Ny översiktsplan för Nora kommun

Transkript

1 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Ny översiktsplan för Nora kommun UTSTÄLLNINGSHANDLING SAMRÅDSHANDLING ÖVERSIKTSPLAN SWECO ENVIRONMENT Örebro Vatten & Miljö Martyna Mikusinska Albin Månsson UPPDRAGSNUMMER

2 Miljökonsekvensbeskrivning till ny översiktsplan Nora Kommun BESTÄLLARE UPPDRAG KONSULT TEXT & REDIGERING GRANSKARE Bergslagens miljö- och byggförvaltning (BMB) Sweco Environment Örebro Vatten & Miljö Albin Månsson, Martyna Mikusinska, Ylva Magnusson. Jennie Brundin P:\1533\ _MKB_ÖP_Nora\000\19 Original\MKB Nora Översiktsplan Utställningshandling

3 Ny översiktsplan för Nora kommun Miljökonsekvensbeskrivning SAMMANFATTNING 4 INLEDNING 6 En ny översiktsplan 6 Miljökonsekvensbeskrivning till översiktsplan 7 Beskrivning av Nora kommun 7 AVGRÄNSNINGAR 9 Geografisk avgränsning 9 Tidsmässig avgränsning 9 ALTERNATIV, METOD OCH BEDÖMNINGSGRUNDER 10 Alternativ 10 Metod och bedömningsgrunder 10 MILJÖKONSEKVENSER 12 Kommunikationer 12 Markanvändning 16 Natur- och vattenmiljöer 21 Kulturmiljö och landskapsbild 27 Miljöskydd, hälsa och säkerhet 31 Sociala konsekvenser 36 Klimatpåverkan 40 PLANFÖRSLAGET OCH MILJÖKVALITETSMÅLEN 44 Uppföljning 46

4 SAMMANFATTNING Denna miljökonsekvensbeskrivning till ny översiktsplan i Nora kommun redovisar och utreder de miljökonsekvenser som ett genomförande av översiktsplanen kan antas medföra. Översiktsplanen kan för olika miljöaspekter innebära både positiva och negativa konsekvenser. KONSEKVENSER AV PLANFÖRSLAGET Förväntade positiva Möjlighet till positiva Ingen skillnad Risk för negativa Förväntade negativa SOCIALA KONSEKVENSER Planförslaget bedöms innebära både möjliga positiva konsekvenser och risk för negativa konsekvenser. Det finns en risk för negativa sociala konsekvenser i Nora kommun genom att planförslaget i huvudsak saknar visioner för hur den fysiska planeringen ska utformas för att främja integration. MARKANVÄNDNING Markanvändningen i planförslaget bedöms innebära både positiva konsekvenser och risk för negativa konsekvenser. En betydande del av planlagda bostadsområden vid Norasjön och Åsbosjön gör anspråk på jordbruksmark. Om planförslaget skulle innebära en fullständig markomvandling till bostäder inom utpekade områden, bedöms det innebära risk för negativa konsekvenser utifrån ett markanvändnings perspektiv. Framtida detaljplanering måste därför varsamt begränsa anspråket på jordbruks mark så att en mer sammanvägd bedömning kan göras mellan olika markanvändnings intressen. FÖRVÄNTADE NEGATIVA KONSEKVENSER RISK FÖR NEGATIVA KONSEKVENSER NATUR- OCH VATTENMILJÖER Planförslaget bedöms innebära både möjliga positiva konsekvenser och risk för negativa konsekvenser. För biologisk mångfald i jordbrukslandskapet bedöms planförslaget innebära risk för negativa konsekvenser som följd av att betydande delar av jordbruksmarken kring Norasjön kan tas i anspråk för bostäder. 4

5 KLIMATPÅVERKAN Planförslaget bedöms innebära förutsättningar för en minskad klimatpåverkan från kommunen genom ställningstaganden om förbättrad kollektivtrafik och satsningar på gång- och cykelbanor. Genom att samhällsutvecklingen enligt planförslaget i huvudsak ska ske i närheten till Nora stad, minskar man transportarbetet mellan bostäder, arbetsplatser och offentlig service. Strategin innebär även en större möjlighet för kommunen att erhålla ett tillräckligt stort befolkningsunderlag för en återstartad tågtrafik mellan Nora och Örebro. En nyckelfaktor för att klimatpåverkan ska minska blir att lyckas få invånare att ändra sina befintliga resemönster, där mer än 70% idag använder egen bil för arbetspendling. Sammanfattningsvis innebär planförslaget att möjliga positiva konsekvenser uppstår vad avser kommunens klimatpåverkan. INGEN SKILLNAD KOMMUNIKATIONER MÖJLIGHET TILL POSITIVA KONSEKVENSER Utvecklingsstrategin bygger på att investera i närheten till befintlig infrastruktur inom kommunikationer. Kommunen har vidare ambitioner att verka för en framtida pendlartrafik på järnväg från Nora stad. Planförslaget kan därför innebära ett ökat kollektivt resande. Detta bedöms innebära möjliga positiva konsekvenser för kommunikationer som helhet. KULTURMILJÖ OCH LANDSKAPSBILD Sammantaget bedöms planförslaget medföra möjliga positiva konsekvenser avseende kulturmiljön i Nora kommun, genom att kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer får förbättrat skydd i och med tillkomsten av en kommunal kulturmiljöplan. MILJÖSKYDD, HÄLSA OCH SÄKERHET Den sammanfattande bedömningen vad avser människors hälsa, miljö och säkerhet är att förslaget till ny översiktsplan medför positiva konsekvenser. Bedömningen grundar sig på att planförslaget, i motsats till nollalternativet, baseras på ett aktuellt kunskapsläge om framtidens utmaningar i samhället. MARKANVÄNDNING FÖRVÄNTADE POSITIVA KONSEKVENSER De positiva konsekvenserna för aspekten markanvändning uppstår av utvecklingsstrategin att bygga på befintlig infrastruktur, och därmed minska behovet av att ta mark i anspråk för vägar, vatten- och avloppsanläggningar, omsorg och annan service. Det är även generellt positivt att planförslaget nu innebär utvecklingsområden i mer perifera delar av kommunen och därmed beaktat sambandet mellan möjligheten att få bygglov på landsbygden och jordbruksnäringens framtida attraktionskraft. NATUR- OCH VATTENMILJÖER Planförslaget bedöms på ett övergripande plan innebära förhöjda ambitioner och möjliga positiva konsekvenser för värden kopplade till natur- och vattenmiljöer. SOCIALA KONSEKVENSER Möjliga positiva konsekvenser för sociala aspekter kan uppstå som följd av planförslagets ambitioner med mötesplatser och stärkt kollektivtrafik inom utvecklingsområdena. 5

6 INLEDNING En ny översiktsplan Den nuvarande översiktsplanen för Nora kommun antogs år Översiktsplanen anger inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön i kommunen. Översiktsplanen från 1999 gäller tillsammans med äldre områdesplaner och så kallade fördjupade översiktsplaner (FÖP) som pekar ut målsättningar och inriktningar mer detaljerat över specifika områden. Äldre områdesplaner - som inte har någon formell rättsverkan - finns bland annat för Fåsjön och Gyttorp. I Nora stadskärna gäller formellt bindande områdesbestämmelser, antagna år En översiktsplan ska vara aktuell och spegla dagens utmaningar, viljeriktningar och målsättningar med samhällsplaneringen. Arbetet med att ta fram en ny översiktsplan för Nora kommun påbörjades under år Inför framtagandet av den nya översiktsplanen genomfördes bland annat en enkätundersökning där man bjöd in kommuninvånarna att berätta vilka utvecklingsområden som man ville att kommunen skulle prioritera. Synpunkter har därefter behandlats av olika arbetsgrupper inom kommunen som tagit fram förslag på nya inriktningar och målsättningar med kommunens nya översiktsplan. Förslaget till ny översiktsplan tar hänsyn till den förväntade och önskvärda utvecklingen av Nora kommun fram till år Den nya översiktsplanen har tagits fram utifrån kommunens vision och övergripande mål, som kommunfullmäktige beslutade år ÖVERGRIPANDE MÅL Nora har en socialt, kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling. Nora är ett attraktivt kultur- och turistmål under hela året. Nora kommun har god livskvalité för alla som bor eller verkar här. Nora är en kommun med ett näringsliv och en arbetsmarknad som utvecklas. Nora kommun är en attraktiv arbetsgivare. NORA STADSKÄRNA Fördjupad översiktsplan från NATURVÅRDSPROGRAM, RISK OCH SÅRBARHETSANALYS, KLIMATPROGRAM......andra planer och styrdokument som berör kommunens verksamhet. Nationella, regionala och kommunala styrdokument, handlingsplaner och miljömål. NORASJÖN Fördjupad översiktsplan från NOLLALTERNATIVET PLANFÖRSLAGET STENSNÄSOMRÅDET Fördjupad översiktsplan från NORA STADSKÄRNA Fördjupad översiktsplan, ÖVERSIKTSPLAN 1999 Gällande översiktsplan. NY ÖVERSIKTSPLAN 2016 Utställningshandling 6

7 Miljökonsekvensbeskrivning till översiktsplan BAKGRUND OCH SYFTE Enligt 6 kap. miljöbalken ska planer eller program miljöbedömas om dess genomförande har en betydande miljöpåverkan. Vidare finns det bestämt i Förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905) vilka planer som alltid kan anses medföra en betydande miljöpåverkan eller inte, och översiktsplaner är just en sådan plan. Det innebär att för varje ny översiktsplan behövs en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Syftet med denna MKB till förslaget för ny översiktsplan i Noras kommun är att redovisa och utreda de miljökonsekvenser som ett genomförande av översiktsplanen kan antas medföra. Miljökonsekvensbeskrivningen ska även ange hur planen påverkar möjligheten att uppfylla de sexton miljökvalitetsmålen eller om målen motverkas. Detsamma gäller hur planen påverkar folkhälsomålen. I miljökonsekvensbeskrivningen lämnas förslag på åtgärder för att förhindra eller minimera negativa miljöeffekter av föreslagna åtgärder och inriktningar. SAMRÅD När kommunen har gjort en bedömning av vad man anser bör ingå i miljökonsekvensbeskrivningen samråder man med länsstyrelsen vid ett så kallat avgränsningssamråd. Samråd avseende denna MKB:s avgränsning har genomförts med Länsstyrelsen i Örebro län i mars Beskrivning av Nora kommun Hällefors Karlskoga Ljusnarsberg Lindesberg NORA Örebro Nora kommun är belägen i Bergslagen 1, i norra delen av Örebro län. Angränsande kommuner är Örebro, Lindesberg, Hällefors och Karlskoga. Centralorten Nora ligger på östra sidan om Norasjön, cirka 3,5 mil norr om Örebro. Som många andra kommuner i Bergslagen har skogsbruket och bergshanteringen med gruvbrytning varit de historiskt viktigaste näringarna. Skogen och gruvorna gav upphov till stora investeringar i vägar och infrastruktur, och medförde en stor befolkningsökning under och 1700-talet. Nora, som är en av Sveriges bäst bevarade trästäder, byggdes upp under denna tid fram till 1800-talet. Stora ekonomiska kriser inom järnhanteringen medförde att den nästan upphörde helt vid början av 1900-talet och skogsbrukets effektiviseringar från 1960-talet och framåt medförde samtidigt att arbetskraftsbehovet i skogen minskade. Andra näringar kom att öka i betydelse. År 1858 startades en sprängämnesfabrik i Gyttorp strax utanför Nora. Industriverksamheten finns kvar än idag och är ett av de största privata företagen i kommunen. Vid industriområdena i Nyttorp, Pershyttan och Gyttorp finns tillverkningsindustrier, i övrigt präglas näringslivet av många mindre före- [1] Någon vedertagen definition av området Bergslagen finns inte. Den ekonomiska föreningen Tursam som marknadsför Destination Bergslagen är ett kommunalt samarbete mellan Nora, Lindesberg, Hällefors och Ljusnarsbergs kommuner. En vidare definition av Bergslagen omfattar norra och västra delarna av Västmanland och södra Dalarna. Gemensamt för platser inom Bergslagen är den långa historien av gruvbrytning och bergsbruk. 7

8 tag med färre än 10 anställda. Cirka 2 av 10 företag i kommunen är verksamma inom jord- och skogsbruksnäringen. De branscher som växer mest är främst besöksnäringen, privat omsorg och livsmedelstillverkning. Turismen har blivit allt viktigare för kommunen, och idag ger besökarna upphov till årssysselsättning för nästan 150 personer i kommunen. Framför allt är det Nora stad med dess rika kulturmiljöer som har blivit känt i övriga landet. Tillsammans med Lindesberg, Hällefors och Ljusnarsbergs kommuner genomförs en medveten satsning på turismen till flera besökspunkter i Bergslagen. Naturupplevelser, mathantverk och kulturmiljöer lyfts fram som viktiga kännetecken för vistelser i Bergslagen. NORA KOMMUNS INVÅNARANTAL under perioden Befolkningen var som störst år 1994 med invånare. År 2015 hade kommunen invånare. Data från SCB, Idag har kommunen strax över invånare. Tre fjärdedelar bor i Nora stad eller i kringsamhällena Gyttorp, Ås och Pershyttan. Övriga byar på landsbygden är bland andra Nyhyttan, Järnboås, Striberg och Fogdhyttan. I Nyhyttan har Migrationsverket sedan hösten 2015 startat upp ett asylboende för cirka 100 personer. Andelen invånare med utländsk bakgrund är annars betydligt lägre i Nora kommun än för landet i övrigt, strax över 10%. Sysselsättningsgraden är något högre i Nora kommun vid jämförelse med länet och riket i övrigt. År 2014 var nästan 80% av kommuninvånarna mellan år förvärvsarbetande. Arbetslösheten i kommunen är relativt låg för kvinnor (5%) men något högre för män (8%, vilket är mer än genomsnittet för arbetslösheten i landet). Även ungdomsarbetslösheten är något högre i kommunen än vid jämförelse med riket. Befolkningsprognoser som tagits fram pekar på en försiktig ökning av befolkningsmängden i kommunen under kommande 10 åren. Samtidigt förväntas andelen äldre att blir fler; år 2024 beräknas gruppen 65 år och äldre utgöra 29% av befolkningen. Till ytan mäter kommunen knappt 700 km², varav en tiondel är vatten. Fem procent av kommunens landareal är åker- och betesmark. Det är framförallt längs dalgångarna vid Rastälven, Norasjön och Fåsjön som jordbruket bidrar till att bevara ett levande och öppet landskap. RESECENTRUM I NORA är noden i kommunens strategi att utvecklas som pendlarort. Ett av kommunens största framtidsmål är att realisera visionen om reguljär pendlartrafik med tåg till Örebro. 8

9 AVGRÄNSNINGAR Geografisk avgränsning Geografiskt omfattar miljökonsekvensbeskrivningen primärt Nora kommun. Konsekvenserna för väsentliga miljöaspekter beskrivs på en kommunövergripande strategisk nivå. För en del aspekter, vad gäller till exempel vattenmiljöer och transportinfrastruktur, är det geografiska perspektivet större än Nora kommun. För andra miljöaspekter är det mer relevant att beskriva konsekvenserna för särskilda geografiska delområden inom kommunen. Saklig avgränsning Enligt miljöbalken ska miljökonsekvensbeskrivningen innehålla en beskrivning av den betydande miljöpåverkan som kan antas uppkomma. Följande miljöaspekter har i samråd med kommunen och länsstyrelsen bedömts vara av vikt att beakta inom ramen för MKB-arbetet: KOMMUNIKATIONER Om förslaget till översiktsplan realiseras, vilka konsekvenser uppstår på dagens trafiksituation och invånarnas resemönster? NATUR- OCH VATTENMILJÖER På vilket sätt påverkar översiktsplanen kommunens natur- och vattenmiljöer? KULTURMILJÖER OCH LANDSKAPSBILD Hur påverkas kulturvärden, historiska platser och invånarnas upplevelser av landskapet? KLIMATPÅVERKAN Innebär förslaget till översiktsplan att kommunens påverkan på klimatet ökar eller minskar? MILJÖSKYDD, HÄLSA OCH SÄKERHET Är översiktsplanen utformad med hänsyn till människors hälsa och miljön? Finns det beredskap för utmanande händelseutvecklingar? Är förslaget till översiktsplan anpassat till ett förändrat klimat? MARKANVÄNDNING Innebär markanspråk och förändring av markanvändningen ett långsiktigt, hållbart nyttjande av naturresurser? SOCIALA KONSEKVENSER Vilka konsekvenser uppstår för olika grupper i samhället som följd av översiktsplanen? Tidsmässig avgränsning Översiktsplanen kommer att gälla fram till det att den anses inaktuell och en ny översiktsplan tas fram. Aktualitetsprövning ska utföras varje mandatperiod (vart 4:e år). Tidsperspektivet som beskrivs i framtaget arbetsmaterial är att översiktsplanen sträcker sig fram till år Detta utgör även miljökonsekvensbeskrivningens tidsmässiga avgränsning. Vissa åtgärders miljöeffekter kan dock sträcka sig längre än till planeringsperiodens slut. I den mån det är möjligt, rimligt och relevant behandlar miljökonsekvensbeskrivningen även dessa effekter. 9

10 ALTERNATIV, METOD OCH BEDÖMNINGSGRUNDER Alternativ NOLLALTERNATIVET Nollalternativet beskriver kommunens sannolika utveckling om den nya förslaget till översiktsplan inte genomförs. Nollalternativet i denna MKB utgörs av en fortsatt utveckling inom ramen för gällande översiktsplan (Nora kommun, 1999) samt de övriga plandokument som styr den fysiska planeringen i kommunen. De förutsättningar som råder i nuläget blir styrande i konsekvensbedömningen. Alla miljöbedömningarna i kapitel 4 i denna MKB utgår ifrån nu rådande förhållanden i kommunen. Kapitel 5 innehåller en bedömning av planens förutsättningar för att uppfylla relevanta miljökvalitetsmål. NOLLALTERNATIVET i mkb:n är gällande ÖP från 1999, tillsammans med övriga dokument som styr den fysiska planeringen. PLANFÖRSLAGET De strategiska långsiktiga intentionerna med kommunens samhällsutveckling är framtagna med planförslagets utvecklingsstrategi. Utvecklings strategin baseras på att samhällsutvecklingen i huvudsak ska koncentreras till de områden där kollektivt resande och teknisk försörjning finns idag, och har potential att växa. Möjligheten till allmän teknisk försörjning som exempelvis vatten och avlopp, kollektivt resande och bra kommunikationer blir således nyckeln till kommunens tillväxt. I utvecklingsstrategin har tre särskilt viktiga funktioner för den tekniska försörjningen markerats; nya vattenledningar för Vätternvatten och från Rya vattenverk i Lindesberg samt en nya kraftledning. Kraftledningen till Nora uttrycks ha mycket stor betydelse för den tekniska försörjningen i framtiden. Inom kommunen innebär utvecklingsstrategin att samhällsutvecklingen i huvudsak planeras att ske i tre utvecklings områden, varav tyngdpunkten ligger inom utvecklingsområdet kring centralorten Nora. De utpekade utvecklingsområdena ska utvecklas inom den befint liga bebyggelsestrukturen och längs med utpekade utvecklingsstråk. För ny bostadsbebyggelse ger planförslaget 7 nya utvecklingsstråk; ett längs Norasjöns östra stränder, ett mellan Nora stad och Ås, mellan Pershyttan och Gyttorp, mellan Gyttorp och Viker samt mellan Nora stad och Järnboås. Utvecklingsstrategin ger således möjligheten till attraktiva, sjönära lägen för nya bostadstomter. Kommunens investeringar i nya gång- och cykelvägar ska prioriteras längs med dessa utvecklingsstråk och generellt inom utvecklingsområdena. Ett utvecklingsstråk för nya verksamheter föreslås söder om länsväg 244 vid Pershyttans industriområde. Metod och bedömningsgrunder Konsekvenserna av planförslaget och nollalternativet bedöms och redovisas i text. Under varje miljöaspekt i kapitel 4 redovisas förutsättningar (nuläge), bedömningsgrunder samt konsekvenser av nollalternativ och planförslag. Till grund för bedömningen av miljökonsekvenser används bland annat KONSEKVENSER AV PLANFÖRSLAGET Förväntade positiva Möjlighet till positiva Ingen skillnad Risk för negativa Förväntade negativa 10

11 nationella strategier, vägledningar och analyser, miljömål - såväl nationella som regionala eller lokala, fastställda riktvärden och miljökvalitetsnormer. Med hänsyn till översiktsplanens generella karaktär är de direkta konse k venserna av planen ibland mycket svåra att bedöma, och många olika faktorer kan påverka dem. Därmed görs bedömningarna i denna MKB utifrån om planen medför möjlighet till positiva konsekvenser eller risk för negativa konsekvenser. I de fall då ställningstaganden i planförslaget medför tydligare konsekvenser bedöms de som förväntade positiva eller förväntade negativa. Förslag till åtgärder som kan stärka positiva eller mildra negativa konsekvenser av planförslaget lämnas. LÄNSVÄG 767 Mot riksväg 63 mellan Kopparberg och Hällefors Järnboås ÖVERSIKTSPLAN FÖR NORA Utvecklingsstrategin beskriver utvecklingsområden och utvecklingsstråk där framtida bebyggelsen och infrastruktur i huvudsak ska tillkomma. Utvecklingsområden Utvecklingsstråk LÄNSVÄG 244 Mot Grythyttan och Hällefors Fåsjön LÄNSVÄG 769 Mot Storå Ås NORA Norasjön DRICKSVATTEN från Rya vattenverk Vikern Gyttorp Pershyttan RIKSVÄG 50 Mot Lindesberg Viker JÄRNVÄG MED PERSONTRAFIK VÄTTERNVATTEN LÄNSVÄG 243 Mot Karlskoga och E18 KRAFTLEDNING RIKSVÄG 50 Mot Örebro 11

12 MILJÖKONSEKVENSER I följande kapitel beskrivs konsekvenserna av förslaget till ny översiktsplan. I början av varje avsnitt finns kommunens ställningstagande i ämnet, i de fall kommunen har tagit fram sådana. Under rubriken Bedömningsgrunder redovisas nationella eller allmänt vedertagna mål inom bedömt konsekvens område. Utifrån varje miljöaspekt följer sedan en översiktlig beskrivning och bedömning av de konsekvenser som den nya översiktsplanen medför. I slutet av varje avsnitt finns en samlad bedömning av planförslagets konsekvenser för den aktuella miljöaspekten. MKB:n fokuserar på att beskriva konsekvenserna översiktligt av de kommunövergripande strategierna men redovisar även i relevanta fall konsekvenserna för utpekade utbyggnadsområden. Kommunikationer Enligt utvecklingsstrategin ska kommunen främst växa och utvecklas inom områden som har goda transportsamband med resecentrum i Nora. Inom utvecklingsområdet för Nora bedöms avstånden vara sådana att gång- och cykeltrafik till resecentrum i stor utsträckning kan vara ett konkurrenskraftigt alternativ till biltrafik. Det kollektiva resandet ska därmed främjas, genom ett större underlag av potentiella resenärer vilket leder högre turtäthet. Kommunens vision är att i framtiden få passagerartrafik på Norabanan mellan Nora och Örebro, vilket ytterligare skulle stärka kommunens attraktionskraft som pendlarort. I planförslaget föreslås även en utbyggnad av Hagbyleden mellan Hagby och Nyttorp. Vägen är tänkt att fungera som en ny genomfart vilket skulle förbättra framkomligheten, trafiksäkerhetssituationen och miljön i Nora stad. Vidare ska kommunen verka för att riksväg 50 på sträckan mellan Axbergshammar och Lilla Mon byggs om till en s.k. 2+1-väg, samt att länsvägarna 243, 244, 764, 767 och 769 förbättras eller bibehålls genom underhåll. Kommunen ska verka för att gång- och cykelvägnätet byggs ut och att nya cykelparkeringar anläggs vid strategiska platser. Nya gång- och cykelvägar ska prioriteras inom utvecklingsområdena och en ny GCväg bör anläggas runt Norasjön. Vidare ska kommunen verka för att gång- och cykelvägnätet håller hög standard och snöröjs innan övriga vägnätet. För att få ett samlat grepp om förutsättningarna och den framtida planeringen ska en ny cykelplan tas fram. Kommun åtar sig även att verka för en väl fungerande laddinfrastruktur för elfordon inom kommunen och att nya laddstationer eller laddstolpar anläggs vid strategiskt viktiga platser. BEDÖMNINGSGRUNDER Hållbart resande kan sammanfattas som transporter och resor som är effektiva och bra för såväl ekonomi och samhällsutveckling som hälsa och miljö 2. Mer konkret avses i första hand att ersätta biltrafik med gång-, [2] Trafikverket, Samverkansprojektet "Den goda staden" pågick under åren i samarbete mellan bland andra Boverket, Trafikverket och Sveriges kommuner och landsting. Hemsida: Hämtad

13 cykel- och kollektivtrafik, eller att inte behöva resa alls. I andra hand avses en effektivare bilanvändning, i form av exempelvis bilpool eller samåkning, och i viss mån också resor med fossilbränslefria och bränslesnåla fordon räknas som hållbart resande. Nationella miljökvalitetsmål De nationella miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Bara naturlig försurning och Frisk luft är tillämpbara bedömningsgrunder i detta kapitel. Riksintressen för kommunikationer Riksväg 50 passerar genom kommunen i dess södra del. Riksvägen är ett utpekat riksintresse på grund av dess stora betydelse för såväl person- som godstrafik genom Sverige. Regional planering och styrdokument För Örebro region finns en regional översiktlig planering (RÖP) med tre fokusområden. Ett av dessa områden är Regionförstoring och hållbar pendling som beskriver målsättningar och rekommendationer för kommunernas planering. Framförallt följande mål är relevanta för konsekvensbedömningen av planförslaget; (1) Integrera kollektivtrafiken med andra transportslag. Skapa pendlarparkeringar för att integrera kollektivtrafik med biltrafik, (2) Genomför investeringar i Norabanan, (3) underlätta för pendlare som kommer till resecentrum att ta sig till sin målpunkt, samt (4) förtäta i stationsorter i kollektivtrafikens stomnät. I den regionala översiktliga planeringen pekas järnvägen till Nora stad ut som ett prioriterat stråk för kollektivtrafik och utgör en del av stomnätet för tåg. För regionen finns även en regional cykelstrategi som omfattar prioriterings grunder för utbyggnaden av cykelinfrastrukturen längs det regionala statliga vägnätet, för att skapa möjlighet till en ökad cykling i Region Örebro län. 13 KOMMUNINVÅNARE PÅ VARJE LASTBIL FÖRUTSÄTTNINGAR För kommuninvånarna i Nora är bilen det främsta transportmedlet. Det finns knappt 6000 personbilar i trafik, och årligen nyregistreras cirka 350 personbilar i kommunen. Som utpräglad pendlarkommun med stor glesbygd innebär det många transportkilometrar 3. Enligt förslaget till ny översiktsplan pendlar cirka 2050 invånare till arbete och gymnasieskolor främst mot 17 KOMMUNINVÅNARE PÅ VARJE TRAKTOR 1,8 KOMMUNINVÅNARE PÅ VARJE PERSONBIL Nyhyttan 30 min LINDESBERG MILJÖFORDON Andel (%) nyregistrerade personbilar som har annat drivmedel än bensin och diesel under åren RESTIDER med bil från Nora Väg min NORA 25 min SVERIGE 7,5 % KARLSKOGA 40 min 30 min Riksväg 50 NORA KOMMUN 2,6 % E18 ÖREBRO [3] Nora kommun, artikelrubrik "Resecentrum, Nora Station". Hämtad

14 Örebro men även till andra orter. Det innebär att nästan hälften av Noras yrkesarbetande och studerande pendlar ut från Nora. Riksväg 50 genomkorsar kommunen i nordsydlig riktning. Länsväg 243 ansluter i väster kommunen med Karlskoga och Hällefors kommuner. Länsväg 244, via riksväg 50 ansluter i öster Lindesberg och Örebro kommuner. Vägnätet utgörs även till stor del av mindre vägar; endast 10 km väg inom kommunen är riksväg, 170 km är länsväg och drygt 1000 km är övriga mindre vägar 4. De järnvägar som finns i kommunen används endast som veteranjärnvägar med begränsad turisttrafik. Region Örebro län äger Länstrafiken Örebro AB som svarar för busstrafiken i Örebro län. Från Nora finns direktförbindelser med buss till Örebro, Karlskoga, Lindesberg och Hällefors. Busstrafiken mot Örebro och Lindesberg är av stor betydelse för arbets- och studiependling. I Nora kommun är tillgången till bredband god och möjligheten att ansluta via fiber är väl utbyggd i kommunen. Möjligheten att använda mobiltelefon förbättras successivt och inom kort bedöms mobil datatrafik med bra hastighet vara möjligt praktiskt taget var som helst inom kommunen 5. NORA RESECENTRUM invigdes år Foto: Magnus Carlen. KONSEKVENSER VID NOLLALTERNATIVET Vid nollalternativet, det vill säga kommunens sannolika utveckling om det nya förslaget till översiktsplan inte genomförs, kommer det inte att genomföras någon särskild satsning på persontrafik på järnväg eller nybyggnation av cykel- och gångbanor. Översiktsplanens målsättning om trafiksäkerhet samt höjd standard på det befintliga vägnätet får anses vara gällande, men kommunens möjligheter att påverka statens investeringar i det befintliga vägnätet får dock anses vara begränsad. Sammanfattad bedömning På grund av att det i nollalternativet saknas ambitioner som stödjer en utveckling av kollektivtrafik och investeringar för gång och cykeltrafik bedöms nollalternativet innebära möjliga negativa konsekvenser för framtidens kommunikationer och resemönster. KONSEKVENSER VID PLANFÖRSLAGET Bra kommunikationer, närhet till kollektivtrafik och bra gång- och cykelvägar utgör 36% av svaren när kommuninvånarna tillfrågades vad som är viktigast att ha i närheten av sin egen bostad. Planförslaget har uppmärksammat invånarnas synpunkter och lyfter nu fram en ambitiös satsning på gång- och cykelvägnätet. För att identifiera var nya cykelvägar samt cykelparkeringar ska finnas, fastställer planförslaget att en cykelplan ska tas fram. Det bedöms medföra positiva konsekvenser för invånarnas möjligheter till hållbara kommunikationer. Om satsningen bidrar till att fler invånare byter från bil till cykel vid korta resor in och ut från stadskärnan, kan detta få en positiv effekt på luft- och bullermiljön i Nora stad, jämförbar med exempelvis den föreslagna Hagbyleden. Planförslaget följer även ambitionerna i den regionala översiktliga planeringen, framförallt genom ambitioner om återupptagande av persontrafiken på järnväg mellan Nora stad och Örebro. Ett återupptagande av persontrafiken på järnvägen samt att det finns en god tillgång till fiber, är två aspekter som kan skapa förutsättningar för en vidgad arbetsmarknad för dem som bor i Nora, vilket bedöms som positivt. MEDBORGARDIALOG Vad tycker du är viktigast att ha i närheten av din bostad? Kommunikationer och kollektivtrafik (21%) Bra gång- och cykelvägar (15%) [4] SCB, Statistikdatabasen: Väglängd i km efter region, vägkategori och år. Uppgift från år [5] Förslag till översiktsplan Nora kommun, samrådshandling. 14

15 Ett ökat antal människor innebär ett ökat transportbehov samtidigt som det kan det skapa underlag för utökad kollektivtrafik. För att få kommuninvånare att nyttja kollektivtrafiken kommer avståndet till bland annat busshållplatser vara av avgörande betydelse. Det bedöms dock som positivt att en övervägande del av de föreslagna utvecklingsområdena samt utvecklingsstråken ligger nära befintlig service, skola och infrastruktur. På detta sätt utnyttjas redan genomförda investeringar för såväl vägar och kommunikationer som annan infrastruktur och olika verksamheter. I planförslaget finns även ställningstaganden kring ökad laddinfrastruktur för elfordon. Detta är positivt då det i nuläget finns mycket begränsade möjligheter att ladda elfordon på offentliga platser inom Nora. Genom att verka för att skapa en infrastruktur för elfordon ges invånare och besökare förutsättningar att ställa om till hållbara drivmedel. Sammanfattad bedömning Genom planförslagets ambitioner gällande kollektivtrafik och gång- och cykelbanor, som till exempel framtagande av cykelplan, är den sammantagna bedömningen att planförslaget innebär möjliga positiva konsekvenser för kommunikationer som helhet. ÅTGÄRDSFÖRSLAG I samband med detaljplaneläggning av bebyggelse bör kommunen främja lägen så att en så hög nyttjandegrad av kollektivtrafikens uppnås. Vidare, bör även vid detaljplaneläggning tas hänsyn till avstånd från transportled eller behovet av att sätta in andra åtgärder för att undvika störningar från trafikbuller. UTMANINGAR TILL 2030 De utpekade utvecklingsstråken är enligt planförslaget främst avsedda för friliggande enbostadshus. Utvecklingsstrategin bygger på att nya bostäder i RESEMÖNSTER I FRAMTIDEN utvecklingsstråken kan bindas samman med befintlig infrastruktur och att en hög nyttjandegrad av kollektivtrafiken uppnås. De som bygger hus i utvecklingsstråken kommer dock med all sannolikhet att ha minst ett fordon per hushåll. För att lyckas få villaägare att ta bussen istället för bilen måste därför busshållplatser anläggas så tätt som möjligt längs den spridda bebyggelsen, men utan att den kollektiva restiden blir betydligt längre vid jämförelse med egen bilresa. Även turtätheten är en viktig faktor, särskilt vid arbetsdagens början och slut, och hur man möjliggör en smidig logistik för de som har barn i skola och förskola. 15

16 Markanvändning Stora delar av Nora kommun består av vidsträckta skogsmarker med höga natur- och rekreationsvärden. Utvecklingsstrategin med fokus på närheten till Nora stad samt landsbygd kring Viker och Järnboås, innebär att skogsområden utanför befintlig bebyggelse inte föreslås få annan markanvändning i framtiden. Kommunens intentioner är att de gröna näringarna (jord- och skogsbruk) ska fortsätta att verka över befintliga arealer idag. För att säkra det aktiva jordbrukets fortlevnad ska kommunen verka för en god tillgång till jordbruksmark. Den huvudsakliga samhällsutvecklingen ska koncentreras till Nora stads närområde. Det innebär att nya lägen för bostäder och verksamheter planeras för områden där teknisk försörjning och kommunikationer redan finns eller dit sådana allmänna anläggningar kan utökas. BEDÖMNINGSGRUNDER Markanvändning handlar om till vad och hur mark används. Geologiska förutsättningar styr till exempel livsbetingelser för växter och djur, och därmed även förutsättningar för jordbruk, skog och fiske. Avstånd och möjligheter till kommunikationer styr i hög grad lämpligheten för ny bebyggelse. Markanvändning handlar därför ofta om avvägning mellan olika intressen och ändamål. De nationella miljökvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap och God bebyggd miljö ger perspektiv på målbilder för en hållbar markanvändning. FÖRUTSÄTTNINGAR Landsbygden och jordbruksmarkerna har de senaste 60 åren genomgått en radikal förändring i stora delar av vår regionen, så även i Nora kommun. Sedan 1950-talet har nästan hälften av åkermarken försvunnit från Rastälvens dalgång i Järnboås socken i Nora kommun. I Nora och Vikers socknar, som tillsammans med Järnboås socken idag utgör kommunens yta, minskade antalet kor från 3000 år 1907 till cirka 250 kor år Det minskade betestrycket, de allt färre gårdarna, och de allt större kvarstående brukningsenheterna har inneburit ett stort skifte i markanvändningen. Tidigare åkermarker har i huvudsak övergått till skogsplanteringar. Att plantera skog på tidigare bördig åkermark är ur markanvändningsperspektiv problematiskt, särskilt sett ur ett framtidsscenario där Sverige i framtiden kan komma att stå för en betydligt större andel av matproduktionen i Europa i takt med pågående klimatförändringar. Som motvikt till den generella utvecklingen i kommunen har arealen betesmarker ökat i Nora kommun sedan 1980-talet. Strukturomvandlingar i jordbruket, som till exempel att mjölkproducenter i större grad övergått till köttproduktion, och att allt fler hästgårdar etableras på landsbygden är en förklaring. Ekologiska produktionsmetoder har också haft en mycket stark utveckling i Nora kommun, som idag är landets 4:e kommun med störst andel ekologiskt brukad åkermark i förhållande till total åkermark 7. Det moderna jordbrukets metoder och höga effektivisering är idag en förutsättningar för en lönsam näringsverksamhet. Små åkerarealer som avskärs av diken och andra markslag, till exempel bostäder, innebär ofta [6] Jordbruksverket, Jordbruksverkets statistikdatabas - Jordbruket i siffror , hämtat [7] Jordbruksverket, Statistiskt meddelande - 20 i topp kommuner med mest ekologisk åkermark Publicerad juni, TOTAL ÅKERAREAL I NORA KOMMUN¹ Från SCB ha 2000 ha ¹ Betesmarker ingår ej. Järnboåsbygden Rastälven NORA ÅKER OCH BETESMARKER i Nora kommun Marker som berättigar jordbruksstöd Sjöar och vattendrag Utvecklingsområden Utvecklingsstråk Järnboåsbygden 16

17 ökade kostnader. Därför är det viktigt att planera för ny bebyggelse som tar hänsyn till den aktiva jordbruksnäringen. Samtidigt kan näringen inte bevaras utan att generationsskiften kommer till stånd, det vill säga att yngre generationer kan och vill ta över befintliga gårdar och verksamheter. Befolkningsmängden på landsbygden har i sammanhanget en viktig roll, då det styr befolkningsunderlaget för en lokal service, skola, omsorg och andra privata verksamheter faktorer som antingen ökar eller minskar attraktionskraften av att bo på landet en bit bort från centralorten. Inom 5 kilometer från Nora centrum återfinns drygt en fjärdedel av all jordbruksmark i Nora kommun, som totalt uppgår till cirka 2900 hektar 8. KONSEKVENSER VID NOLLALTERNATIVET Gällande översiktsplan redovisar markanvändningen med överlappande skikt där bland annat jordbruksmarker presenteras. Översiktsplanen fastställer att det är ett allmänt intresse att jordbruket fortsätter och att landskapet hålls öppet. För landsbygden gäller att kommunen bör underlätta för människor att bo kvar eller att bosätta sig där. Översiktsplanen beskriver att detta ökar förutsättningarna för att områden med ett öppet och levande landskap bevaras samt att ett mer småskaligt och hänsynsfullt skogsbruk utvecklas. I markanvändningskartan redovisas särskilt värdefulla landskapspartier där speciell hänsyn måste tas vid ny bebyggelse. Gällande översiktsplan redovisar Striberg, Järnboås och Nyhyttan som tätorter. I översiktsplanen fastställs kommunens målsättning att dessa orter bör fortsätta fungera som självständiga samhällen med bibehållen service. En positiv inställning till att bygga på landsbygden är ett av målen. Sammanfattad bedömning Konsekvenserna av nollalternativet (gällande översiktsplan) kan innebära möjliga positiva konsekvenser för en fortsatt markanvändning av kommunens jordbruks mark eftersom planen förmedlar tydliga målsättningar Nyhyttan Järnboås MARK- OCH VATTENANVÄNDNING i översiktsplan 1999 Stora obetydligt påverkade områden Särskilt viktiga landskapspartier Jordbruk Tätort MARK- OCH VATTENANVÄNDNING i planförslaget 2016 Landsbygd Verksamheter Bostäder Grönområden i tätort Utvecklingsområden Striberg Gyttorp Nora Natur Stadsbygd Pershyttan Försvarets skjutfält Försvarets skjutfält [8] Jordbruksmark är åker- och betesmark som uppfyller EU:s definitioner och därför berättigade arealbaserade stöd. Aktuella uppgifter år 2016 kommer från Jordbruksverkets blockdatabas, tillhandahållna via Länsstyrelsens GIS-tjänster. 17

18 om ökad befolkning på landsbygden. Detta förutsätter att hänsyn tas vid detaljplanering av ny bebyggelse så att befintliga jordbruksverksamheter inte begränsas. Hänsyn måste tas till förekomst av lukt, buller och annan omgivningspåverkan som till exempel djurbesättningar medför. Den positiva befolkningsutveckling som ägt rum i bland annat Järnboåsbygden, och att allt fler hästgårdar anläggs i kommunen, bedöms vara en process som utvecklats i linje med målsättningar i gällande översiktsplan. KONSEKVENSER VID PLANFÖRSLAGET Förslaget till ny översiktsplan koncentrerar samhällsutvecklingen inom kommunen till tre utvecklingsområden, vilket ger en förstärkning av underlaget för kollektivtrafik, service och verksamheter framförallt kring Nora stad. För nya bostadsområden i närheten till Nora tas i huvudsak skogsmark i anspråk, men även en betydande del av befintlig jordbruksmark tillåts få annan markanvändning. Längs utvecklingsstråket på östra sidan om Norasjön överlappar planerade bostadsområden totalt cirka 140 hektar åker- och betesmarker. Vid Åsbosjön söder om Fibbetorpsskogen har i princip hela jordbruksblocket planerats för omvandling till bostadsändamål. Sammantaget innebär planförslaget att cirka 185 hektar av kommunens befintliga jordbruksmarker tillåts bebyggas för bostäder. Det utgör nästan 6,5 % av kommunens totala jordbruksareal. Att översiktsplanen pekar ut områden för bostäder innebär inte att all jordbruksmark faktiskt tas i anspråk vid framtida exploatering. En mer detaljerad avgränsning för framtida bostäder genomförs först i samband med detaljplanering. Planförslaget innebär dock att den berörda jordbruksmarken kommer att påverkas i någon form; dels av markförlust och dels av risk för fragmentering och uppdelning i ytor som är mer kostsamma att bruka. Ur ett framtida mat- och energiperspektiv är det problematiskt att jordbruksmark bebyggs eller på andra sätt tas i anspråk för annan markanvändning. Icke aktiva jordbruksmarker kan i framtiden behövas eftersom marknadsförutsättningar och klimat förändras med tiden. Hur stor vår inhemska matproduktionen behöver vara om 30, 40 eller 50 år går i dagsläget inte att bedöma. Klimatförändringarna förväntas dock medföra svårigheter för till exempel södra Europa som idag producerar en stor del av den mat vi importerar. Jordbruksmark är en naturresurs som är platsbunden. Att skapa ny bördig jordbruksmark tar ofta lång tid, är kostsamt och energikrävande. Långt ifrån all mark är dessutom möjlig eller lämplig att nyodla. Igenväxning av jordbruksmark eller skogsplantering på åkermark går lättare att restaurera till jordbruksmark vid behov, men exploatering av jordbruksmark för bostäder eller verksamheter är i princip en irreversibel åtgärd. Konsekvenserna av planförslagets förlust av jordbruksmark är därför negativa ur ett markanvändningsperspektiv. Det ska vägas mot fördelarna av att utveckla Nora tätort inom befintlig infrastruktur för till exempel transporter, vattenoch avlopp och annan service. En sammanvägd bedömning kan endast göras när man efter detaljplanering fastställer gränserna för anspråket på jordbruksmarken. Det bedöms att konsekvenserna skulle bli mycket negativa om all jordbruksareal som omfattas av planförslagets bostadsområden skulle försvinna. MOTSTÅENDE SIDA Översiktsplanen pekar ut flera nya områden där bostadsbebyggelse kan tillåtas. Framförallt bedöms östra sidan av Norasjön möjliggöra attraktiva, sjönära lägen för nya bostäder. Flera av bostadsområdena gör dock anspråk på befintlig jordbruksmark. Totalt påverkas knappt 200 hektar jordbruksmark, vilket utgör 7% av den totala jordbruksmarken i Nora kommun. JORDBRUKSMARK som tas i anspråk eller påverkas av planerade bostadsområden. JORDBRUKSMARK med gårdsstöd. NYA BOSTADSOMRÅDEN utpekade i översiktsplanen. UTVECKLINGSSTRÅK Planförslaget har efter samrådet kompletterats med två nya utvecklingsområden för Viker och Järnboås. Planförslaget tar ställning till att utvecklingsområdena kring dessa orter främjar en levande landsbygd där befintli- 18

19 52 ha åker MKB Nora Översiktsplan Utställningshandling N UT VECKLINGSSTRÅK MOT JÄRNBOÅS FÅSJÖN 1 km 2 km TOTALT 172 ha Stadsskogen LEDNING FRÅN RYA VATTENTÄKT MOT STRIBERG MELL AN ÅS OCH NORA H AGBYL EDEN NORASJÖN Fibbetorpsskogen ÅSBOSJÖN MELL AN GY T TORP OCH PERSHY T TAN 29 ha åker 43 ha Hagbyskogen UTÖKNING AV VERKSAMHETER HAGBYÅN Alntorps Ö UT VECKLINGSSTRÅK RUNT NORASJÖNS ÖSTRA STRAND TOTALT 266 ha 85 ha åker Digerberget JÄRNVÄG MOT ÖREBRO VÄTTERNVATTEN FÖRSVARETS SKJUTFÄLT 19

20 ga byar och service gynnas. Konsekvenserna av detta bedöms i sin helhet som positiva ur ett markanvändningsperspektiv, sett utifrån sambandet att möjligheten och attraktionskraften att bo på landet hänger samman med den långsiktiga utvecklingen av jordbruksnäringen på landsbygden. Detta är särskilt viktigt att beakta då den demografiska utvecklingen med en allt äldre befolkning annars kan påskynda en utveckling med minskad lokal service, omsorg, handel och andra verksamheter - däribland jordbruksföretag. Sammanfattad bedömning Markanvändningen i planförslaget bedöms innebära både positiva konsekvenser och risk för negativa konsekvenser. De positiva konsekvenserna uppstår av utvecklingsstrategin att bygga på befintlig infrastruktur, och därmed minska behovet av att ta mark i anspråk för vägar, vatten- och avloppsanläggningar, omsorg och annan service. Det är även generellt positivt att planförslaget nu innebär utvecklingsområden i mer perifera delar av kommunen och därmed beaktat sambandet mellan möjligheten att få bygglov på landsbygden och jordbruksnäringens framtida attraktionskraft. En betydande del av planlagda bostadsområden vid Norasjön och Åsbosjön gör anspråk på jordbruksmark. Om planförslaget skulle innebära en fullständig markomvandling till bostäder inom utpekade områden, skulle totalt 180 hektar jordbruksmark påverkas, vilket bedöms innebära negativa konsekvenser utifrån markanvändningsperspektiv. Framtida detalj planering måste därför varsamt begränsa anspråket på jordbruksmark så att en mer sammanvägd bedömning kan göras mellan olika markanvändnings intressen. ÅTGÄRDSFÖRSLAG Översiktsplanen redovisar inte exempel på områden som kan nyodlas för att kompensera för förlusten av jordbruksmark. En sådan kartanalys bör genomföras i samband med detaljplanering för nya bostadsområden på befintlig jordbruksmark. I planförslaget redovisas skogsmarker som natur och ingen uppdelning av områdena presenteras, utifrån värden kopplade till naturvård och friluftsliv. Naturbegreppet i plankartan omfattar således både brukad skogsmark (med få naturvärden) och skyddade miljöer (reservat och riksintressen för natur och friluftsliv). För att tydliggöra var dessa värdefulla områden finns kan det vara lämpligt att redovisa dessa i markanvändningskartan på förenklat sätt. UTMANINGAR TILL 2030 Kommunen står inför en stor utmaning i att samla resurser och investeringar för ett framtida, klimatsmart och hållbart Nora där miljövänliga transporter är en viktig utgångspunkt samtidigt som man bevarar och främjar utveckling på landsbygden. 20

21 Natur- och vattenmiljöer Kommunens naturmiljöer ska uppmärksammas, lyftas fram och göras mer kända bland invånare och besökare. Värdefulla naturmiljöer ska bevaras och utvecklas. Information om och tillgängligheten till värdefulla naturmiljöer ska öka. Kommunen ska verka för att sammanhängande grönstråk mellan olika naturområden bevaras och vid behov skapas. Ekosystemtjänster ska säkras vid all planläggning, lovgivning och tillståndsprövning. Planförslaget innebär att området Lövnäsmossen-Stensjön föreslås utpekas som ett större opåverkat område 9. Området omfattar två värdefulla myrkomplex samt naturreservatet Stensjön. Exploatering som kan påverka den orörda karaktären ska inte få tillkomma inom området. För att säkra det aktiva jordbrukets fortlevnad ska kommunen verka för en god tillgång till jordbruksmark. Utanför utpekade områden ska ny bebyggelse undvikas på åkermark, som i så stor utsträckning som möjligt ska hållas öppen. Planförslagets utvecklingsstrategi innebär att spridd bebyggelse med enskilda avlopp begränsas - den huvudsakliga tillväxten av bostäder ska ske inom utvecklingsstråk med tillhörande expandering av befintlig infrastruktur för vatten och avlopp. Planförslaget beskriver att kommunalt verksamhetsområde för avloppsvatten även kan bli aktuellt utanför utpekade områden för ny bebyggelse. Förslaget innebär att dagvatten ska omhändertas lokalt, och vid behov renas före utsläpp. Riktlinjer för kommunens framtida dagvattenhantering ska tas fram i en dagvattenstrategi. NAGOYAPLANEN med mål för biologisk mångfald under perioden BEDÖMNINGSGRUNDER De nationella miljökvalitetsmålen Ett rikt växt- och djurliv, Levande skogar, Myllrande våtmarker, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag samt Grundvatten av god kvalité. Det finns flera lagstiftade skyddsformer för naturområden i Sverige, och dessa regleras i 7 kapitlet i miljöbalken. Ett område kan exempelvis klassificeras som nationalpark, naturreservat, kulturreservat, naturminne, riksintresse, djur- och växtskyddsområde, miljöskyddsområde eller strandskyddsområde. Strandskyddet omfattar marken i strandområden samt 100 meter från strandkanten kring alla sjöar och större vattendrag i Sverige. Syftet med strandskyddet är att göra dessa områden tillgängliga för allmänheten, samt att bevara goda livsvillkor för växter och djur. Vidare finns även Natura 2000, som instiftades av EU och syftar till att bevara utrotningshotade arter och känsliga landskapstyper, som bedöms vara särskilt värdefulla ur ett europeiskt perspektiv. FN:s konvention om biologisk mångfald (CBD) undertecknades vid konferensen om miljö och utveckling i Rio år Inom ramen för konventionen har sedan protokoll och strategiska mål antagits, senast den så kallade Nagoyaplanen för att rädda den biologiska mångfalden och därigenom säkra fungerande ekosystem. Ett av målen är att år 2020 ska minst 17% av [9] I 3 kap. miljöbalken finns bestämmelser om hushållning med mark- och vattenområden. Bestämmelserna är avvägningsregler och anger vilka intressen som har särskild betydelse för samhällsutvecklingen. I 3 kap. 2 föreskrivs att stora mark- och vattenområden som är obetydligt påverkade av exploatering ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada områdenas karaktär. Det finns dock inga generella kriterier för bedömning om ett område är "stort" eller "opåverkat". 21

22 alla land- och sötvattenområden vara bevarande genom rättvist förvaltade, ekologiskt representativa och väl förbundna system av reservat. För det flesta naturtyper i Sverige, undantaget kalfjället, är det långt kvar till detta mål. Naturvårdsprogram för Nora kommun Ett naturvårdsprogram togs fram och antogs för perioden Programmet klarlägger kommunens ansvar i naturvårdsarbetet och fastställer lokala miljömål och åtgärder. Fokus läggs på skötsel av den tätortsnära naturmarken som ska anpassas för att gynna biologisk mångfald, rekreation och social verksamhet. En uppdaterad kortversion redovisades år Grönplan Nora med omnejd - på remiss Utifrån Naturvårdsprogrammet har kommunen utarbetat en Grönplan som täcker Nora tätort, Gyttorp, Ås och Pershyttan. Syftet med planen är att ge en helhetsbild av Noras grönstruktur och öka kunskapen om värdet av natur- och rekreationsmiljöer för en hållbar och god livsmiljö. Planen innehåller både en inventering av befintliga gröna miljöer och rekommendationer samt idéer för utveckling och vägledning vid skötsel. Med Grönplan vill kommunen att frågor som rör natur och friluftsliv fångas upp i ett tidigt skede i kommunens planprocesser. Grönplan Nora med omnejd är sedan maj 2016 ute på remiss. Ett fastställande av planen sker parallellt med förslaget till ny översiktsplan. Medborgardialog I medborgardialogen under hösten år 2015 gav kommun invånarna uttryck för att framförallt bättre information och mer skötsel, bland annat att satsa på markerade stigar och leder i kommunens parker och naturområden skulle göra att fler invånare och besökare nyttjade dessa områden. NATURVÅRDSPROGRAM uppdaterad kortversion från år GRÖNPLAN FÖR NORA med omnejd, samrådsversion maj Landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) Kommuner har möjlighet att peka ut områden för landsbygsutveckling i strandnära lägen i sina översiktsplaner (så kallade LIS-områden). Områdena ska vara lämpliga för landsbygdsutveckling och av begränsad omfattning så att strandskyddets syften tillgodoses. Ett utpekat LIS-område ger möjlighet för fler särskilda skäl att använda vid prövningen av upphävande eller dispens från strandskyddet. Strandskyddsdispens kan exempelvis ges om ett strandnära läge för en byggnad, verksamhet eller anläggning bidrar till utvecklingen av landsbygden. Det finns ingen fastställd definition om vad som är landsbygd eller landsbygdsutveckling, utan det är upp till varje kommun att i dialog med berörd länsstyrelse att ange vad som är landsbygdsutveckling i strandnära lägen lokalt. Nora kommun kommer att ta fram ett tillägg till den nya översiktsplanen som pekar ut planerade LIS-områden. 22

23 A MKB Nora Översiktsplan Utställningshandling B C RIKSINTRESSEN FÖR NATURVÅRDEN inom Nora kommun. Järleån (A) tangerar utvecklingsområdet för Nora. MEDBORGARDIALOG 2015 Vad behövs för att du ska använda våra naturområden och parker mer än idag? Information Mer skötsel 12+ Belysning Sittplatser Information Belysning Markerade stigar Grillplatser Sittplatser Utegym Spontanaktiviteter Mer skötsel Annat A FÖRUTSÄTTNINGAR Inom kommunen finns 20 naturreservat, 53 skogliga biotopskyddsområden och 14 Natura 2000-områden. Dessa områden har ett lagstadgat skydd enligt miljöbalken, vilket säkerställer bevarandet av områdena i framtiden. Totalt omfattar dessa områden cirka 2,1 procent av den totala kommunarealen. Det är mindre än hälften av genomsnittet för Örebro län, och endast två (av 12) kommuner i länet har en mindre andel av kommunarealen i skyddade områden 10. Vad gäller den produktiva skogsmarken har dock kommunen ett något högre andel i formellt skydd jämfört med länet. År 2015 var cirka 2,6% av den geografiska kommunens produktiva skogsmark formellt skyddad mot skogsbruk, jämfört med 2,3% för Örebro län. Annan skyddsvärd mark i kommun är till exempel utpekad som riksintresse för naturvården, skog som ingår i naturvårdsavtal mellan Skogsstyrelsen och skogsägare. Det finns även flera frivilliga avsättningar av skogsmark. För de områdena saknas dock ett lagstadgat skydd och en ändrad markanvändning kan inte uteslutas i framtiden. Stora mark- och vattenområden som är obetydligt påverkade av exploateringar eller andra ingrepp ska enligt miljöbalken skyddas. Länsstyrelsen gjorde år 2006 en bedömning att det finns ett flertal stora opåverkade områden i Nora kommun med en yta av större än 30 km². Den tätortsnära naturen kring Nora stad utgörs av Stadsskogen, Alntorps ö, Fibbetorpsskogen, Hagbyskogen, Digerberget, kulturreservatet Pershyttan och Ås-Skofthyttans historiska landskap 11. Strandpromenaderna i Nora och Gyttorp ger också viktiga natur- och rekreationsupplevelser. Kommuninvånarna ger i SCB:s medborgarundersökningar ett högt betyg för tillgången till parker, grönområden och natur 12. En stor del av kommunens värdefulla naturmiljöer återfinns på landsbygden och är ett resultat av ett aktivt jordbruk. Som tidigare beskrivet har en omvälvande förändring av landsbygden ägt rum sedan mitten av förra seklet. Den forna strukturen med många gårdar och äldre brukningsmetoder gav upphov till flera gränszoner mellan olika markslag. Det är just dessa övergångar mellan betesmarker, slåtterängar, åker- och skogsmark som bär upp den höga biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet. Riksintressen för naturvård Sju riksintressen ligger inom eller i precis anslutning till kommungränsen. De större riksintresseområdena är Järleån (A i figur), Lundsfjärden (B) och Älvhyttan (C). Järleån ligger inom planförslagets utvecklingsområde och har flera långa forssträckor med omkringliggande lövskog som hyser ett rikt djurliv. Övre delen av områden närmast ån är skyddat som naturreservat och Natura 2000-område. KONSEKVENSER VID NOLLALTERNATIVET I gällande översiktsplan från år 1999 är kommunen tydlig och i vissa fall konkret med målen för naturvården; (1) samhällsutvecklingen ska anpassas så att en biologisk mångfald bevaras i regionen, (2) speciellt värdefulla och representativa biotoper ska skyddas och vårdas, (3) minst 5% av den produktiva skogsmarksarealen i kommunen bör senast år 2020 vara undantagen från skogsbruk, (4) kommunen ska slå vakt om värdefull natur och [10] SCB, Statistikdatabasen: Skyddad natur efter kommun, år och skyddsform. Uppgifter från perioden [11] Under sommaren 2016 kommer den tätortsnära naturen omkring Nora stad att inventeras enligt NVI-standarden SS Särskilt fokus kommer att läggas på att finna lämpliga skogsområden för vitryggig hackspett i det kommunala markinnehavet. [12] SCB, Medborgarundersökning - hösten

24 vid planläggning och lovprövning verka för att speciellt värdefulla naturområden inte förstörs, samt (5) kommunen ska verka för ett bevarande av närströvområden i anslutning till tätorterna. Nora kommun gav Bergslagens miljö- och byggförvaltning i uppdrag att ta fram ett naturvårdsprogram år Den senaste programtiden sträckte sig mellan år Programmet redogör för vilka principer som ska gälla vid kommunens naturvårdsarbete samt listar en rad åtgärder som planeras. Vid uppföljning år 2014 kunde det dock konstateras att många åtgärder kvarstår att genomföra inom området naturskydd. Sedan översiktsplanen antogs år 1999 har till exempel kommunen på eget initiativ beslutat om endast två naturreservat - en möjlighet som varit tillgänglig sedan miljöbalkens ikraftträdande samma år. Den sammantagna analysen av nollalternativet är att de målsättningar som översiktsplanen fastställer blir konkreta åtgärder i naturvårdsprogrammet. Principer för planering och prövning som återfinns i programmet är tydliga och uppföljningsbara och kan ge positiva konsekvenser för naturmiljövärden i kommunen. Samtidigt bedöms möjligheten för Nora kommun att nå de uppsatta målen i gällande översiktsplan i vissa fall som små. Vid antagandet av översiktsplanen år 1999 var 0,25% av den produktiva skogsmarken formellt skyddad. Att minst 5% av den produktiva skogsmarken är skyddad vid år 2020 bedöms som osannolikt, då det tog 16 år att komma halvvägs. Även om frivilliga avsättningar av skogsmark har gjorts de senaste 20 åren, så kommer målet om andelen formellt, skyddad skogsmark sannolikt inte att uppnås. Vidare återfinns en betydande del av kommunens höga naturvärden i det öppna, brukade jordbrukslandskapet. För landsbygden fastställer översiktsplanen att kommunen bör underlätta för människor att bo kvar eller för andra invånare att bosätta sig. Översiktsplanen beskriver att detta ökar förutsättningarna för att bevara områden med ett öppet och levande landskap och mer småskaligt och hänsynsfullt skogsbruk. Konsekvenserna för naturmiljön i jordbrukslandskapet bedöms som positiva av detta ställningstagande. 16 år 5 år ,25 % 2,6 % 5 % PRODUKTIV SKOGSMARK. Andel produktiv skogsmark i Nora kommun som är formellt skyddad år 1999 och 2015, samt mål om andel år 2020 i gällande översiktsplan. Sammanfattad bedömning Den sammanfattande bedömningen av nollalternativet är att gällande översiktsplan ger en möjlighet till positiva konsekvenser för värden kopplade till natur- och vattenmiljöer och för naturvärden kopplade till jordbruks marker på landsbygden. En stor utmaning föreligger för att nå målen om andelen skyddad skogsmark. KONSEKVENSER VID PLANFÖRSLAGET Planförslaget bedöms översiktligt inne bära liknande ambitionsnivåer som gällande översiktsplan vad gäller bevarande och utveckling av värden kopplade till natur- och vatten miljöer. Planförslaget redogör tydligt för vilka skyddsvärden som de utpekade nybyggnadsområdena för bostäder måste ta hänsyn till. Bland annat omfattas områden i länsstyrelsens naturvårdsprogram (1984), strandskyddsområden, skogliga värdetrakter och värdefulla vattenområden för kultur, natur och fiske. Det bedöms som att planförslaget på ett övergripande plan ger tyngd åt dessa och andra skyddsvärden som vägledning för framtida detaljplaneläggning, vilket ger positiva konsekvenser för natur- och vattenmiljöer. Flera nya begrepp som inte nämns i nuvarande översiktsplan har tillkommit, bland annat ekosystemtjänster. Planförslaget fastställer att ekosystemtjänster, såsom rening av dagvatten, frisk luft och utjämning av lokalkli- 24

25 A+96+4+A+98+2+A+ z MKB Nora Översiktsplan Utställningshandling SCB:S MEDBORGARUNDERSÖKNING Hur ser du på tillgången till parker, grönområden och natur? Skala Högt betyg 8-10 Låga betyg SVERIGE 10,1 % ÖREBRO LÄN 4,3 % NORA KOMMUN 2,1 % Mellanbetyg 5-7 SKYDDAD NATUR Andel (%) av total areal i skyddade områden; nationalparker, naturreservat, natur vårdsområden och biotopskyddsområden. Natura 2000-område ingår ej, men de har oftast även annan överlappande skyddsform. Från SCB, mat ska säkras vid planläggning, lovgivning och tillståndsprövning. På vilket sätt kommunen avser säkerställa detta framgår dock inte av förslaget till ny översiktsplan. Här bör planförslaget kompletteras med en vägledning och mer konkreta riktlinjer för framtida planläggning. En "säkring" av ekosystemtjänster kan till exempel påverka minsta tillåtna grönyta i nya detaljplaner, krav på bevarande av befintliga träd i ett område som är föremål för exploatering eller riktlinjer för lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) i samband med att nya hårdgjorda ytor skapas i ett byggprojekt. Avsaknaden av konkreta arbetssätt för att säkerställa ekosystemtjänster vid kommunens planläggning och myndighetsutövning bedöms medföra stora svårigheter att nå upp till planförslagets målbild. Förslaget till ny översiktsplan visar inte på vilket sätt översiktsplaneringen tar hänsyn, eller bidrar, till kommunens fastställda naturvårdsprogram (antagen av kommunfullmäktige år 2010). I naturvårdsprogrammet finns flera målsättningar som direkt omfattar fysisk planering. Programmet lyfter bland annat fram att ett strukturerat och samordnat arbete med den tätortsnära naturen behöver fastställas i en grönstrukturplan. Parallellt med översiktsplanearbetet har nu en Grönplan som täcker Nora tätort, Gyttorp, Ås och Pershyttan tagits fram. Planförslaget bör lyfta fram att grönplanen blir ett styrande dokument vid eventuell detaljplaneläggning av de utpekade utvecklingsstråken. Förslaget till ny översiktsplan förtydligar hur riksintressen för naturvården ska skyddas. Bebyggelse inom områdena ska undvikas, och inga åtgärder ska få vidtas inom områdena som kan påverka naturvärdena negativt. Vid planläggning, lovgivning och tillståndsprövning i närheten av riksintressena ska naturvärdena värnas. Detsamma gäller riksintressen för det rörliga friluftslivet. Det bedöms innebära positiva konsekvenser för natur- och rekreationsmiljöer som riksintressens avser skydda. Samtidigt kan det konstateras att det inom riksintresseområdena bedrivs ett aktivt skogsbruk, och att kommunen varken genom fysisk planering eller miljötillsyn kan påverka skogsproduktionens utbredning eller skyddsåtgärder i nämnvärd grad. Ett fortsatt brukande av åkrar och betesmarker är en grundförutsättning för att naturvärdena i jordbrukslandskapet ska bibehållas. Fysisk planering - vad gäller exempelvis möjligheten till bygglov - kan i det perspektivet underlätta, eller försvåra, för en fortsatt näringsverksamhet inom jordbruket. För att få till stånd generationsskiften i jordbruksföretagen är till exempel närhet till lokal service som skola, omsorg och handel en nyckelfaktor för att öka attraktionskraften. Underlaget för sådan lokal service är samtidigt avhängigt av befolkningsmängden på landsbygden. Möjligheten och attraktionskraften att bo på landet hänger på så sätt samman med den långsiktiga utvecklingen av biologisk mångfald i jordbrukslandskapet. Det är därför positivt att planförslaget, efter samrådet, nu innefattar utvecklingsområden även på landsbygden. Samtidigt innebär planförslaget att en betydande del av åkermarken i närheten till Nora tätort tillåts omvandlas till bostadsändamål. Det medför en risk för negativa konsekvenser för naturvärden i jordbrukslandskapet, om inte framtida detaljplanering gör en väl avvägd bedömning om hur anspråk på jordbruksmark kan genomföras utan att påverka naturvärden som är avhängiga av en fortsatt jordbruksverksamhet. 25

26 z MKB Nora Översiktsplan Utställningshandling Enligt planförslaget ska utpekade områden för nya bostäder och verksamheter som ligger inom strandskyddat område utredas som möjliga LIS-områden i ett tillägg till översiktsplanen. Kommande LIStillägg ska visa på vilket sätt den planerade bebyggelsen kan bidra till landsbygdsutveckling utan att motverka strandskyddets syften. I dagsläget går det därför inte att bedöma konsekvenserna för naturmiljö och rekreation av strandnära bebyggelse som pekas ut i planförslaget. Sammanfattad bedömning Den sammanfattande bedömningen är att planförslaget ger en möjlighet till positiva konsekvenser för värden kopplade till natur- och vattenmiljöer. För att nå uppsatta målsättningar om satsningar på den tätortsnära naturen, ekosystemtjänster och biologisk mångfald behöver dock översiktsplanen ge en mer tydlig vägledning för detaljplanering. Hänvisningar till befintliga kommunala styrdokument och eventuellt beslut om nya kompletterande program och riktlinjer, bedöms som nödvändigt för att nå målen. Planförslagets utpekade bebyggelseområden på befintlig jordbruksmark runt Norasjön riskerar att ge upphov till negativa konsekvenser för naturvärden i jordbrukslandskapet och det öppna landskapet. ÅTGÄRDSFÖRSLAG Nora kommun har möjligheten att öka andelen formellt och lång siktigt skyddad naturmiljö. En satsning på tätortsnära naturreservat till gagn för biologisk mångfald, rekreation och pedagogisk verksamhet särskilt riktad mot barn, ungdomar och utrikes födda, skulle innebära positiva konsekvenser för kommunens utvecklingsstrategi. Grönplan Nora med omnejd bör lyftas fram i planförslaget som ett styrande dokument för markanvändning och fysisk planering. En betydande del av kommunens landsbygd, med höga värden för natur- och kulturmiljöer, ligger utanför planförslagets utvecklingsområden. Kommunen bör tydligare redovisa hur man avser balansera mellan intresset att stärka Nora stad som nod i framtiden (med hållbara transporter som främsta utgångspunkt) och intresset att bevara och stärka naturvärden och biologisk mångfald i mer perifera delar av kommunen. MEDBORGARDIALOG 2015 Vad tycker du är viktigast att ha i närheten av din bostad? Natur och grönområden (15%) UTMANINGAR TILL 2030 Syftet med en grönstrukturplan är att identifiera och kvalitetssäkra de befintliga gröna strukturerna (korridorer, barriärer, ytor och stråk) samt säkerställa att dagens och framtidens invånare och besökare får tillgång till gröna rekreativa miljöer med stor biologisk mångfald. I detta arbete är PLANERA FÖR GRÖNSTRUKTUR identifiering av landskapets identitet viktig för att på ett strategiskt sätt kunna säkerställa och vidareutveckla det som utmärker Nora kommun. Ett variationsrikt landskap har också stor potential att generera olika typer av ekosystemtjänster, alltså de tjänster som naturen förser oss med såsom pollinering av grödor, luft- och vattenrening, dagvattenhantering, klimatstabilisering, erosionshinder och bullerdämpning. Vid utveckling av bebyggelse på oexploaterade områden försvinner möjligheterna att nyttja naturens och markens resurser på hårdgjorda ytor. 26

27 Kulturmiljö och landskapsbild Kommunens kulturhistoriskt värdefulla miljöer och byggnader ska uppmärksammas, lyftas fram och göras mer kända bland invånare och besökare. Kommunen ska verka för att övergivna kulturhistoriskt värdefulla byggnader ges en ny meningsfull användning anpassad till dess värden. Planförslaget fastställer att en kulturmiljöplan ska tas fram för hela kommunen som identifierar samt värderar kulturhistoriskt värdefulla miljöer och byggnader. Kulturmiljöplanen ska identifiera vilka byggnader och miljöer som saknar formellt skydd. För dessa områden bör detaljplan eller områdesbestämmelser upprättas, samt vid behov skydds- och varsamhetsbestämmelser och rivningsförbud införas. BEDÖMNINGSGRUNDER I propositionen Kulturarv-Kulturmiljöer och kulturföremål (1998/99:114) föreslår regeringen övergripande mål för arbetet med kulturmiljön. Samarbete mellan olika sektorer i samhället pekas ut som ett viktigt steg för en långsiktigt hållbar förvaltning och utveckling av kultur- och naturmiljön. Målen är (1) ett försvarat och bevarat kulturarv, (2) ett hållbart samhälle med goda och stimulerande miljöer och med kulturmiljöarbetet som en drivande kraft i omställningen, (3) allas förståelse, delaktighet och ansvarstagande för den egna kulturmiljön, samt (4) nationell och internationell solidaritet och respekt för olika gruppers kulturarv. Fornlämningar Kulturminneslagen (KML) omfattar bestämmelser kring fasta fornminnen, byggnads-minnen och kyrkliga kulturminnen. Fasta fornlämningar har allmänt skydd och omfattas av ett skyddsavstånd. Det är förbjudet att ändra, skada, täcka eller ta bort en fornlämning. Tillsynsmyndighet över kulturminnesvården är länsstyrelsen. Samma myndighet beslutar om eventuellt tillstånd till ingrepp i en fornlämning. Riksintressen för kulturmiljövården Områden som pekats ut som riksintresse för kulturmiljövården ska skyddas mot alla ingrepp som påtagligt kan skada dess värden. Riksintresseområden för kulturmiljövård kan variera mycket i storlek och innehåll, allt från små bebyggelsemiljöer till vidsträckta landskapsavsnitt. Enligt förordningen (1998:896) om hushållning med mark och vattenområden är det Riksantikvarieämbetet som bedömer om ett område är av riksintresse enligt 3 kap. miljöbalken. De utpekade riksintressena ska hanteras i kommunens översiktsplanering. FÖRUTSÄTTNINGAR Nora kommun är rik på kulturhistoriskt värdefulla miljöer av skiftande karaktär och har bland annat erhållit tre Europa Nostra-utmärkelser för god byggnads- och kulturminnesvård. I kommunen finns åtta objekt som klassats som riksintressen för kulturmiljö enligt 3 kap. 6 MB. Objekten omfattar: Centrala Nora som utgör en av Sveriges bäst bevarade trästäder med byggnader huvudsakligen från och 1800-talen. Riksintresset beskriv som småstadsmiljö som i planläggning och småskalig trästadsbebyggelse uttrycker centralmaktens stadsgrundningspolitik i det ekonomiskt viktiga 27

28 RASTÄLVEN som rinner genom Järnboåsbygden kännetecknar det öppna kulturlandskapet. Foto Albin Månsson. Bergslagen vid 1600-talets mitt samt den förindustriella stadens bebyggelsestruktur och liv. Bondebyn Järle Yxe med dess gästgiveribyggnad utgörs av odlingslandskap med kulturhistoriskt värdefull bergslags- och bruksbebyggelse. Gamla Viker som utgörs av småbrutet odlingslandskap med äldre, delvis herrgårdsliknande bergsmansgårdar. Järnboås Finnshyttan Lindesby som kännetecknas av Bergslagsmiljö med karakteristisk bebyggelse i småbrutet odlingslandskap. Klacka Lerberg gruvmiljö med sitt järngruvsområde med spår av olika brytningstekniker. Pershyttan som utgörs av ett större område med mycket väl bevarat och unikt hytt- och gruvområde, vars bebyggelse och anläggningar som speglar verksamhet från främst och 1800-talen. Skrikarhyttan och Västgöthyttan som båda utgörs av bergsmansbyar med kulturhistoriskt värdefulla gårdsmiljöer. Gamla Pershyttans bergsmansby är också förklarat som ett kulturreservat av länsstyrelsen. Motiveringen till att länsstyrelsen bedömt Gamla Pershyttan som särskilt intressant att skydda är bland annat att området speglar olika faser i det svenska bergsbrukets utveckling och människors livsvillkor i en bergsmansby, från medeltiden till 1960-talet. Vidare finns inom kommunen ett hundratal fornminnen, tio byggnadsminnen, fyra kyrkliga kulturminnen och fyra kulturhistoriskt värdefulla sötvattenmiljöer. Landskapets karaktär Landskapet runtom Nora stad är varierat med både öppna odlingslandskap och skogar. Omkring Norasjön finns glest utspridd småskalig bebyggelse. I nordvästlig riktning från Nora, mot orten Järnboås och vidare nordost, präglas landskapet av öppna betes- och odlingslandskap (området omfattas delvis av riksintresset Järnboås Finnshyttan Lindesby). Även öster om Nora och i sydvästlig riktning utmed väg 243 förekommer större sammanhängande områden med öppna betes- och odlingsmarker. Sedan 28

29 början av 1900-talet har den totala markandelen som brukas för bete eller åker stadigt minskat i kommunen och andelen skogsmark har ökat 13. KONSEKVENSER VID NOLLALTERNATIVET I översiktsplanen från 1999 framhålls att kulturmiljöerna inom Nora kommun i möjligaste mån ska bevaras och vårdas samt att skyddsbestämmelser ska upprättas för de mest värdefulla miljöerna inom kommunen. Kommunen lyfter förutom behovet av vård av de äldre bebyggelsemiljöerna även vikten av att vårda senare tiders tillskott till kulturmiljön, såsom Gyttorps centrum som uppfördes under talen. Även vikten av att vårda det öppna odlingslandskapet i anslutning till byar och gårdar understryks. Översiktsplanen beskriver att kommunen bör underlätta för människor att bo kvar eller för andra invånare att bosätta sig på landsbygden. Detta ökar förutsättningarna för att bevara områden med ett öppet och levande landskap och mer småskaligt och hänsynsfullt skogsbruk. Dessa ställningstaganden bedöms ge ett övergripande skydd av skyddsvärda kulturmiljöer inom kommunen. Områdesbestämmelser rekommenderas att upprättas för områden som har riksintressanta objekt och som inte redan är detaljplanelagda. Upprättandet av nya områdesbestämmelser som efterfrågas i ÖP 1999 bedöms medföra möjliga positiva konsekvenser för bevarandet av kulturmiljön i kommunen. Dock har inga nya områdesbestämmelser tagits fram under de 17 år som planen varit antagen. Det finns en risk för att ÖP från 1999 upplevs som förlegad och att upprättandet av områdesbestämmelser även uteblir i framtiden ifall den översiktsplanen aktualiseras. Sammanfattad bedömning Sammantaget bedöms nollalternativet medföra neutrala konsekvenser med avseende på bevarandet av kulturmiljö inom kommunen. LANDSKAPSBILD från väg 786 längs nordöstra delen av Norasjön. Från Google maps. [13] Jordbruksverket, Jordbruksverkets statistikdatabas, ägoslagsareal i hektar åren

30 PERSHYTTANS masugn och rostugn för framställning av tackjärn. Foto Bengt Oberger, från Wikipedia. KONSEKVENSER VID PLANFÖRSLAGET Ställningstaganden i planförslaget gällande bevarande av kulturhistoriskt värdefulla miljöer ger ett övergripande skydd mot påverkan på dessa skyddsvärden. Förutsättningarna för bevarandet av var och ett av kommunens riksintressanta kulturmiljöer beskrivs. En viktig förutsättning för detta som framhålls i planen är att är att kulturmiljön hålls samman samt att byggnader, bymiljöer och hyttruiner med mera får behålla sina ursprungliga karaktärer. Vård och underhåll av dessa ska ske med varsamhet och hänsyn till kulturmiljön samt till de enskilda byggnadernas kulturvärden. Tillkommande bebyggelse enligt planförslaget bedöms därmed inte utgöra något hot mot bevarandet av värdefulla kulturmiljöer inom Nora kommun. Genom att kommunen vill ge övergivna kulturhistoriskt värdefulla byggnader ny meningsfull användning kan värden som skulle ha försvunnit vid nollalternativet bevaras. Stora delar av det öppna jordbruks- och beteslandskapet ligger utanför gränsen för utvecklingsområdet för Nora stad med omnejd. Genom att inkludera utvecklingsstråk norrut från Nora mot Järnboås samt söderut mot Viker och även markera dessa orter som utvecklingsområden, inkluderas även en betydande del av befolkningen inom kommunens landsbygd. Riksintresset Järnboås Finnshyttan Lindesby är beroende av att människor bor och verkar i området och kan gynnas av att Järnboås markeras som utvecklingsområde i planen. Planförslaget slår vidare fast att en kulturmiljöplan för kommunen ska tas fram där kulturhistoriskt värdefulla miljöer och byggnader ska identifieras och värderas. I och med framtagandet av planen ska värdefulla områden som i dagsläget saknar skydd identifieras och lämplig skyddsform för dem slås fast. Vid ett eventuellt införande av persontrafik på järnvägsspår som idag används av den kulturminnesmärkta veteranjärnvägen finns en viss risk att veteranjärnvägens användning begränsas. Utveckling av bostadsbebyggelse runt Norasjöns stränder samt Åsbosjöns södra och norra delar kommer att påverka landskapsbilden i dessa områden. Områdenas karaktär kan komma att förändras från glest bebyggda skogs- och naturstråk till områden med en tätare lantlig bebyggelse. Denna förändring kan upplevas som negativ av redan boende i dessa områden. Samtidigt, genom att avgränsa utvecklingen av kommunen till Nora med närområde, finns risk för att områden som idag präglas av öppna landskap på landsbygden i större grad tappar befintligt befolknings underlag för lokal service och privata verksamheter. 30

31 Sammanfattad bedömning Sammantaget bedöms planförslaget medföra möjliga positiva konsekvenser avseende kulturmiljön i Noras kommun, genom att kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer får förbättrat skydd i och med tillkomsten av en kommunal kulturmiljöplan. Utvecklingsområdena vid Järnboås och Viker, samt utvecklingsstråken som sammanbinder dem med Nora stad bedöms medföra positiv inverkan på riksintressen med koppling till det småbrutna odlingslandskapet. Landskapsbilden vid de sjönära stråken längs Norasjön kommer att påverkas av planerad exploatering. Förändringen av landskapsbilden kan upplevas som negativ av de som bor i området idag. ÅTGÄRDSFÖRSLAG För att undvika konflikter och fånga upp synpunkter om lokala upplevelsevärden i landskapet kan dialog föras med befintliga boende i planeringen av tillkommande sjönära bebyggelse. Hänsyn bör tas till veteranjärnvägens kulturvärde och fortsatta bruk vid planering av införandet av persontrafik mellan Nora och Ervalla. Miljöskydd, hälsa och säkerhet Risken för markföroreningar ska beaktas tidigt vid exploatering. Planförslaget innebär att miljötekniska markundersökningar alltid ska genomföras om områden med kända föroreningar ska bebyggas. Planförslaget lägger fram utvecklingsstråk i sjönära lägen. I första hand ska dock ny bebyggelse undvika områden med risk för höga vattenstånd. För ny bebyggelse inom riskområden för höga vattenstånd ska lägsta nivå på färdigt golv ligga minst 0,8 meter över beräknat högsta flöde och dokumenterat flöde vid vårfloden En utveckling enligt planförslaget bedöms inte påverka förutsättningarna för att följa miljökvalitetsnormer för luft. Utvecklingsstrategin tar även hänsyn till miljökvalitets normer för vatten, då ny bebyggelse främst tillkommer inom områden som är, eller kommer att vara, anslutna till kommunens verksamhetsområde för vatten och avlopp. Vidare ska kommunen verka för att enskilda avloppsanläggningar med brister förbättras så att dagens reningskrav uppfylls. Dagvatten ska omhändertas lokalt och vid behov renas innan det når recipient. BEDÖMNINGSGRUNDER Buller och vibrationer omfattas bland annat av det nationella miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö, Förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader samt Boverkets allmänna råd (2008:01) Buller i planeringen. För förorenade områden är det nationella miljökvalitetsmålet En giftfri miljö tillämpbart som bedömningsgrund. Även rapporterna Förorenade områden och fysisk planering, utgiven av Naturvårdsverket och Boverket, (Rapport 5608, 2006) samt Förorenade områden i den fysiska planeringen - en vägledning, framtagen av Länsstyrelsen Östergötland De nationella miljökvalitetsmålen God bebyggd miljö och Säker strålmiljö tar upp aspekten markradon. Det finns även riktvärden för radon i inomhusluft, fastställda i samråd mellan Boverket, Livsmedelsverket, Socialstyrel- 31

32 sen) och Arbetsmiljöverket. Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten berör också radon. Vad avser luftkvalitet är det tillämpbara miljökvalitetsmålet Frisk luft. För luftkvalitet finns även miljökvalitetsnormer enligt Luftkvalitetsförordning (2010:477). Risker och sårbarhet Varje kommun är skyldig att göra en risk- och sårbarhetsanalys. Analysen ska ligga till grund för hur kommunen ska hantera extraordinära händelser. I arbetet ingår att identifiera de risker som kommunen kan behöva hantera, samt stödja den fysiska planeringen. Nora kommuns risk- och sårbarhetsanalys är reviderad år Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) publicerade år 2011 ut en vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser 14. FÖRUTSÄTTNINGAR Nora kommun har en lång historia av industriverksamheter kopplade till gruv- och skogsnäringen. De verksamheter som präglat bygden är bland annat sprängämnesfabriken i Gyttorp och fabriker som levererade sågblad till nationella och internationella sågverksindustrier. En lång epok av industriverksamheter, inte minst gruvbrytningen, har gett upphov till flera potentiellt förorenade områden. Tre områden i kommunen tillhör riskklass 1, de föroreningar som bedöms innebära en mycket stor risk för människors hälsa och miljön. Två av dessa förorenade områden ligger i Gyttorp. Trots inventeringsinsatser kvarstår idag osäkerheter om omfattning och utbredning av förorenad mark inom stora delar av kommunen. Flera hundra äldre gruvhål som kan vara en fara för allmänheten har stängslats in, något som kräver löpande tillsyn och kontroll. De miljöfarliga verksamheterna är överlag färre i dag än för 50 år sedan. Det finns 15 tillståndspliktiga verksamheter i kommunen. Många företag i kommunen är så kallade U-verksamheter utan anmälningsplikt till kommunen. Miljötillsyn på dessa verksamheter behöver utföras i varierande grad. Bland annat finns det drygt 90 hästgårdar i kommunen och jordbruk med djurbesättningar. Olika former av djurhållning kan ge upphov till störningar i form av lukt, flugor, damning och buller. Luft- och ljudmiljön anses annars vara god i Nora kommun. Det finns inga mätningar som kan verifiera bedömningen, men utifrån nuvarande trafiknivåer bedöms miljökvalitetsnormer för utomhusluft innehållas i hela kommunen, och de flesta bostadsområden ligger utanför riskzoner för höga bullernivåer. Klimatförändringarna bedöms, förutom en ökad medeltemperatur, leda till mer nederbörd i vår region. Nederbörden förväntas även bli mer intensiv med ökat antal skyfall vilket kan ge upphov till översvämningar när diken och dagvattenledningar inte hinner avleda regnet. Översvämningar kan i sin tur öka risken för att föroreningar når dricksvattentäkter. Delar av Järnboåsbygden, Nora stad och mark runt om Norasjön ligger inom riskområden för höga vattenstånd. Det är vid extremt höga flöden som dessa områden riskerar att översvämmas. Det har hänt tidigare, som till exempel vid vårfloden år 1977 då mer än ett 100-årsflöde inträffade. Vid södra delen av Norasjön, och vid Bornsälvens utlopp översvämmades större områden. [14] MSB, Vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser. Publikationsnummer MSB245, april RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS för Nora kommun, reviderad POTENTIELLT FÖRORENADE OMRÅDEN E Mycket stor risk Stor risk Måttlig risk Liten risk Ej riskklassade MOTSTÅENDE SIDA Översvämningsmodellering av Arbogaån och mark som översvämmades vid vårfloden 1977 samt planförslagets områden för nya bostäder och verksamheter. ÖVERSVÄMNINGSMODELL Mark som täcks av vatten vid klimatanpassat 100-årsflöde i Arbogaån. Från Länsstyrelsen (2015). ÖVERSVÄMMADE områden vid vårfloden NYA BOSTADSOMRÅDEN utpekade i översiktsplanen. JORDBRUKSMARK med gårdsstöd. 32

33 .LORPHWHUV MKB Nora Översiktsplan Utställningshandling N UT VECKLINGSSTRÅK MOT JÄRNBOÅS FÅSJÖN 1 km 2 km Område som översvämmades år BORNSÄLVEN Bornsälvens utlopp ÅS Stadsskogen H AGBYL EDEN NORASJÖN ÅSBOSJÖN Fibbetorpsskogen HAGBYÅN GYTTORP Hagbyskogen Alntorps Ö Område som planförslaget tar hänsyn till för att undvika översvämning vid 100-årsflöde. PERSHYTTAN Område som översvämmades år GAMLA PERSHYTTAN Digerberget 33

34 De lågt belägna dalgångarna är också känsliga för ras och skred. Kombinationen av höga vattenflöden och skredkänsliga jordarter kan medföra stora konsekvenser. Länsstyrelsens inventering av riskområden för ras och skred visar att ras- och skredrisk finns främst längs Rastälven, Vasslabäcken, Boviksbäcken och Bornsälven samt kring Norasjön och Fåsjön 15. Det kommunala verksamhetsområdet för vatten och avlopp omfattar fyra områden spridda i kommunen. Nora stad, Ås, Pershyttan och Gyttorp försörjs av Nora avloppsreningsverk. Även i Striberg, Järnboås och Åshyttan finns kommunala reningsverk. Det kommunala dricksvattnet kommer från Stribergs vattenverk där Bälgsjön är vattentäkt. Järnboås vattenverk använder en kombination av råvatten från Yxsjön och grundvatten. Både Yxsjön och Bälgsjön har upprättade vattenskyddsområden. KONSEKVENSER VID NOLLALTERNATIVET Utvecklingen inom miljö, hälsa och säkerhet bedöms generellt inte ha genom gått några genomgripande förändringar i kommunen sedan gällande översiktsplan antogs år Det allmänna kunskapsläget om klimatförändringarnas påverkan på samhällen har dock ökat, samtidigt som skydd av dricksvattenresurser lyfts fram som allt viktigare från nationella myndigheter. Många bedömare anser att vi tidigare tagit tillgången till rent dricksvatten för givet i Sverige. Gällande översiktsplan från 1999 beskriver att en handlingsplan finns för vattenförsörjningen inom kommunen och de kommunala vattentäkterna har utpekade skyddsområden. Konsekvenserna av nollalternativet vad avser skydd för dricksvattenresurser bedöms vara neutrala. Från ett vidare perspektiv har avvecklingen av gruvindustrin i regionen medfört en samlad mindre risk för människors hälsa och miljön. Direkta effekter, såsom risk för olyckor, haveri och utsläpp av farliga ämnen från verksamheterna, har minskat i takt med nedläggningen. Indirekta effekter omfattar bland annat färre transporter av farligt gods genom samhällen och därmed till exempel mindre risk för påverkan av enskilda och kommunala vattentäkter. Samtidigt kvarstår många förorenade områden som på längre sikt kan utgöra risker för miljön - och även direkt för människors hälsa om exempelvis vattentäkter påverkas. Flera av de utpekade, potentiellt förorenade områdena i länsstyrelsens databas är dessutom inte undersökta. Nuvarande översiktsplan redogör för att kartläggning och riskbedömning av förorenade områden pågår fortlöpande inom kommunen. Vid nyetableringar av verksamheter inom kommunen bör kontroll av platsen lämplighet göras. Nuvarande översiktsplan berör endast kortfattat riskerna för översvämningar, och saknar en beskrivning av klimatförändringarnas påverkan på bland annat kommunens dagvattenhantering. Sammanfattad bedömning Den sammanfattande bedömningen av att fortsätta med gällande översiktsplan vad avser konsekvenserna för människors hälsa, säkerhet och miljön bedöms därför medföra en viss risk för negativa konsekvenser eftersom planen i flera stycken inte är upp daterad utifrån det senaste kunskapsläget. [15] Länsstyrelsen, Ras- och skredrisker i Örebro län - En GIS-analys över potentiella ras- och skredområden. Länsstyrelsen i Örebro län, publ. nr. 2013:37. 34

35 KONSEKVENSER VID PLANFÖRSLAGET Områden för verksamheter föreslås i förslaget till ny översiktsplan; utvidgning av Nyttorps industriområde, en expandering av Pershyttans industriområde och ett nytt område för verksamheter mellan Pershyttan och Gyttorp, samt utökning av ytor för verksamheter genom förtätning i Ås och Gyttorp. I Ås bedöms det främst kunna handla om verksamheter utan omgivningspåverkan. Planförslaget redogör tydligt för vilka faktorer som planläggning av respektive område behöver ta hänsyn till; bland annat transporter av farligt gods, buller och vibrationer från vägtrafik och förekomsten av potentiellt förorenade områden. Planförslaget innebär att eventuella nya verksamheter i kommunen inte medför negativ påverkan vad avser människors hälsa, miljö och säkerhet. Ur den aspekten innebär förslaget till ny översiktsplan positiva konsekvenser vad avser människors hälsa, säkerhet och miljön. Riskerna för översvämning, ras och skred behandlas i planförslaget. För ny bebyggelse fastställs en lägsta tillåtna nivå på färdigt golv utifrån det högsta flödet som inträffade vid vårfloden år Strategin är flexibel och tillåter att enklare byggnader och funktioner av mindre vikt anläggs på lägre nivåer. Genom tillvägagångssättet har man säkrat för att en lika omfattande vårflod inte får samma konsekvenser i framtiden, som för snart 40 år sedan. Det är dock bara relevant så länge som infrastrukturen (vägar, hårdgjorda ytor, ledningar) har samma utformning och ger upphov till samma vattenvägar som på 1970-talet. Om ny bebyggelse och infrastruktur kommer till stånd som ändrar vattenvägarna kan det därför vara lämpligt att utvärdera strategin. Den översiktliga flödesmodelleringen för klimatanpassat 100-årsflöde i Arbogaån (Länsstyrelsen, 2015) visar att vissa områden som inte översvämmades år 1977 ändå ligger inom riskzonen att översvämmas vid en extrem situation. Nuvarande omfattning av buller, vibrationer och påverkan på luftmiljön bedöms inte ändras av planförslaget. Sammanfattad bedömning Den sammanfattande bedömningen vad avser människors hälsa, miljö och säkerhet är att förslaget till ny översiktsplan medför positiva konsekvenser. Bedömningen grundar sig på att planförslaget, i motsats till nollalternativet, baseras på ett aktuellt kunskapsläge om framtidens utmaningar i samhället. ÅTGÄRDSFÖRSLAG Utred ras- och skedproblematik i kommunen vid detaljplanering av bebyggelse, samt ta hänsyn till att problemen kan öka i takt med förväntade klimatförändringar. Vid behov aktualisera föreskrifterna i vattenskyddsområden för kommunens vattentäkter. 35

36 Sociala konsekvenser Ett av de övergripande målen för planen handlar om att värna om en god livskvalitet för alla som bor och/eller verkar i kommunen. Vidare betonas i inriktningsmålen vikten av en kommunal och regional samhällsservice av god kvalitet och som är tillgänglig för alla samt att mötesplatser för kultur- och fritidsliv utvecklas och är tillgängliga för alla kommuninvånare. Nya bostäder bör främst tillkomma inom de utpekade områdena (fem km från Noras resecentum) samt genom förtätning inom tätorterna i anslutning till befintlig offentlig och kommersiell service. Inom tätorterna bör nya bostäder främst uppföras i form av flerbostadshus, men även som radhus och parhus samt enstaka friliggande enbostadshus. EKONOMISK EKOLOGISK Skydd av miljön och biologisk mångfald SOCIAL Av planförslaget framgår att tillgängligheten till kollektivtrafik ska höjas genom standard-höjning på bytespunkter, såsom resecentrum i Nora stad. Dessa platser ska vara tillfredsställande ur trygghetssynpunkt och anpassade efter barnens specifika förutsättningar. Kommunen ska verka för att mötesplatser i form av befintliga anläggningar för rekreation och friluftsliv rustas upp och behovet av ytterligare anläggningar ses över. Idrotts-, motions- och sportområden ska lätt och säkert kunna nås via gång- och cykelvägar samt i möjligaste mån vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Ekonomisk utveckling Demokrati, rättvisa och rättigheter De tre dimensionerna av begreppet hållbar utveckling. BEDÖMNINGSGRUNDER Även om det saknas en allmänt accepterad definition av begreppet social hållbarhet, är det vedertaget att den sociala dimensionen i hållbarhetsbegreppet har en avgörande betydelse för att samhällsutvecklingen ska gå i en demokratisk riktning. I Bruntlandrapporten 16 beskrivs social hållbarhet omfatta mjuka värden som demokrati, rättvisa, mänskliga rättigheter och livsstilar. Folkhälsa, kultur, droger, livskvalitet och jämställdhet är ämnesområden som kommuner arbetar med i strävan efter social hållbarhet och en social livsmiljö. Den fysiska planeringen påverkar i hög grad möjligheten att uppnå dessa mål. Boverket, tillsammans med Riksantikvarieämbetet, Formas och Arkitekturmuseet, fick år 2009 i uppdrag av regeringen att samverka för att främja en hållbar stadsutveckling. Syftet med uppdraget var att medverka till en ökad samverkan inom politikområden med ansvar för stadsplanering, boendefrågor, arkitektur och kulturmiljö samt att lyfta fram sociala och kulturella aspekter i stadsutvecklingssammanhang. Slutrapporten till regeringen presenterades år Myndigheterna lyfter fram ett antal utmaningar i rapporten. Bland annat behoven av att öka den demokratiska grunden för stadsutvecklingen, att se kulturarvet som en urban framtidsresurs, att se stad och landsbygd tillsammans och att fortsätta utveckla Sverige som ett föregångsland när det gäller olika urbana hållbarhetsaspekter. Myndigheterna beskriver att en rättvisare stad innebär att den sociala, kulturella och etniska segregationen minskar och att invånarna får mer jämlika villkor. För att uppnå detta måste medborgarna också få vara delaktiga i stadsutvecklingen. [16] FN, Report of the World Comission on Environment and Development: Our Common Future. [17] Boverket, Hållbar stadsutveckling - Slutrapport av regeringsuppdraget till miljö och kulturmyndigheter om samverkan för att främja en hållbar stadsutveckling. Ku2009/1620/KV. 36

37 MKB Nora Översiktsplan Utställningshandling Nationella jämställdhetsmålet Riksdagen har beslutat att det övergripande nationella målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Utifrån detta arbetar regeringen med fyra delmål, bland annat för en jämn fördelning av makt och inflytande. Det innebär att kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Regional översiktsplan för Örebro I den regionala översiktsplanen för Örebro nämns bland annat följande rekommendationer till utvecklingsinsatser för att nå målen om befolkningstillväxt inom regionen: Planera för fler bostäder som efterfrågas av de äldre. Motverka förekommande och potentiell boendesegregation genom att planera för blandad bebyggelse i nya och befintliga bostadsområden. Skapa förutsättningar för en smidig övergång från tillfälligt till permanent boende för de utrikes födda som väljer att bo kvar i Örebroregionen. SMÅHUS UPPDELADE PER BYGGNADSÅR Nora kommun. Data från SCB, före efter % AV ALLA SMÅHUS det vill säga friliggande en- och tvåbostadshus samt par-, rad- och kedjehus i Nora kommun är byggda före 1960-talet. Endast 1,6% av alla småhus i kommunen är byggda efter år FÖRUTSÄTTNINGAR Kommunens folkmängd har varit relativt konstant sedan 1950-talet och legat runt personer. Den relativt jämna folkmängden beror främst på att fler flyttar till än från kommunen. Eftersom det framförallt är yngre personer som flyttar ut har kommunen en åldrande befolkning med högre andel äldre och lägre andel yngre personer inom åldrarna 0-44 år jämfört med riksgenomsnittet. Befolkningsprognosen som tagits fram av Staticon visar på en svag befolkningsökning fram till år Andelen av befolkningen som är över 65 år förväntas också öka enligt prognosen. Andelen utrikesfödda boende i kommunen är lägre i Nora kommun jämfört med landsgenomsnittet (10,9 % jämfört med 16,5 % i riket). Nora kommun har åtagit sig att årligen ta emot 50 asylsökande under kommande år. I och med tillskottet av asylsökande under de senaste åren finns ett behov av att aktivt arbeta med integrationsfrågor. Bostadsmarknaden i Nora kommun har under många år präglats av en låg nybyggnadstakt. Under senaste åren har efterfrågan på bostäder ökat, och det finns endast ett par lediga lägenheter inom allmännyttan. I dagsläget finns sammanlagt drygt bostäder i kommunen varav drygt utgörs av småhus. Av dessa är flertalet äganderätter, även om det också finns ett antal småhus i form av hyres- och bostadsrätter. Vidare finns det UTRIKES FÖDDA Andel av Nora kommuns invånare % % % % Andelen utrikes födda i av kommuninvånarna i Nora har ökat med cirka 5 procentenheter sedan år Data från SCB, INVÅNARE I NORA KOMMUN grupperade efter ålder Nora kommuns invånare indelade i åldersintervaller, jämförelse mellan 1968 och Andelen yngre har minskat och den största åldersgruppen är nu år. Data från SCB,

38 omkring 1500 lägenheter i flerbostadshus varav majoriteten är hyresrätter. Det finns en brist på tillgänglighetsanpassade lägenheter för äldre och personer med funktionsnedsättning i bostadsbeståndet. Vidare finns i dagsläget ett stort behov av bostäder för ungdomar, nyanlända och asylsökande. Den medborgardialog som genomfördes år 2015 i form av en enkätundersökning omfattade bland annat frågor om vilka av kommunens verksamheter som kan utvecklas. På denna fråga svarade över 60 % av de tillfrågade att utveckling är välkommen inom skola och förskola, vård och omsorg samt kommunalteknik. Förutsättningarna för att bo på landsbygden i Nora kommun varierar. Samtidigt som tidigare bondgårdar har omvandlats till sommarvistelser för människor utanför kommunen, finns det på andra ställen ett mycket engagerat ideellt arbete för att locka fler inflyttare. Järnboåsbygden i norra kommundelen (och södra delen av Hällefors kommun) har haft en positiv befolkningsutveckling de senaste åren, mycket beroende på att aktivt marknadsföra bygden i olika sammanhang - både på lokala arenor och på mässor utomlands. Som följd har drygt 10 barnfamiljer från Holland och Tyskland bosatt sig i Järnboåsbygden. NYBYGGARE från Holland och Tyskland har visat stort intresse att flytta till landsbygden och Nora kommun. Artikel i Nerikes Allehanda, 10 februari KONSEKVENSER VID NOLLALTERNATIVET I ÖP-1999 finns ett övergripande mål om att Nora kommun skall föra en kommunal välfärdspolitik för trygghet och rättvisa grundad på principen om alla människors lika värde. Bebyggelseområdenas innehåll och struktur skall ge förutsättningar för olika typer av boende och verka för en miljö som tar hänsyn till barns, äldres och handikappades villkor och behov av service. I och med att andelen äldre personer inom kommunen väntas öka, kommer även efterfrågan på service i form av äldrevård samt seniorboenden att öka. Kommunens mål innebär att hänsyn bör tas till detta behov, men det finns ingen ytterligare specificering kring att öka andelen äldreboenden i kommunen och det finns en brist på denna typ av lägenheter redan idag. Frågor om integration eller sociokulturell mångfald behandlas inte i ÖP- 1999, då invandring inte var någon prioriterad fråga i samband med planens framtagande. Genom att andelen utrikesfödda i kommunen ökar väntas dessa frågor öka i aktualitet. Avsaknaden av ställningstaganden gällande dessa frågor kan i förlängningen medföra att möjligheter som den ökade invandringen medför förbises, samt att negativa sociala konsekvenser uppstår i form av segregation och att klyftor uppstår mellan de boende. Sammanfattad bedömning Sammantaget bedöms nollalternativet medföra risk för negativa sociala konsekvenser i Nora kommun genom att översiktsplanen inte fullt ut speglar dagens samhällsutveckling och behov av specifika bostäder. KONSEKVENSER VID PLANFÖRSLAGET Koncentrationen av utvecklingsområden till de delar av kommunen som har bäst underlag för att tillgodose befolkningens behov i form av offentlig- och kommersiell service, kollektivtrafik samt mötesplatser, bedöms generellt medföra möjliga positiva konsekvenser avseende sociala aspekter. Närheten till ovan nämnda funktioner kan även medföra att fler går eller cyklar mer i vardagen vilket kan påverka hälsan positivt. Samtidigt finns en risk att den del av befolkningen som bor i områden som ligger utanför utvecklingsområdena och utvecklingsstråken ska känna sig utelämnade 38

39 då planen inte lägger något större fokus på landsbygdsutveckling. Genom att utvecklingsstråken innefattar sträckorna mellan Nora och Viker samt Järnboås har ändå en stor andel av kommunens befolkning, inom tätorter såväl som på landsbygden, inkluderats i utvecklingsstrategin. Även om ett ökat mottagande av asylsökande, samt behovet av bostäder för nyanlända påtalas i planen, saknas ställningstaganden eller visioner för integration. Detta medför samma risk för negativa konsekvenser avseende integration som vid nollalternativet. Utvecklingen av bostadsområden i strandnära lägen bidrar i önskvärt fall till en ökad inflyttning till kommunen vilket i förlängningen ger kommunen större möjligheter att förvalta och utveckla den sociala infrastrukturen. Utvecklingsstråken för ny bostadsbebyggelse har placerats i hög grad enligt de synpunkter som invånare lämnat i medborgardialogen. Samtidigt ligger de strandnära områdena inte i direkt anslutning till tätorten Nora stad, och därför kommer i begränsad utsträckning att gynna den nuvarande befolkningen. Det finns vidare risk för att de sjönära bostadsområdena blir homogena sett till både bostadstyp och vilka samhällsgrupper som etablerar sig i dem. Sammanfattad bedömning Sammantaget bedöms planförslaget medföra risk för negativa sociala konsekvenser i Nora kommun genom att planförslaget i huvudsak saknar visioner för hur den fysiska planeringen ska utformas för att främja integration. Möjliga positiva konsekvenser för sociala aspekter kan uppstå som följd av planförslagets ambitioner med mötesplatser och stärkt kollektivtrafik inom utvecklingsområdena. ÅTGÄRDSFÖRSLAG Betona vikten av mötesplatser av varierat slag som stimulerar fysisk aktivitet och sociala relationer människor med olika bakgrund och förutsättningar. Genom att komplettera befintliga bostadsområden med bostadstyper som är underrepresenterade i området både social, ekonomisk och åldersmässig segregation motverkas. 39

40 Klimatpåverkan I planförslaget finns flera ställningstaganden som främjar en omställning till ökad användning av förnybara energikällor. Utbyggnad av fjärrvärme verket, utveckling av förnyelsebar energi som solenergi samt framtagande av ett tillägg till översiktsplanen gällande vindkraft utgör exempel på kommunens inriktning i frågan. Tillägget för vindkraft ska syfta till att skapa ett långsiktigt och konsekvent förhållningssätt till vindkraftsetableringar. Vidare vill kommunen möjliggöra för pendling mellan Nora och Örebro med tåg genom att persontrafik ska komma till stånd på järnvägen som i dagsläget endast används för turiständamål. Planförslaget slår även fast att kommunen ska verka för att gång- och cykelvägnätet byggs ut och att nya cykelparkeringar anläggs vid strategiskt viktiga platser, såsom offentlig service. Nya gång- och cykelvägar ska främst prioriteras inom utvecklingsområdena, särskilt runt Norasjön. Pendlingsmöjligheterna med buss ska förbättras bland annat genom att samåknings- och pendlar parkeringar anläggs vid strategiskt viktiga platser inom kommunen. Kommunen ska enligt planförslaget även verka för utvecklingen av en väl fungerande laddinfrastruktur för elfordon. Energi- och klimatprogram för Örebro län stakar ut regionens strategiska prioriteringar för att nå Färdplan BEDÖMNINGSGRUNDER Regeringens vision är att Sverige är klimatneutralt år Det innebär en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning utan nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären. Naturvårdsverket tog år 2012 fram underlag till en färdplan för att nå visionen. Därefter har länsstyrelserna integrerat arbetet med färdplanen i respektive regionala handlingsplaner, som till exempel i Energi- och klimatprogram för Örebro län Programmet anger fem strategiska prioriteringar för att uppnå minskad klimatbelastning samt effektiv och hållbar resursanvändning: (1) arbete med energieffektiviseringsåtgärder, (2) ersätta fossil energi med förnybar, (3) öka produktionen av förnybar energi i Örebro län, (4) konsumera klimatsmart, samt att (5) den offentliga sektorn ska gå före och visa på vägar till handling. Nationellt miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan. Kommunala strategier och mål Kommunfullmäktige beslutade 2006 om en klimatstrategi för kommunen. Visionen i klimatstrategin är en i huvudsak klimatneutral kommun i mitten på århundradet (2050). Tre övergripande klimatmål lämnades i strategin, varav målet att klimatpåverkande gaser år 2010 skulle vara 5% mindre jämfört med år 2000 uppfylldes. Det mål som kvarstår är att utsläppen av klimatpåverkande gaser ska ha minskat med 40% år 2025 jämfört med år Det motsvarar ett årligt utsläpp av drygt ton koldioxid. De kommunala miljömålen som berör klimatpåverkan är målen om Hållbart transportsystem och Hållbart energisystem. Målen är att utsläppen från trafik och energianvändning ska minska, men ingen precisering görs. [18] Regeringen, Kommittédirektiv, dir. 2014:53. Klimatfärdplan strategi för hur visionen att Sverige år 2050 inte har några nettoutsläpp av växthusgaser ska uppnås. Beslut vid regeringssammanträde den 3e april [19] Länsstyrelsen i Örebro län och Regionförbundet Örebro, TOTALA UTSLÄPP 100+A A ton ENERGIFÖRSÖRJNING 100+A+23+A ton ton 100+A+95+A ton TRANSPORTER Mål ton ton UTSLÄPP av klimatpåverkande gaser, omräknande till ton koldioxid, från den geografiska enheten Nora kommun. 40

41 Riksintresse för energiproduktion I den östra delen av kommunen finns ett område av riksintresse för anläggningar för energiproduktion, utpekat enligt 3 kap. 8 miljöbalken. Området bedöms preliminärt kunna bebyggas med 13 vindkraftverk. Riksintresset är utpekat av Energimyndigheten och anses ha särskilt goda förutsättningar för vindkraftsproduktion på grund av gynnsamma vindförhållanden. VINDKRAFT I NORA KOMMUN Projektområde - ansökan pågår Riksintresse FÖRUTSÄTTNINGAR De samlade utsläppen av klimatpåverkande gaser från Nora kommun har minskat med cirka 30% från startåret 1990 till år Nästan ton färre koldioxidekvivalenter släpps ut inom kommunen idag än vad som var fallet i början av 1990-talet. Det är jämförbart med dagens totala utsläpp av alla transporter inom kommunen. Enbart hushållens egna uppvärmning har minskat under tidsperioden från 10 till 1 tusen ton koldioxid per år, mycket tack vare en utbyggnad av fjärrvärmenätet. Utvecklingen i Nora kommun skiljer sig inte från landets övriga kommuner - de samlade utsläppen har totalt minskat. Men stora utmaningar kvarstår, särskilt när det gäller utsläpp från transporter. Samtidigt som fordonen har blivit bränslesnålare har det totala transportbehovet ökat, och utsläppen är därför endast marginellt mindre idag än för snart 30 år sedan. Idag står transporter för omkring 55 % av kommunens klimatpåverkan. Andra påverkande sektorer är energiförsörjning (14 %), jordbruk (13 %) och användningen av arbetsmaskiner (10 %). Transportsektorns höga andel av klimatpåverkande utsläpp kan kännas igen som en faktor för flertalet landsbygdskommuner i Sverige. Nora är en pendlingskommun och det är cirka 2050 personer som dagligen pendlar ut till närliggande kommuner. Även om det finns goda förutsättningar för pendling med buss till Örebro och Lindesberg dit majoriteten pendlar, så väljer flertalet av befolkningen att använda bilen (67 % enligt medborgardialog genomförd 2015). Klimatpåverkan från energisektorn i kommunen kommer främst från förbränning inom industrin, men även till viss del från enskild uppvärmning av hushåll. Ett företag producerar och distribuerar fjärrvärme till stora delar av Nora stad samt en mindre del av Pershyttan. Råvaran för värmeproduktionen är uteslutande biobränslen. I dagsläget finns inga vindkraftverk inom kommunen. För närvarande handläggs dock en tillståndsansökan för en vindkraftpark cirka 15 kilometer norr om Nora, längs kommungränsen mot Lindesberg. I projektet planeras 17 vindkraftverk med en totalhöjd av drygt 200 meter. Prövningsmyndigheten (länsstyrelsen eller mark- och miljödomstolen) får endast ge tillstånd till vindkraftverk om kommunen har godkänt det. KONSEKVENSER VID NOLLALTERNATIVET I översiktsplanen från 1999 fastslås att målet med kommunens energiplanering är att medvetet påverka utvecklingen och verka för en mer miljöanpassad energianvändning. Användningen av biobränslen, solenergi och spillvärme eftersträvas och kommunen verkar för en ökad anslutning till fjärrvärmenätet. Några satsningar på vindkraft föreslås däremot inte. Dessa ställningstaganden bedöms kunna medföra en viss minskning av klimatpåverkande utsläpp. Inom transportsektorn, som i dagsläget är den främsta bidragande faktorn till klimatpåverkan i kommunen, finns ingen lika tydlig inriktning [20] RUS Emissionsdatabasen, Länsrapport

42 mot en omställning till klimatsmarta lösningar. Vid nollalternativet kommer inga större satsningar på pendlingsmöjligheter, järnväg eller gång- och cykelstråk att genomföras. Någon omställning till klimatsmarta fordon, till exempel biogas eller elbilar, påtalas inte. Även om den nuvarande utvecklingen inte pekar på någon pågående ökning i klimatpåverkan från bilanvändningen, så kommer det att krävas åtgärder inom denna sektor ifall målen om en fortsatt minskad klimatpåverkan ska kunna uppnås. Sammanfattad bedömning Vid tidpunkten för framtagande av den gamla översiktsplanen var energiförsörjningsfrågan i kommunen en betydligt viktigare aspekt ur klimatpåverkanssynpunkt än den är i nuläget. För att minska klimatpåverkan krävs numera satsningar inom kollektivtrafiken och alternativa transportmedel. Fortsatt arbete enligt gällande översiktsplan bedöms därmed innebära ingen skillnad för konsekvenser på kommunens totala klimatpåverkan. KONSEKVENSER VID PLANFÖRSLAGET Den tydliga inriktningen i planen gällande en övergång till användningen av förnybara energikällor bedöms - liksom vid nollalternativet - medföra möjliga positiva konsekvenser avseende på klimatpåverkan. Ställningstaganden för ökade möjligheter att använda kollektivtrafik samt ambitionen om persontrafik med tåg mellan Nora och Örebro ger förutsättningar för att öka andelen som arbetspendlar med kollektiva färdmedel. Detta bedöms medföra positiva konsekvenser vad avser kommunens klimatpåverkan. För att en övergång från bilanvändning till kollektivt resande ska komma till stånd krävs dock även åtgärder som påverkar befolkningens attityd och invanda resemönster gällande vilka färdmedel som används. Utvecklingsstrategin i planförslaget syftar på en mer koncentrerad utveckling av områdena inom och närmast tätorten Nora samt inom stråk som leder till Viker och Järnboås. Genom att en större andel av befolkningen förväntas bo i nära anslutning till tätorten, där förutsättningarna för kollektiva transporter är störst, öppnar strategin upp för ökat nyttjande av kollektivtrafik. Samtidigt finns det inga ställningstaganden i planen som syftar på att begränsa bilanvändningen. Utifrån att utvecklingsstråk med spridd villabebyggelse planeras, är finns det risk för att det totala trafikarbetet med enskilda bilresor ökar om planförslaget realiseras. NYREGISTRERADE PERSONBILAR under perioden (februari) indelade efter drivmedel. El, elhybrid, laddhybrid, etanol/etanol flexifuel, gas/gas flexifuel. 3% 7% ,9 M NORA Bensin och diesel. SVERIGE Av totalt 2060 nyregistrerade bilar i Nora kommun hade cirka 50 bilar (eller 3%) annat drivmedel än bensin och diesel. Motsvarande andel i riket var 7%. Data från SCB, UTSLÄPP FRÅN TRAFIK inom Nora kommun (RUS emissionsdatabasen, 2015). Totalt ton Personbilar Tunga lastbilar och bussar. Totalt ton 42

43 Sammanfattad bedömning Planförslaget bedöms innebära förutsättningar för en minskad klimatpåverkan från kommunen genom ställningstaganden om förbättrad kollektivtrafik och satsningar på gång- och cykelbanor. Genom att samhällsutvecklingen enligt planförslaget i huvudsak ska ske i närheten till Nora stad, minskar man transportarbetet mellan bostäder, arbetsplatser och offentlig service. Strategin innebär även en större möjlighet för kommunen att erhålla ett tillräckligt stort befolkningsunderlag för en återstartad tågtrafik mellan Nora och Örebro. En nyckelfaktor för att klimatpåverkan ska minska blir att lyckas få invånare att ändra sina befintliga resemönster, där mer än 70% idag använder egen bil för arbetspendling. Sammanfattningsvis innebär planförslaget att möjliga positiva konsekvenser uppstår vad avser kommunens klimatpåverkan. ÅTGÄRDSFÖRSLAG Miljö- och energikrav bör ställas vid upphandling och exploatering i syfte att minska koldioxidutsläppen ytterligare. Kommunen behöver ta fram en plan för hur personbilstrafiken ska utvecklas i hållbar riktning. Laddinfrastruktur för elfordon är ett steg i rätt riktning men kommer, åtminstone till en början, endast att gynna en mycket liten del av befolkningen. Genom att ta ett samlat grepp kring olika möjliga åtgärder för minskad miljöbelastning från personbilar, exempelvis genom att tillskapa pendlarparkeringar och bilpooler, kan synergieffekter uppstå. UTMANINGAR TILL 2030 Visionen om en återstartad persontrafik på järnväg mellan Nora och Örebro bör utredas vidare. Flera frågor bör analyseras i ett tidigt skede för att förstå utmaningarna; PERSONTRAFIK PÅ TÅG Hur stort underlag av potentiella resenärer krävs för att få ekonomisk hållbarhet på trafiklinjen? Vilka investeringar krävs, och hur mycket är kommunen villig att satsa? Hur många nya invånare kan man locka om möjligheten till snabba tågtransporter till arbetsmarknaden omkring Örebro realiseras? Att genomföra en upprustning på befintligt järnvägsnät tar lång tid, kräver stora ekonomiska resurser och flera samverkanspartners. 43

44 PLANFÖRSLAGET OCH MILJÖKVALITETSMÅLEN I förslaget till ny översiktsplan fastslås att kommunen ska beakta de nationella miljö kvalitetsmålen vid all fysisk planering, samt vid bedömning av detaljplaner och bygglov. Definitioner av miljömålen, utförlig information om vad de omfattar och indikatorer för dess uppföljning finns att tillgå på Nedan presenteras en översiktlig bedömning av hur planförslaget bidrar till uppfyllnad av de miljökvalitetsmål som berörs. BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN Transporter står för drygt hälften av kommunens klimatpåverkande utsläpp. Planförslaget innebär en ökad satsning på kollektivt resande, vilket kan ge förutsättningar för minskade utsläpp. Det är svårt att bedöma om förslaget till ny översiktsplan påverkar miljömålet i positiv eller negativ riktning på kort sikt. FRISK LUFT Planförslagets satsningar på kollektivt resande och förbättrade möjligheter till cykling kan ge positiva resultat för miljömålet - om det medför en minskning av vägtrafiken i framförallt utsatta gaturum. INGEN ÖVERGÖDNING Kommunens verksamhetsområde för vatten och avlopp ska i huvudsak kunna utökas till de utpekade områdena för nya bostäder och verksamheter runt Norasjön. Sammantaget bedöms planförslaget ha en positiv inverkan på miljömålet. LEVANDE SJÖAR OCH VATTENDRAG Planförslaget beskriver att kommunen ska verka för en fri fiskvandring i bland annat Hagbyån och Lerkesån. Detta, tillsammans med kommunens ambitioner att säkerställa ekosystemtjänster och höja kraven på dagvattenhanteringen, bedöms innebära åtgärder som bidrar i positiv riktning för miljömålet. Kommande LISutredning behöver visa att planerad strandnära bebyggelse inte motverkar strandskyddets syften. ETT RIKT ODLINGSLANDSKAP Om antalet hel- eller deltidsbönder fortsätter att bli färre, minskar möjligheten att nå miljömålet i kommunen. Därför är det positivt att planförslaget omfattar en strategi med utvecklingsområden även i landsbygden samt att utvecklingsstråk pekas ut mellan dessa och centralorten Nora. Strategin kan skapa indirekta effekter på möjligheten att behålla aktiva jordbruksföretag då befolkningsunderlag och demografi skapar förutsättningar för lokal service. 44

45 GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET Planförslaget fastställer att ingen nybyggnation ska ske i befintliga vattenskyddsområden eller på rullstensåsar, vilket är positivt för att trygga en god grundvattenkvalitet. Sammantaget bedöms planförslaget inte ha någon inverkan på miljömålet. LEVANDE SKOGAR Planförslaget innebär att kommunen ska verka för att bevara och utöka mängden skyddsvärda biotoper till förmån för den biologiska mångfalden. Konkreta handlingar för att nå målet presenteras inte, vilket gör att planförslaget inte bedöms ha någon entydig inverkan på miljömålet. GOD BEBYGGD MILJÖ Planförslaget fastställer att en kulturmiljöplan ska tas fram för hela kommunen, som identifierar samt värderar kulturhistoriskt värdefulla miljöer och byggnader. Planförslaget innehåller även ambitioner om mötesplatser och stärkt kollektivtrafik. Sammantaget bedöms planen ha en positiv inverkan på miljömålet. ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV I planförslaget föreslås ett område få status som stort opåverkat område. Exploatering som kan påverka den orörda karaktären eller värden för friluftslivet och höga naturvärden ska inte få tillkomma inom området. Förslaget till ny översiktsplan innebär även att kommunen ska satsa på information och investeringar (på anläggningar och leder) i den tätortsnära naturmiljön, samt planera för att sammanlänka naturområden med grönstråk och spridningskorridorer. Planförslagets eventuellt negativa effekter på naturvärden i jordbrukslandskapet är svårbedömda. Sammantaget bedöms planförslaget dock ha en positiv inverkan på miljömålet. ÖVRIGA MILJÖKVALITETSMÅL Förslaget till ny översiktsplan berör inte alla miljökvalitetsmål. Storslagen fjällmiljö och Hav i balans är till exempel inte tillämpbara för Nora kommun. Möjligheten att nå målen Skyddande ozon, Bara naturlig försurning och Säker strålmiljö bedöms endast påverkas av indirekta, och obetydliga, effekter av planförslaget. Målet om en Giftfri miljö berör i första hand tillsyn och kontroll, och i mycket liten omfattning fysisk planering. För miljömålet Myllrande våtmarker innehåller planförslaget ställnings taganden som endast marginellt kan påverka målet. Den fysiska planeringen i Nora kommun berör i liten grad våtmarker. 45