Sammanfattning: Anna Adenijis avhandling Inte den typ som gifter sig? - feministiska samtal om äktenskapsmotstånd (2008) undersöker frågan om äktenskapsmotstånd i det svenska samhället, samt inom media och kultur. I boken ges exempel på olika sätt att formulera äktenskapsmotstånd, samt hur man kan uttrycka feministisk kritik jämte normerande familjevärderingar. Avhandlingen grundas på etnografi och kritisk kulturanalys och synar sättet att se på äktenskap, relationer och familj som ett kulturellt imaginärt fält. Avhandlingen ifråga är uppbyggd som en fiktiv berättelse som binder ihop fem analytiska episoder. Berättelsen, som denna avhandling blir, är skriven med TV-serien Sex and the City som inspiration och är konstruerad som ett pågående samtal mellan fem kvinnor i åldrarna 27-35, sen även Anna Adeniji som deltagande berättare och voice over. De fem karaktärerna i avhandlingen är baserade på flera olika personer i Adenijis gruppintervjuer och det som dessa karaktärers diskussioner behandlar utgår från empirin som hon samlat in från tv, tidningar, hemsidor med mera. (Adeniji 2008:39ff) Material: - Intervjumaterial (grupp intervjuer och enskilda intervjuer). - Notiser, reportage, krönikor och debattartiklar från morgon och kvällstidningar: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet. Metro. Stockholm City, Aftonbladet och Expressen. - Artiklar från skvallerpress, bl.a. svenska Hänt:BILD, Aftonbladet Klick!, Svenska In Touch, In Touch Weekly, People Magazine, Star Magazine och Life & Style Weekly. - Tv-serien Sex and the City. - Lagtexter och riksdagsmotioner som rör äktenskapsbalken och förslag till samlevnadsbalk. - Hemsidor: Bröllopstorget och Familjeliv. - Debatt och diskussionsinlägg från bloggar och chattrum. -Minnesberättelser (Anna Adenijis) (Adeniji 2008:45f) Teorier: Flera feministiska inriktningar har legat till grund för denna studie. De olika teoretiska perspektiven är: radikalfeminism, queerfeminism, liberealfeminism, anarkafeminism och ett socialt rättviseperspektiv. (Adeniji 2008: 63ff) 1
Intersektionalitet: Samtliga av dessa feministiska aspekter åskådliggör, på olika sätt, intersektioner mellan äktenskap, genus, sexualitet, nationalitet, klass och makt. En gemensam utgångspunkt, som dessa inriktningar har är att identitetskategorier är konstruerade av maktrelationer och normativa föreställningar om genus; även att dessa perspektiv tillhandahåller analytiska verktyg för att diskutera och dekonstruera kulturella föreställningar om äktenskap och äktenskapsmotstånd. (Adeniji 2008:47ff) Metodologi: Adeniji utgår, i sin avhandling, ifrån Leslie McCalls antikategoriska perspektiv på intersektionalitet. McCall menar att: The anticategorical complexity approach is based on a methodology that deconstructs analytical categories and this approach appears to be the most successful in satisfying the demand for complexity judging by the fact that there is now great skepticism about the possibility of using categories in anything but a simplistic way. Detta är en metodologi som utgår ifrån att inga identitetskategorier kan ses som naturliga eller självklart enhetliga, utan att de istället alltid måste granskas kritiskt. Valet gjordes dock att låta identitetskategorin kvinna vara oproblematiserad, medan de andra identitetskategorierna fick definieras utav informanterna själva, detta då informanterna enbart var kvinnor. (Adeniji 2008:39ff) Motivering av avhandling: Minna intentioner var först att analysera incestuösa förhållanden mellan olika syskonkonstellationer i amerikanska tv-serier; därmed valde jag Anna Adenijis avhandling Inte den typ som gifter sig? - feministiska samtal om äktenskapsmotstånd (2008), eftersom hon i vissa delar därav analyserar tv-serien Sex and the City. Däremot kom jag fram till att detta kunde vara ett svårt ämne att hantera, och valde därmed senare ett annat ämne, som jag även ansåg skulle passa bättre till min valda avhandling. Jag valde alltså istället att analysera Disney filmer, och då specifikt budskapen som förmedlas i Disneys filmer. Enligt mina 2
uppfattningar förmedlar Disney specifikt en äktenskapsnorm, en norm som jag tänkte att Adeniji skulle skriva mycket om. Även inom mitt nyvalda ämne ska jag alltså analysera populärkultur; den enda skillnaden är att jag nu valt att analysera filmer istället för serier, vilket jag tänkte skulle ge mig så mycket användning utav min valda avhandling som möjligt. Att avhandlingen sen inte gav mig det jag trodde att den skulle ge är en helt annan sak. Reflektera över på vilket sätt avhandlingen skrivs in i genusforskningen (genusvetenskap, genusforskning i andra dicipliner, genusperspektiv, genusaspekter) De teoretiska perspektiv som används i denna avhandling utgår ifrån en genusteoretisk flora, där genus och maktrelationer står i centrum. (Adeniji 2008:29) Adeniji skriver intersektioner mellan äktenskap, genus, sexualitet, nationalitet, klass samt makt, och enligt min mening är det just detta som gör avhandlingen till just en genusvetenskaplig avhandling. Intersektionalitetstänkandet är på flera sätt en integrerad del av feministisk teori, enligt McCall så har intersektionalitet hyllats som most important contribution that women s studies has made so far (McCall 2005: 1771). Enligt Kathy Davies har intersektionaliteten fått sin stora spridning genom att den erbjuder en ny länk mellan kritisk feministisk teori om effekterna av sexism, klass och rasism, och en kritisk metodik inspirerad av postmodern feministisk teori, samt samlar dessa på ett sätt som inte har kunnat förutses tidigare (Davies 2008:73). För att intersektionalitet ska uppnå sin fulla potential så krävs det en uppsättning klara avgränsningar samt en metod som gör det enkelt för forskare att verkligen förstå hur, var och när den ska och kan användas (Davis 2008:78). Nina Lykke listar tre olika former av feministiska intersektionalitetsteorier i sin bok Genusforskning en guide till feministisk teori, metodologi och skrift (2009); dessa är: explicita och implicita feministiska intersektionalitetsteorier, samt feministiskt intersektionalistetstänkande under annat namn. Enligt Lykkes definition tillhör Adeniji den explicita feministiska intersektionalitetsteorin, eftersom hon uttryckligen använder begreppet intersektionalitet. (Lykke 2009:106f) Intersektionalitet syftar inte till att addera kategorier utan att studera hur olika redan befintliga kategorier intra-agerar med varandra; därmed menar Adeniji att hennes avhandling 3
bör förstås som ett intra-agerande av olika forskningstraditioner och de fält hon valt att studera (Adeniji 2008:47). När Adeniji använder begreppet intra-agera refererar hon till Karen Barads begrepp intra-aktion, som Lykke beskriver i sin tidigare nämnda bok. Lykke definierar begreppet som en samverkan mellan fenomen som inte tydligt är avgränsade från varandra, men även mellan fenomen som ömsesidigt har en förändrande inverkan på varandra (Lykke 2009:107). Barad skriver själv att: The notion of intra-action [ ] represents a profound conceptual shift. It is through specific agential intra-actions that the boundaries and properties of the components of phenomena become determinate and that particular embodied concepts become meaningful (Barad 2003:815). Identifiera och diskutera författarens vetenskapsteoretiska utgångspunkter. Använd då argument, klassificeringar och insikter från kurslitteraturen för att kritiskt diskutera hur författaren positioniserar sig vetenskapsteoretiskt och epistemologiskt. Författarens kunskapssyn är inte alltid explicit i texten. Adeniji valde att utgå ifrån fem feministiska perspektiv, som alla är hämtade utifrån en teoretisk medvetenhet och utgår ifrån politiska ideologier (Adeniji 2008:64). Dessa fem feministiska perspektiv grundar hon på fem olika teoretikers sätt att se på äktenskapet. Mary Wollstonecraft och liberealfeminism Mary Wollstonecraft en av de ledande skribenterna och aktivisterna inom första vågens feminism ligger till grund för hur Adeniji förklarar liberalfeminismens syn på äktenskapet (Adeniji 2008:90). Ur ett liberalfeministiskt perspektiv är individuell frihet den centrala kritiken jämte äktenskap. Ur detta perspektiv betonas att det egna valet är det viktigaste, och de som då väljer att gå emot äktenskapsnormen blir motarbetade. Ur ett liberalt perspektiv representerar äktenskapet statens kontroll över individen, samt repressiv social kontroll (Adeniji 2008:63). 4
Emma Goldman och anarkafeminism Emma Goldman var en berömd talare, agitator och författare under första halvan av 1900-talet vars dagböcker, brev och självbiografi blev publicerade (Adeniji 2008:96f). Ur ett anarkafeministiskt perspektiv ligger fokusen på statens och kyrkans relation till äktenskapet. Ur detta perspektiv ses själva institutionaliseringen som problemet, då detta medför att makten tas ifrån individen. Ett sätt som detta perspektiv menar att man kan underminera statens makt är exempelvis genom att ingå äktenskap för att ge någon uppehållstillstånd (Adeniji 2008:64). Gayle Rubin och radikalfeminism Antropologen Gayle Rubin var verksam under andra vågens feminism och har exempelvis skrivit artikeln The Traffic in Woman (1997) (Adeniji 2008:102). Ur ett radikalfeministiskt perspektiv är det äktenskapets historia som är problemet, då det var ett sätt att kontrollera och äga kvinnor. Ur detta perspektiv ser man äktenskapet som en patriarkal institution som förstärker och representerar könsmaktsordningen (Adeniji 2008:64). Iris Marion Young och socialt rättviseperspektiv Adenijis sätt att förklara det sociala rättviseperspektivets syn på äktenskap utgår ifrån Iris Marion Young rättviseperspektiv (Adeniji 2008:108). Ur ett socialt rättviseperspektiv är det inte äktenskapet eller de normer som medföljer som är det problematiska, utan istället att rättigheterna ser olika ut för olika människor, till exempel beroende på ålder eller nationalitet (Adeniji 2008:64). Judith Butler och queerfeminism Judith Butler förknippas ofta med begreppet queer, mycket tack vare hennes bok Gender Trouble (1990) (Adeniji 2008:116). Ur ett queerfeministiskt perspektiv ses äktenskapet som en normerande institution där lagstiftningen, diskursen och praktiken är heteronormativ och tvåsamhetsreglerande (Adeniji 2008:64). Positionering Adenijis avhandling är en genusvetenskaplig avhandling som grundas i feministisk antropologi, och då specifikt inom feministiska kulturstudier (Adeniji 2008:29). Hon förhåller sig till flera tematiskt ordnade vetenskapliga fält som sinsemellan överlappar varandra. Med 5
det sagt är avhandlingens övergripande fält ändock genusvetenskapligt en vetenskap som Lykke beskriver som en postdisciplinär disciplin (Adeniji 2008:30); med detta menas att genusvetenskapen inte enbart har ett eget kunskapsfält utan att genusvetenskapen har en öppenhet för transversala dialoger tvärs över alla disciplingränser (Lykke 2009:28). Adeniji positionerar sig själv inom tvärvetenskapen, något som jag finner stöd för när jag analyserar hennes avhandling utifrån Lykkes distinktion gällande multivetenskap, tvärvetenskap och transvetenskap; Adeniji har nämligen uttalat positionerat sig inom feministiska kulturstudier, vilket Lykke tar upp som en av flera definitioner av vad som räknas till tvärvetenskapen. Detta medför då att denna tvärvetenskapliga avhandling är ett mellanting mellan multivetenskapen, som håller fast vid de existerande disciplinerna, och transvetenskapen, som löser upp de olika disciplinerna helt (Lykke 2009:37). Förhåll dig till de teoretiska referenser som tillämpas i avhandlingen. Vilka teorier och centralabegrepp har författaren valt och vad kan författaren se, med hjälp av dessa teorier? Hur håller sig det teoretiska ramverket och begreppen till författarens vetenskapsteoretiska utgångspunkter? Här ska jag presentera vad Anna Adeniji har kommit fram till i sin avhandling för att sen analysera det utifrån Linda Gordons kritik av Joan Wallach Scotts Gender and the Politics of History, Joan W. Scott kritik av Linda Gordons Heroes of Their Own Lives: The Politics and History of Family Violence och Gordons svar till Scotts kritik. Mitt val av artiklar kompliceras av att båda författarna utgår ifrån historiska analyser i dessa debattartiklar, vilket min valda avhandling till största del inte gör; däremot, på det sätt hon faktiskt skriver om de olika politiska ideologierna sammankopplat med olika teoretiker, utgår hon även till viss del ifrån hur man sett på äktenskapet genom tiderna, vilket enligt min mening bidrar till en viss grund för mitt analytiska val, även om den må vara något långsökt. Som tidigare nämnt består Adenijis empiri till stor del av texter av olika slag, så som tidningar, bloggar, hemsidor, med mera. Teorierna hon valt att utgå ifrån är alla feministiska politiska ideologier, och de generellt centrala begreppen är: heteronormativitet, diskurs, dikotomi, könsmaktsordning, tvåsamhet och genus (Adeniji 2008:35ff). 6
Analys del 1. I detta avsnitt presenterar Adeniji en möjlig gemensam bild utav det kulturellt imaginära fält som bröllop och äktenskapsmotstånd befinner sig i (Adeniji 2008: 43). Empirin avslöjar i det här kapitlet att äktenskapet fortfarande är den normativa fokus i hur familjer och relationer diskuteras, men att just denna norm även blir ifrågasatt av en positiv bild av livet som singel och att ha vänner som familj (Adeniji 2008:344). Analys del 2. Detta avsnitt tar upp hur man ska vara heterosexuell på rätt sätt och vilka konflikter man kan möta om man som kvinna uppger att man inte vill gifta sig (Adeniji 2008:43). Analysen påvisar komplexiteten i heteronormativa äktenskapsideal, då vårt samhälle både kräver självständighet och monogama förhållanden på en och samma gång (Adeniji 2008:344). Analys del 3. I detta avsnitt tas det upp hur valet att inte vilja gifta sig kan tolkas i media. I detta avsnitt avslöjas en hypernormativitet där äktenskapsidealet är extremt och könspositioner är mycket traditionella (Adeniji 2008:344f). Analys del 4. I detta avsnitt presenteras hur diskussionerna i media såg ut efter det politiska partiet Feministiskt initiativ (Fi) lagt fram sitt förslag om en ny samlevnadsbalk (Adeniji 2008:43). Analysen i denna del påvisar att frågan om äktenskap tar upp idéer om nationen, kultur och ålder (Adeniji 2008:345). Analys del 5. I denna del kopplar Adeniji ihop avhandlingens olika delar för att åter igen analysera materialet, men nu utifrån nya frågor som kommit upp (Adeniji 2008:44). Denna analys uppmärksammar frågor som Vill du gifta dig? och är du singel? och öppnar därmed ogranskade föreställningar om äktenskap, monogami, kön och sexualitet. Vad som kom fram var att äktenskap inte enbart utgår ifrån en personlig och/eller romantisk grund, utan snarare en politisk och social status som bygger på könade dikotomier (Adeniji 2008:345). 7
Egen analys Anna Adenijis avhandling grundas både i feministiska politiska ideologier och lingvistik, vilket, enligt mig, medför att hennes analys blir bredare och mer djupgående. Enligt min tolkning utav Linda Gordons kritik av Joan Wallach Scotts Gender and the Politics of History så medför detta att Adeniji tillhör en av de som blandar politiska teorier med textanalys. Detta uttalande grundar jag specifikt i detta citat från Gordon: Today too many feminist scholars have narrowed the term to refer exclusively to psychoanalytic or linguistic concerns, not supplementing but often replacing social and political theory (Gordon 1999:854). Scott hävdar att både kön och språk är avgörande för en historisk analys, och att språket kan användas för att få fram genus (Gordon 1999:854). Detta vill jag mena att Adeniji gör; genom sin textanalys frambringar hon genus. Enligt min uppfattning grundar Gordon sina analyser på samhälleliga och politiska teorier, medan Scott baserar sina analyser på lingvistik. De bådas sätt att kritisera varandra påvisar hur stor skillnad de båda anser att det finns mellan deras teoretiska ingångar; i och med detta ansåg jag först att man aldrig kommer kunna sammankoppla dessa två teorier, något som jag dock menar att Adeniji delvis faktiskt har gjort i sin avhandling. Som jag nämnde innan menar jag alltså att hon genom sin textanalys frambringar genus, men att hon sen tolkar vad hon får fram i textanalysen utifrån de fem valda feministiska ideologierna. Detta faktum anser jag påvisa att Adeniji till viss del gör som Gordon, och till viss del som Scott. 8
Referenslista Böcker: - Anna Adeniji (2008): Inte den typ som gifter sig: feministiska samtal om äktenskapsmotstånd. Makadam: Göteborg. LiU, diss. - Lykke, Nina (2009). Genusforskning en guide till feministisk teori, metodologi och skrift, Stockholm: Liber. Articklar: - Barad, Karen (2003). Posthumanist Performativity: Toward an Understanding of How Matter Comes to Matter. Signs: Journal of Women in Culture & Society. 28: 3, 801 - Gordon, Linda (1990) Review: GENDER AND THE POLITICS OF HISTORY by Joan W. Scott. Signs: Journal of Women in Culture & Society, Vol. 15: Nr 4, s 853-858 - Gordon, Linda (1990) Response to Scott. Signs: Journal of Women in Culture & Society. 15: 4,, 852-853 - McCall, Leslie (2005) The complexity of intersectionality. SIGNS 30: 3, s. 1771-1800 - Scott, Joan W (1990). Family violence. Signs: Journal of Women in Culture & Society, 15, s 848-852 9