MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SAMRÅDSVERSION Ny översiktsplan för Nora kommun SAMRÅDSHANDLING ÖVERSIKTSPLAN SWECO ENVIRONMENT Örebro Vatten & Miljö Martyna Mikusinska Albin Månsson Version 2016-06-08 UPPDRAGSNUMMER 1554159

Miljökonsekvensbeskrivning till ny översiktsplan Nora Kommun. Version 2016-06-08. BESTÄLLARE UPPDRAG KONSULT TEXT & REDIGERING GRANSKARE Bergslagens miljö- och byggförvaltning (BMB). 1554159000 Sweco Environment Örebro Vatten & Miljö Albin Månsson, Martyna Mikusinska, Ylva Magnusson. Jennie Brundin

MKB Nora Översiktsplan / SWECO ENVIRONMENT SAMMANFATTNING KONSEKVENSER AV PLANFÖRSLAGET Förväntade positiva Möjlighet till positiva Ingen skillnad Risk för negativa Förväntade negativa Denna miljökonsekvensbeskrivning till ny översiktsplan i Nora kommun redovisar och utreder de miljökonsekvenser som ett genomförande av översiktsplanen kan antas medföra. KOMMUNIKATIONER Utvecklingsstrategin bygger på att investera i närheten till befintlig infrastruktur inom kommunikationer. Kommunen har vidare ambitioner att verka för en framtida pendlartrafik på järnväg från Nora stad. Planförslaget kan därför innebära ett ökat kollektivt resande. Detta bedöms innebära möjliga positiva konsekvenser för kommunikationer som helhet. NATUR- OCH VATTENMILJÖER Planförslaget bedöms på ett övergripande plan innebära förhöjda ambitioner och möjliga positiva konsekvenser för värden kopplade till natur- och vattenmiljöer. För biologisk mångfald i jordbrukslandskapet bedöms dock planförslaget innebära negativa konsekvenser som följd av strategin att samhällsutvecklingen ska centreras till i Nora stads närhet. KULTURMILJÖ OCH LANDSKAPSBILD Sammantaget bedöms planförslaget medföra möjliga positiva konsekvenser avseende kulturmiljön i Nora kommun, genom att kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer får förbättrat skydd i och med tillkomsten av en kommunal kulturmiljöplan. Avseende påverkan på landskapsbilden, samt riksintressen kopplat till det småbrutna odlingslandskapet kan planförslaget medföra risk för negativa konsekvenser ifall utvecklingen i de mer lantliga delarna av kommunen begränsas. MILJÖSKYDD, HÄLSA OCH SÄKERHET Den sammanfattande bedömningen vad avser människors hälsa, miljö och säkerhet är att förslaget till ny översiktsplan medför positiva konsekvenser. Bedömningen grundar sig på att planförslaget, i motsats till nollalternativet, baseras på ett aktuellt kunskapsläge om framtidens utmaningar i samhället. MARKANVÄNDNING Markanvändningen i planförslaget bedöms innebära både positiva konsekvenser och risk för negativa konsekvenser. De ramar som planförslaget föreslår för bygglov utanför utvecklingsområdet är sannolikt en faktor som kan begränsa möjligheten för nya bosättare på landsbygden. Detta bedöms innebära en risk för negativa konsekvenser på markanvändning, då den generella utvecklingen med minskad jordbruksmark kan påskyndas.

SWECO ENVIRONMENT / MKB Nora Översiktsplan SOCIALA KONSEKVENSER Sammantaget bedöms planförslaget medföra risk för negativa sociala konsekvenser i Nora kommun genom att planförslaget i huvudsak saknar visioner för hur den fysiska planeringen ska utformas för att främja integration. Möjliga positiva konsekvenser för sociala aspekter kan uppstå som följd av planförslagets ambitioner med mötesplatser och stärkt kollektivtrafik inom utvecklingsområdet. KLIMATPÅVERKAN Planförslaget bedöms innebära förutsättningar för en minskad klimatpåverkan från kommunen genom ställningstaganden om förbättrad kollektivtrafik och satsningar på gång- och cykelbanor. Genom att samhällsutvecklingen enligt planförslaget i huvudsak ska ske i närheten till Nora stad, minskar man transportarbetet mellan bostäder, arbetsplatser och offentlig service. Strategin innebär även en större möjlighet för kommunen att erhålla ett tillräckligt stort befolkningsunderlag för en återstartad tågtrafik mellan Nora och Örebro. En nyckelfaktor för att klimatpåverkan ska minska blir att lyckas få invånare att ändra sina befintliga resemönster, där mer än 70% idag använder egen bil för arbetspendling. Sammanfattningsvis innebär planförslaget att möjliga positiva konsekvenser uppstår vad avser kommunens klimatpåverkan.

MKB Nora Översiktsplan / SWECO ENVIRONMENT 1. INLEDNING 7 1.1 En ny översiktsplan 7 1.2 Miljökonsekvensbeskrivning till översiktsplan 8 1.2.1 Bakgrund och syfte 8 1.2.2 Samråd 8 1.3 Kort beskrivning av Nora kommun 8 2. AVGRÄNSNING 10 2.1 Geografisk avgränsning 10 2.2 Saklig avgränsning 10 2.3 Tidsmässig avgränsning 10 3. ALTERNATIV, METOD OCH BEDÖMNINGSGRUNDER 11 3.1 Alternativ 11 3.1.1 Nollalternativet 11 3.1.2 Planförslaget 11 3.2 Metod och bedömningsgrunder 12 4. MILJÖKONSEKVENSER 13 4.1 Kommunikationer 13 4.1.1 Bedömningsgrunder 13 4.1.2 Förutsättningar 14 4.1.3 Konsekvenser vid nollalternativet 15 4.1.4 Konsekvenser vid planförslaget 15 4.1.5 Åtgärdsförslag 16 4.2 Markanvändning 17 4.2.1 Bedömningsgrunder 17 4.2.2 Förutsättningar 17 4.2.3 Konsekvenser vid nollalternativet 18 4.2.4 Konsekvenser vid planförslaget 19 4.2.5 Åtgärdsförslag 19 4.3 Natur- och vattenmiljöer 20 4.3.1 Bedömningsgrunder 20 4.3.2 Förutsättningar 21 4.3.3 Konsekvenser vid nollalternativet 22 4.3.4 Konsekvenser vid planförslaget 23 4.3.5 Åtgärdsförslag 25 4.4 Kulturmiljö och landskapsbild 26 4.4.1 Bedömningsgrunder 26 4.4.2 Förutsättningar 26 4.4.3 Konsekvenser vid nollalternativet 27 4.4.4 Konsekvenser vid planförslaget 28 4.4.5 Åtgärdsförslag 29

SWECO ENVIRONMENT / MKB Nora Översiktsplan 4.5 Miljöskydd, hälsa och säkerhet 30 4.5.1 Bedömningsgrunder 30 4.5.2 Förutsättningar 30 4.5.3 Konsekvenser vid nollalternativet 31 4.5.4 Konsekvenser vid planförslaget 32 4.5.5 Åtgärdsförslag 33 4.6 Sociala konsekvenser 34 4.6.1 Bedömningsgrunder 34 4.6.2 Förutsättningar 35 4.6.3 Konsekvenser vid nollalternativet 36 4.6.4 Konsekvenser vid planförslaget 36 4.6.5 Åtgärdsförslag 37 4.7 Klimatpåverkan 38 4.7.1 Bedömningsgrunder 38 4.7.2 Förutsättningar 39 4.7.3 Konsekvenser vid nollalternativet 39 4.7.4 Konsekvenser vid planförslaget 40 4.7.5 Åtgärdsförslag 41 5. PLANFÖRSLAGET OCH MILJÖKVALITETSMÅLEN 42 6. UPPFÖLJNING 44

MKB Nora Översiktsplan / SWECO ENVIRONMENT 1. INLEDNING 1.1 En ny översiktsplan Den nuvarande översiktsplanen för Nora kommun antogs år 1999. Översiktsplanen anger inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön i kommunen. Översiktsplanen från 1999 gäller tillsammans med äldre områdesplaner och så kallade fördjupade översiktsplaner (FÖP) som pekar ut målsättningar och inriktningar mer detaljerat över specifika områden. Äldre områdesplaner - som inte har någon formell rättsverkan - finns bland annat för Fåsjön och Gyttorp. I Nora stadskärna gäller formellt bindande områdesbestämmelser, antagna år 2010. En översiktsplan ska vara aktuell och spegla dagens utmaningar, viljeriktningar och målsättningar med samhällsplaneringen. Arbetet med att ta fram en ny översiktsplan för Nora kommun påbörjades under år 2015. Inför framtagandet av den nya översiktsplanen genomfördes bland annat en enkätundersökning där man bjöd in kommuninvånarna att berätta vilka utvecklingsområden som man ville att kommunen skulle prioritera. Synpunkter har därefter behandlats av olika arbetsgrupper inom kommunen som tagit fram förslag på nya inriktningar och målsättningar med kommunens nya översiktsplan. Förslaget till ny översiktsplan tar hänsyn till den förväntade och önskvärda utvecklingen av Nora kommun fram till år 2030. Den nya översiktsplanen har tagits fram utifrån kommunens vision och övergripande mål, som kommunfullmäktige beslutade år 2012. KOMMUNENS VISION Nora - möjligheternas kommun där historia och framtid skapas. ÖVERGRIPANDE MÅL Nora har en socialt, kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling. Nora är ett attraktivt kultur- och turistmål under hela året. Nora kommun har god livskvalité för alla som bor eller verkar här. Nora är en kommun med ett näringsliv och en arbetsmarknad som utvecklas. Nora kommun är en attraktiv arbetsgivare. NORA STADSKÄRNA Fördjupad översiktsplan från 2010. NATURVÅRDSPROGRAM, RISK OCH SÅRBARHETSANALYS, KLIMATPROGRAM......andra planer och styrdokument som berör kommunens verksamhet. Nationella, regionala och kommunala styrdokument, handlingsplaner och miljömål. NORASJÖN Fördjupad översiktsplan från 2011. NOLLALTERNATIVET PLANFÖRSLAGET STENSNÄSOMRÅDET Fördjupad översiktsplan från 2002. NORA STADSKÄRNA Fördjupad översiktsplan, 1988. ÖVERSIKTSPLAN 1999 Gällande översiktsplan. NY ÖVERSIKTSPLAN 2016 Samrådshandling. 7

SWECO ENVIRONMENT / MKB Nora Översiktsplan 1.2 Miljökonsekvensbeskrivning till översiktsplan 1.2.1 BAKGRUND OCH SYFTE Enligt 6 kap. miljöbalken ska planer eller program miljöbedömas om dess genomförande har en betydande miljöpåverkan. Vidare finns det bestämt i Förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905) vilka planer som alltid kan anses medföra en betydande miljöpåverkan eller inte, och översiktsplaner är just en sådan plan. Det innebär att för varje ny översiktsplan behövs en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Syftet med denna MKB till förslaget för ny översiktsplan i Noras kommun är att redovisa och utreda de miljökonsekvenser som ett genomförande av översiktsplanen kan antas medföra. Miljökonsekvensbeskrivningen ska även ange hur planen påverkar möjligheten att uppfylla de sexton miljökvalitetsmålen eller om målen motverkas. Detsamma gäller hur planen påverkar folkhälsomålen. I miljökonsekvensbeskrivningen lämnas förslag på åtgärder för att förhindra eller minimera negativa miljöeffekter av föreslagna åtgärder och inriktningar. 1.2.2 SAMRÅD När kommunen har gjort en bedömning av vad man anser bör ingå i miljökonsekvensbeskrivningen samråder man med länsstyrelsen vid ett så kallat avgränsningssamråd. Samråd avseende denna MKB:s avgränsning har genomförts med Länsstyrelsen i Örebro län i mars 2016. 1.3 Kort beskrivning av Nora kommun Nora kommun är belägen i Bergslagen 1, i norra delen av Örebro län. Angränsande kommuner är Örebro, Lindesberg, Hällefors och Karlskoga. Centralorten Nora ligger på östra sidan om Norasjön, cirka 3,5 mil norr om Örebro. Som många andra kommuner i Bergslagen har skogsbruket och bergshanteringen med gruvbrytning varit de historiskt viktigaste näringarna. Skogen och gruvorna gav upphov till stora investeringar i vägar och infrastruktur, och medförde en stor befolkningsökning under 1600- och 1700-talet. Nora, som är en av Sveriges bäst bevarade trästäder, byggdes upp under denna tid fram till 1800-talet. Stora ekonomiska kriser inom järnhanteringen medförde att den nästan upphörde helt vid början av 1900-talet och skogsbrukets effektiviseringar från 1960-talet och framåt medförde samtidigt att arbetskraftsbehovet i skogen minskade. Andra näringar kom att öka i betydelse. År 1858 startades en sprängämnesfabrik i Gyttorp strax utanför Nora. Industriverksamheten finns kvar än idag och är ett av de största privata företagen i kommunen. Vid industriområdena i Nyttorp, Pershyttan och Gyttorp finns tillverkningsindustrier, i övrigt präglas näringslivet av många mindre företag med färre än 10 anställda. Cirka 2 av 10 företag i kommunen är verksamma inom jord- och skogsbruksnäringen. De branscher som växer mest är främst besöksnäringen, privat omsorg och livsmedelstillverkning. Hällefors Karlskoga Ljusnarsberg Lindesberg NORA Örebro [1] Någon vedertagen definition av området Bergslagen finns inte. Den ekonomiska föreningen Tursam som marknadsför Destination Bergslagen är ett kommunalt samarbete mellan Nora, Lindesberg, Hällefors och Ljusnarsbergs kommuner. En vidare definition av Bergslagen omfattar norra och västra delarna av Västmanland och södra Dalarna. Gemensamt för platser inom Bergslagen är den långa historien av gruvbrytning och bergsbruk. 8

MKB Nora Översiktsplan / SWECO ENVIRONMENT 1970 9029 1980 10 200 1994 10 832 2000 10 465 2010 10 447 NORA KOMMUNS INVÅNARANTAL under perioden 1968-2015. Befolkningen var som störst år 1994 med 10 832 invånare. År 2015 hade kommunen 10 502 invånare. Data från SCB, 2015. RESECENTRUM I NORA är noden i kommunens strategi att utvecklas som pendlarort. Ett av kommunens största framtidsmål är att realisera visionen om reguljär pendlartrafik med tåg till Örebro. Turismen har blivit allt viktigare för kommunen, och idag ger besökarna upphov till årssysselsättning för nästan 150 personer i kommunen. Framför allt är det Nora stad med dess rika kulturmiljöer som har blivit känt i övriga landet. Tillsammans med Lindesberg, Hällefors och Ljusnarsbergs kommuner genomförs en medveten satsning på turismen till flera besökspunkter i Bergslagen. Naturupplevelser, mathantverk och kulturmiljöer lyfts fram som viktiga kännetecken för vistelser i Bergslagen. Idag har kommunen strax över 10 500 invånare. Tre fjärdedelar bor i Nora stad eller i kringsamhällena Gyttorp, Ås och Pershyttan. Övriga byar på landsbygden är bland andra Nyhyttan, Järnboås, Striberg och Fogdhyttan. I Nyhyttan har Migrationsverket sedan hösten 2015 startat upp ett asylboende för cirka 100 personer. Andelen invånare med utländsk bakgrund är annars betydligt lägre i Nora kommun än för landet i övrigt, strax över 10%. Sysselsättningsgraden är något högre i Nora kommun vid jämförelse med länet och riket i övrigt. År 2014 var nästan 80% av kommuninvånarna mellan 20-64 år förvärvsarbetande. Arbetslösheten i kommunen är relativt låg för kvinnor (5%) men något högre för män (8%, vilket är mer än genomsnittet för arbetslösheten i landet). Även ungdomsarbetslösheten är något högre i kommunen än vid jämförelse med riket. Befolkningsprognoser som tagits fram pekar på en försiktig ökning av befolkningsmängden i kommunen under kommande 10 åren. Samtidigt förväntas andelen äldre att blir fler; år 2024 beräknas gruppen 65 år och äldre utgöra 29% av befolkningen. Till ytan mäter kommunen knappt 700 km², varav en tiondel är vatten. Fem procent av kommunens landareal är åker- och betesmark. Det är framförallt längs dalgångarna vid Rastälven, Norasjön och Fåsjön som jordbruket bidrar till att bevara ett levande och öppet landskap. 9

SWECO ENVIRONMENT / MKB Nora Översiktsplan 2. AVGRÄNSNING 2.1 Geografisk avgränsning Geografiskt omfattar miljökonsekvensbeskrivningen primärt Nora kommun. Konsekvenserna för väsentliga miljöaspekter beskrivs på en kommunövergripande strategisk nivå. För en del aspekter, vad gäller till exempel vattenmiljöer och transportinfrastruktur, är det geografiska perspektivet större än Nora kommun. För andra miljöaspekter är det mer relevant att beskriva konsekvenserna för särskilda geografiska delområden inom kommunen. 2.2 Saklig avgränsning Enligt miljöbalken ska miljökonsekvensbeskrivningen innehålla en beskrivning av den betydande miljöpåverkan som kan antas uppkomma. Följande miljöaspekter har i samråd med kommunen och länsstyrelsen bedömts vara av vikt att beakta inom ramen för MKB-arbetet: KOMMUNIKATIONER Om förslaget till översiktsplan realiseras, vilka konsekvenser uppstår på dagens trafiksituation och invånarnas resemönster? NATUR- OCH VATTENMILJÖER På vilket sätt påverkar översiktsplanen kommunens natur- och vattenmiljöer? KULTURMILJÖER OCH LANDSKAPSBILD Hur påverkas kulturvärden, historiska platser och invånarnas upplevelser av landskapet? KLIMATPÅVERKAN Innebär förslaget till översiktsplan att kommunens påverkan på klimatet ökar eller minskar? MILJÖSKYDD, HÄLSA OCH SÄKERHET Är översiktsplanen utformad med hänsyn till människors hälsa och miljön? Finns det beredskap för utmanande händelseutvecklingar? Är förslaget till översiktsplan anpassat till ett förändrat klimat? MARKANVÄNDNING Innebär markanspråk och förändring av markanvändningen ett långsiktigt, hållbart nyttjande av naturresurser? SOCIALA KONSEKVENSER Vilka konsekvenser uppstår för olika grupper i samhället som följd av översiktsplanen? 2.3 Tidsmässig avgränsning Översiktsplanen kommer att gälla fram till det att den anses inaktuell och en ny översiktsplan tas fram. Aktualitetsprövning ska utföras varje mandatperiod (vart 4:e år). Tidsperspektivet som beskrivs i framtaget arbetsmaterial är att översiktsplanen sträcker sig fram till år 2030. Detta utgör även miljökonsekvensbeskrivningens tidsmässiga avgränsning. Vissa åtgärders miljöeffekter kan dock sträcka sig längre än till planeringsperiodens slut. I den mån det är möjligt, rimligt och relevant behandlar miljökonsekvensbeskrivningen även dessa effekter. 10

MKB Nora Översiktsplan / SWECO ENVIRONMENT 3. ALTERNATIV, METOD OCH BEDÖMNINGSGRUNDER 3.1 Alternativ NOLLALTERNATIVET i mkb:n är gällande ÖP från 1999, tillsammans med övriga dokument som styr den fysiska planeringen. UTVECKLINGSOMRÅDE Gyttorp 5 km Fåsjön Ås Vikern NORA Utvecklingsstråk UTGÅNGSPUNKT Resecentrum i Nora. Utvecklingsområden Utvecklingsstråk Norasjön 3.1.1 NOLLALTERNATIVET Nollalternativet beskriver kommunens sannolika utveckling om den nya förslaget till översiktsplan inte genomförs. Nollalternativet i denna MKB utgörs av en fortsatt utveckling inom ramen för gällande översiktsplan (Nora kommun, 1999) samt de övriga plandokument som styr den fysiska planeringen i kommunen. De förutsättningar som råder i nuläget blir styrande i konsekvensbedömningen. Alla miljöbedömningarna i kapitel 4 i denna MKB utgår ifrån nu rådande förhållanden i kommunen. Kapitel 5 innehåller en bedömning av planens förutsättningar för att uppfylla relevanta miljökvalitetsmål. 3.1.2 PLANFÖRSLAGET De strategiska långsiktiga intentionerna med kommunens samhällsutveckling är framtagna med planförslagets utvecklingsstrategi. Utvecklings strategin baseras på att samhällsutvecklingen i huvudsak ska koncentreras till de områden där kollektivt resande och teknisk försörjning finns idag, och har potential att växa. Möjligheten till allmän teknisk försörjning (som exempelvis vatten och avlopp), kollektivt resande och bra kommunikationer blir således nyckeln till kommunens tillväxt. I utvecklingsstrategin har tre särskilt viktiga funktioner för den tekniska försörjningen markerats; en ny vattenledning för Vätternvatten och två nya kraftledningar. Kraftledningen till Nora har mycket stor betydelse för den tekniska försörjningen i framtiden. Inom kommunen innebär utvecklingsstrategin att samhällsutvecklingen i huvudsak planeras att ske i ett utvecklings område som avgränsas av en 5 kilometers radie från resecentrum i Nora. Det utpekade utvecklingsområdet ska utvecklas inom den befint liga bebyggelsestrukturen och längs med utpekade utvecklingsstråk. För ny bostadsbebyggelse ger planförslaget tre nya utvecklingsstråk; ett längs Norasjöns östra stränder, ett mellan Nora stad och Ås samt ett i Gyttorp. Utvecklingsstrategin ger således möjligheten till attraktiva, sjönära lägen för nya bostadstomter. Kommunens investeringar i nya gång- och cykelvägar ska prioriteras längs med dessa utvecklingsstråk och generellt inom utvecklingsområdet. Två utvecklingsstråk för nya verksamheter föreslås, ett vid Pershyttans industriområde samt ett mellan Pershyttan och Gyttorp. 11

SWECO ENVIRONMENT / MKB Nora Översiktsplan 3.2 Metod och bedömningsgrunder Konsekvenserna av planförslaget och nollalternativet bedöms och redovisas i text. Under varje miljöaspekt i kapitel 4 redovisas förutsättningar (nuläge), bedömningsgrunder samt konsekvenser av nollalternativ och planförslag. Till grund för bedömningen av miljökonsekvenser används bland annat nationella strategier, vägledningar och analyser, miljömål - såväl nationella som regionala eller lokala, fastställda riktvärden och miljökvalitetsnormer. Med hänsyn till översiktsplanens generella karaktär är de direkta konse k venserna av planen ibland mycket svåra att bedöma, och många olika faktorer kan påverka dem. Därmed görs bedömningarna i denna MKB utifrån om planen medför möjlighet till positiva konsekvenser eller risk för negativa konsekvenser. I de fall då ställningstaganden i planförslaget medför tydligare konsekvenser bedöms de som förväntade positiva eller förväntade negativa. Förslag till åtgärder som kan stärka positiva eller mildra negativa konsekvenser av planförslaget lämnas. KONSEKVENSER AV PLANFÖRSLAGET Förväntade positiva Möjlighet till positiva Ingen skillnad Risk för negativa Förväntade negativa 12

MKB Nora Översiktsplan / SWECO ENVIRONMENT 4. MILJÖKONSEKVENSER I följande kapitel beskrivs konsekvenserna av förslaget till ny översiktsplan. I början av varje avsnitt finns kommunens ställningstagande i ämnet, i de fall kommunen har tagit fram sådana. Under rubriken Bedömningsgrunder redovisas nationella eller allmänt vedertagna mål inom bedömt konsekvens område. Utifrån varje miljöaspekt följer sedan en översiktlig beskrivning och bedömning av de konsekvenser som den nya översiktsplanen medför. I slutet av varje avsnitt finns en samlad bedömning av planförslagets konsekvenser för den aktuella miljöaspekten. MKB:n fokuserar på att beskriva konsekvenserna översiktligt av de kommunövergripande strategierna men redovisar även i relevanta fall konsekvenserna för utpekade utbyggnadsområden. FRÅN FÖRSLAGET TILL NY ÖVERSIKTSPLAN 4.1 Kommunikationer Utvecklingsstrategin är tydlig: Kommunen ska växa och utvecklas inom en radie av 5 kilometer från resecentrum i Nora. Det kollektiva resandet ska därmed främjas, genom ett större underlag av potentiella resenärer vilket leder högre turtäthet. Kommunens vision är att i framtiden få passagerartrafik på Norabanan mellan Nora och Örebro, vilket ytterligare skulle stärka kommunens attraktionskraft som pendlarort. I planförslaget föreslås även en utbyggnad av Hagbyleden mellan Hagby och Nyttorp. Vägen är tänkt att fungera som en ny genomfart vilket skulle förbättra framkomligheten, trafiksäkerhetssituationen och miljön i Nora stad. Kommunen ska verka för att gång- och cykelvägnätet byggs ut och att nya cykelparkeringar anläggs vid strategiska platser. Nya gång- och cykelvägar ska prioriteras inom utvecklingsområdet. En ny GC-väg bör anläggas runt Norasjön. För att få ett samlat grepp om förutsättningarna och den framtida planeringen ska en ny cykelplan tas fram. 4.1.1 BEDÖMNINGSGRUNDER Hållbart resande kan sammanfattas som transporter och resor som är effektiva och bra för såväl ekonomi och samhällsutveckling som hälsa och miljö 2. Mer konkret avses i första hand att ersätta biltrafik med gång-, cykel- och kollektivtrafik, eller att inte behöva resa alls. I andra hand avses en effektivare bilanvändning, i form av exempelvis bilpool eller samåkning, och i viss mån också resor med fossilbränslefria och bränslesnåla fordon räknas som hållbart resande. Nationella miljökvalitetsmål De nationella miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Bara naturlig försurning och Frisk luft är tillämpbara bedömningsgrunder i detta kapitel. [2] Trafikverket, 2016. Samverkansprojektet "Den goda staden" pågick under åren 2005-2010 i samarbete mellan bland andra Boverket, Trafikverket och Sveriges kommuner och landsting. Hemsida: www.trafikverket.se/dengodastaden. Hämtad 2016-03-17. 13

SWECO ENVIRONMENT / MKB Nora Översiktsplan Riksintressen för kommunikationer Riksväg 50 passerar genom kommunen i dess södra del. Riksvägen är ett utpekat riksintresse på grund av dess stora betydelse för såväl person- som godstrafik genom Sverige. RIKSVÄG 50 Regional planering och styrdokument För Örebro region finns en regional översiktlig planering (RÖP) med tre fokusområden. Ett av dessa områden är Regionförstoring och hållbar pendling som beskriver målsättningar och rekommendationer för kommunernas planering. Framförallt följande mål är relevanta för konsekvensbedömningen av planförslaget; (1) Integrera kollektivtrafiken med andra transportslag. Skapa pendlarparkeringar för att integrera kollektivtrafik med biltrafik, (2) Genomför investeringar i Norabanan, (3) underlätta för pendlare som kommer till resecentrum att ta sig till sin målpunkt, samt (4) förtäta i stationsorter i kollektivtrafikens stomnät. I den regionala översiktliga planeringen pekas järnvägen till Nora stad ut som ett prioriterat stråk för kollektivtrafik och utgör en del av stomnätet för tåg. För regionen finns även en regional cykelstrategi som omfattar prioriterings grunder för utbyggnaden av cykelinfrastrukturen längs det regionala statliga vägnätet, för att skapa möjlighet till en ökad cykling i Region Örebro län. RIKSVÄG 50 är ett riksintresse för kommunikationer. Vägen är den huvudsakliga pendlarvägen till Örebro. 4.1.2 FÖRUTSÄTTNINGAR För kommuninvånarna i Nora är bilen det främsta transportmedlet. Det finns knappt 6000 personbilar i trafik, och årligen nyregistreras cirka 350 personbilar i kommunen. Som utpräglad pendlarkommun med stor glesbygd innebär det många transportkilometrar 3. Enligt förslaget till ny översiktsplan pendlar cirka 2050 invånare till arbete och gymnasieskolor främst mot Örebro men även till andra orter. Det innebär att nästan hälften av Noras yrkesarbetande och studerande pendlar ut från Nora. Nyhyttan 30 min LINDESBERG 13 KOMMUNINVÅNARE PÅ VARJE LASTBIL RESTIDER med bil från Nora NORA 25 min 17 KOMMUNINVÅNARE PÅ VARJE TRAKTOR 1,8 KOMMUNINVÅNARE PÅ VARJE PERSONBIL Väg 243 50 min KARLSKOGA 40 min E18 30 min Riksväg 50 ÖREBRO MILJÖFORDON Andel (%) nyregistrerade personbilar som har annat drivmedel än bensin och diesel under åren 2006-2016. Riksväg 50 genomkorsar kommunen i nordsydlig riktning. Länsväg 243 ansluter i väster kommunen med Karlskoga och Hällefors kommuner. Länsväg 244, via riksväg 50 ansluter i öster Lindesberg och Örebro kommuner. Vägnätet utgörs även till stor del av mindre vägar; endast 10 km väg inom kommunen är riksväg, 170 km är länsväg och drygt 1000 km är övriga SVERIGE 7,5 % NORA KOMMUN 2,6 % [3] Nora kommun, 2013. www.nora.se, artikelrubrik "Resecentrum, Nora Station". Hämtad 2016 03 16. 14

MKB Nora Översiktsplan / SWECO ENVIRONMENT NORA RESECENTRUM invigdes år 2013. Foto: Magnus Carlen. mindre vägar 4. De järnvägar som finns i kommunen används endast som veteranjärnvägar med begränsad turisttrafik. Region Örebro län äger Länstrafiken Örebro AB som svarar för busstrafiken i Örebro län. Från Nora finns direktförbindelser med buss till Örebro, Karlskoga, Lindesberg och Hällefors. Busstrafiken mot Örebro och Lindesberg är av stor betydelse för arbets- och studiependling. I Nora kommun är tillgången till bredband god och möjligheten att ansluta via fiber är väl utbyggd i kommunen. Möjligheten att använda mobiltelefon förbättras successivt och inom kort bedöms mobil datatrafik med bra hastighet vara möjligt praktiskt taget var som helst inom kommunen 5. 4.1.3 KONSEKVENSER VID NOLLALTERNATIVET Vid nollalternativet, det vill säga kommunens sannolika utveckling om det nya förslaget till översiktsplan inte genomförs, kommer det inte att genomföras någon särskild satsning på persontrafik på järnväg eller utbyggnation av cykel- och gångbanor. Översiktsplanens målsättning om trafiksäkerhet samt höjd standard på det befintliga vägnätet får anses vara gällande, men kommunens möjligheter att påverka statens investeringar i det befintliga vägnätet får dock anses vara begränsad. Sammanfattad bedömning På grund av att det i nollalternativet saknas ambitioner som stödjer en utveckling av kollektivtrafik och investeringar för gång och cykeltrafik bedöms nollalternativet innebära möjliga negativa konsekvenser för framtidens kommunikationer och resemönster. MEDBORGARDIALOG Vad tycker du är viktigast att ha i närheten av din bostad? Kommunikationer och kollektivtrafik (21%) Bra gång- och cykelvägar (15%) 4.1.4 KONSEKVENSER VID PLANFÖRSLAGET Bra kommunikationer, närhet till kollektivtrafik och bra gång- och cykelvägar utgör 36% av svaren när kommuninvånarna tillfrågades vad som vad viktigast att ha i närheten till sin egen bostad 6. Planförslaget har uppmärksammat invånarnas synpunkter och lyfter nu fram en ambitiös satsning på gång- och cykelvägnätet. För att identifiera var nya cykelvägar samt cykelparkeringar ska finnas, fastställer planförslaget att en cykelplan ska tas fram. Det bedöms medföra positiva konsekvenser för invånarnas möjligheter till hållbara kommunikationer. Om satsningen bidrar till att fler invånare byter ut bil till cykel vid korta resor in och ut från stadskärnan, kan detta ha större effekt på luft- och bullermiljön i Nora stad än vad exempelvis den föreslagna Hagbyleden skulle medföra. Planförslaget följer även ambitionerna i den regionala översiktliga planeringen, framförallt genom ambitioner om återupptagande av persontrafiken på järnväg mellan Nora stad och Örebro. Ett återupptagande av persontrafiken på järnvägen samt att det finns en god tillgång till fiber, är två aspekter som kan skapa förutsättningar för en vidgad arbetsmarknad för de som bor i Nora, vilket bedöms som positivt. Ett ökat antal människor innebär ett ökat transportbehov samtidigt som det kan det skapa underlag för utökad kollektivtrafik. För att få kommuninvånare att nyttja kollektivtrafiken kommer avståndet till bland annat busshållplatser vara av avgörande betydelse. Det bedöms dock som positivt att de föreslagna utvecklingsområdena ligger nära befintlig service, skola och infrastruktur. På detta sätt utnyttjas redan genomförda investeringar [4] SCB, 2015. Statistikdatabasen: Väglängd i km efter region, vägkategori och år. Uppgift från år 2010. [5] Förslag till översiktsplan Nora kommun, samrådshandling. [6] Nora kommun, 2015. Medborgardialog augusti-september 2015. 15

SWECO ENVIRONMENT / MKB Nora Översiktsplan för såväl vägar och kommunikationer som annan infrastruktur och olika verksamheter. Planförslaget saknar dock en diskussion om hur personbilstrafiken i kommunen ska kunna utvecklas mot hållbara drivmedel. Av planförslaget framgår inte hur stora eller små möjligheterna är att färdas med så kallade nollutsläppsfordon (el eller vätgas) inom Nora kommun, eller till arbetsplatser utanför kommunen. Konsekvenserna av detta kan i framtiden bli negativa, då invånare och besökare inte ges tillräckliga förutsättningar att ställa om till hållbara drivmedel. Sammanfattad bedömning Genom planförslagets ambitioner gällande kollektivtrafik och gång- och cykelbanor, som till exempel framtagande av cykelplan, är den sammantagna bedömningen att planförslaget innebär möjliga positiva konsekvenser för kommunikationer som helhet. 4.1.5 ÅTGÄRDSFÖRSLAG I samband med detaljplaneläggning av bebyggelse bör kommunen främja lägen så att en så hög nyttjandegrad av kollektivtrafikens uppnås. Vidare, bör även vid detaljplaneläggning tas hänsyn till avstånd från transportled eller behovet av att sätta in andra åtgärder för att undvika störningar från trafikbuller. UTMANINGAR TILL 2030 De utpekade utvecklingsstråken är enligt planförslaget främst avsett för friliggande enbostadshus, inom en radie av 5 km från resecentrum i Nora. Utvecklingsstrategin bygger på att nya bostäder i utvecklingsstråken kan bindas samman med befintlig RESEMÖNSTER I FRAMTIDEN infrastruktur och att en hög nyttjandegrad av kollektivtrafiken uppnås. De som bygger hus i utvecklingsstråken kommer dock med all sannolikhet att ha minst ett fordon per hushåll. För att lyckas få villaägare att ta bussen istället för bilen måste därför busshållplatser anläggas så tätt som möjligt längs den spridda bebyggelsen, men utan att den kollektiva restiden blir betydligt längre vid jämförelse med egen bilresa. Även turtätheten är en viktig faktor, särskilt vid arbetsdagens början och slut, och hur man möjliggör en smidig logistik för de som har barn i skola och förskola. 16

MKB Nora Översiktsplan / SWECO ENVIRONMENT 4.2 Markanvändning Stora delar av Nora kommun består av vidsträckta skogsmarker med höga natur- och rekreationsvärden. Utvecklingsstrategin med fokus på närheten till Nora stad innebär att befintliga naturområden inte föreslås få annan markanvändning i framtiden. Kommunens intentioner är att de gröna näringarna (jord- och skogsbruk) ska fortsätta att verka över befintliga arealer idag. Samhällsutvecklingen ska koncentreras till Nora stads närområde. Det innebär att nya lägen för bostäder och verksamheter planeras för områden där teknisk försörjning och kommunikationer redan finns eller dit sådana allmänna anläggningar kan utökas. 4.2.1 BEDÖMNINGSGRUNDER Markanvändning handlar om till vad och hur mark används. Geologiska förutsättningar styr till exempel livsbetingelser för växter och djur, och därmed även förutsättningar för jordbruk, skog och fiske. Avstånd och möjligheter till kommunikationer styr i hög grad lämpligheten för ny bebyggelse. Markanvändning handlar därför ofta om avvägning mellan olika intressen och ändamål. De nationella miljökvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap och God bebyggd miljö ger perspektiv på målbilder för en hållbar markanvändning. TOTAL ÅKERAREAL I NORA KOMMUN Från SCB 2016 2770 ha 2000 ha 1980 1995 2010 Järnboåsbygden Rastälven NORA ÅKER OCH BETESMARKER i Nora kommun Marker som berättigar jordbruksstöd Sjöar och vattendrag Utvecklingsområden Utvecklingsstråk Järnboåsbygden 4.2.2 FÖRUTSÄTTNINGAR Landsbygden och jordbruksmarkerna har de senaste 60 åren genomgått en radikal förändring i stora delar av vår regionen, så även i Nora kommun. Sedan 1950-talet har nästan hälften av åkermarken försvunnit från Rastälvens dalgång i Järnboås socken i Nora kommun. I Nora och Vikers socknar, som tillsammans med Järnboås socken idag utgör kommunens yta, minskade antalet kor från 3000 år 1907 till cirka 250 kor år 2010 7. Det minskade betestrycket, de allt färre gårdarna, och de allt större kvarstående brukningsenheterna har inneburit ett stort skifte i markanvändningen. Tidigare åkermarker har i huvudsak övergått till skogsplanteringar. Att plantera skog på tidigare bördig åkermark är ur markanvändningsperspektiv problematiskt, särskilt sett ur ett framtidsscenario där Sverige i framtiden kan komma att stå för en betydligt större andel av matproduktionen i Europa i takt med pågående klimatförändringar. Som motvikt till den generella utvecklingen i kommunen har arealen betesmarker ökat i Nora kommun sedan 1980-talet. Strukturomvandlingar i jordbruket, som till exempel att mjölkproducenter i större grad övergått till köttproduktion, och att allt fler hästgårdar etableras på landsbygden är en förklaring. Ekologiska produktionsmetoder har också haft en mycket stark utveckling i Nora kommun, som idag är landets 4:e kommun med störst andel ekologiskt brukad åkermark i förhållande till total åkermark 8. Det moderna jordbrukets metoder och höga effektivisering är idag en förutsättningar för en lönsam näringsverksamhet. Små åkerarealer som avskärs av diken och andra markslag, till exempel bostäder, innebär ofta ökade kostnader. Därför är det viktigt att planera för ny bebyggelse som tar hänsyn till den aktiva jordbruksnäringen. Samtidigt kan näringen inte bevaras utan att generationsskiften kommer till stånd, det vill säga att [7] Jordbruksverket, 2016. Jordbruksverkets statistikdatabas - Jordbruket i siffror 1866-2007, hämtat 2016-05-27. [8] Jordbruksverket, 2015. Statistiskt meddelande - 20 i topp kommuner med mest ekologisk åkermark 2014. Publicerad juni, 2015. 17

SWECO ENVIRONMENT / MKB Nora Översiktsplan yngre generationer kan och vill ta över befintliga gårdar och verksamheter. Befolkningsmängden på landsbygden har i sammanhanget en viktig roll, då det styr befolkningsunderlaget för en lokal service, skola, omsorg och andra privata verksamheter faktorer som antingen ökar eller minskar attraktionskraften av att bo på landet en bit bort från centralorten. 4.2.3 KONSEKVENSER VID NOLLALTERNATIVET Gällande översiktsplan redovisar markanvändningen med överlappande skikt där bland annat jordbruksmarker presenteras. Översiktsplanen fastställer att det är ett allmänt intresse att jordbruket fortsätter och att landskapet hålls öppet. För landsbygden gäller att kommunen bör underlätta för människor att bo kvar eller att bosätta sig där. Översiktsplanen beskriver att detta ökar förutsättningarna för att områden med ett öppet och levande landskap bevaras samt att ett mer småskaligt och hänsynsfullt skogsbruk utvecklas. I markanvändningskartan redovisas särskilt värdefulla landskapspartier där speciell hänsyn måste tas vid ny bebyggelse. Gällande översiktsplan redovisar Striberg, Järnboås och Nyhyttan som tätorter. I översiktsplanen fastställs kommunens målsättning att dessa orter bör fortsätta fungera som självständiga samhällen med bibehållen service. En positiv inställning till att bygga på landsbygden är ett av målen. Sammanfattad bedömning Konsekvenserna av nollalternativet (gällande översiktsplan) kan innebära möjliga positiva konsekvenser för en fortsatt markanvändning av kommunens jordbruks mark eftersom planen förmedlar tydliga målsättningar om ökad befolkning på landsbygden. Detta förutsätter att hänsyn tas vid detaljplanering av ny bebyggelse så att befintliga jordbruksverksamheter inte begränsas. Hänsyn måste tas till förekomst av lukt, buller och annan omgivningspåverkan som till exempel djurbesättningar medför. Den positiva befolkningsutveckling som ägt rum i bland annat Järnboåsbygden, och att allt fler hästgårdar anläggs i kommunen, bedöms vara en process som utvecklats i linje med målsättningar i gällande översiktsplan. Nyhyttan Järnboås MARK- OCH VATTENANVÄNDNING i översiktsplan 1999 Stora obetydligt påverkade områden Särskilt viktiga landskapspartier Jordbruk Tätort MARK- OCH VATTENANVÄNDNING i planförslaget 2016 Landsbygd Verksamheter Bostäder Grönområden i tätort Utvecklingsområden Striberg Gyttorp Nora Natur Stadsbygd Pershyttan Försvarets skjutfält Försvarets skjutfält 18

MKB Nora Översiktsplan / SWECO ENVIRONMENT 4.2.4 KONSEKVENSER VID PLANFÖRSLAGET Förslaget till ny översiktsplan koncentrerar samhällsutvecklingen inom kommunen till ett utvecklingsområde där 75% av befolkningen bor, vilket ger en förstärkning av underlaget för kollektivtrafik, service och verksamheter kring Nora stad. För nya bostadsområden tas i huvudsak skogsmark i anspråk. Förtätning och expandering av befintliga industri- och verksamhetsområden kan ske utan större konflikt med annan markanvändning. Sammanfattat innebär utvecklingsstrategin att positiva konsekvenser ur ett markanvändningsperspektiv uppnås. Samtidigt saknar planförslaget en beskrivning av kopplingen mellan bevarandet av jordbruksnäringen och möjligheten att bosätta sig på landsbygden. Planförslaget beskriver att bostäder på landsbygden bör även kunna tillkomma utanför utvecklingsområdet, men då i anslutning till befintlig bebyggelse, kommunikationer och teknisk försörjning. Vad detta får för konsekvenser vad avser möjligheten att få bygglov på landsbygden kan bara översiktligt bedömas, men sannolikt innebär planförslaget att framtida lovgivning kommer att vara mer restriktiv utanför utvecklingsområdet. Koncentrationen av ny bebyggelse inom utvecklingsområdet kan därför medföra att befolkningsunderlaget på landsbygden utanför utvecklingsområdet riskerar att minska. I kombination med den demografiska utvecklingen av en allt äldre befolkning kan detta påskynda en utveckling med minskad lokal service, omsorg, handel och andra verksamheter däribland jordbruksföretag. Sambandet mellan möjligheten och attraktionskraften att bo på landet hänger på så sätt samman med den långsiktiga utvecklingen av jordbruksnäringen på landsbygden. Det faktum att detta samband inte uppmärksammas i förslaget till ny översiktsplan bedöms innebära negativa konsekvenser ur ett markanvändningsperspektiv. Sammanfattad bedömning Markanvändningen i planförslaget bedöms innebära både positiva konsekvenser och risk för negativa konsekvenser. De ramar som planförslaget föreslår för bygglov utanför utvecklingsområdet att endast tillåta nya bostäder i anslutning till befintlig bebyggelse, kommunikationer och teknisk försörjning är sannolikt en faktor som kan begränsa möjligheten för nya bosättare på landsbygden. Detta bedöms innebära en risk för negativa konsekvenser på markanvändning, då den generella utvecklingen med minskad jordbruksmark kan påskyndas. 4.2.5 ÅTGÄRDSFÖRSLAG I planförslaget redovisas skogsmarker som natur och ingen uppdelning av områdena presenteras, utifrån värden kopplade till naturvård och friluftsliv. Naturbegreppet i plankartan omfattar således både brukad skogsmark (med få naturvärden) och skyddade miljöer (reservat och riksintressen för natur och friluftsliv). För att tydliggöra var dessa värdefulla områden finns kan det vara lämpligt att redovisa dessa i markanvändningskartan på förenklat sätt. UTMANINGAR TILL 2030 Kommunen står inför en stor utmaning i att samla resurser och investeringar för ett framtida, klimatsmart och hållbart Nora där miljövänliga transporter är en viktig utgångspunkt samtidigt som man bevarar och främjar utveckling på landsbygden. 19

SWECO ENVIRONMENT / MKB Nora Översiktsplan 4.3 Natur- och vattenmiljöer Kommunens naturmiljöer ska uppmärksammas, lyftas fram och göras mer kända bland invånare och besökare. Värdefulla naturmiljöer ska bevaras och utvecklas. Information om och tillgängligheten till värdefulla naturmiljöer ska öka. Kommunen ska verka för att sammanhängande grönstråk mellan olika naturområden bevaras och vid behov skapas. Ekosystemtjänster ska säkras vid all planläggning, lovgivning och tillståndsprövning. Planförslaget innebär att området Lövnäsmossen-Stensjön föreslås utpekas som ett större opåverkat område 9. Området omfattar två värdefulla myrkomplex samt naturreservatet Stensjön. Exploatering som kan påverka den orörda karaktären ska inte få tillkomma inom området. För att säkra det aktiva jordbrukets fortlevnad ska kommunen verka för en god tillgång till jordbruksmark. Utanför utpekade områden ska ny bebyggelse undvikas på åkermark, som i så stor utsträckning som möjligt ska hållas öppen. Planförslagets utvecklingsstrategi innebär att spridd bebyggelse med enskilda avlopp begränsas - den huvudsakliga tillväxten av bostäder ska ske inom utvecklingsstråk med tillhörande expandering av befintlig infrastruktur för vatten och avlopp. Planförslaget beskriver att kommunalt verksamhetsområde för avloppsvatten även kan bli aktuellt utanför utpekade områden för ny bebyggelse. Förslaget innebär att dagvatten ska omhändertas lokalt, och vid behov renas före utsläpp. Riktlinjer för kommunens framtida dagvattenhantering ska tas fram i en dagvattenstrategi. 4.3.1 BEDÖMNINGSGRUNDER De nationella miljökvalitetsmålen Ett rikt växt- och djurliv, Levande skogar, Myllrande våtmarker, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag samt Grundvatten av god kvalité. Det finns flera lagstiftade skyddsformer för naturområden i Sverige, och dessa regleras i 7 kapitlet i miljöbalken. Ett område kan exempelvis klassificeras som nationalpark, naturreservat, kulturreservat, naturminne, riksintresse, djur- och växtskyddsområde, miljöskyddsområde eller strandskyddsområde. Strandskyddet omfattar marken i strandområden samt 100 meter från strandkanten kring alla sjöar och större vattendrag i Sverige. Syftet med strandskyddet är att göra dessa områden tillgängliga för allmänheten, samt att bevara goda livsvillkor för växter och djur. Vidare finns även Natura 2000, som instiftades av EU och syftar till att bevara utrotningshotade arter och känsliga landskapstyper, som bedöms vara särskilt värdefulla ur ett europeiskt perspektiv. FN:s konvention om biologisk mångfald (CBD) undertecknades vid konferensen om miljö och utveckling i Rio år 1992. Inom ramen för konventionen har sedan protokoll och strategiska mål antagits, senast den så kallade Nagoyaplanen för att rädda den biologiska mångfalden och därigenom säkra fungerande ekosystem. Ett av målen är att år 2020 ska minst 17% av alla land- och sötvattenområden vara bevarande genom rättvist förvaltade, NAGOYAPLANEN med mål för biologisk mångfald under perioden 2011-2020. [9] I 3 kap. miljöbalken finns bestämmelser om hushållning med mark- och vattenområden. Bestämmelserna är avvägningsregler och anger vilka intressen som har särskild betydelse för samhällsutvecklingen. I 3 kap. 2 föreskrivs att stora mark- och vattenområden som är obetydligt påverkade av exploatering ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada områdenas karaktär. Det finns dock inga generella kriterier för bedömning om ett område är "stort" eller "opåverkat". 20

2015.90+10+A+96+4+A+98+2+A+ MKB Nora Översiktsplan / SWECO ENVIRONMENT ekologiskt representativa och väl förbundna system av reservat. För det flesta naturtyper i Sverige, undantaget kalfjället, är det långt kvar till detta mål. NATURVÅRDSPROGRAM uppdaterad kortversion från år 2014. GRÖNPLAN FÖR NORA med omnejd, samrådsversion maj 2016. SVERIGE 10,1 % ÖREBRO LÄN 4,3 % NORA KOMMUN 2,1 % SKYDDAD NATUR Andel (%) av total areal i skyddade områden; nationalparker, naturreservat, natur vårdsområden och biotopskyddsområden. Natura 2000-område ingår ej, men de har oftast även annan överlappande skyddsform. Från SCB, Naturvårdsprogram för Nora kommun Ett naturvårdsprogram togs fram och antogs för perioden 2010-2015. Programmet klarlägger kommunens ansvar i naturvårdsarbetet och fastställer lokala miljömål och åtgärder. Fokus läggs på skötsel av den tätortsnära naturmarken som ska anpassas för att gynna biologisk mångfald, rekreation och social verksamhet. En uppdaterad kortversion redovisades år 2014. Grönplan Nora med omnejd - på remiss Utifrån Naturvårdsprogrammet har kommunen utarbetat en Grönplan som täcker Nora tätort, Gyttorp, Ås och Pershyttan. Syftet med planen är att ge en helhetsbild av Noras grönstruktur och öka kunskapen om värdet av natur- och rekreationsmiljöer för en hållbar och god livsmiljö. Planen innehåller både en inventering av befintliga gröna miljöer och rekommendationer samt idéer för utveckling och vägledning vid skötsel. Med Grönplan vill kommunen att frågor som rör natur och friluftsliv fångas upp i ett tidigt skede i kommunens planprocesser. Grönplan Nora med omnejd är sedan maj 2016 ute på remiss. Ett fastställande av planen sker parallellt med förslaget till ny översiktsplan. Medborgardialog I medborgardialogen under hösten år 2015 gav kommun invånarna uttryck för att framförallt bättre information och mer skötsel, bland annat att satsa på markerade stigar och leder i kommunens parker och naturområden skulle göra att fler invånare och besökare nyttjade dessa områden. 4.3.2 FÖRUTSÄTTNINGAR Inom kommunen finns 20 naturreservat, 53 skogliga biotopskyddsområden och 14 Natura 2000-områden. Dessa områden har ett lagstadgat skydd enligt miljöbalken, vilket säkerställer bevarandet av områdena i framtiden. Totalt omfattar dessa områden cirka 2,1 procent av den totala kommunarealen. Det är mindre än hälften av genomsnittet för Örebro län, och endast två (av 12) kommuner i länet har en mindre andel av kommunarealen i skyddade områden 10. Vad gäller den produktiva skogsmarken har dock kommunen ett något högre andel i formellt skydd jämfört med länet. År 2015 var cirka 2,6% av den geografiska kommunens produktiva skogsmark formellt skyddad mot skogsbruk, jämfört med 2,3% för Örebro län. Annan skyddsvärd mark i kommun är till exempel utpekad som riksintresse för naturvården, skog som ingår i naturvårdsavtal mellan Skogsstyrelsen och skogsägare. Det finns även flera frivilliga avsättningar av skogsmark. För de områdena saknas dock ett lagstadgat skydd och en ändrad markanvändning kan inte uteslutas i framtiden. Stora mark- och vattenområden som är obetydligt påverkade av exploateringar eller andra ingrepp ska enligt miljöbalken skyddas. Länsstyrelsen gjorde år 2006 en bedömning att det finns ett flertal stora opåverkade områden i Nora kommun med en yta av större än 30 km². Den tätortsnära naturen kring Nora stad utgörs av Stadsskogen, Alntorps ö, Fibbetorpsskogen, Hagbyskogen, Digerberget, kulturreservatet Pershyt- [10] SCB, 2015. Statistikdatabasen: Skyddad natur efter kommun, år och skyddsform. Uppgifter från perioden 1998-2014. 21

SWECO ENVIRONMENT / MKB Nora Översiktsplan tan och Ås-Skofthyttans historiska landskap 11. Strandpromenaderna i Nora och Gyttorp ger också viktiga natur- och rekreationsupplevelser. Kommuninvånarna ger i SCB:s medborgarundersökningar ett högt betyg för tillgången till parker, grönområden och natur 12. En stor del av kommunens värdefulla naturmiljöer återfinns på landsbygden och är ett resultat av ett aktivt jordbruk. Som tidigare beskrivet har en omvälvande förändring av landsbygden ägt rum sedan mitten av förra seklet. Den forna strukturen med många gårdar och äldre brukningsmetoder gav upphov till flera gränszoner mellan olika markslag. Det är just dessa övergångar mellan betesmarker, slåtterängar, åker- och skogsmark som bär upp den höga biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet. B C A Riksintressen för naturvård Sju riksintressen ligger inom eller i precis anslutning till kommungränsen. De större riksintresseområdena är Järleån (A i figur), Lundsfjärden (B) och Älvhyttan (C). Järleån ligger inom planförslagets utvecklingsområde och har flera långa forssträckor med omkringliggande lövskog som hyser ett rikt djurliv. Övre delen av områden närmast ån är skyddat som naturreservat och Natura 2000-område. 4.3.3 KONSEKVENSER VID NOLLALTERNATIVET I gällande översiktsplan från år 1999 är kommunen tydlig och i vissa fall konkret med målen för naturvården; (1) samhällsutvecklingen ska anpassas så att en biologisk mångfald bevaras i regionen, (2) speciellt värdefulla och representativa biotoper ska skyddas och vårdas, (3) minst 5% av den produktiva skogsmarksarealen i kommunen bör senast år 2020 vara undantagen från skogsbruk, (4) kommunen ska slå vakt om värdefull natur och vid planläggning och lovprövning verka för att speciellt värdefulla naturområden inte förstörs, samt (5) kommunen ska verka för ett bevarande av närströvområden i anslutning till tätorterna. Nora kommun gav Bergslagens miljö- och byggförvaltning i uppdrag att ta fram ett naturvårdsprogram år 2004. Den senaste programtiden sträckte sig mellan år 2010-2015. Programmet redogör för vilka principer som ska gälla vid kommunens naturvårdsarbete samt listar en rad åtgärder som planeras. Vid uppföljning år 2014 kunde det dock konstateras att många åtgärder kvarstår att genomföra inom området naturskydd. Sedan översiktsplanen antogs år 1999 har till exempel kommunen på eget initiativ beslutat om endast två naturreservat - en möjlighet som varit tillgänglig sedan miljöbalkens ikraftträdande samma år. Den sammantagna analysen av nollalternativet är att de målsättningar som översiktsplanen fastställer blir konkreta åtgärder i naturvårdsprogrammet. Principer för planering och prövning som återfinns i programmet är tydliga och uppföljningsbara och kan ge positiva konsekvenser för naturmiljövärden i kommunen. Samtidigt bedöms möjligheten för Nora kommun att nå de uppsatta målen i gällande översiktsplan i vissa fall som små. Vid antagandet av översiktsplanen år 1999 var 0,25% av den produktiva skogsmarken formellt skyddad. Att minst 5% av den produktiva skogsmarken är skyddad vid år 2020 bedöms som osannolikt, då det tog 16 år att komma halvvägs. Även om fri- RIKSINTRESSEN FÖR NATURVÅRDEN inom Nora kommun. Järleån (A) ligger inom utvecklingsområdet. 16 år 5 år 2015 2020 0,25 % 2,6 % 5 % [11] Under sommaren 2016 kommer den tätortsnära naturen omkring Nora stad att inventeras enligt NVI-standarden SS199000. Särskilt fokus kommer att läggas på att finna lämpliga skogsområden för vitryggig hackspett i det kommunala markinnehavet. [12] SCB, 2014. Medborgarundersökning - hösten 2014. PRODUKTIV SKOGSMARK. Andel produktiv skogsmark i Nora kommun som är formellt skyddad år 1999 och 2015, samt mål om andel år 2020 i gällande översiktsplan. 22

A+6+16+9+5+15+6+11+20 z+69+28 MKB Nora Översiktsplan / SWECO ENVIRONMENT MEDBORGARDIALOG 2015 Vad behövs för att du ska använda våra naturområden och parker mer än idag? Information Mer skötsel 12+ Belysning Sittplatser SCB:S MEDBORGARUNDERSÖKNING Hur ser du på tillgången till parker, grönområden och natur? Skala 1-10. Högt betyg 8-10 Information Belysning Markerade stigar Grillplatser Sittplatser Utegym Spontanaktiviteter Mer skötsel Annat Låga betyg 1-4 3+ Mellanbetyg 5-7 villiga avsättningar av skogsmark har gjorts de senaste 20 åren, så kommer målet om andelen formellt, skyddad skogsmark sannolikt inte att uppnås. Vidare återfinns en betydande del av kommunens höga naturvärden i det öppna, brukade jordbrukslandskapet. För landsbygden fastställer översiktsplanen att kommunen bör underlätta för människor att bo kvar eller för andra invånare att bosätta sig. Översiktsplanen beskriver att detta ökar förutsättningarna för att bevara områden med ett öppet och levande landskap och mer småskaligt och hänsynsfullt skogsbruk. Konsekvenserna för naturmiljön i jordbrukslandskapet bedöms som positiva av detta ställningstagande. Sammanfattad bedömning Den sammanfattande bedömningen av nollalternativet är att gällande översiktsplan ger en möjlighet till positiva konsekvenser för värden kopplade till natur- och vattenmiljöer och för naturvärden kopplade till jordbruks marker på landsbygden. En stor utmaning föreligger för att nå målen om andelen skyddad skogsmark. 4.3.4 KONSEKVENSER VID PLANFÖRSLAGET Planförslaget bedöms översiktligt inne bära liknande ambitionsnivåer som gällande översiktsplan vad gäller bevarande och utveckling av värden kopplade till natur- och vatten miljöer. Planförslaget redogör tydligt för vilka skyddsvärden som de utpekade nybyggnadsområdena för bostäder måste ta hänsyn till. Bland annat omfattas områden i länsstyrelsens naturvårdsprogram (1984), strandskyddsområden, skogliga värdetrakter och värdefulla vattenområden för kultur, natur och fiske. Det bedöms som att planförslaget på ett övergripande plan ger tyngd åt dessa och andra skyddsvärden som vägledning för framtida detaljplaneläggning, vilket ger positiva konsekvenser för natur- och vattenmiljöer. Flera nya begrepp som inte nämns i nuvarande översiktsplan har tillkommit, bland annat ekosystemtjänster. Planförslaget fastställer att ekosystemtjänster, såsom rening av dagvatten, frisk luft och utjämning av lokalklimat ska säkras vid planläggning, lovgivning och tillståndsprövning. På vilket sätt kommunen avser säkerställa detta framgår dock inte av förslaget till ny översiktsplan. Här bör planförslaget kompletteras med en vägledning och mer konkreta riktlinjer för framtida planläggning. En "säkring" av ekosystemtjänster kan till exempel påverka minsta tillåtna grönyta i nya detaljplaner, krav på bevarande av befintliga träd i ett område som är föremål för exploatering eller riktlinjer för lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) i samband med att nya hårdgjorda ytor skapas i ett byggprojekt. Avsaknaden av konkreta arbetssätt för att säkerställa ekosystemtjänster vid kommunens planläggning och myndighetsutövning bedöms medföra stora svårigheter att nå upp till planförslagets målbild. Förslaget till ny översiktsplan visar inte på vilket sätt översiktsplaneringen tar hänsyn, eller bidrar, till kommunens fastställda naturvårdsprogram (antagen av kommunfullmäktige år 2010). I naturvårdsprogrammet finns flera målsättningar som direkt omfattar fysisk planering. Programmet lyfter bland annat fram att ett strukturerat och samordnat arbete med den tätortsnära naturen behöver fastställas i en grönstrukturplan. Parallellt med översiktsplanearbetet har nu en Grönplan som täcker Nora tätort, Gyttorp, Ås och Pershyttan tagits fram. Planförslaget bör lyfta fram att grönplanen blir ett styrande dokument vid eventuell detaljplaneläggning av de utpekade utvecklingsstråken. 23

SWECO ENVIRONMENT / MKB Nora Översiktsplan Förslaget till ny översiktsplan förtydligar hur riksintressen för naturvården ska skyddas. Bebyggelse inom områdena ska undvikas, och inga åtgärder ska få vidtas inom områdena som kan påverka naturvärdena negativt. Vid planläggning, lovgivning och tillståndsprövning i närheten av riksintressena ska naturvärdena värnas. Detsamma gäller riksintressen för det rörliga friluftslivet. Det bedöms innebära positiva konsekvenser för natur- och rekreationsmiljöer som riksintressens avser skydda. Samtidigt kan det konstateras att det inom riksintresseområdena bedrivs ett aktivt skogsbruk, och att kommunen varken genom fysisk planering eller miljötillsyn kan påverka skogsproduktionens utbredning eller skyddsåtgärder i nämnvärd grad. Planförslaget beskriver inte kopplingen att ett fortsatt brukande av åkrar och betesmarker är en grundförutsättning för att naturvärdena i jordbrukslandskapet ska bibehållas. Fysisk planering - vad gäller exempelvis möjligheten till bygglov - kan i det perspektivet underlätta, eller försvåra, för en fortsatt näringsverksamhet inom jordbruket. För att få till stånd generationsskiften i jordbruksföretagen är till exempel närhet till lokal service som skola, omsorg och handel en nyckelfaktor för att öka attraktionskraften. Underlaget för sådan lokal service är samtidigt avhängigt av befolkningsmängden på landsbygden. Möjligheten och attraktionskraften att bo på landet hänger på så sätt samman med den långsiktiga utvecklingen av biologisk mångfald i jordbrukslandskapet. Konsekvenser av att inte uppmärksamma sambandet i översiktsplanen kan medföra en risk för såväl natur- och som kulturvärden i en stor del av kommunen. Sammanfattad bedömning Den sammanfattande bedömningen är att planförslaget ger en möjlighet till positiva konsekvenser för värden kopplade till natur- och vattenmiljöer. För att nå uppsatta målsättningar om satsningar på den tätortsnära naturen, ekosystemtjänster och biologisk mångfald behöver dock översiktsplanen ge en mer tydlig vägledning för detaljplanering. Hänvisningar till befintliga kommunala styrdokument och eventuellt beslut om nya kompletterande program och riktlinjer, bedöms som nödvändigt för att nå målen. Planförslagets utvecklingsstrategi med fokus på samhällsutveckling inom utvecklingsområdet kring Nora stad bedöms ge upphov till negativa konsekvenser för naturvärden i jordbrukslandskapet och det öppna landskapet. Dessa naturvärden är avhängiga av att människor vill leva i och bruka naturen på landsbygden. 24

z+1+15+5+15 MKB Nora Översiktsplan / SWECO ENVIRONMENT MEDBORGARDIALOG 2015 Vad tycker du är viktigast att ha i närheten av din bostad? Natur och grönområden (15%) 12+10+21+13+5+3+ 4.3.5 ÅTGÄRDSFÖRSLAG Nora kommun har möjligheten att öka andelen formellt och lång siktigt skyddad naturmiljö. En satsning på tätortsnära naturreservat till gagn för biologisk mångfald, rekreation och pedagogisk verksamhet särskilt riktad mot barn, ungdomar och utrikes födda, skulle innebära positiva konsekvenser för kommunens utvecklingsstrategi. Grönplan Nora med omnejd bör lyftas fram i planförslaget som ett styrande dokument för markanvändning och fysisk planering. En betydande del av kommunens landsbygd, med höga värden för natur- och kulturmiljöer, ligger utanför planförslagets utvecklingsområde. Kommunen bör tydligare redovisa hur man avser balansera mellan intresset att stärka Nora stad som nod i framtiden (med hållbara transporter som främsta utgångspunkt) och intresset att bevara och stärka naturvärden och biologisk mångfald i mer perifera delar av kommunen. UTMANINGAR TILL 2030 Syftet med en grönstrukturplan är att identifiera och kvalitetssäkra de befintliga gröna strukturerna (korridorer, barriärer, ytor och stråk) samt säkerställa att dagens och framtidens invånare och besökare får tillgång till gröna rekreativa miljöer med stor biologisk mångfald. I detta arbete är identifiering av landskapets identitet viktig för att på ett strategiskt sätt kunna säkerställa och vidareutveckla det som utmärker Nora kommun. PLANERA FÖR GRÖNSTRUKTUR Ett variationsrikt landskap har också stor potential att generera olika typer av ekosystemtjänster, alltså de tjänster som naturen förser oss med såsom pollinering av grödor, luft- och vattenrening, dagvattenhantering, klimatstabilisering, erosionshinder och bullerdämpning. Vid utveckling av bebyggelse på oexploaterade områden försvinner möjligheterna att nyttja naturens och markens resurser på hårdgjorda ytor. 25

SWECO ENVIRONMENT / MKB Nora Översiktsplan 4.4 Kulturmiljö och landskapsbild Kommunens kulturhistoriskt värdefulla miljöer och byggnader ska uppmärksammas, lyftas fram och göras mer kända bland invånare och besökare. Kommunen ska verka för att övergivna kulturhistoriskt värdefulla byggnader ges en ny meningsfull användning anpassad till dess värden. Planförslaget fastställer att en kulturmiljöplan ska tas fram för hela kommunen som identifierar samt värderar kulturhistoriskt värdefulla miljöer och byggnader. Kulturmiljöplanen ska identifiera vilka byggnader och miljöer som saknar formellt skydd. För dessa områden bör detaljplan eller områdesbestämmelser upprättas, samt vid behov skydds- och varsamhetsbestämmelser och rivningsförbud införas. 4.4.1 BEDÖMNINGSGRUNDER I propositionen Kulturarv-Kulturmiljöer och kulturföremål (1998/99:114) föreslår regeringen övergripande mål för arbetet med kulturmiljön. Samarbete mellan olika sektorer i samhället pekas ut som ett viktigt steg för en långsiktigt hållbar förvaltning och utveckling av kultur- och naturmiljön. Målen är (1) ett försvarat och bevarat kulturarv, (2) ett hållbart samhälle med goda och stimulerande miljöer och med kulturmiljöarbetet som en drivande kraft i omställningen, (3) allas förståelse, delaktighet och ansvarstagande för den egna kulturmiljön, samt (4) nationell och internationell solidaritet och respekt för olika gruppers kulturarv. Fornlämningar Kulturminneslagen (KML) omfattar bestämmelser kring fasta fornminnen, byggnads-minnen och kyrkliga kulturminnen. Fasta fornlämningar har allmänt skydd och omfattas av ett skyddsavstånd. Det är förbjudet att ändra, skada, täcka eller ta bort en fornlämning. Tillsynsmyndighet över kulturminnesvården är länsstyrelsen. Samma myndighet beslutar om eventuellt tillstånd till ingrepp i en fornlämning. Riksintressen för kulturmiljövården Områden som pekats ut som riksintresse för kulturmiljövården ska skyddas mot alla ingrepp som påtagligt kan skada dess värden. Riksintresseområden för kulturmiljövård kan variera mycket i storlek och innehåll, allt från små bebyggelsmiljöer till vidsträckta landskapsavsnitt. Enligt förordningen (1998:896) om hushållning med mark och vattenområden är det Riksantikvarieämbetet som bedömer om ett område är av riksintresse enligt 3 kap. miljöbalken. De utpekade riksintressena ska hanteras i kommunens översiktsplanering. 4.4.2 FÖRUTSÄTTNINGAR Nora kommun är rik på kulturhistoriskt värdefulla miljöer av skiftande karaktär och har bland annat erhållit tre Europa Nostra-utmärkelser för god byggnads- och kulturminnesvård. I kommunen finns åtta objekt som klassats som riksintressen för kulturmiljö enligt 3 kap. 6 MB. Objekten omfattar: Centrala Nora som utgör en av Sveriges bäst bevarade trästäder med byggnader huvudsakligen från 1700- och 1800-talen. Riksintresset beskriv som småstadsmiljö som i planläggning och småskalig trästadsbebyggelse uttrycker centralmaktens stadsgrundningspolitik i det ekonomiskt viktiga Bergslagen vid 1600-talets mitt samt den förindustriella stadens bebyggelsestruktur och liv. 26

MKB Nora Översiktsplan / SWECO ENVIRONMENT PERSHYTTANS masugn och rostugn för framställning av tackjärn. Foto Bengt Oberger, från Wikipedia. Bondebyn Järle Yxe med dess gästgiveribyggnad utgörs av odlingslandskap med kulturhistoriskt värdefull bergslags- och bruksbebyggelse. Gamla Viker som utgörs av småbrutet odlingslandskap med äldre, delvis herrgårdsliknande bergsmansgårdar. Järnboås Finnshyttan Lindesby som kännetecknas av Bergslagsmiljö med karakteristisk bebyggelse i småbrutet odlingslandskap. Klacka Lerberg gruvmiljö med sitt järngruvsområde med spår av olika brytningstekniker. Pershyttan som utgörs av ett större område med mycket väl bevarat och unikt hytt- och gruvområde, vars bebyggelse och anläggningar som speglar verksamhet från främst 1700- och 1800-talen. Skrikarhyttan och Västgöthyttan som båda utgörs av bergsmansbyar med kulturhistoriskt värdefulla gårdsmiljöer. Gamla Pershyttans bergsmansby är också förklarat som ett kulturreservat av länsstyrelsen. Motiveringen till att länsstyrelsen bedömt Gamla Pershyttan som särskilt intressant att skydda är bl.a. att området speglar olika faser i det svenska bergsbrukets utveckling och människors livsvillkor i en bergsmansby, från medeltiden till 1960-talet. Vidare finns inom kommunen ett hundratal fornminnen, tio byggnadsminnen, fyra kyrkliga kulturminnen och fyra kulturhistoriskt värdefulla sötvattenmiljöer. LANDSKAPSBILD från väg 786 längs nordöstra delen av Norasjön. Från Google maps. Landskapets karaktär Landskapet runtom Nora stad är varierat med både öppna odlingslandskap och skogar. Omkring Norasjön finns glest utspridd småskalig bebyggelse. I nordvästlig riktning från Nora, mot orten Järnboås och vidare nordost, präglas landskapet av öppna betes- och odlingslandskap (området omfattas delvis av riksintresset Järnboås Finnshyttan Lindesby). Även öster om Nora och i sydvästlig riktning utmed väg 243 förekommer större sammanhängande områden med öppna betes- och odlingsmarker. Sedan början av 1900-talet har den totala markandelen som brukas för bete eller åker stadigt minskat i kommunen och andelen skogsmark har ökat 13. 4.4.3 KONSEKVENSER VID NOLLALTERNATIVET I översiktsplanen från 1999 framhålls att kulturmiljöerna inom Nora kommun i möjligaste mån ska bevaras och vårdas samt att skyddsbestämmelser ska upprättas för de mest värdefulla miljöerna inom kommunen. Kommunen lyfter förutom behovet av vård av de äldre bebyggelsemiljöerna även [13] Jordbruksverket, 2016. Jordbruksverkets statistikdatabas, ägoslagsareal i hektar åren 1981-1999. 27

SWECO ENVIRONMENT / MKB Nora Översiktsplan RASTÄLVEN som rinner genom Järnboåsbygden kännetecknar det öppna kulturlandskapet. Foto Albin Månsson. vikten av att vårda senare tiders tillskott till kulturmiljön, såsom Gyttorps centrum som uppfördes under 1940-60-talen. Även vikten av att vårda det öppna odlingslandskapet i anslutning till byar och gårdar understryks. Översiktsplanen beskriver att kommunen bör underlätta för människor att bo kvar eller för andra invånare att bosätta sig på landsbygden. Detta ökar förutsättningarna för att bevara områden med ett öppet och levande landskap och mer småskaligt och hänsynsfullt skogsbruk. Dessa ställningstaganden bedöms ge ett övergripande skydd av skyddsvärda kulturmiljöer inom kommunen. Områdesbestämmelser rekommenderas att upprättas för områden som har riksintressanta objekt och som inte redan är detaljplanelagda. Upprättandet av nya områdesbestämmelser som efterfrågas i ÖP 1999 bedöms medföra möjliga positiva konsekvenser för bevarandet av kulturmiljön i kommunen. Dock har inga nya områdesbestämmelser tagits fram under de 17 år som planen varit antagen. Det finns en risk för att ÖP från 1999 upplevs som förlegad och att upprättandet av områdesbestämmelser även uteblir i framtiden ifall den översiktsplanen aktualiseras. Sammanfattad bedömning Sammantaget bedöms nollalternativet medföra neutrala konsekvenser med avseende på bevarandet av kulturmiljö inom kommunen. 4.4.4 KONSEKVENSER VID PLANFÖRSLAGET Ställningstaganden i planförslaget gällande bevarande av kulturhistoriskt värdefulla miljöer ger ett övergripande skydd mot påverkan på dessa skyddsvärden. Förutsättningarna för bevarandet av var och ett av kommunens riksintressanta kulturmiljöer beskrivs. En viktig förutsättning för detta som framhålls i planen är att är att kulturmiljön hålls samman samt att byggnader, bymiljöer och hyttruiner med mera får behålla sina ursprungliga karaktärer. Vård och underhåll av dessa ska ske med varsamhet och hänsyn till kulturmiljön samt till de enskilda byggnadernas kulturvärden. Tillkommande bebyggelse enligt planförslaget bedöms därmed inte utgöra något hot mot bevarandet av värdefulla kulturmiljöer inom Nora kommun. Genom att kommunen vill ge övergivna kulturhistoriskt värdefulla byggnader ny meningsfull användning kan värden som skulle ha försvunnit vid nollalternativet bevaras. Stora delar av det öppna jordbruks- och beteslandskapet ligger utanför gränsen för planförslagets utvecklingsområde. Genom att avgränsa den huvudsakliga utvecklingen av kommunen till Noras närområde finns risk för att utvecklingen i övriga delar av kommunen avstannar. Aspekter som möj- 28

MKB Nora Översiktsplan / SWECO ENVIRONMENT ligheten till bygglov, men även närhet till lokal service som skola, omsorg och handel är nyckelfaktorer för att bibehålla attraktionskraften. Begränsas dessa funktioner finns det risk för att avfolkningen på landsbygden påskyndas som en konsekvens av planförslaget. Riksintresset Järnboås Finnshyttan Lindesby är beroende av att människor bor och verkar i området och kan därmed hotas av en potentiell avfolkning. Planförslaget slår vidare fast att en kulturmiljöplan för kommunen ska tas fram där kulturhistoriskt värdefulla miljöer och byggnader ska identifieras och värderas. I och med framtagandet av planen ska värdefulla områden som i dagsläget saknar skydd identifieras och lämplig skyddsform för dem slås fast. Vid ett eventuellt införande av persontrafik på järnvägsspår som idag används av den kulturminnesmärkta veteranjärnvägen finns en viss risk att veteranjärnvägens användning begränsas. Utveckling av bostadsbebyggelse runt Norasjöns stränder samt Åsbosjöns södra och norra delar kommer att påverka landskapsbilden i dessa områden. Områdenas karaktär kan komma att förändras från glest bebyggda skogs- och naturstråk till områden med en tätare lantlig bebyggelse. Denna förändring kan upplevas som negativ av redan boende i dessa områden. Samtidigt, genom att avgränsa utvecklingen av kommunen till Nora med närområde, finns risk för att områden som idag präglas av öppna landskap på landsbygden i större grad tappar befintligt befolknings underlag för lokal service och privata verksamheter. Sammanfattad bedömning Sammantaget bedöms planförslaget medföra möjliga positiva konsekvenser avseende kulturmiljön i Noras kommun, genom att kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer får förbättrat skydd i och med tillkomsten av en kommunal kulturmiljöplan. Avseende påverkan på landskapsbilden, samt riksintressen kopplat till det småbrutna odlingslandskapet kan planförslaget medföra risk för negativa konsekvenser ifall utvecklingen i de mer lantliga delarna av kommunen begränsas. Vidare kommer landskapsbilden vid de sjönära stråken där bebyggelse planeras förändras vilket kan upplevas som negativt av befintliga boende. 4.4.5 ÅTGÄRDSFÖRSLAG För att undvika konflikter och fånga upp synpunkter om lokala upplevelsevärden i landskapet kan dialog föras med befintliga boende i planeringen av tillkommande sjönära bebyggelse. Hänsyn bör tas till veteranjärnvägens kulturvärde och fortsatta bruk vid planering av införandet av persontrafik mellan Nora och Ervalla. En betydande del av kommunens landsbygd, med höga värden för natur- och kulturmiljöer, ligger utanför planförslagets utvecklingsområde. Kommunen bör tydligare redovisa hur man avser balansera mellan intresset att stärka Nora stad som nod i framtiden (med hållbara transporter som främsta utgångspunkt) och intresset att bevara och stärka kulturmiljövärden och en levande landsbygd i mer perifera delar av kommunen. 29

SWECO ENVIRONMENT / MKB Nora Översiktsplan 4.5 Miljöskydd, hälsa och säkerhet Risken för markföroreningar ska beaktas tidigt vid exploatering. Planförslaget innebär att miljötekniska markundersökningar alltid ska genomföras om områden med kända föroreningar ska bebyggas. Planförslaget lägger fram utvecklingsstråk i sjönära lägen. I första hand ska dock ny bebyggelse undvika områden med risk för höga vattenstånd. För ny bebyggelse inom riskområden för höga vattenstånd ska lägsta nivå på färdigt golv ligga minst 0,8 meter över beräknat högsta flöde och dokumenterat flöde vid vårfloden 1977. En utveckling enligt planförslaget bedöms inte påverka förutsättningarna för att följa miljökvalitetsnormer för luft. Utvecklingsstrategin tar även hänsyn till miljökvalitets normer för vatten, då ny bebyggelse främst tillkommer inom områden som är, eller kommer att vara, anslutna till kommunens verksamhetsområde för vatten och avlopp. Vidare ska kommunen verka för att enskilda avloppsanläggningar med brister förbättras så att dagens reningskrav uppfylls. Dagvatten ska omhändertas lokalt och vid behov renas innan det når recipient. 4.5.1 BEDÖMNINGSGRUNDER Buller och vibrationer omfattas bland annat av det nationella miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö, Förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader samt Boverkets allmänna råd (2008:01) Buller i planeringen. För förorenade områden är det nationella miljökvalitetsmålet En giftfri miljö tillämpbart som bedömningsgrund. Även rapporterna Förorenade områden och fysisk planering, utgiven av Naturvårdsverket och Boverket, (Rapport 5608, 2006) samt Förorenade områden i den fysiska planeringen - en vägledning, framtagen av Länsstyrelsen Östergötland 2013. De nationella miljökvalitetsmålen God bebyggd miljö och Säker strålmiljö tar upp aspekten markradon. Det finns även riktvärden för radon i inomhusluft, fastställda i samråd mellan Boverket, Livsmedelsverket, Socialstyrelsen) och Arbetsmiljöverket. Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten berör också radon. Vad avser luftkvalitet är det tillämpbara miljökvalitetsmålet Frisk luft. För luftkvalitet finns även miljökvalitetsnormer enligt Luftkvalitetsförordning (2010:477). RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS för Nora kommun, reviderad 2013. Risker och sårbarhet Varje kommun är skyldig att göra en risk- och sårbarhetsanalys. Analysen ska ligga till grund för hur kommunen ska hantera extraordinära händelser. I arbetet ingår att identifiera de risker som kommunen kan behöva hantera, samt stödja den fysiska planeringen. Nora kommuns risk- och sårbarhetsanalys är reviderad år 2013. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) publicerade år 2011 ut en vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser 14. 4.5.2 FÖRUTSÄTTNINGAR Nora kommun har en lång historia av industriverksamheter kopplade till gruv- och skogsnäringen. De verksamheter som präglat bygden är bland annat sprängämnesfabriken i Gyttorp och fabriker som levererade sågblad till nationella och internationella sågverksindustrier. En lång epok av industriverksamheter, inte minst gruvbrytningen, har gett upphov till flera [14] MSB, 2011. Vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser. Publikationsnummer MSB245, april 2011. POTENTIELLT FÖRORENADE OMRÅDEN 1 2 3 4 E Mycket stor risk Stor risk Måttlig risk Liten risk Ej riskklassade 30