1 Vår referens: Margareta Nygren Utbildningsdepartementet Er referens: 103 33 Stockholm U2003/180/G Stockholm, 2003-06-11 Remissyttrande Betänkandet (SOU 2002:120) Åtta vägar till kunskap. En ny struktur för gymnasieskolan Föreningen Svenskt Näringsliv har fått möjlighet att lämna synpunkter på ovannämnda betänkande och ber att få framföra följande. Sammanfattning - Svenskt Näringsliv efterlyser ett tydligt fokus på kunskaper baskunskaper, spets- och yrkeskunskaper i betänkandets beskrivningar av den framtida gymnasieskolan. Generell kompetens betonas på bekostnad av kunskapsdjup. - Vi vänder oss mot förslaget att elever som inte är behöriga skall bli preliminärt antagna till en sektor. Förkunskapskraven är en viktig signal till grundskolan och till eleven. Det individuella programmet bör finnas kvar. - Vi anser att en gemensam studietid på ett år inom varje sektor skulle bli alltför generell och förordar ett gemensamt sektorsblock på högst en termin. Möjlighet skall finnas att starta specialutbildningar direkt från årskurs ett. - Vi tillstyrker den föreslagna strukturmodellen med successiva val liksom förslaget att en elev skall ha rätt att förlänga sina studier för att uppnå särskild behörighet till högskolan. - Vi är positiva till att det införs en gymnasieexamen. - Vi är positiva till lokala inriktnings- och fördjupningsblock som möjliggör samarbete med det lokala näringslivet. - Vi förordar att svårare kurser inom matematik, naturvetenskap och teknik får ett högre poängvärde för att öka drivkrafterna att välja svårare kurser. Det bör vidare finnas en för eleverna tydlig naturvetenskaplig väg till högskolan. - Vi anser att ambitionsnivån för yrkesutbildningarna måste höjas och vänder oss bestämt mot förslaget att minska antalet lärarledda timmar för yrkesutbildningar. - Vi tror inte att förslaget att alla elever skall genomföra arbetsplatsförlagd utbildning under sektorsblocket är realistiskt. För att elevkontakter med företag skall fungera, måste det finnas alternativ, t ex projektarbete eller egna undersökningar. 1
2 - Vi är kritiska till förslaget att frigymnasier måste erbjuda ett sektorsblock som speglar sektorns samtliga inriktningar och föreslår att det ska vara möjligt för frigymnasier att anordna någon eller några inriktningar och att starta med en specialiserad inriktning redan i årskurs ett. - Vi anser att de nya regler för ersättning till fristående skolor som infördes vid årsskiftet omgående bör ändras. - Vi anser att vägledningen måste stärkas kraftigt i den nya gymnasieskolan. - Vi anser att det behövs nya principer för antagning till högskolan som innebär att universitet och högskolor själva ges ett ansvar för rekrytering av studenter. - Vi föreslår att tiden i gymnasieskolan utnyttjas mer effektivt med de fristående industrigymnasierna som förebild. Kommunerna bör få möjlighet att förlägga undervisningstiden friare än idag. ÖVERGRIPANDE SYNPUNKTER Svenskt Näringsliv företräder cirka 57 000 små, medelstora och stora företag, som är organiserade i 48 bransch- och arbetsgivarförbund. Föreningens uppdrag är att öka förståelsen för företagens verklighet och att verka för att alla företag i Sverige skall ha bästa möjliga villkor för att verka och växa. Vårt mål är att Sverige inom en tioårsperiod (2011) skall återta en tätposition i den internationella välståndsligan. En viktig förutsättning för tillväxt och för att svenskt näringsliv skall vara konkurrenskraftigt är att det finns tillgång till rätt kompetens. Här spelar utbildningsväsendet en viktig roll. Utbildningssystemets sätt att fungera och hur det bidrar till kunskapsförsörjningen är en nyckelfaktor för ett bra tillväxtklimat. Utbildningen måste hålla en internationellt konkurrenskraftig nivå, både när det gäller kvalitet och kvantitet. Det gäller alla utbildningsformer inte minst gymnasieskolan. Svenskt Näringslivs breda företagskontakter i olika branscher visar att många företag har svårigheter att få tag i rätt kompetens och att en gymnasieskola med god kvalitet är en viktig konkurrensfråga för näringslivet. Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät 2002 visar vidare att sex av tio företag, oavsett storlek, anställer medarbetare med utgångspunkt från gymnasieutbildningen. Detta understryker vikten av att komma till rätta med de problem av strukturell art som dagens gymnasieskola lider av. Alltför många gymnasieelever klarar inte gymnasieskolan på normal tid. Vissa yrkesutbildningar har alltför få sökande och matchar inte företagens behov. För få ungdomar väljer naturvetenskapliga och tekniska utbildningar. Mer fokus på kunskaper Behovet av kvalificerade och välutbildade medarbetare i företagen växer i takt med att vi får ett alltmer kunskapsbaserat näringsliv. Det finns en tydlig trend att kunskapsinnehållet och kraven på både baskunskaper och yrkesspecifika kunskaper ökar i nästan alla jobb. Svenskt Näringsliv saknar ett fokus på kunskapsdjup baskunskaper, spetskunskaper och yrkeskunskaper i betänkandets beskrivningar av hur den framtida gymnasieskolan kommer att gestalta sig. Skolans viktigaste uppgift är att skapa förutsättningar för att eleverna skall tillägna sig och utveckla kunskaper. Kunskaper
3 som ger eleverna möjligheter på arbetsmarknaden och som kommer till produktiv nytta i arbetslivet. Självfallet har gymnasieskolan också andra uppdrag, som t ex att förbereda eleverna för ett liv som samhällsmedborgare, att bidra till deras personliga utveckling och att lära dem att lära. Men även detta ställer krav på goda baskunskaper. I betänkandet betonas generell kompetens, t ex förmåga till samarbete och problemlösning, på bekostnad av djupa kunskaper. Dessa och liknande förmågor är självklart viktiga för alla men lever inte sitt eget liv. De måste utgå från en bra kunskapsgrund för att kunna nyttjas. Det finns en risk med att alltför ensidigt betona den generella kompetensen. Det kan leda till att eleverna inte får möjlighet att nå önskvärd nivå på baskunskaper, spetskunskaper och/eller yrkeskunskaper. STRUKTURFRÅGOR Plus och minus i den nya strukturen Kunskaper är viktiga såväl för individen som för företagen och samhället. Att nå skolans kunskapsmål är ett första viktigt steg. + Vi tillstyrker den föreslagna strukturmodellen med successiva val och möjlighet till otraditionella val, något som vi tror kan leda till att fler elever än idag når kunskapsmålen. + Vi stödjer förslaget att en elev skall ha rätt att förlänga sina gymnasiala studier för att också uppfylla kraven på särskild behörighet till högskolan. + Vi är positiva till att det införs en gymnasieexamen. Det är ett bevis på att eleven har nått kunskapsmålen och det kommer att underlätta för de ungdomar som vill söka sig till utländska universitet och högskolor. + Vi är positiva till förslagen om lokala inriktnings- och fördjupningsblock. Det är viktigt att gymnasieskolans utbildning kan anpassas till företagens behov. Ett lokalt samarbete mellan skola och näringsliv bidrar till att utbudet av kompetens ökar på områden som är viktiga för det regionala näringslivet. En bra förebild är de framgångsrika specialutformade program som anordnas i samarbete med företag. Samarbetet innebär också att kvaliteten i utbildningen kan bli bättre, särskild den yrkesinriktade utbildningen. Det bidrar till en uppdatering i skolor om kompetensbehoven i näringslivet och det kanske viktigaste det motiverar eleverna. - Vi avvisar förslaget att elever som inte når behörighet i grundskolan skall bli preliminärt antagna till en sektor. - Vi vänder oss mot att den gemensamma studietiden i en sektor skall var ett år. - Vi avvisar förslaget att det individuella programmet skall slopas.
4 Nedan redogör vi för motiven till vårt ställningstagande när det gäller betänkandets förslag avseende preliminär antagning till en sektor, ett gemensamt sektorsblock på ett år samt det individuella programmet. Behörighetskrav i stället för preliminär antagning Utvecklingen i grundskolan är bekymmersam. Alltför många ungdomar lämnar grundskolan med ofullständiga betyg. Bristen på överensstämmelse mellan mål och resultat är stor. Den utvecklingen sker samtidigt som kunskaper blir allt viktigare för en framtid på arbetsmarknaden. Kommittén konstaterar att det är viktigt att behörighetsreglerna till gymnasieskolan finns kvar. Vi stöder denna uppfattning. Behörighetsreglerna anger den nivå som krävs för studier på gymnasial nivå. Detta är en viktig signal till grundskolan och till eleven. Behörighetsregler bidrar också till tydligheten i systemet, eftersom de visar att varje utbildningsnivå måste ta ansvar för sin del. Vi vänder oss emot förslaget att elever som inte är behöriga skall bli preliminärt antagna till en sektor. Vi anser att eleverna skall ha nått behörighet för att få börja på en sektor. Det är viktigt att vara tydlig när det gäller förkunskapskraven. Annars finns det risk att eleverna blir lurade. Idag har drygt 10 procent av grundskolans elever inte behörighet att söka till nationella program i gymnasieskolan. Drygt en fjärdedel av eleverna lämnar grundskolan utan fullständigt betyg. Det är uppenbart att kraftfulla insatser måste till för att förbättra måluppfyllelsen i grundskolan. Kvalitetsgranskningen måste bli mycket bättre i grundskolan och i gymnasieskolan. Som det är idag transporteras problemen vidare till nästa nivå i utbildningssystemet. Det är en ohållbar situation. Det gemensamma sektorsblocket en termin Kommittén har föreslagit en gemensam studietid på ett år inom varje sektor i början av gymnasieskolan sektorsblocket. Vi anser att en gemensam studietid på ett år inom varje sektor skulle bli alltför generell. Vi förordar att den gemensamma studietiden i sektorsblocket skall vara högst en termin av främst två skäl. För det första finns det risk för att kvaliteten i utbildningen påverkas på ett negativt sätt, eftersom ett gemensamt sektorsblock troligen leder till att tiden för karaktärsämnena minskar. Det skulle t ex kunna leda till att eleverna på vissa yrkesförberedande utbildningar inte når de kunskaper som behövs för att bli anställningsbara i företagen. Det skulle även kunna innebära att de elever som går på sektorn Natur och Samhälle och som behöver läsa mycket fysik och kemi, för vidare studier inom naturvetenskap på högskolan, inte hinner göra detta. För det andra finns risk för att eleverna kan uppleva ett helt års gemensamma studier som en förlängning på grundskolan, något som hos vissa elever kan resultera i motivationsproblem och i värsta fall avhopp.
5 Vi anser vidare att det bör finnas möjlighet, för såväl kommunala som för fristående gymnasieskolor, att starta specialutbildningar direkt från årskurs ett. Förebilden är dagens specialutformade program, ett vinnande koncept att döma av elevernas intresse, vilket också bekräftas av antalet sökande inför kommande läsår. Behåll det individuella programmet i utvecklad form Kommittén föreslår att de elever som inte når behörighet till gymnasieskolan skall bli preliminärt antagna till en sektor, där de skall erbjuds undervisning i ämnen där de saknar betyg från grundskolan och i övrigt följa kurserna i sektorn. Motivet är att hellre inkludera än exkludera elever i gymnasieskolan. Tanken är god i sig, men tidpunkten att genomföra den är helt fel. Så länge 15 procent av eleverna i gymnasieskolans första årskurs går på det individuella programmet, behövs detta för att förbereda eleverna för studier på en sektor. Eleverna på individuella programmet kräver kompetens och resurser. De mår bra av att gå där och de flesta trivs. Därför bör man ta till vara de positiva erfarenheter som finns från dagens IV och PRIV och föra in dem i den nya gymnasieskolan. Vi vänder oss därför mot förslaget att slopa det individuella programmet. Lösningen på problemet med obehöriga elever från grundskolan är enligt vår uppfattning inte att ta bort det individuella programmet. Lösningen är i första hand att kvalitetssäkra grundskolan. ÖVRIGA FRÅGOR Nedan följer Svenskt Näringslivs synpunkter på betänkandet och dess förslag i övrigt. Naturvetenskap och teknik ett nyckelområde Naturvetenskaplig och teknisk utbildning är ett nyckelområde för näringslivet och för svensk industri- och tjänstesektor. Det är därför av stor vikt att vi kan bibehålla en stark och konkurrenskraftig naturvetenskaplig gymnasieutbildning och att tillräckligt många ungdomar väljer att satsa på högskoleutbildningar inom naturvetenskap och teknik. Det finns både styrkor och svagheter i kommitténs förslag när det gäller naturvetenskap och teknik. En bra sak är att naturvetenskap och teknik finns i flera sektorer, vilket kan locka nya grupper av ungdomar till naturvetenskaplig utbildning. En svaghet är att den naturvetenskapliga utbildningen riskerar att förlora i skärpa. Det kan påverka spetsutbildningar i naturvetenskap och teknik vid universitet och högskolor på ett negativt sätt. Ett sektorsblock på en termin och en tydlig naturvetenskaplig väg till högskolan skulle minska den risken. Vi anser att det bör finnas en för eleverna tydlig naturvetenskaplig väg till högskolan. Vi vill förorda att svårare kurser inom t ex matematik, naturvetenskap och teknik får ett högre poängvärde som mer motsvarar kursernas svårighetsgrad. Det ökar
6 drivkrafterna att läsa svårare ämnen. Ett sådant förslag har kommittén fört fram när det gäller språken ett välkommet förslag med tanke på att färre elever väljer att läsa språk i gymnasieskolan samtidigt som näringslivet blir alltmer internationaliserat och beroende av medarbetare med goda språkkunskaper. Vi delar kommitténs bedömning att de naturvetenskapliga ämnena som en grundläggande kunskap för alla har en alltför undanskymd plats i dagens gymnasieskola, och att det är en paradox att den allmänna kunskapen på området är tämligen låg, samtidigt som kunskaper om t ex miljö, hållbar utveckling och naturliga kretslopp är viktiga framtidsfrågor. Vi stöder förslaget att ett naturvetenskapligt perspektiv skall skrivas in i sektorsmålen för samtliga sektorer. Högre ambitionsnivå för yrkesutbildningen Enligt vår uppfattning är yrkesutbildningarna de stora förlorarna i den nya gymnasieskolan. Vissa förslag riskerar att försämra kvaliteten på yrkesutbildningarna och göra yrkeskompetensen alltför grund. En viktig fråga för företagen är yrkesutbildningens kvalitet. I yrkesutbildningen är yrkeskunskaperna de praktiska och de teoretiska det viktigaste. Eleverna måste under sin utbildning få sådana kunskaper att de blir anställningsbara och utvecklingsbara i företagen. Vi vänder oss bestämt mot förslaget i betänkandet att antalet lärarledda undervisningstimmar förändras så att de blir färre än idag på yrkesförberedande utbildningar. Yrkesutbildning för framtidens behov kräver fler och inte färre timmar. Elevkontakter med näringslivet viktigt men i modern tappning Kommittén föreslår att alla elever under det första sektorsblocket i gymnasieskolan skall få genomgå arbetsplatsförlagd utbildning (APU) eller annan verksamhet som planeras i samråd med det lokala arbetslivet. Idag är verkligheten den att 60 procent av eleverna på yrkesförberedande program får APU. För 40 procent av eleverna i yrkesutbildning har APU inte kunnat ordnas. Kommittén redovisar sin bedömning av APU som en krävande och kvalificerad form av samverkan som kvalitetsmässigt väl försvarar sin plats som instrument för lärande i arbetslivet men kan vara svårt att få till stånd enligt intentionerna. Vi delar denna bedömning. Hur angeläget det än är med nära kontakter mellan elever i gymnasieskolan och arbetsplatser, kommer det inte att vara möjligt att få till stånd arbetsplatsförlagd utbildning i sektorsblocket för en hel årskull ungdomar. Det är därför viktigt att ta fram alternativ. Insikt i arbetslivets förutsättningar och uppgifter kan eleverna också få på andra sätt. De kan genomföra egna undersökningar och projektarbete i samarbete med företag eller kvalificerade studiebesök. Ung Företagsamhet är ett annat exempel på verksamhet som ger goda insikter i företagande och företagens villkor. Erfarenheten har också visat att i skolor, där elever lägger ner mer tid på att aktivt genomföra egna undersökningar och samarbeta med andra, lär sig eleverna mer om vad som krävs i det praktiska
7 arbetslivet. Vi föreslår att kontakter med arbetslivet under sektorsblocket utöver APU kan ske i former som nämnts ovan. När det gäller elever som går yrkesförberedande program, anser vi att de även fortsättningsvis skall ha minst 15 veckors APU. När det gäller försöksverksamheten med Lärande i Arbetslivet (LIA) är det viktigt att den följs upp och utvärderas. LIA bör utvecklas ytterligare och ges rejäla förutsättningar att fungera. Det handlar t ex om ett ökat engagemang från kommunernas sida, ökad information om LIA som utbildningsform mm. Vi vill betona vikten av att företag erbjuds ersättning för sin utbildningsinsats. Utbildning kostar vare sig den äger rum i skola eller företag. Entreprenörskap i skolan behövs Vi är positiva till betoningen på entreprenörskap, som framkommer i betänkandet. Sverige behöver fler personer som vill starta företag. Det startas färre företag i Sverige än i många andra länder. Om vi ska få fler jobb och ökad tillväxt, behöver vi också fler nya företag. Frågor om företagande och företagsamhet bör på ett naturligt sätt integreras i undervisningen. En stor majoritet av både lärare och elever efterfrågar mer kunskaper om företagande i undervisningen. Friskolor ett positivt tillskott Friskolor är ett positivt tillskott för eleverna, för lärarkåren och till den svenska skolvärlden. Svenskt Näringsliv ser valfrihet och konkurrens som en viktig del i utvecklingen mot ett väl fungerande utbildningssystem. Rätten att välja skola stimulerar till nytänkande, kvalitetsutveckling och till en anpassning efter individernas behov. Valfriheten på skolområdet har ett starkt stöd bland föräldrar och har kommit för att stanna. Det är viktigt att inte försämra möjligheten för fristående skolor att verka och utvecklas. Vi stöder att fristående skolor även fortsättningsvis skall vara riksrekryterande. Det är helt nödvändigt för de fristående skolornas överlevnad. Vi är kritiska till att krav ställs på att fristående gymnasieskolor måste erbjuda ett sektorsblock som speglar sektorns samtliga inriktningar. Det kommer inte att vara möjligt för friskolor, som har specialiserat sig inom en viss inriktning, att erbjuda ett sektorsblock som innefattar karaktärsämnen från sektorns samtliga inriktningar. Vi förordar att det skall vara möjligt för fristående skolor att anordna någon eller några inriktningar och att starta med en specialiserad inriktning redan i årskurs ett. Vi anser att de nya regler för ersättning till fristående skolor som infördes 1 januari 2003 omgående bör ändras. Dessa regler utgör ett hot mot flera fristående skolor och missgynnar skolor som satsar på kvalitet. Vägledningen måste stärkas kraftigt Många elever känner osäkerhet inför sitt studieval. De har ofta för lite information om arbetsmarknaden och vilken utbildning som krävs för vissa arbeten eller för vidare studier. Osäkerheten leder till att utbildningsperioden blir lång och många ändrar inriktning innan de hittar rätt. I en gymnasieskola med successiva val måste vägledning prioriteras. Att ge eleverna möjligheter till väl underbyggda studie- och
8 karriärval blir än viktigare i den nya strukturen. Det är skolans ansvar att utforma och beskriva studievägarna så att eleverna ser vart utbildningen bär. Nya principer för antagning till högskolan Rekryteringen till universitet och högskolor blir allt viktigare såväl ur högskolans perspektiv som ur näringslivets. Viktigt är också att elever har goda förkunskaper för den studieinriktning de avser att följa. Svenskt Näringsliv har i en debattskrift Från rangordning till rekrytering (mars 2002) klargjort sin uppfattning om antagningen till högre studier: - Dagens antagning innebär en fokusering på genomsnittsbetyg och den enskilda individen och högskolan möts aldrig under processen. - Någon helhetsbedömning av den enskildes förutsättningar för studier sker ej. - Systemet bidrar till höga kostnader för onödig konkurrenskomplettering och försenad studiestart för tusentals studerande. - Universitet och högskolor bör själva ges ett ansvar för hela rekryteringsprocessen: att sätta upp förkunskapskraven, genomföra rekrytering, utforma urvalskriterier och genomföra utbildningen. Sätt individen i fokus Elever är olika. De har olika behov, olika förutsättningar och ambitioner. Idag, när nästan 100 procent av årskullen ungdomar går i gymnasieskolan, måste den erbjuda stor valfrihet. Den enskilde eleven måste sättas i fokus. För elevernas möjligheter på en framtida arbetsmarknad är det mycket viktigt med hög nivå och kvalitet på kunskaperna oavsett om det handlar om föreberedelse för högre studier eller för praktiskt arbete i yrkeslivet. Utnyttja tiden i skolan mer effektivt För näringslivets framtida kompetensförsörjning och för att ge ungdomarna en god start i arbetslivet är det av stor vikt att eleverna får möjlighet att utnyttja den tid de tillbringar i gymnasieskolan på ett optimalt sätt. Tiden i skolan har betydelse för resultaten. Det går att utnyttja tiden i gymnasieskolan på ett bättre sätt. Flertalet friskolor med yrkesutbildning utnyttjar tiden effektivare under de tre åren. Det kan röra sig om en ökning av utbildningstiden med 30-40 procent inom nuvarande terminsramar. Vi anser att kommunerna bör få möjlighet att förlägga undervisningstiden friare än idag, t ex genom att möjliggöra intag till gymnasieskolan både höst och vår, dels för att underlätta rekryteringen till gymnasieskolan, dels för att underlätta för de elever som behöver komplettera eventuella kunskapsluckor. Stockholm som ovan FÖRENINGEN SVENSKT NÄRINGSLIV Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist Margareta Nygren