ADL. ADL-hjälpmedel. Akt ivit et er i dagliga livet, vardagliga göromål, som at t klä sig, tvätta sig, äta, toalettbesök m.m.

Transkript

1 ADL Akt ivit et er i dagliga livet, vardagliga göromål, som at t klä sig, tvätta sig, äta, toalettbesök m.m. ADL-hjälpmedel Hjälpmedel som underlät t ar akt ivit et er i dagliga livet (ADL), d.v.s. hjälper at t klara vardagliga göromål, t.ex. vid av- och påklädning, matsituation, toalettbesök, förflyttning, m.m.

2 ADL-träning ADL, aktiviteter i dagliga livet. D.v.s. man tränar upp funktioner så at t man kan klara vardagliga göromål, som at t klä sig, tvätta sig, äta, toalettbesök m.m. Aggressivitetsrapportering Skriftlig rapport om en demenssjuk haft ett aggressivt utbrott, utförs av personal på ett gruppboende. Allmän kost Benämning på den kost som de flesta äter som inte har några t ugg- eller sväljsvårighet er. Alzheimers sjukdom Sjukdom som drabbar hjärnan och leder t ill demens (långvarig omfattande försämring av psykiska funktioner), omfattar 3 stadier - mild, måttlig och svår grad av sjukdomen. Andaktsrum Ett rum, iordningställt för att kunna utöva sin tro utan störande moment.

3 Anhörig Närst ående, en f amiljemedlem (nära anhörig) eller en släkt ing. En nära vän eller granne kan också räknas som anhöriga. Arbetsställning Att utföra arbetsuppgifter på ett sådant sätt att det är skonsamt f ör den egna kroppen. Arbetsterapeut En yrkeskategori inom vården; person som utövar arbet st erapeut iska åt gärder i f örebyggande, habilit erande och rehabiliterande syfte som avser aktiviteter i det dagliga livet. Avföring Faeces, den lat inska benämningen på avf öring: det som blir kvar efter att maten har gått genom mag tarmkanalen och som töms via ändtarmen. Kallas också bajs. Avlastningsvård Vård av äldre som sker omväxlande i hemmet eller på ett

4 korttidsboende med syftet att tillfälligt avlasta anhöriga vårdgivare. Äldre har även möjlighet t ill vård på et t korttidsboende om de blir så snabbt sämre att de omgående behöver mer vård än de kan få i hemmet. Avlösarservise När en anhörig vårdar en äldre person i hemmet, kan en personal från hemtjänsten komma tillfälligt så att den anhörige ska kunna ta ledigt, bli avlöst. Avlösning Med avlösning menas et t kort are avbrot t i anhörigvårdandet, en av de vanligaste formerna av anhörigstöd som kommunerna erbjuder. Exempel på avlösning är när en äldre person får korttidsvård på ett korttidsboende, avlösning i hemmet och dagvård eller dagverksamhet. Avvikelserapportering En skriftlig rapport som görs om en planerad arbetsuppgift inte blivit utförd eller om en patient eller en vårdtagare inte ville genomföra det som var planerat. Behovsprövning När en person i en kommun behöver social omsorg så görs det

5 När en person i en kommun behöver social omsorg så görs det en prövning av en socialnämnd om vilket behov av hjälp den har, för att sedan ta beslut om t.ex. äldreboende, dagvård, t rygghet slarm, hemt jänst, hemsjukvård, kort t idsvård, f ärdt jänst, ledsagarservice m.m. Bemötande Bemötande i vården; man har rätt att bli bemött på ett prof essionellt och värdigt sät t oavset t kön, et nicit et, religion eller t rosuppf at t ning, sexuell läggning, ålder, könsöverskridande ident it et eller ut t ryck, eller f unkt ionshinder. Gäller både om man är pat ient eller anhörig. Biståndsavdelning Kommunens bist åndsenhet som beslut ar om en person beviljas insat ser enligt lagarna SoL (Socialt jänst lagen), HSL (Hälso- och sjukvårdslagen) och LSS (Lagen om st öd och service t ill vissa f unkt ionshindrade). Biståndsbedömning Den bedömning som görs av vilka behov av hjälp och stöd en person har och som leder till beslut om man har rätt till stöd och i så fall i vilken form.

6 Biståndshandläggare Bist åndsbedömare, yrkesbet eckning på den personal på kommunens bist åndsenhet som beslut ar om en person beviljas insat ser enligt lagarna SoL (Socialt jänst lagen), HSL (Hälso- och sjukvårdslagen) och LSS (Lagen om st öd och service t ill vissa f unkt ionshindrade), d.v.s. beslut ar om man har rätt till stöd och i så fall i vilken form. Bostadsanpassning Är till för att man ska ha möjlighet till ett självständigt liv i sitt eget hem om man har en funktionsnedsättning. Åtgärderna ska leda till att man får en bostad som passar de egna behoven. Brukare Brukare (vårdbrukare) eller vårdt agare är den of f iciella benämningen på personer som f år vård och omsorg inom socialt jänst en (Socialt jänst elagen, SoL, Lagen om st öd och service t ill vissa f unkt ionshindrade, LSS). Brytpunktsamtal Under ett brytpunktsamtal ges besked till patient och närstående om att man går över från kurativ (behandlande) vård till palliativ (lindrande) vård. Ett brytpunktssamtal ska

7 föregå beslut om palliativ vård och dokumenteras i patientens journal. Delegera At t överlåt a en arbet suppgif t t ill en annan personal, t.ex. en sjuksköt erska kan delegera medicinut delning t ill någon av vård- och omsorgspersonalen (delegerade arbet suppgif t er). Demens En förvärvad omfattande försämring av psykiska funktioner (int ellekt, minne och personlighet). Man har svårt med at t komma ihåg, känna igen, orient era sig i omgivningen m.m. Det f inns olika t yper av demenssjukdomar. Demensboende Ett gruppboende för demenssjuka. I ett gruppboende bor vanligtvis åtta till tio äldre med demenssjukdom i små egna lägenhet er med t illgång t ill personal och gemensamma ut rymmen. Demensdocka Demensdockor kan ersät t a lugnande medel. En specialt illverkad docka i st orlek som en verklig baby, som demenssjuka kan smeka, ha i sängen och i övrigt ordna med,

8 demenssjuka kan smeka, ha i sängen och i övrigt ordna med, sådant de event uellt känner igen sedan barndom och småbarnsåren i livet; kan väcka ljuva minnen från den tid man själv var småbarnsf örälder. Demensvård Behandling med syfte att bibehålla en hög livskvalitet trots sjukdomen, skapa rut iner och ge st öd t ill personer med demenssjukdom och deras närst ående. Distriktssköterska Sjuksköterska med specialutbildning att ge sjukvård till personer som bor hemma i egen bost ad. Dysartri Talrubbning som beror på en st örning i nervsyst emet, man har svårt att artikulera och pratar sluddrigt. Dysfasi Störning av en viss språklig funktion. Empati Förmåga att sätta sig in i och förstå en annan persons

9 känslor. Fallolyckor Personer över 65 år har hög fallrisk och det bör förebyggas. Det finns bra och enkla sätt att förebygga många onödiga olyckor eller att klara ett fall bättre. Fallriskanalys Individuell bedömning görs f ör at t f örebygga f allolyckor hos äldre personer. T.ex. kan personen ha på sig speciella höftskyddsbyxor med stötdämpande inlägg över höften, man tar bort mattor och trösklar, m.m. Frikort Ett frikort ger rätt till kostnadsfri vård under ett år, efter att man uppnår maxbeloppet i pat ient avgif t er (högkost nadsskydd). Funktionellt hälsotillstånd Bedömning av åldersbet ingade psykiska och f ysiologiska t illst ånd, ut vecklingsnivå och personlig mognad.

10 Funktionshinder Konsekvensen av f unkt ionsnedsät t ning och med det menas begränsning av en individs f ysiska eller psykiska f unkt ionsf örmåga i en viss sit uat ion eller i en viss miljö som inte är anpassad till personens funktionsnedsättning. Fysiska sjukdomstillstånd Kroppsliga sjukdomar Färdtjänst En t ransport service (t axi eller specialf ordon) som man kan f å tillgång till om man har en långvarig funktionsnedsättning som gör att man har svårt att resa med allmänna kommunikat ionsmedel, kommunen ansvarar f ör det. Förebyggande hälsovård Arbete med att förebygga sjukdom och ohälsa och främja ett gott hälsotillstånd. Förflyttningshjälpmedel Hjälpmedel som underlättar och gör det möjligt att förflytta sig själv för att kunna utföra aktiviteter i det dagliga livet. T.ex. rullstol, krycka, käpp, rullator, betastöd, gåstol.

11 Förflyttningsteknik Att arbeta på ett för den egna kroppen så skonsamt sätt som möjligt vid hjälp med förflyttningar av andra personer. Genombrottsmetoden Innebär att inom så kort tid som möjligt pröva så många förändringar som möjligt för att lära sig vilka som ger bäst ef f ekt i den egna verksamhet en (ut övas på äldreboenden och andra gruppboenden). Genombrott sker när en idé införs i verksamheten efter att ha beprövats systematiskt, utvärderats och bedömts vara bra. Geriatrik Läran om sjukdomar hos äldre. Geriatriker Läkare som har specialut bildning om sjukdomar hos äldre. Gerontologi Läran om åldrandet och st udiet av åldersrelat erade f örändringar i livsprocesser f rån uppnådd mognad t ill

12 personens död. God man God man är en person som får förtroendet att sköta ekonomin f ör äldre, dement a och andra som behöver sådan hjälp. Kommunerna ska se till att man får en god man om man behöver det. Gruppboende Särskilt boende f ör äldre med demenssjukdom eller med utvecklingsstörning. I ett gruppboende bor vanligtvis åtta till tio personer i små egna lägenheter med tillgång till personal dygnet runt och gemensamma ut rymmen. Gammall benämning är sjukhem. Gånghjälpmedel Hjälpmedel som underlättar och gör det möjligt att förflytta sig själv för att kunna utföra aktiviteter i det dagliga livet. T.ex. krycka, käpp, rullator, betastöd, gåstol. Handlingsberedskap Att personal har sådan basutbildning så att de är förberedda at t anpassa hjälpåt gärder t ill den uppkomna sit uat ionen.

13 Handräckning Begreppet står för när personen med funktionsnedsättning gör så mycket den f örmår och personalen t ar vid där f örmågan t ar slut. Förlängda armen f ör brukare kallas ibland personalen som jobbar med personer med f unkt ionsnedsät t ning. Helhetssyn Begrepp som man använder när man menar at t man ska se människan (pat ient en) som är en odelbar f ysisk, psykisk, social och andlig helhet. Psykologiska och sociala f akt orer ges samma vikt som biologiska, d.v.s. man ska se t ill hela människan och hans eller hennes sit uat ion. Hemsjukvård Hjälp av kommunens sjuksköt erska eller undersköt erska f ör äldre som bor i en egen bost ad eller servicelägenhet och har mer krävande medicinska behov. Enklare medicinska åt gärder som t.ex. att övervaka och hjälpa till med medicinering sköter hemt jänst ens personal (med delegering av kommunens sjuksköt erska). Hemstöd

14 St öd f rån kommunens psykosociala verksamhet ges i det egna boendet. Hemtjänst Personlig hjälp (t.ex. hjälp med st ädning, t vät t, påklädning, bäddning, mat, handla) och omvårdnad, socialt stöd i egen boende, även i äldreboende (kallas f ör hemt jänst i äldreboende ). Större delen av det arbete som hemtjänsten utför är stödinsatser som man har rätt till enligt Socialt jänst lagen (SoL). Hjälp i hemmet Hjälpen har som syfte att underlätta för den som äldre och (eller) f unkt ionshindrad at t kunna bo kvar i sin invanda hemmiljö. Et t behovsprövat bist ånd som regleras av Socialt jänst lagen (SoL). Högkostnadsskydd Med högkost nadsskyddet bet alar man et t maxbelopp i patientavgifter under ett år. När man uppnår maxbeloppet får man ett frikort som ger rätt till kostnadsfri vård. In och hämta-service Innebär att taxichauffören för färdtjänst ringer på dörren och

15 Innebär att taxichauffören för färdtjänst ringer på dörren och ledsagar resenären mellan taxibil och bostad. Individuell omvårdnadsvårdplanering All personal som arbetar kring en patient eller brukare träffas f ör regelbunden planering och dokument at ion om vilka omvårdnadsinsat ser individen behöver, of t ast också med bist åndshandläggare. Intimavstånd Beskrivning av grad av närhet, d.v.s. det avst ånd (närhet) man kan ha t ill f amiljemedlemmar och som man int e har t ill andra personer. Kantiner Rostfria behållare med lock där man förvarar lagad mat. Kognitionshjälpmedel Olika sort ers hjälpmedel f ör personer med demens eller utvecklingsstörning som hjälper dem att komma ihåg att t.ex. ät a, lägga sig m.m. Kognitiv funktion

16 Mentala funktioner, möjlighet att tänka och handla. Kontaktmannaskap Innebär att en personal har ett utökat ansvar för en viss patient. I hemtjänsten och på särskilda boende har en av omvårdnadspersonalen övergripande ansvar f ör några brukare och är deras kont akt person. Den ser t ill at t brukarens behov av hjälp och st öd blir t illgodosedda. Kontaktpersonal I hemt jänst en och på särskilda boende har en av omvårdnadspersonalen övergripande ansvar f ör några brukare och är deras kont akt person. Den ser t ill at t brukarens behov av hjälp och st öd blir t illgodosedda. Korttidsboende Kommunens korttidsboende är till för att bedriva korttidsvård, som innef at t ar bland annat rehabilit ering, planering/ut redning, växelvård, avlösning, vänt boende och palliat iv vård, dvs vård i livet s slut skede. Korttidsvistelse En t illf ällig hjälp vid et t särskild äldreboende, när man int e kan

17 åka hem direkt från sjukhuset eller när man inte kan få den hjälp man behöver i det egna hemmet av hemt jänst en eller anhöriga. Korttidsvård Vårdf orm på kommunens särskilt kort t idsboende under en begränsad tid (1 4 veckor), vid ett tillfälligt ökat vårdbehov, som avlösning f ör anhörig som vårdar i hemmet eller under ut redning och planering av vårdinsat ser. Även f ör personer som är medicinskt f ärdigvårdad på sjukhus men int e ännu kan klara sig själv i sitt eget boende (rehabilitering) eller för palliat iv vård. Laxering Mjukgöring av avf öringen med hjälp av läkemedel. Ledsagare En person som en funktionshindrad eller en äldre får stöd av för att kunna delta i aktiviteter i närmiljön utanför hemmet, t.ex. gå på bio eller bara promenera eller att ha med sig t.ex. under resan med f ärdt jänst en om personen av någon anledning int e kan göra det på egen hand. Levnadsmiljö

18 Den miljö som personen lever, vist as i. LINDRA-teamet Palliat iv t eam. Olika personalkat egorier med kompet ens inom palliat iv (lindrande) vård som ger kärleksf ull omvårdnad t ill pat ient i livet s slut skede. LINDRA-t eamet (benämningen används inom Skaraborg) handlägger lungcancerpat ient er med perspekt ivet palliat iv vård redan vid diagnost illf ället. Livets slutskede När sjukdom och ålder, svaghet t ar ut sin rät t och livet håller på att ta slut. Livskvalitet Möjlighet att leva ett bra liv (även om man har en sjukdom eller funktionsnedsättning), vilket betyder olika för olika människor. Läkemedelslista En f ört eckning över vilka läkemedel en person är ordinerad. Matdistribution

19 Bistånd med mat, man får mat levererat till bostaden. Ett behovsprövat bist ånd som regleras av Socialt jänst lagen (SoL). Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS Sjuksköt erska som har övergripande ansvar i varje kommun för hur medicinska arbetsuppgifter hanteras och organiseras i kommunen. MAS är anst älld i kommunal hälso- och sjukvård (t.ex. äldreomsorg). Medicinskåp Ett speciellt skåp med lås där man förvarar läkemedel. Finns i varje lägenhet på et t särskilt boende. Minnessvikt Försämring av minne och logiskt t änkande och int ellekt uell t illbakagång. Minnestest Man t est ar minnet vid demensut redning. Minnesutredning

20 När minnet sviker och tankeförmågan inte är lika snabb som tidigare, görs en minnesutredning för att ställa en diagnos på demenssjukdomar och skilja demens f rån andra sjukdomar med liknande symtom för att kunna starta behandling tidigt i sjukdomen. Multisensorisk stimulering Samt idig st imulering av f lera sinnen, t.ex. hörsel, syn och lukt. Munhälsa Sammanf at t ande beskrivning av en persons hälsot illst ånd vad avser t änderna och deras omgivning. Måltidshjälpmedel Hjälpmedel f ör personer med olika slags funktionsnedsättningar så att de ska fungera självständigt vid målt id. Människosyn Begreppet avser hur man ser på människan, uppf at t ningar om människans grundläggande egenskaper, hennes möjlighet er och begränsningar. Alla har olika människosyn, t.ex. uppf at t ningar om det en f ri, självst ändig varelse, oberoende av kön, et nicit et, religion o.s.v.

21 av kön, et nicit et, religion o.s.v. Människovärdesprincipen Innebär att alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och f unkt ioner i samhället. Neurologisk undersökning Undersökning som ger svar på om det finns tecken (symtom) som t yder på neurologisk åkomma, d.v.s sjukdomst ecken f rån nervsyst emet. Nutrition Näring, t illf örsel av näringsämnen. Kan ske på olika sät t, t.ex. näringst illf örsel via mag-t armkanalen, d.v.s. den f ör f ödan normala vägen (bl.a. genom en sond (slang) som går t ill magsäcken via mun, näsa eller genom bukväggen), t illf örsel direkt in i blodbanan, vanligen genom intravenöst dropp. NÄRA-teamet Palliat iv t eam. Olika personalkat egorier med kompet ens inom palliat iv (lindrande) vård som ger kärleksf ull omvårdnad t ill pat ient i livet s slut skede. NÄRA-t eamet (benämningen används inom Skaraborg) handlägger pat ient er med

22 cancerdiagnoser i palliat ivt skede som t illhör kirurg- och urologområdet. Omvårdnadsobservationer Observationer av patientens eller vårdtagarens tillstånd, ut if rån diagnos och omvårdnadsbehov. Orostillstånd Viken grad av oro en pat ient eller vårdt agare har. Förekommer bl.a. vid demens. Ortopediska hjälpmedel Hjälpmedel f ör avlast ning och f ör smärt lindring av rörelseapparat en. Palliativ team Olika personalkat egorier med kompet ens inom palliat iv (lindrande) vård som tillsammans bildar ett team nära pat ient en och ger kärleksf ull omvårdnad t ill pat ient en i livet s slut skede. Passerad kost

23 Benämning på kost som är mycket finfördelad, som om den är pressad genom en sil. Personal inom vård och omsorg Inom äldreomsorgen f inns: undersköt erska (omvårdandspersonal), sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut. Personlig hjälp och omvårdnad Hjälp anpassad t ill den enskilda individens behov och beroende av diagnos. Personlig hygien Att tvätta den egna kroppen med eller utan hjälp av personal. Personlig omvårdnad Hjälp med personlig hygien, t oalet t besök, av- och påklädning, t andvård, m.m. Et t behovsprövat bist ånd som regleras av Socialt jänst lagen (SoL). Personligavstånd Beskrivning av grad av närhet, d.v.s. det avst ånd (närhet)

24 man kan ha t ill vänner och som man int e har t ill andra personer. Psykiska sjukdomstillstånd Själsliga sjudomar Rehabilitering När en person ska återfå en förlorad funktion eller förmåga helt eller delvis t ill den nivå som han hade f öre en skada eller en sjukdom. Rehabilit ering omf at t ar olika åt gärder, med inriktning på att hjälpa sjuka eller skadade att återvinna bästa möjliga f unkt ionsf örmåga. Reminiscensterapi Träning i at t komma ihåg, när man har svag och of ullst ändig minnesbild. Ropbeteende Personer med demens ut vecklar ibland et t ropbet eende", som kan vara mycket st örande f ör omgivningen. Rörelselarm Samplingsnamn på hjälpmedel som larmar personalen

25 (det ekt orer, larmmat t a) om brukaren lämnar et t vist område, t.ex. på et t äldreboende, om en äldre person med demens är på väg att gå ut ur bostaden på egen hand. Salutogent förhållningssätt Ett arbetssätt som går ut på att skapa delaktighet genom att tro på människors förmåga och uppmuntra det friska även hos en gammal och sjuk person. Senior Alert Ett kvalitetsregister där varje person, 65 år eller äldre, regist reras med riskbedömning, vidt agna åt gärder och result at inom områderna f all, undernäring, t rycksår och munhälsa. Med hjälp av Senior Alert vill man ut veckla nya förebyggande arbetssätt som ökar möjligheten till bästa möjliga vård och omsorg oavset t vem som t illhandahåller den. Serviceboende Servicelägenhet, boende f ör äldre som kommunen st år f ör (ef t er behovsprövning), man hyr sin lägenhet som är äldreanpassad och kan f å viss hjälp med mat, st ädning med mera mot en avgift. Vanligtvis finns det tillgång till gemensamma ut rymmen och ibland också hjälp f rån en sjuksköt erska.

26 Servicefunktioner Olika service (hjälp) som kommun eller landst ing har at t erbjuda t ill vårdt agare. Sjukdomsinsikt Att vara medveten om att man är psykiskt sjuk. Sjukgymnast En yrkesgrupp inom sjukvården som f örebygger, undersöker och behandlar f unkt ionsst örningar som begränsar människans rörelsef örmåga. Sjukhem Gammal benämning f ör särskilt boende f ör äldre, gruppboende. Sjukresa Resa till och från en vårdenhet. Självbestämmande I socialtjänstlagen (SoL) står detta uttryck som innebär att en

27 person som får samhällets hjälpinsatser själv ska få bestämma hur och om de ska genomföras. Socialt stöd En hjälpinsat s f rån social service, vilken omf at t ar kommunal äldre- och handikappomsorg, t ill personer som har svårt at t klara vardagliga kont akt er och göromål. Sondvälling Flytande näring som är så lättflytande att den kan tillföras genom en t unn slang direkt t ill magsäcken. Sårbehandling Att behandla och sköta om olika sorters sår. SÄBO Förkort ning f ör särskilt äldreboende, gruppboende f ör äldre. Vanligare at t man f örkort ar ÄBO (äldreboende). Sängliggande Benämning när en person som int e kan, f år eller vill lämna sängen.

28 Särskilt boende Särskilt boende f ör äldre (gruppboende eller gammall benämning - sjukhem), för att få bo i särskilt boende, ska man genomgå en behovsprövning av en kommunal bist åndshandläggare. Man måst e ha st ora sociala och medicinska vårdbehov och behöva omsorg dygnet runt. Taktil massage Massage genom lät t beröring. Tillsynsbesök Ett kortare besök för att se hur personen mår och (eller) påminna om t.ex. mediciner. Ett behovsprövat bistånd som regleras av Socialt jänst lagen (SoL). Timbalkost Benämning på kost som är anpassad för personer med ut t alade t ugg- och sväljningssvårighet er. Toalettlista Dokumentation över toalettbesök vid vård av gamla (används

29 ibland begreppet passning). Trygghetslarm En kroppsburen larmanordning. Om man har et t t rygghet slarm kan man snabbt komma i kont akt med en larmcent ral eller hemt jänst personal om man skulle råka ut f ör en nödsit uat ion, t.ex. har ramlat i sitt hem. Larmet fungerar via telefon och man larmar med en sändare som man vanligt vis har runt handleden eller halsen. Umgängesavstånd Det kroppsliga avstånd man har till personer på t.ex. en arbet splat s eller skola. Utagerande beteende Aggressivt bet eende, benämning f ör när en person på et t sjukligt sät t skadar sig själv eller andra. Utesluta andra sjukdomar Benämning f ör, när det är svårt at t exakt säga vilken sjukdom det är och man gör extra undersökningar för att ta reda på att det int e är den eller den eller den sjukdomen.

30 Vardagsrehabilitering Att behålla, förebygga och återställa olika funktioner och förmågor. Ständig aktivering i vardagen, så som att själv klara så mycket som möjligt av personlig hygien, att klä på sig, f örf lyt t ning, promenader, hushållssysslor, ut f örs med st öd och uppmunt ran av omvårdnadspersonalen. Vårdbrukare Vårdbrukare (brukare) eller vårdt agare är den of f iciella benämningen på personer som f år vård och omsorg inom socialt jänst en (Socialt jänst elagen, SoL; Lagen om st öd och service t ill vissa f unkt ionshindrade, LSS). Vårdplan En plan för hur vården ska bedrivas för en viss patient och vilka mål man vill uppnå. Vårdplanering Om man vårdas på sjukhus görs of t a en vårdplanering när man är f ärdigbehandlad, där en bist åndshandläggare delt ar. Då är det oftast sjukhuset som har tagit kontakt med bist åndshandläggaren f ör at t man bedömer at t personen behöver vård och omsorg även ef t er sjukhusvist elsen.

31 Vårdtagare Vårdt agare eller brukare, är den of f iciella benämningen på personer som får vård och omsorg inom socialtjänsten (Socialt jänst elagen, SoL, Lagen om st öd och service t ill vissa f unkt ionshindrade, LSS). Vändschema List a där man dokument erar at t man gjort en lägesf örändring f ör en sängliggande person. Värdigt liv Benämning inom Socialt jänst lagen, SOL, om at t en person som är i behov av samhällets stöd har rätt till ett värdigt liv och vad det innebär, d.v.s. den som vårdas ska kunna f å leva med värdighet. Anpassas efter vad som är viktigt för just den här personen och kan omdef inieras under resans gång. Växelvård Person som vårdas i hemmet av en anhörig får vara en tid på ett korttidsboende så att den anhörige får avlastning och ska kunna vila. ÄBO

32 Förkort ning f ör äldreboende (gruppboende). Äldreboende Äldreboende eller seniorboende - en allmän bet eckning på bostäder, som är särskilt anpassade för de behov man har när man är äldre (t.ex. inga t rösklar). Man hyr sin lägenhet där. Äldreomsorg Benämning på den vård och omsorg som äldre får från kommunen. Överrapportering Överf öring av kunskaper om en vårdt agare mellan olika vårdgivare inom ladst ing eller landst ing och kommun. Ett samverkanspro jekt kring den nya etableringsrefo rmen med Migratio nsverket, Länsstyrelsen Västra Gö talands län, Arbetsfö rmedlingen, SAM Skarabo rg, Lernia, TTC Utbildning i Tibro, Fo lkuniversitetets Hantverkscentrum i Tibro, Lärcenter Falkö pings ko mmun. Pro jektet arbetar med att ta fram fo rmer fö r utbildning av valideringsto lkar nu o ch i framtiden fö r o lika branscher. To lkfö rmedling i Mariestads ko mmun är pro jektägare.