GAVLEÅN Kartläggning av utredningar och åtgärdsbehov

GAVLEÅN Kartläggning av utredningar och åtgärdsbehov Gavleån invid Boulognerskogen Foto: Svante Lundquist December 2008

Innehåll Sid 1. Uppdraget 3 2. Sammanfattning 4 3. Slutsatser av befintliga utredningar 3.1 Inledning 7 3.2 Gavleåns status 7 3.3 Näringsämnen i vatten Mätningar 9 Föroreningskällor 10 3.4 Bakterier i vatten Friluftsbad 11 Mätningar 12 3.5 Miljöfarliga verksamheter Allmänt 12 Tillståndspliktiga verksamheter 13 Anmälningspliktiga verksamheter 13 Enskilda avlopp 14 Kommunalt avloppssystem 16 Dagvatten 18 Lantbruk 20 Skogsbruk 21 Avloppsslamshantering 22 3.6 Markföroreningar Identifierade områden 22 Cisterner 24 Radioaktivitet 24 3.7 Vattenskyddsområde 24 3.8 Rekreation och fiske 25 3.9 Naturvård 26 3.10 Riktlinjer i översiktsplan 27 4. Åtgärdsförslag 28 Bilaga: Granskade utredningar 2

1. Uppdraget Gävle kommuns Bygg & Miljökontor har beviljats medel under 2008 och 2009 för en utredning om orsaker till negativ påverkan och att föreslå åtgärder för förbättring av vattenkvaliteten i Gavleån. Målet är att i framtiden kunna utnyttja Gavleåns hela kapacitet som rekreationsområde genom att uppfylla God status enligt Vattendirektivet och att kunna anlägga ett strandbad, som uppfyller EU-s baddirektiv vad gäller kvalitet. har fått uppdraget att, med Gävle kommuns bygg- och miljökontor som uppdragsgivare, kartlägga vilka befintliga utredningar som finns rörande Gavleån eller andra i sammanhanget adekvata utredningar och sammanfatta deras resultat (steg 1). Arbetet omfattar också att redovisa vilka utredningar som saknas för att man ska kunna bedöma vilka åtgärder som ska genomföras i syfte att nå ovanstående mål samt vem som rimligen bör vara ansvarig för dem och om den ansvarige är villig att utföra dessa under första halvåret 2009. Arbetet utförs och redovisas för uppdragsgivaren under 2008. Om kostnader för åtgärder redan enkelt framgår i befintligt material ska detta redovisas i steg 1. Gavleåns tillrinningsområde är mycket stort (Figur 1). Då bakteriehalterna är låga vid Storsjöns utlopp till Gavleån och då åtgärderna för att minska näringsbelastningen till och från Storsjön måste göras i grannkommuner så har uppdraget i samråd med beställaren fokuserats på tillrinningsområdet mellan Storsjön och Gävle centralort, vilket också är i överensstämmelse med länsstyrelsens avgränsning för vattendirektivets statusbestämning. Genom att mängden befintligt material har visat sig vara mindre än väntat har det funnits utrymme att inom uppdraget även inrymma framtagande av förslag på åtgärder för att förbättra Gavleån. En lista med de personer som vi har kontaktat under arbetet har överlämnats till Bygg- och miljökontoret. Vargstigen 5 134 67 Ingarö sv.lundquist@telia.com 0768 54 88 33 3

2. Sammanfattning Utredningar som har antagits kunna ha bäring på uppdraget har inhämtats och granskats. Slutsatsen är att det är ett mindre antal undersökningar, rapporter och utredningar är relevanta för Gavleåns vattenkvalitet. Huvudsakligen handlar det om dokument som har producerats eller beställts av Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Gävle kommun, Gästriklands vattenvårdsförbund, Sveriges Lantbruksuniversitet samt Gästrike Vatten AB. Kommunala tillsynsrapporter från lantbruk, enskilda avloppsanläggningar och olika miljöfarliga verksamheter har inte kunnat granskas men bör kunna ha stor betydelse vid bedömningen av lämpliga framtida åtgärder. Gavleån bedöms av länsstyrelsen vara ett påverkat vattendrag där länsstyrelsen (okt 2008) har föreslagit att målet för Gavleåns vattenkvalitet enligt EU:s vattendirektiv ska vara att ån ska uppnå en god ekologisk potential. Det tolkas som att målet inte kan vara att Gavleån ska kunna återvända till ett opåverkat ursprungsstadium. För att förbättra Gavleåns ekologiska status, då främst innebärande en förbättrad vattenkvalitet, behöver bakteriehalterna och näringstillförseln reduceras. Genomförda vattenprovtagningar pekar mot att näringstillförseln till Gavleån främst härrör från det kväve- och fosfortillskott som kommer från Storsjön samt från anläggningar och verksamheter intill Gavleån och Spikåsbäcken. Ingen provtagning har dock skett i Kungsbäcken/Valsjöbäcken. Eftersom Storsjön ligger utanför Gävle kommun så är ett fortsatt interkommunalt samarbete i syfte att fortsätta minska näringsbelastningen på Storsjön angeläget. Tarmbakterier verkar mer eller mindre konstant tillföras Gavleån i så stor mängd att EU:s badvattendirektiv förhindrar anläggandet av ett officiellt friluftsbad. De bakteriologiska föroreningarna i Gavleån tillförs ån på sträckan mellan Forsbacka och Gävle centralort. Dessa måste härröra från dålig gödselhantering, bristfälliga enskilda avlopp eller bräddningar och läckage från det kommunala avloppssystemet. För att kunna spåra ursprunget till bakterieföroreningarna i Gavleån rekommenderas att pröva att göra detta genom samtidiga bakterieanalyser på många platser längs åsträckningen. På de sträckningar där större skillnader i halterna uppmäts innebär det att man sedan får gå vidare för mera detaljerad spårning. Markföroreningarna vid Forsbacka bruk, Mackmyra Sulfit, Åsbyggeby såg samt Åbyfors antas utgöra de för Gavleån potentiellt farligaste. Följande 22 åtgärder för att förbättra Gavleåns status och vattenkvalitet med utförare föreslås. Prioritet 1 omfattar de åtgärder som vi bedömer bör kunna ge störst förbättringar för Gavleåns vattenstatus. Även de översta åtgärderna under prioritet 2 är från den utgångspunkten av stor vikt. Åtgärdsförslagen är konsultens egna förslag på de åtgärder som bör genomföras för att kunna uppnå en förbättring av Gavleåns status och vattenkvalitet. Tiden mellan rapportarbetet och våren 2009, då åtgärderna skulle föreslås genomföras, sattes generellt alltför kort för att berörda förvaltningar och nämnder/styrelser skulle kunna ha tillräcklig tid att granska de framtagna förslagen i detalj och i efterhand kunna lägga in dessa i sin budget och planering för 2009. De åtgärder av enklare slag som inte ändå kan genomföras under 2009 bör respektive nämnd/styrelse under 2009 ta ställning till för 2010 års budget och verksamhetsplan. 4

Prioritet 1 1 Tillsyn av miljöfarliga verksamheter invid Gavleån och dess tillflöden (Bygg & Miljö) 2 Spårningsprojekt för Gavleåns fekala föroreningar (Bygg- & Miljö, Tekniska kontoret, Gästrike Vatten AB) 3 Tillsyn och eventuell VA-anslutning av enskilda avloppsanläggningar (Bygg & Miljö) 4. Utreda en utvidgning av verksamhetsområdet för det kommunala VA-nätet (Gästrike Vatten AB) 5 Tillsyn av konstaterade brister i gödselhantering (Bygg & Miljö) 6 Ta fram en handlingsplan mot bräddningar och läckage från avloppssystemet. (Gästrike Vatten AB) 7 Överenskommelser om skyddszoner inom lantbruket (Bygg & Miljö och LRF) 8 Ta in riktlinjer för Gavleån i översiktsplanen (Bygg & Miljö) 9 Överväg införandet av områdesbestämmelser till skydd för miljön vid Gavleån (Bygg & Miljö) 10 Fortsätta dagvattengruppens arbete (Gästrike Vatten AB, Bygg & Miljö, Tekniska kontoret) Prioritet 2 11 Säkerställ omhändertagandet av dag- och släckvatten i Svedens industriområde (Bygg & Miljö) 12 Utredande av och eventuell sanering av markföroreningar nära Gavleån (Tekniska kontoret) 13 Överenskommelser om skyddszoner och dikningar inom skogsbruket (Bygg & Miljö och Skogsstyrelsen) 14 Interkommunalt samarbete för att minska föroreningar från Storsjön (Storsjöns lokala vattenråd) 15 Provtagning i Kungsbäcken/Valsjöbäcken (Gästriklands vattenvårdsförbund) 16 Kontrollera om rasriskområden har miljöfarliga verksamheter (Bygg & Miljö) 17 Fortsatt mätning av fekala bakterier i Gavleån (Bygg & Miljö) 5

18 Framtagande av miljöinformation till fastighetsägare invid Gavleån (Bygg & Miljö och Informationsavd) 19 Bedöma länsstyrelsens angivna ekologiska klassningar (Bygg & Miljö och Länsstyrelsen) 20 Bedöma eventuell miljöpåverkan från Räddningstjänstens övningsplats (Bygg & Miljö) 21 Åtgärda det nedre vandringshindret för fisk i Gavleån (Kultur & Fritid) 22 Anslutning av Gävle reningsverk till Svenskt Vattens certifieringsarbete (Gästrike Vatten AB) 6

3. Slutsatser av befintliga utredningar 3. 1 INLEDNING De utredningar som har antagits kunna ha bäring på uppdraget har inhämtats och granskats (Bilaga 1). Rent kulturhistoriska dokument har då uteslutits. En slutsats är att det finns ett mindre antal undersökningar, rapporter och utredningar som är relevanta för Gavleåns vattenkvalitet. Mycket material har enbart varit tillgängligt i form av utdrag från databaser. De dokument som finns har till största delen producerats eller beställts av Gävle kommun, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Gästriklands vattenvårdsförbund och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Kommunala uppgifter om miljöfarliga verksamheter har inte framkommit så att de i detalj har kunnat granskas inom ramen för uppdraget men bör kunna ha stor betydelse i bedömningen av lämpliga framtida åtgärder. Fysikalisk-kemiska vattenprover finns för Storsjön, Valsjön, Spikåsbäcken, Tökilsbäcken, Gavleån samt i Gävlebukten. SLU har i en 40 år lång obruten mätföljd följt utvecklingen i Gavleån. Även Gästriklands vattenvårdsförening har en lång mätserie. Bygg- och miljökontoret kontrollerar badvattenkvaliteten vid Storsjön och sedan några år tillbaka tas också bakterieprover i ån vid Gävle centralort. 3.2 GAVLEÅNS STATUS Figur 1 Tillrinningsområdet Gavleåns hela tillrinningsområde är 2460 km2 och består till cirka 80 % av skogs- och myrmarker. 7

Vattnet är därför också naturligt brunt och humusrikt. Vattenkvaliteten har förbättrats de senaste decennierna och genomgick kring 1977 (SLU:s mätserie) en klar förbättring då främst ph men även alkalinitet plötsligt steg. Orsaken kan spåras till nedläggandet av Mackmyra sulfitfabrik. Halten av näringsämnen har inte förbättrats på samma sätt. Totalfosfor har inte sjunkit de sista decennierna medan halten totalkväve visar tendenser till att minska på 2000- talet. Metallhalterna (mätt i mossa) är numera låga, förutom kvicksilver där halten fortfarande bedöms som hög. Gavleån är helt reglerad med sju vattenkraftverk i Gavleån som samtliga ägs av Gävle Energi AB. Dammarna begränsar eller förhindrar helt spridningsmöjligheterna för många arter, inte minst för fiskar. Det innebär samtidigt att det finns större möjligheter att begränsa spridning av föroreningar efter en olycka. Vattenföringen i Gavleån registreras dagligen av Gävle Energi AB vid Tolvfors kraftverk. Länsstyrelsernas och vattenmyndigheternas databas (VISS) innehåller bedömningar av vattenkvalitet och status av sjöar, vattendrag och kustvatten samt uppgifter om skyddade områden. Nedanstående två kartor är konstruerade utifrån dess uppgifter. Figur 2. Ekologisk status Karta konstruerad från Länsstyrelsens VISS-data, nov 2008 (Färger: Rött-brunt-gult-grönt-blått, blått är bäst status) Länsstyrelsen framhåller att databasens bedömningar kan komma att förändras då ytterligare data framkommer. Detta eftersom länsstyrelsernas bedömningar av vattendrag och sjöar i Norrland till stor del utgår från indikativa metoder eftersom det i regel saknas tillräckliga undersökningsresultat eller faktiska inventeringar. 8

Länsstyrelsens bedömningar i figur 2 skulle därför eventuellt också kunna förändras och förbättras genom att kommunen gör en egen bedömning av bakgrunden till den ekologiska statusklassningen. Statusklassningar kan komma att ligga till grund för vilka vattendrag som bör prioriteras för olika åtgärder. Vi rekommenderar därför att kommunen tar kontakt med länsstyrelsen för att gemensamt bedöma klassningarna, t ex avseende Spikåsbäcken. Figur 3. Näringsstatus Karta konstruerad från Länsstyrelsens VISS-data, nov 2008 (Färger: Rött-brunt-gult-grönt-blått, blått är bäst status) Gavleån bedöms av länsstyrelsen vara ett påverkat vattendrag där länsstyrelsen (okt 2008) har föreslagit att målet för Gavleåns vattenkvalitet enligt EU:s vattendirektiv ska vara att ån ska uppnå god ekologisk potential. Det tolkas som att målet inte kan vara att Gavleån ska kunna återvända till ett opåverkat ursprungsstadium. För att förbättra Gavleåns ekologiska status bedömer vi därför att det främst är en förbättrad vattenkvalitet genom att reducera tillförseln av näringsämnena fosfor och kväve som behöver åstadkommas. Det samverkar med de åtgärder som från andra utgångspunkter bör genomföras för att förbättra fiske och rekreation samt bevarandet av viktiga grönområden längs ån. 3.3 NÄRINGSÄMNEN I VATTNET Mätningar De aktörer som har konstaterats genomföra fysikalisk-kemiska mätningar av vattenkvalitet i Gavleån och dess tillflöden är Gävle kommuns bygg- och miljökontor (Gavleån), 9

Gästriklands vattenvårdsförbund (Storsjön och Gävlebukten), Gävle flygplats (Spikåsbäcken) samt Forsbacka avfallsanläggning (Tökilsbäcken). SLU mäter på Naturvårdsverkets uppdrag vattenkvaliteten i Gavleån vid Strömdalens kraftstation (Boulognerskogen) samt i kustvattnet vid Gavleåns mynning. De sista mätningarna ingår i det nationella miljökontrollprogrammet. Äldre mätningar redovisas också i Länsstyrelsens vattenvårdsplan för Gavleån från 1971. Länsstyrelsen bedömer (se Figur 3) näringssituationen i Valsjöbäcken och dess fortsättning i Kungsbäcken som god. Inga mätningar har dock påträffats för Valsjöbäcken som stödjer denna bedömning. Vi rekommenderar därför att kväve- och fosforhalterna undersöks vid Valsjöbäckens utlopp i Gavleån samt att detta kombineras med enklare flödesuppskattningar. Inga flödesmätningar har skett i åarna och uppmätta halter måste korreleras till flödena för att de tillförda mängderna ska kunna bedömas. Undersökningens resultat bör vara av intresse för medlemmarna i Gästriklands vattenvårdsförening och därför kunna upphandlas på föreningens uppdrag. Rekommendationen baseras på att Valsjöbäcken rinner genom brukad jordbruksmark, att tre pumpstationer har registrerade bräddningar i bäcken, att den avvattnar ett mycket stort område, att bäcken har utpekats som intressant för att etablera öring i samt att den börjar i Valsjön som har högre näringsstatus. Valsjöns högre näringsstatus kan bero på att sjön via ett dike avvattnar den pågående torvtäkten på Norrbomuren. Länsstyrelsen gav 2007 Neova AB en förlängning av bearbetningskoncessionen för täkten fram till 2032. För att minska föroreningarna till Valsjön ska enligt koncessionsvillkoren en översilningsdamm och reviderade sedimentationsdammar ha anlagts senast augusti 2008. I företagets miljökonskevensbeskrivning uppges att miljökontoret i Gävle 1998 lät utföra en flygbildskartering som visade att Valsjöns vegetation långsamt ökat sedan 1961. Företaget utförde en ny flygfotokartering 2005 som inte pekade på att igenväxningen fortsatt och bedömer i miljökonsekvensbeskrivningen att påverkan på Valsjön från nuvarande produktion bedöms vara liten-måttlig och inte kommer att öka utan snarare minska. En provtagningspunkt ska etableras strax före inloppet till Valsjön. Undersökningar i Valsjön som Gästriklands vattenvårdsförening utfört visar på låga metallhalter och gott tillstånd på bottenfaunan. Även andra åars näringsinnehåll skulle kunna mätas vid deras utlopp i Gavleån, t ex Bäckebrobäcken. Vi anser dock inte att dessa undersökningar behöver ske för att kunna nå framgång i arbetet att förbättra Gavleåns ekologiska status. Beträffande Bäckebrobäcken är det troligen lättare och bättre att direkt genomföra åtgärder för att minska föroreningar på öppna och känsliga platser i bostadsområdet Sätra. De undersökningar som genomförs bör utgå från målet att dessa ska utföras med det tydliga syftet att spåra föroreningarna till Gavleån. Vi förordar alltså inte rent vetenskapliga undersökningar. Föroreningskällor Vi bedömer att hittills utförda vattenprover pekar mot att näringstillförseln till Gavleån främst härrör från dels det kväve- och fosfortillskott som kommer från Storsjön, dels från anläggningar och verksamheter intill Gavleån och Spikåsbäcken. 10

Eftersom Storsjön ligger utanför Gävle kommun så är ett fortsatt interkommunalt samarbete i enda sättet för kommunen att påverka att det sker en fortsätt minskning av näringsbelastningen från Storsjöns vatten. Det tidigare samarbetet i Storsjöprojektet som Gävle kommun deltog i är nu avslutat med mycket gott resultat. Fastighetsägare vid sjön har enligt Sandvikens miljökontor, delvis efter hot om förelägganden, satsat närmare 50 miljoner på att sedan 1997 byta ut miljöfarliga enskilda avloppsanläggningar. Ett lokalt vattenråd för Storsjön har nyligen bildats för att fortsätta arbetet. Vi anser att även Gävle kommun borde undersöka möjligheterna att kunna delta i detta lokala vattenråd. Halterna av totalkväve i östra Storsjön har sedan 1986 enligt Vattenvårdsförbundets mätningar visat en tydligt minskande trend. Trenden har varit liknande men mera osäker vad gäller halten totalfosfor. Delvis kan det bero på att upplagrad fosfor under ganska lång tid kommer att fortsätta läcka ut från sjöns bottensediment som har uppskattats uppgå till cirka 20 % av sjöns fosforbelastning. (Studie av Institutionen för miljöananlys vid SLU, 1991-96). Sandviken Material Technology AB har utsläpp som mynnar till Storsjön relativt nära Gavleåns tillopp. Enligt företagets miljökonsekvensbeskrivning 2002 släppte företaget då ut cirka 130 ton kväve per år till Storsjön, vilket uppgick till cirka 40 % av det kväve som SLU några år tidigare hade beräknat att sjön tillfördes. Fosforutsläppen från företaget är låga men större utsläpp sker av olika legeringsmetaller. Föroreningshalterna av metaller där dessa har mätts i Storsjön har dock inte varit alarmerande. Näringstillförsel till Gavleån sker förmodligen också inom Gävle kommun i mycket betydande mängder via lantbruk, trädgårdar, bräddningar, läckande avloppsledningar, dagvattenavrinning, avverkningsytor och dikningar. Om detta saknas dock, förutom gällande bräddningar, helt uppgifter. Ett fortsatt lyckat arbete att minska näringstillförseln till Gavleån förutsätter att dessa okända källor kan åtgärdas. Vi anser att det bör ske både i form av riktade tillsynsprojekt från miljökontorets sida kombinerat med information till fastighetsägare och överenskommelser med jord- och skogsnäringen. 3.4 BAKTERIER I VATTNET Friluftsbad För att kunna anlägga och driva ett officiellt friluftsbad i Gavleån måste badvattenproverna uppfylla normerna i EU:s reviderade badvattendirektiv. Det innebär främst att det kommer det att vara nödvändigt att konstant nedbringa bakteriehalterna av fekala bakterier, tarmbakterier (E-coli och enterokocker). En framtida badplats vid Gavleåns utlopp i havet innebär att eventuella föroreningar späds ut i en större vattenvolym. Samtidigt medför ett bad i Gävlebukten bl a olycksrisker från fartygstrafiken. Stora industrier och Gävle avloppsreningsverk har sina utsläpp i området. Inte minst risken för algblomningar, oljeföroreningar och flytande skräp (som inte tillåts i ett EUbad) måste också beaktas. Vi rekommenderar därför att en eventuell badplats förläggs ovanför Gavleåns sista överfallsdamm vid Strömdalens kraftverk eller förläggs vid kusten på större avstånd norrut från staden. Enligt Gävle dagblad inträffade dock tre stycken oljeutsläpp i Gavleån under 2008 utan att källan kunde hittas. Risken för en upprepning innebär att man 11

bör undvika att anlägga ett friluftsbad i ån så länge föroreningskällan inte har kunnat åtgärdas. Detta bör kunna ske inom ramen för det föreslagna tillsynsprojektet (se 4.1) Inför anläggandet av ett friluftsbad bör den specifika platsen väljas med omsorg. Utöver vattenkvalitet, behovet av strandskoning och allmänhetens tillgänglighet kan frågor som strömmar, vattendjup och vattenståndsvariationer, skrot på botten, fiskeintressen, naturvårdsaspekter mm behöva vägas in. Även åns reglering och flödessläppen skulle då kunna studeras närmare eftersom det mellan tillståndet för övre dämningsgräns och nedre sänkningsgräns finns möjlighet att göra överenskommelser. Mätningar Mätningar av fekala bakterier utförs sommartid i östra Storsjön, vid badplatsen vid Forsbacka (Laduholmen) på uppdrag av Kultur & Fritid. Här är halterna genomgående låga, i alla fall på den badsida av holmen där proverna förmodligen tas. I Gavleån har bygg- och miljökontoret tagit bakterieprover vid Boulognerskogen åren 2002 och 2007-2008, med varierande värden. Med tanke på planerna att försöka anlägga ett friluftsbad i ån, att antalet prover hittills är få samt att kostnaden är begränsad så föreslår vi att de bakteriologiska mätningarna i ån ändå bör fortsätta i samma utsträckning och på samma platser som hittills. Lämpligt vore att om möjligt samordna dessa med Vattenvårdsförbundets mätningar, där Gävle kommun ingår. Sommaren 2008 i samband med spontanbadet vid Gavle strand togs även prov vid Gavleåns mynning som visade att det just då var tjänligt med anmärkning. Äldre bakterieundersökningar i Gavleån, då med betydligt högre värden, finns redovisade i vattenvårdsplanen från 1971. Tarmbakterier verkar utifrån de utförda mätningarna och de slutsatser som bl a Robert Wedin drog mer eller mindre konstant tillföras Gavleån från outredda källor och i så stor mängd att det förhindrar anläggandet av ett framtida friluftsbad. Påträffas s k termostabila kolibakterier bevisar detta också att föroreningarna är färska. De bakteriologiska föroreningarna i Gavleån tillförs ån på sträckan mellan Forsbacka och Gävle centralort. Bakteriehalterna har konstaterats vara låga när flödet är stort men högre när det är litet. Det tyder på att föroreningar av bakterier tillförs relativt konstant. För att kunna spåra ursprunget till bakterieföroreningarna i Gavleån rekommenderar vi att pröva att göra detta genom samtidiga bakterieanalyser på många platser längs åsträckningen. Om det mellan några punkter uppmäts större skillnader i halterna innebär det att man sedan på får gå vidare för mera detaljerad spårning inom det aktuella området. Dagvattenledningars utlopp är då bra referenspunkter. Det är tyvärr ännu inte praktiskt möjligt att särskilja mänsklig och animalisk fekal förorening vilket hade kunnat underlätta smittspårningen. 3.5 MILJÖFARLIGA VERKSAMHETER Allmänt Miljöfarlig verksamhet är ett vitt begrepp som i miljöbalkens mening innefattar all verksamhet som kan medföra utsläpp till miljön i någon form. För i balken angivna verksamheter med bedömd större miljöpåverkan krävs tillstånd av länsstyrelsen medan det för andra verksamheter räcker med en anmälan till kommunen. Vi har i utredningen inskränkt oss till sådan verksamhet som har eller riskerar att ha utsläpp till vatten. Även om en miljöfarlig verksamhet varken kräver tillstånd eller anmälan så kan, och bör, kommunen som 12

tillsynsmyndighet vid behov förelägga verksamhetsutövarna att vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra skador på miljön.. Tillståndspliktiga verksamheter Det finns i länsstyrelsens register åtta stycken tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter i Gävle kommun som ligger inom Gavleåns tillrinningsområde. Av dessa är det bara tre som uppges ha utsläpp till vatten, Forsbacka avfallsanläggning, Gävle flygplats samt Gävle avloppsreningsverk. Forsbacka avfallsanläggning släpper efter rening ut sitt renade lakvatten från deponin till Tökilsbäcken (se även under avloppsslamshantering på sid 22). Verksamheten har nyligen fått ett nytt tillstånd från länsstyrelsen och uppföljande tillsyn är väsentlig. Gävle flygplats har till länsstyrelsen uppgett att utsläppen till vatten f n är noll (ingen urea eller avisning använt 2007). Företagets provtagningsresultat i Spikåsbäcken visar de senaste åren ingen signifikant skillnad mellan resultaten uppströms och nedströms. Om ureaanvändning skedde samtidigt som provtagningarna gjordes framgår dock inte. Miljöprövning för ett utökat antal flygrörelser prövas (nov 2008) av miljödomstolen. Enligt muntlig uppgift önskar bolaget behålla nuvarande kontrollprogram. Räddningstjänstens övningsplats ligger också inom flygplatsområdet och det bör undersökas vilken eventuell miljöpåverkan den verksamheten kan ha eftersom verksamhetens omfattning är oklar. Gävle avloppsreningsverk i Duvbacken har sitt utlopp i inre fjärden av Gävlebukten. Påverkan på Gavleån kan därmed uteslutas från själva reningsverket. Däremot kan vid stor nederbörd bräddningar från avloppssystemets pumpstationer ske ut i Gavleån samt till Valsjöbäcken. Anmälningspliktiga verksamheter I figur 4 på nästa sida redovisas lägena för en del av de miljöfarliga verksamheter som kommunen känner till och där man är tillsynsmyndighet. Uppgifterna är hämtade från kommunens GIS-databas med miljöuppgifter där ett antal olika temaskikt kan sökas ut. Färgpunkterna betecknar olika typer av miljöfarliga verksamheter där även uppgifter om adress och typ av verksamhet anges. För att hitta närmare miljöinformation om en enskild verksamhet får man söka vidare i Bygg- och miljökontorets tillsynsregister. Verksamheternas eventuella utsläpp till vatten, till Gavleån eller dess tillflöden, bör studeras närmare och en sökning i kontorets ärendehanteringsprogram Miljöreda är möjlig att använda i detta syfte. Kommunen har även angivit att även Gävle sjukhus eventuella påverkan på ån kan behövas undersökas. 13

Figur 4 Miljöfarliga verksamheter Från kommunens miljödatabas Enskilda avlopp Dåligt fungerande enskilda avlopp är ofta en stor föroreningskälla. Det är inte ovanligt att i storleksordningen 75 % av alla enskilda avlopp fungerar otillfredsställande och släpper ut näringsämnen. Speciellt allvarligt blir detta om avloppen ligger i nära anslutning till känsliga vattendrag. Av de 92 fastigheter vid Gavleån som inventerades 1972 kvarstod 2006 cirka 40 fastigheter som ännu inte anslutits till kommunalt VA. Uppföljande tillsyn av dessa avloppslösningar bör prioriteras. Vi föreslår också som ett mjukare komplement att det tas fram en allmän miljöinformation till fastighetsägare utefter ån om vad man som fastighetsägare bör tänka på för att undvika att sprida föroreningar till ån. Fastighetsägare med bristfälliga avlopp åtgärdar sällan dessa självmant, bland annat för att man inte alltid är medveten om brister i funktionen hos sin avloppsanläggning. 14

I figur 5 nedan redovisas de enskilda avlopp, främst trekammarbrunnar, som kommunen har uppgifter om. Figur 6 på nästa sida visar ett annat skikt som har benämnts höga miljöskyddsområden. Av förklaringen framgår att det i de områden som har betecknats som höga miljöskyddsområden bedöms som olämpligt att ha enskilda avlopp. Vid en jämförelse med figur 5 visar det att det finns två-tre enskilda avlopp utefter Gavleån som från den utgångspunkten är olämpligt lokaliserade. Figur 5 Enskilda avlopp Från kommunens miljödatabas 15

Figur 6 Höga miljöskyddsnivåområden Från kommunens miljödatabas Kommunalt avloppssystem Vid kraftiga regn och snösmältning kan det inträffa att avloppssystemens pumpstationer inte klarar av att ta emot allt detta vatten (dagvattnet) utan pumpstationerna tvingas brädda avloppsvatten ut till recipienten (vattendraget). Detta kan också ske vid haverier på pumpstationer eller vid planerade reparationer. Det kan vid långvariga stopp vara avsevärda mängder avloppsvatten som på detta sätt kommer ut i vattendragen, vilket utöver att vara föga publikt tilltalande innebär utsläpp av näringsämnen samt hälsorisker vid t ex ett friluftsbad. Även gamla otäta avloppsledningar läcker avloppsvatten till omgivningen samt belastas med från marken inläckande vatten, ofta i stora kvantiteter. Det innebär förstås en förhöjd risk för att pumpstationerna inte räcker till utan bräddar och medför också en ineffektivare och dyrare rening i reningsverket. Hur stort problemet med inläckande dagvatten är utefter Gavleån är oklart men erfarenhetsmässigt kan det handla om betydande kvantiteter. Gästrike Vatten AB anger att man numera enbart har duplikata avloppssystem, dvs separata system för spillvatten och dagvatten. Felkopplingar mellan näten åtgärdas omedelbart när de upptäcks. Närheten till ån efter i princip hela sträckan utgör ett extra riskmoment. Gästrike Vatten AB uppger att en rullande plan för ledningsbyten inte finns utan att det sker bl a med hänsyn till antalet driftstörningar året innan och att det kommande årets planerade projekt tas upp i 16

budgeten under reinvesteringar. Relining, inplastning av rören, används också för att förstärka uppfrätta ledningar. Gästrike Vatten AB har redovisat plats och mängder för bräddningar åren 2003-2008. Platserna redovisas i figur 7. Pumpstationerna vid ValboAllmäninge, Alborga och Backa mynnar via Valsjöbäcken, övriga direkt till Gavleån. (De två sista pumpstationerna saknas på kartan). De största bräddningarna har skett vid pumpstation och verk i Forsbacka. Åren 2004, 2005 och 2007 rapporteras inga bräddningar ha ägt rum. Bräddningar anmäls via e-post till Bygg- och miljökontoret. Verksamhetsområdet för kommunalt VA följer i stort Gavleåns sträckning. Ett sätt att försöka förbättra avloppssituationen kring Gavleån vore att se över vilka enskilda avlopp som skulle kunna anslutas till det kommunala VA-systemet. Det gäller inom nuvarande verksamhetsområde men vi anser även att Gästrike Vatten AB bör utreda miljöfördelarna med att utvidga nuvarande verksamhetsområde. Vi anser också att kommunen bör kräva att bolaget redovisar en långsiktig åtgärdsplan för hur bräddningar och läckage från det kommunala avloppssystemet ska kunna minskas och på sikt om möjligt helt förhindras. Figur 7 Bräddningspunkter Från Gästrike Vatten AB 17

Dagvatten Regn- och snö som faller på hårdgjorda ytor kan vid avrinningen från t ex högtrafikerade trafikleder och parkeringsytor medföra att oljor, metallföroreningar mm rinner ut i vattendragen. Kommunen har 2004 antagit en dagvattenpolicy för hur detta dagvatten bör tas om hand i befintlig och kommande bebyggelse som även ska vara utgångspunkt för kommande arbeten med dagvattenhanteringen. Ett åtgärdsinriktat arbete för att åtgärda föroreningar från dagvattnet har därefter inletts av Gästrike Vatten AB, Bygg- och miljökontoret och Tekniska kontoret i den s k dagvattengruppen. Arbetet bedömer vi har ett mycket bra och aktionsinriktat upplägg som bör fortsätta med framtagande av flera förslag. Förslag är framtagna för anläggandet av sedimentations- och fördröjningsdammar. Uppskattningsvis mellan fem och tio miljöfarliga verksamheter (med kommunal tillsyn) nära Gavleån bör enligt gruppens kartmaterial vara motiverade att granska närmare. Eftersom den största källan till föroreningar till dagvatten brukar vara trafiken så är trafikflödet ett betydelsefullt mått på var åtgärder bör sättas in. De mest trafikerade vägarna är utmärkta på nedanstående karta (Figur 8). Dagvattenavriningen från hårdgjorda industriytor bör bedömas av kommunen vid tillsyn av verksamheter nära Gavleån eller dess tillflöden. Figur 8 Trafikflöden Från dagvattengruppen 18

Nedanstående två kartor från Gästrike Vatten AB visar de stora områden som via ledningar avleder sitt dagvatten till Gavleån. En liknande karta finns för Forsbacka. Med en karta där lägena för dessa utlopp är utmärkta borde det finnas goda möjligheter att närmare ringa in och spåra föroreningar till ån i det tidigare angivna spårningsprojeket. Enligt Gästrike Vatten AB finns det strax under hundra stycken dagvattenutlopp mellan Forsbacka och Gavleåns utlopp till havet. En sådan karta ska redan ha tagits fram för dagvattengruppen som i sitt arbete har avgränsat enskilda avrinningsområden för dagvattnet. Figur 9 Dagvattenutlopp till Gavleån, Valbo Från Gästrike Vatten AB Figur 10 Dagvattenutlopp till Gavleån, Gävle Från Gästrike Vatten AB 19

Svedens industriområde gränsar intill Gavleån och ån tillförs föroreningar via ytavrinning från området. Länsstyrelsen har (dec 2008) påpekat att utan åtgärder skulle bl a ytavrinningen vid en brand förvärras av släckvattnet samt förelagt om att åtgärder måste vidtas. Större dagvatten- och branddammar planeras. För att säkerställa genomförande och utformning av mera omfattande miljöåtgärder kan det vara lämpligt att tydligare reglera detta i detaljplan jämfört med vad som är möjligt att uppnå med enbart mark- och bygglov. Vi föreslår att detaljplan upprättas för detta område. Lantbruk Det finns gott om djurhållande gårdar i området kring Valbo med omnejd. Nedanstående karta visar på detta. I figuren ingår dock utöver djurhållande lantbruk även andra djurskyddsobjekt som zooaffärer, katthem och hundkennlar. Figur 11 Djuranläggningar Från kommunens miljödatabas Den kommunala tillsynen på Gävles djurhållande gårdar sköts av Sandvikens kommun. Enligt samtal med Sandviken har tillsynen av resursbrist fokuserat på djurskyddstillsynen varför ingen miljöskyddstillsyn får antas ha ägt rum på gårdarna. Alla tillsynsrapporter och handlingar ska finnas hos Gävle bygg- och miljökontor. Även länsstyrelsen har nyligen tagit fram ett GIS-skikt med lantgårdar. De tar dock bara upp de gårdar som har ansökt om gårdsstöd och är alltså mindre omfattande än kommunens dokumentering. Lantbruk över 400 djurenheter ska ha tillstånd från länsstyrelsen men något sådant lantbruk finns det bara ett inom länet och det ligger inte inom Gävle kommun. 20