Förskoleverksamhetens speciallärare 1
Förskoleverksamhet Till läsaren Innehåll Vad är specialpedagogik? s. 3 Specialbarnträdgårdslärartjänsterna stadgas genom lag s. 4 Specialbarnträdgårdslärarens kunnande s. 5 Specialbarnträdgårdsläraren i olika uppgifter s. 6 Specialbarnträdgårdslärarens utbildning s. 8 Specialpedagogiken behöver förpliktigande bestämmelser s. 9 Källor s. 10 De centrala principerna i den finländska förskoleverksamheten är barnets rätt till en trygg uppväxt, utveckling och inlärning samt barnets rätt att få särskilt stöd vid behov. I denna broschyr berättas om specialpedagogikens experter; om förskoleverksamhetens speciallärares arbete, utbildning och kunnande. Broschyren är utgiven av Barnträdgårdslärarförbundet BTLF, som är expertorganisationen för förskoleverksamhetens yrkeskunniga. 2
ens speciallärare Vad är specialpedagogik? Som bakgrund för specialförskoleverksamheten står tanken om en gemensam och likvärdig kvalitativ förskoleverksamhet för alla barn, inom vilken barnens behov av särskilt stöd kan åtgärdas på olika sätt. Specialpedagogiken försöker påverka barnens inlärningsmiljö så att alla barn har möjlighet att växa, utvecklas och lära sig i en gemensam miljö. Centralt i specialpedagogiken är en positiv attityd och en konstruktiv växelverkan och ett samarbete såväl inom förskoleverksamhetstjänsterna och med barens föräldrar som med förskolverksamhetens andra samarbetspartner. Barnets behov av särskilt stöd bör alltid åtgärdas då behovet upptäcks eller då det finns information om det sedan tidigare. Det är viktigt, att behovet av stöd känns igen så tidigt som möjligt och att barnet får en förskoleverksamhetsmiljö som stöder hennes uppväxt, utveckling och inlärning samt vid behov även ger annat stöd. En välutbildad, yrkeskunnig personal som utvecklar sitt kunnande är garantin för en kvalitativ förskoleverksamhet. Specialbarnträdgårdslärarna är experter på specialpedagogik inom förskoleverksamheten. 3
Specialbarnträdgårdslärartjänsterna stadgas genom lag På basis av barndagvårdslagen måste kommunen ha tillgång till tjänster av specialbarnträdgårdslärare enligt det behov som finns i barndagvården (Barndagvårdslagen, förändring 22.12.2006/1255). Lagstiftningen ger riktlinjer för ordnandet av den offentliga förskoleverksamheten och på så sätt även för strukturerna för det särskilda stödet. Dessa åtgärder kan vara förminskandet av barngruppens storlek, en assistent eller en förstoring av personalen med vård- och fostringsansvar i barngruppen eller erbjudandet av en plats i specialgrupp. För varje barn med behov av särskilt stöd måste en egen plan för småbarnsfostran göras upp (Dagvårdslagen, 17 rehabiliteringsplan). Om specialundervisningen för barn i förskoleundervisningsåldern och med läroplikt stadgas i förordningarna om den grundläggande undervisningen. Barnträdgårdslärarförbundet betonar att specialbarnträdgårdslärartjänsterna bör föras nära barnet i barnets vardag. Barnet bör även vid behov ha möjlighet till daglig handledning av speciallärare i barngruppen. Enligt lagen om barndagvård 4 a : Specialkunnandet och expertisen inom barn- och specialpedagogiken som en person med specialbarnträdgårdslärarutbildning har kan i kommunen utvecklas för igenkännandet av barnets individuella behov av särskilt stöd, i utvärderandet av behovet på olika undersökningar samt i planerandet av ordnandet av stödinsatser tillsammans med föräldrarna och möjligtvis med de andra experterna som arbetar med barnet och familjen. Specialbarnträdgårdsläraren sköter även om stödinsatsernas samordnande och förverkligande i vardagssituationerna. Specialbarnträdgårdslärarens expertis kan även utnyttjas för utvecklandet av förskoleverksamhetstjänsterna och en verksamhet som stöder barnets utveckling samt för skolnings- och konsultationsuppdrag som ökar den övriga dagvårdspersonalens kännedom om barnets utveckling. 4
Specialbarnträdgårdslärarens kunnande Specialbarnträdgårdsläraren har inom förskoleverksamheten uppgiften som expert på specialpedagogik. Deras andel i personalen är dock rätt liten. Förväntningarna på specialbarnträdgårdslärarnas kunnande är dock stora och mångformade. Till specialbarnträdgårdslärarens arbete hör både styrande av barnets inlärning och uppväxt samt stödande av familjerna i fostrandet av barnet. Kunnande som krävs i specialbarnträdgårdslärarens arbete är bland annat: Kännedom om barnets normala utveckling och inlärning Utvärderande av barnets uppväxt och utveckling Pedagogisk planering, utförande och utvärdering av pedagogiken Igenkännande av behoven av särskilt stöd i barnets utveckling Konsultering och handledning av personalen Arbete tillsammans med många yrkesgrupper Arbete utgående från familjen Kännedom om tjänsterna som erbjuds familjerna 5
Specialbarnträdgårdsläraren i olika uppgifter På grund av att kommunerna är olika och att förskoleverksamhetstjänsterna har olika behov är speciallärarens uppgifter inom förskoleverksamheten varierande. Utgångspunkten för ordnandet av tjänsterna och utformningen av uppgiftshelheterna bör vara att svara på barnens behov med kunniga, tillräckliga och ändamålsenliga tjänster. Specialbarnträdgårdslärarna arbetar bland annat: som speciallärare i barngrupperna som daghemmets eller daghemmens gemensamma speciallärare som områdets eller kommunens konsulterande speciallärare som daghemsföreståndare med förskoleverksamhetens koordinerande, administrativa eller planerande uppgifter som speciallärare på skolorna som experter inom specialpedagogik bl.a. på sjukhus Om specialbarnträdgårdslärarnas yrkestitel har förts en motiverad diskussion, eftersom de arbetar under många uppgiftsbeteckningar. Bland annat titeln förskoleverksamhetens speciallärare har diskuterats, denna titel anses bättre beskriva yrket och verksamhetsmiljön. Redan från 1980- talet har titeln för barnträdgårdslärarna som utexamineras från vidareutbildningen varit speciallärare. I kommunerna är dock grunden för uppgiftsbeteckningen oftast specialbarnträdgårdslärare. Specialbarnträdgårdslärare som arbetar i barngrupp Specialbarnträdgårdslärarna arbetar som lärare inom förskoleverksamheten och förskoleundervisningens barngrupper. Grupperna är oftast specialgrupper eller integrerade specialgrupper, men behovet av speciallärare kan vara uppenbart även i andra barngrupper. Specialbarnträdgårdsläraren arbetar som ledare för sitt arbetsteam och an- 6
svarar i gruppen för den specialpedagogiska utvärderingen av barnen samt för planeringen, utvärderingen och utförandet av verksamheten såväl på individens, smågruppens som på hela gruppens nivå. Specialbarnträdgårdsläraren ansvarar för att samarbetet med föräldrarna och med olika expertinstanser sker. Dessutom arbetar hon som sin enhets expert på specialpedagogik och deltar i utvecklandet av kunnandet inom arbetssamfundet. Specialbarnträdgårdslärare för daghemmet / daghemmen Daghemmets eller daghemmens gemensamma specialbarnträdgårdslärare arbetar omfattande som speciallärare utan egen barngrupp. Arbetsbilden varierar från daghem till daghem samt även enligt verksamhetsperioden och barnens och personalens behov. Specialbarnträdgårdsläraren arbetar som expert på och utvecklare av daghemmets specialpedagogiska verksamhet: hon konsulterar och handleder personalen. Hon utvärderar och planerar handledandet av barnen med behov av särskilt stöd tillsammans med personalen i barnens egna grupper och i samarbete med familjerna. Daghemmets specialbarnträdgårdslärare kan även ge undervisning i smågrupper. Konsulterande / ambulerande specialbarnträdgårdslärare Den konsulterande / ambulerande specialbarnträdgårdsläraren arbetar oftast som expert på förskoleverksamheten inom kommunen, en del av kommunen eller i en samkommun. Hennes uppgift är att arbeta med förberedande, planerande och konsulterande uppgifter för förskoleverksamheten för barnen med behov av särskilt stöd i ett område som består av flera dagvårdsenheter. Oftast ansvarar den konsulterande eller ambulerande specialbarnträdgårdsläraren för det särskilda stödet på daghem och inom familjedagvården för barn under skolåldern, barn i förskoleundervisningsåldern och barn som har förlängd läroplikt. Ansvarsområdet varierar från kommun till kommun. Vardagens ansvar för stödet för fostran och inlärning samt handledningen av barn med behov av särskilt stöd ligger alltid hos barngruppens personal, som specialbarnträdgårdsläraren ger råd och handleder. Den ambulerande/ konsulterande specialbarnträdgårdsläraren utreder och organiserar stödområdet inom området eller på kommunnivå och ordnar de stödtjänster som det enskilda barnet, barngruppen eller barnen på daghemmet behöver i samarbete med familjerna, personalen och olika specialistinstanser så att de blir en naturlig del av förskoleverksamheten. 7
Specialbarnträdgårdslärarens utbildning Om behörighetsvillkoren för förskoleverksamhetens yrkesutbildade personal stadgas i lagen och förordningen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården (L 272/2005 och F 608/2005). Om behörighetsvillkoren för lärare inom förskoleundervisningen stadgas i förordningen om behörighetskraven för utbildningsväsendets personal (F 986/98). barn under skol- och förskoleåldern sker bl.a. genom auskulteringen och vissa studiekurser. Jyväskylä universitet har dessutom vid institutionen för specialpedagogik från år 1997 som enda universitet i Finland anordnat lärarutbildning på magisternivå inom specialpedagogiken. Behörighetskravet för uppgifter som specialbarnträdgårdslärare är en grundutbildning som förutsätts för barnträdgårdsläraruppgifter samt speciallärarstudier på universitet enligt förordningens förutsättningar. De universitet som genom förordningen getts rätt att anordna specialpedagogikundervisning ända till fördjupade studier får ge speciallärarutbildning. Dessa är universiteten i Jyväskylä, Helsingfors, Joensuu och Åbo samt Åbo Akademi. En person som har speciallärarbehörighet enligt förordningen om behörighetskraven för undervisningsväsendets personal och som har utfört de speciallärarstudier som omnämns i förordningen har behörighet att ge specialundervisning åt förskoleundervisningens elever. För en lärare som ger specialundervisning åt utvecklingsstörda elever som deltar i den grundläggande utbildningen förutsätts en lämplig högskoleutbildning samt speciallärarstudier. En lärare som är behörig att ge specialundervisning inom den grundläggande undervisningen är behörig även för förskoleundervisningens specialundervisning. Studier som ger yrkesmässig beredskap för specialläraryrket kan utföras efter barnträdgårdslärargrundutbildningen och efter en del arbetsår. Studierna (35 sv/60 sp) utförs oftast tillsammans med andra som studerar till speciallärare och av studierna är till största delen gemensamma studiehelheter för alla speciallärarstuderande. Inriktningen på 8
Specialpedagogiken behöver förpliktigande bestämmelser De förväntningar som ställs på förskoleverksamheten och dess specialpedagogik är stora. Branschens yrkesmänniskor förväntas känna igen barnens behov av stöd, kunna förebygga problem som berör barnens utveckling och inlärning, svara på barnens behov av stöd och stöda familjerna i fostran av barnen. Lagstiftningen styr anordnandet av tjänsterna, men är alldeles för slapp i sin nuvarande form. Från statlig reglering och normstyrning har man allt mer övergått till informationsstyrning. Kommunerna besluter rätt självständigt om vilka tjänster de anordnar och stadgarnas slapphet leder till olika tolkningar. Tillgången till och utbudet av specialpedagogiktjänster varierar runt om i landet, vilket gör att barnen hamnar i ojämlik ställning. De specialbarnträdgårdslärartjänster som stadgas i lagen är inte tillräckliga, och specialgrupper finns inte i alla kommuner. Det finns inte tillräckligt många assistenter. Specialbarnträdgårdslärarna spelar en central roll som aktiva utvecklare av specialpedagogiken och som experter inom kommunerna samt som tappra försvarare av barnens rättigheter och specialpedagogiken. Deras expertis borde utnyttjas och deras synpunkter beaktas då man besluter om ärenden som berör barnens förskoleverksamhetstjänster eller ordnandet av särskilt stöd. Genom att förbättra lönesättningen och utveckla arbetsförhållandena kan arbetsgivarna garantera att dessa utbildade yrkesmänniskor stannar kvar i uppgifterna inom förskoleverksamhetens specialpedagogik. 9
Författningar och litteratur: Barnträdgårdslärarförbundet sammanställde år 2007 två publikationer om specialpedagogiken och dess lärare. Denna broschyr har gjorts av förbundets arbetsgrupp för specialpedagogik tillsammans med lektor, PeD Päivi Pihlaja. Till arbetsgruppen hörde forskare, PeM Marita Neitola, ambulerande specialbarnträdgårdslärare Paula Kohtanen, ambulerande specialbarnträdgårdslärare Eija Malinen, daghemsföreståndare Tarja Ojanen samt förbundets kontaktsekreterare Auli Setälä. Översättning: Kajsa Wickström. Bilder: Jella Kujala. Layout: Satu Salmivalli. Lag om barndagvård (36/1973) Lag om ändring av lagen om barndagvård (1255/2006) Barnskyddslagen 13.4.2007/417 Lag om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som arbetar med barn 14.6.2002/504 Lag angående specialomsorger om utvecklingsstörda 23.6.1977/519 Lag om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården 29.4.2005/272 Lag om klientens ställning och rättigheter inom socialvården 22.9.2000/812 Lag om service och stöd på grund av handikapp 3.4.1987/380 Regeringens proposition för riksdagen om lag för ändring av lagen om barndagvård (HE 163/2006) Lagen om grundläggande undervisning (628/1998) Förordningen om grundläggande undervisning 20.11.1998/852 Socialvårdslagen 17.9.1982/710 Förordning om barndagvård 16.3.1973/239 Förordning om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet 14.12.1998/986 10
Statsrådets förordning om riksomfattande mål för utbildningen enligt lagen om grundläggande utbildning och om timfördelning i den grundläggande utbildningen (1435/2001) Statsrådets förordning om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården 29.7.2005/608 Barnträdgårdslärarförbundet 2007. Förskoleverksamhetens speciallärare. En mer omfattande broschyr som utkommer hösten 2007. Utbildningsstyrelsen 2000. Grunderna för förskoleundervisningens läroplan 200. Bestämmelse 64/011/ 2000. Opetusministeriö 2004. Esiopetuksen tila Suomessa. Valtioneuvoston selonteko esiopetusuudistuksen vaikutuksista ja asetettujen tavoitteiden toteuttamisesta. OPM:n julkaisuna 2004:32. Sosiaali- ja terveysministeriö 2001. Pihlaja, P. 2001. Johdanto. Teoksessa: Pihlaja, P. & Kontu, E. Työkaluja päivähoidon erityiskasvatukseen. Sosiaali- ja terveysministeriö 2002. Lasten päivähoidon tilannekatsaus. Tammikuu 2001. Kahiluoto, T. STM 2001:14. Sosiaali- ja terveysministeriö 2006. Lasten päivähoidon tilannekatsaus. Syyskuu 2005. STM selvityksiä 2006:16. Sosiaali- ja terveysministeriö 2007. Sosiaalihuollon ammatillisen henkilöstön kelpoisuusvaatimukset valtio-, kunta- ja yksityissektorilla. STM julkaisuja 2007:18. Sosiaali- ja terveysministeriö 2007. Sosiaalihuollon ammatillisen henkilöstön tehtävärakennesuositus. Sarvimäki, P., Siltaniemi, A,(toim.) STM julkaisuja 2007:14. Stakes 2005. Grunderna för planen för småbarnsfostran. 11
12 BARNTRÄDGÅRDSLÄRARFÖRBUNDET Barnträdgårdslärarförbundet BTLF/Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, växel 020 7489 400 lastentarha@lastentarha.fi, www.lastentarha.fi