalité på det som köps in så att det håller inte köpa billigt. Ansvar skolledning, intendent och beställare av material. Genom att ha en långsiktig plan för vilka läromedel som behöver köpas in som bygger på en tydlig inventering. Ansvar: berörd personal. Genom att marknadsföra skolan som en trivsam skola som vi lockar elever till aktiv PR-grupp. Ansvar skolledning. Metoder för mätning av resultat Genom den återkommande budgetavstämningarna och prognoserna. Ansvar intendent. 25(25)