Brukare Brukare (vårdbrukare) eller vårdt agare är den of f iciella benämningen på personer som f år vård och omsorg inom socialt jänst en (Socialt jänst elagen, SoL, Lagen om st öd och service t ill vissa f unkt ionshindrade, LSS). Fysiska sjukdomstillstånd Kroppsliga sjukdomar
Förbrukningsartiklar Art iklar inom vård och omsorg som personer med sjukdomar eller f unkt ionsnedsät t ning har behov av. T.ex. hygienskydd, inkont inensskydd, hygienunderlägg, st omimat erial, f örband m.m. Förbrukningshjälpmedel Benämning på art iklar inom vård och omsorg som personer med sjukdomar eller funktionsnedsättning har behov av, t.ex. inkont inenshjälpmedel, nut rit ionsprodukt er, f örbandsmat erial, dialysprodukt er och diabet eshjälpmedel. Handikapphjälpmedel En anordning som underlät t ar t illvaron f ör en person med någon f orm av f unkt ionshinder. Högkostnadsskydd Med högkost nadsskyddet bet alar man et t maxbelopp i patientavgifter under ett år. När man uppnår maxbeloppet får man ett frikort som ger rätt till kostnadsfri vård.
Individuell omvårdnadsvårdplanering All personal som arbetar kring en patient eller brukare träffas f ör regelbunden planering och dokument at ion om vilka omvårdnadsinsat ser individen behöver, of t ast också med bist åndshandläggare. Individuell vård och omsorgsplanering All personal (omvårdnads- och social omsorgspersonal samt bist åndshandläggare) som arbet ar kring en pat ient eller brukare t räf f as f ör regelbunden planering och dokument at ion om vilka omvårdnadsinsat ser individen behöver. Inkontinens Oförmåga att hålla urin eller avföring. Inkontinenshjälpmedel Samlingsnamn på olika hjälpmedel som används då man har svårt at t hålla urin och/eller avf öring. Exempel: uridom (f ör män), blöjor. Intimavstånd Beskrivning av grad av närhet, d.v.s. det avst ånd (närhet) man kan ha t ill f amiljemedlemmar och som man int e har t ill
andra personer. Kateterspolning At t skölja vät ska genom en slang i urinröret t ill urinblåsan. Kommunikationshjälpmedel Hjälpmedel f ör personer med t al- och språksvårighet er som underlät t ar eller möjliggör kommunikat ion, t.ex. Bliss (symbolspråk), t eckenspråk, dat or med t alsynt es m.m. Kontaktmannaskap Innebär att en personal har ett utökat ansvar för en viss patient. I hemtjänsten och på särskilda boende har en av omvårdnadspersonalen övergripande ansvar f ör några brukare och är deras kont akt person. Den ser t ill at t brukarens behov av hjälp och st öd blir t illgodosedda. Kontaktpersonal I hemt jänst en och på särskilda boende har en av omvårdnadspersonalen övergripande ansvar f ör några brukare och är deras kont akt person. Den ser t ill at t brukarens behov av hjälp och st öd blir t illgodosedda.
Korttidsboende Kommunens korttidsboende är till för att bedriva korttidsvård, som innef at t ar bland annat rehabilit ering, planering/ut redning, växelvård, avlösning, vänt boende och palliat iv vård, dvs vård i livet s slut skede. Korttidsvård Vårdf orm på kommunens särskilt kort t idsboende under en begränsad tid (1 4 veckor), vid ett tillfälligt ökat vårdbehov, som avlösning f ör anhörig som vårdar i hemmet eller under ut redning och planering av vårdinsat ser. Även f ör personer som är medicinskt f ärdigvårdad på sjukhus men int e ännu kan klara sig själv i sitt eget boende (rehabilitering) eller för palliat iv vård. L-ABC L=livsf arligt läge, A=andning, B=blödning, C=chock eller cirkulat ionssvikt Handlingsberedskap i akut a sit uat ioner, där det behövs larmas SOS (112) och ut f örs hjärt-lungräddning. Laxering Mjukgöring av avf öringen med hjälp av läkemedel.
Ledsagare En person som en funktionshindrad eller en äldre får stöd av för att kunna delta i aktiviteter i närmiljön utanför hemmet, t.ex. gå på bio eller bara promenera eller att ha med sig t.ex. under resan med f ärdt jänst en om personen av någon anledning int e kan göra det på egen hand. Levnadsmiljö Den miljö som personen lever, vist as i. Livets slutskede När sjukdom och ålder, svaghet t ar ut sin rät t och livet håller på att ta slut. Livskvalitet Möjlighet att leva ett bra liv (även om man har en sjukdom eller funktionsnedsättning), vilket betyder olika för olika människor. Läkemedelshantering Hur, när och var man ska administ rera läkemedel samt hur läkemedel ska f örvaras.
Läkemedelslista En f ört eckning över vilka läkemedel en person är ordinerad. Medicinsk undersökning Undersökning som görs av legit imerad personal inom hälsooch sjukvård. Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS Sjuksköt erska som har övergripande ansvar i varje kommun för hur medicinska arbetsuppgifter hanteras och organiseras i kommunen. MAS är anst älld i kommunal hälso- och sjukvård (t.ex. äldreomsorg). Medicinskåp Ett speciellt skåp med lås där man förvarar läkemedel. Finns i varje lägenhet på et t särskilt boende. Minnessvikt Försämring av minne och logiskt t änkande och int ellekt uell t illbakagång.
Minnestest Man t est ar minnet vid demensut redning. Minnesutredning När minnet sviker och tankeförmågan inte är lika snabb som tidigare, görs en minnesutredning för att ställa en diagnos på demenssjukdomar och skilja demens f rån andra sjukdomar med liknande symtom för att kunna starta behandling tidigt i sjukdomen. Multisensorisk stimulering Samt idig st imulering av f lera sinnen, t.ex. hörsel, syn och lukt. Munhälsa Sammanf at t ande beskrivning av en persons hälsot illst ånd vad avser t änderna och deras omgivning. Måltidshjälpmedel Hjälpmedel f ör personer med olika slags funktionsnedsättningar så att de ska fungera självständigt vid målt id.
Människosyn Begreppet avser hur man ser på människan, uppf at t ningar om människans grundläggande egenskaper, hennes möjlighet er och begränsningar. Alla har olika människosyn, t.ex. uppf at t ningar om det en f ri, självst ändig varelse, oberoende av kön, et nicit et, religion o.s.v. Människovärdesprincipen Innebär att alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och f unkt ioner i samhället. Neurologisk undersökning Undersökning som ger svar på om det finns tecken (symtom) som t yder på neurologisk åkomma, d.v.s sjukdomst ecken f rån nervsyst emet. Nutrition Näring, t illf örsel av näringsämnen. Kan ske på olika sät t, t.ex. näringst illf örsel via mag-t armkanalen, d.v.s. den f ör f ödan normala vägen (bl.a. genom en sond (slang) som går t ill magsäcken via mun, näsa eller genom bukväggen), t illf örsel direkt in i blodbanan, vanligen genom intravenöst dropp.
Närstående Anhöriga, någon som st år personen nära. Det kan vara en i f amiljen, släkt ing, granne eller nära vän. Offentligavstånd Beskrivning av grad av närhet t ill andra personer, t.ex. det avstånd (närhet) en patient kan ha till offentliga personer inom vården (läkare, sjuksköt erska m.m). Omvårdnadsansvarig sjuksköterska Den sjuksköt erska som har huvudansvaret f ör en pat ient eller vårdt agare. Omvårdnadsobservationer Observationer av patientens eller vårdtagarens tillstånd, ut if rån diagnos och omvårdnadsbehov. Orostillstånd Viken grad av oro en pat ient eller vårdt agare har. Förekommer bl.a. vid demens.
Ortopediska hjälpmedel Hjälpmedel f ör avlast ning och f ör smärt lindring av rörelseapparat en. Patient Den som är i kontakt med hälso- och sjukvården i avsikt att få någon f orm av råd, behandling eller omvårdnad (inom Hälsooch sjukvårdslagen, HSL). Personal inom vård och omsorg Inom äldreomsorgen f inns: undersköt erska (omvårdandspersonal), sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut. Personlig hjälp och omvårdnad Hjälp anpassad t ill den enskilda individens behov och beroende av diagnos. Personlig hygien Att tvätta den egna kroppen med eller utan hjälp av personal. Personlig integritet
Rätt att inte utsättas för personligen störande ingrepp. En del av patienträttigheter, bidrar till säkerhet och trygghet för patienten. Personligavstånd Beskrivning av grad av närhet, d.v.s. det avst ånd (närhet) man kan ha t ill vänner och som man int e har t ill andra personer. Psykiska sjukdomstillstånd Själsliga sjudomar Reminiscensterapi Träning i at t komma ihåg, när man har svag och of ullst ändig minnesbild. Ropbeteende Personer med demens ut vecklar ibland et t ropbet eende", som kan vara mycket st örande f ör omgivningen. Salutogent förhållningssätt Ett arbetssätt som går ut på att skapa delaktighet genom att tro på människors förmåga och uppmuntra det friska även hos
en gammal och sjuk person. Senior Alert Ett kvalitetsregister där varje person, 65 år eller äldre, regist reras med riskbedömning, vidt agna åt gärder och result at inom områderna f all, undernäring, t rycksår och munhälsa. Med hjälp av Senior Alert vill man ut veckla nya förebyggande arbetssätt som ökar möjligheten till bästa möjliga vård och omsorg oavset t vem som t illhandahåller den. Servicefunktioner Olika service (hjälp) som kommun eller landst ing har at t erbjuda t ill vårdt agare. Sjukdomsinsikt Att vara medveten om att man är psykiskt sjuk. Sjukgymnast En yrkesgrupp inom sjukvården som f örebygger, undersöker och behandlar f unkt ionsst örningar som begränsar människans rörelsef örmåga.
Sjukresa Resa till och från en vårdenhet. Självbestämmande I socialtjänstlagen (SoL) står detta uttryck som innebär att en person som får samhällets hjälpinsatser själv ska få bestämma hur och om de ska genomföras. Smittspridning När bakt erier och virus sprids t ill andra personer och f öremål i omgivningen. Socialt stöd En hjälpinsat s f rån social service, vilken omf at t ar kommunal äldre- och handikappomsorg, t ill personer som har svårt at t klara vardagliga kont akt er och göromål. Sondmatning Mat f örsörjning genom en slang t ill magsäcken genom näsan eller genom en konst gjord öppning direkt t ill magsäcken. Sondvälling
Flytande näring som är så lättflytande att den kan tillföras genom en t unn slang direkt t ill magsäcken. Sympati At t känna medlidande, uppskat t ning och f örst åelse. Syndrom Flera sammanhörande sjukdomst ecken som alla pekar på en viss sjukdom. Syndromnamnet fungerar ofta som ett sjukdomsnamn. Vissa syndrom kan emellert id f örekomma vid mer än en sjukdom. Sårbehandling Att behandla och sköta om olika sorters sår. Sängliggande Benämning när en person som int e kan, f år eller vill lämna sängen. Särskilt boende Särskilt boende f ör äldre (gruppboende eller gammall benämning - sjukhem), för att få bo i särskilt boende, ska man
genomgå en behovsprövning av en kommunal bist åndshandläggare. Man måst e ha st ora sociala och medicinska vårdbehov och behöva omsorg dygnet runt. Taktil massage Massage genom lät t beröring. Tekniska hjälpmedel Används för att underlätta vardagen för personer som har en f unkt ionsnedsät t ning och f ör omvårdnadspersonal. Trygghetslarm En kroppsburen larmanordning. Om man har et t t rygghet slarm kan man snabbt komma i kont akt med en larmcent ral eller hemt jänst personal om man skulle råka ut f ör en nödsit uat ion, t.ex. har ramlat i sitt hem. Larmet fungerar via telefon och man larmar med en sändare som man vanligt vis har runt handleden eller halsen. Umgängesavstånd Det kroppsliga avstånd man har till personer på t.ex. en arbet splat s eller skola.
Utagerande beteende Aggressivt bet eende, benämning f ör när en person på et t sjukligt sät t skadar sig själv eller andra. Utesluta andra sjukdomar Benämning f ör, när det är svårt at t exakt säga vilken sjukdom det är och man gör extra undersökningar för att ta reda på att det int e är den eller den eller den sjukdomen. Uttömning En ut t ömning är: urin, avf öring eller kräkning. Vardagsrehabilitering Att behålla, förebygga och återställa olika funktioner och förmågor. Ständig aktivering i vardagen, så som att själv klara så mycket som möjligt av personlig hygien, att klä på sig, f örf lyt t ning, promenader, hushållssysslor, ut f örs med st öd och uppmunt ran av omvårdnadspersonalen. Vårdbrukare Vårdbrukare (brukare) eller vårdt agare är den of f iciella benämningen på personer som f år vård och omsorg inom socialt jänst en (Socialt jänst elagen, SoL; Lagen om st öd och
service t ill vissa f unkt ionshindrade, LSS). Vårdgivare I Sverige är det kommuner och landst ingen som bedriver hälso- och sjukvård och är vårdgivare, men det kan också vara privat a vårdgivare. Vårdkedja Sammanfattande benämning på de åtgärder som görs under pat ient ens väg genom vården av olika vårdgivare inom ladst ing eller inom landst ing och kommun. Vårdplan En plan för hur vården ska bedrivas för en viss patient och vilka mål man vill uppnå. Vårdplanering Om man vårdas på sjukhus görs of t a en vårdplanering när man är f ärdigbehandlad, där en bist åndshandläggare delt ar. Då är det oftast sjukhuset som har tagit kontakt med bist åndshandläggaren f ör at t man bedömer at t personen behöver vård och omsorg även ef t er sjukhusvist elsen.
Vårdtagare Vårdt agare eller brukare, är den of f iciella benämningen på personer som får vård och omsorg inom socialtjänsten (Socialt jänst elagen, SoL, Lagen om st öd och service t ill vissa f unkt ionshindrade, LSS). Värdigt liv Benämning inom Socialt jänst lagen, SOL, om at t en person som är i behov av samhällets stöd har rätt till ett värdigt liv och vad det innebär, d.v.s. den som vårdas ska kunna f å leva med värdighet. Anpassas efter vad som är viktigt för just den här personen och kan omdef inieras under resans gång. Växelvård Person som vårdas i hemmet av en anhörig får vara en tid på ett korttidsboende så att den anhörige får avlastning och ska kunna vila. Äldreomsorg Benämning på den vård och omsorg som äldre får från kommunen. Överrapportering
Överf öring av kunskaper om en vårdt agare mellan olika vårdgivare inom ladst ing eller landst ing och kommun. Ett samverkanspro jekt kring den nya etableringsrefo rmen med Migratio nsverket, Länsstyrelsen Västra Gö talands län, Arbetsfö rmedlingen, SAM Skarabo rg, Lernia, TTC Utbildning i Tibro, Fo lkuniversitetets Hantverkscentrum i Tibro, Lärcenter Falkö pings ko mmun. Pro jektet arbetar med att ta fram fo rmer fö r utbildning av valideringsto lkar nu o ch i framtiden fö r o lika branscher. To lkfö rmedling i Mariestads ko mmun är pro jektägare.