GÖTA KANAL Sveriges största byggprojekt Text & bild Lars Erik Gewalli I maj 1810, alltså i dagarna för precis 200 år sedan, påbörjades det största byggnads - projekt som någonsin genomförts i Sverige. Detta projekt fick en enorm betydelse för landets utveckling under 1800-talet men kanske inte så som initiativtagarna tänkt. F örr var sjövä gen den viktigaste tran sport - for men för gods. För - bindelsen mellan Stock holm och haven västerut gick genom de danska far vattnen, och redan på 1500-talet diskuterades hur man skulle kunna korta denna väg, och dessutom undvika de danska tullavgifterna. Men det dröjde alltså ända till början av 1800-talet innan planerna på att bygga Göta kanal kunde realiseras. Det var i en tid då var ken järnvägar eller motorfordon var påtänkta, och möjligheten att förbättra transporterna genom några av Sveriges viktigaste handelsområden, gjorde att man såg enorma potentialer med en sådan kanal. Byggandet av kanalen Initiativtagare var marin - 6 NORDISK FILATELI Maj 2010
Göta kanal slingrar sig ofta mycket vackert genom landskapet. Här ses den berömda kanalbåten Diana. Ett fint alternativ till en kanalfärd är att cykla längs dragvägarna. of ficeren och senare riks - ståthållaren i Norge, Balt - zar von Platen. Genom sitt engagemang i styrelsen för Trollhätte kanal utvecklade han idén att fortsätta kanalbygget från Vänern genom Västergötland över Vättern, och vidare genom Östergötland ut mot Östersjön. Till sin hjälp att projektera kanalen hade han skot - ten Thomas Telford. Denne arkitekt och ingenjör stod bakom en stor del av utvecklingen av Storbritan - ni ens transportmässiga infrastruktur under denna tid. En rad vägar, broar och kanaler har tillskrivits honom, bland annat Caledo - nian Canal i Skottland. Som ett kuriosum kan nämnas att han fått en stad i västra England, Telford, uppkallad efter sig. Här har numera det brittiska postmuseet (The British Postal Museum & Archives) en per manent utställning med bland annat en kopia av ett viktorianskt postkontor. När Göta kanal stod färdig 1832, sträckte den sig från Sjötorp vid Vänerns östra strand till Söderkö - ping och Mem vid Östersjön. Det sägs att jättearbetet med kanalen krävde uppemot 60 000 svenska och ryska soldaters medverkan. De deltog i grävandet som till största delen skedde för hand. Trafiken på kanalen utvecklades inte som man hade tänkt sig. Det dröjde bara några årtionden innan järnvägen mellan Göteborg och Stockholm kom igång. Tågen konkurrerade ut kanalen på många sätt. Järn - vägen var snabbare och billigare. Trafiken kunde dess - utom genomföras när isen stop pade båtarna på kanalen. När vägtrafiken utvecklades under 1900-talet var det bara spillror kvar av nyttotrafiken på Göta kanal. Sidoeffekter av kanalbygget Den största effekten av byg - gandet av kanalen var istäl - let utvecklingen av den ingenjörskonst och konstruktionsverksamhet som samlades i området, och som också påverkade andra delar av landet. Det var en stor utmaning att bygga de 58 slussarna ett verkligt ingenjörsarbete som skulle genomföras med stor precision. Efter några års arbete kom man underfund med NORDISK FILATELI Maj 2010 7
Vid Bergs slussar finner man den mest imponenade delen av kanalen. Hela 11 slussar leder ner till sjön Roxen. Lusthuset Styrmans fasa strax vid Borensberg känt från frimärke! Se sidan till höger. Kanalen passerar Forsvik i Väster - göt land känt från Jan Guillous böcker om Arn. att man behövde mer av både lokal kompetens och en närliggande konstruktionsplats för slussarna. Strax utanför Mota - la grundades därför företaget Motala Verkstad. Här utvecklades ett eget sam hälle med bå de arbetarbostäder och skola tillsammans med alla verkstadsbyggnader och den torrdocka där kanalbåtarna kunde byggas. I början arbetade man uteslutande för kanalens räkning. Efter hand utvecklades verksamhetsområdena och Motala Verkstad kom att samla Sve - riges viktigaste mekaniska industri. En mängd fartyg, broar, lantbruksmaskiner, järnvägsvagnar och lokomotiv kom att byggas här. Åt postverket byggde man exempelvis redan 1831 ångfartyget Motala. Av andra fartyg som byggts på Motala Verk - stad kan nämnas världens äldsta hjulångare i linjetrafik, Skibladner, som trafikerar sjön Mjøsa i Norge. Ett annat är ång fartyget Per Brahe, som senare förliste i Vättern med konst nären John Bauer ombord. De nuvarande kanalbåtarna Juno och Wilhelm Tham är också byggda på Motala Verk stad. Kanalen begränsade av naturliga skäl möjligheten att byg ga större båtar. Det gjorde Vreta Klosters kyrka vid Berg. Här finns resterna av Sveriges äldsta klos - ter. att varvsexpansionen fick förläggas till Norrköping och Lind - holmens varv i Göteborg. Lokaliseringen av långvågsradiostationen i Motala 1927 bestämdes inte bara av det cen - trala läget i landet. En anledning var också det tekniska kunnande som fanns här. Det gjorde att mycket av utrustningen kunde tillverkas i Mo - ta la Verkstad. Som ett resultat av detta förlades också tillverk - ning av radio- och tv-apparater i Luxorfabrikerna i Motala. Det följdes av datortillverkning som senare övertogs av Nokia. Teknikkunnandet i Motala bidrog till att Electrolux starforts sid 10. 8 NORDISK FILATELI Maj 2010
Göta kanal Läckö slott i Vänern passeras om man tar kanalturen ända från/till Göteborg (1978) Läckö slott kom även på frimärke den 28 januari år, dels i ett häfte med andra slott, dels i ett souvenirark. Ovan: Juno på Trollhätte kanal förlängningen av Göta kanal (2001) Juno byggdes på Motala Verkstad 1874 och är därmed den äldsta av kanalbåtarna. Hon är också världens äldsta fartyg med övernattningsmöjligheter (1979) T.v.: Wilhelm Tham samt norra Vätterns skärgård vid Ombo öar. Ur serien Turistmål (1995) Borenshults slusstrappa med fem slussar (1979) I serien Våra Lusthus finns bland annat lusthuset vid Borensberg (2003) Segelskuta vid Godhögen och kanotist i Forsviks sluss (1979) Rullbron i Hajstorp och slussvakt vid Riksbergs slussar (1979) NORDISK FILATELI Maj 2010 9
Järnvägsbron vid Norsholm där Södra Stambanan korsar kanalen. Man kan posta brev på Diana. Nu - mera får man dock inte någon specialstämpel. tade sin kylskåpstillverkning här, och på senare tid har också andra tekniktunga indu stri - er som Autoliv och Saab Un der - water Systems aktiviteter här. Kanalen idag Kanalens betydelse minskade kraftigt under 1900-talet. Visst kompenserade turister lite av bortfallet, men det var inte förr - än på 1970-talet som en intensiv marknadsföring och upp rust - ning av kanalen kom igång. Det öppnade ögonen för nostalgiker och chartertrötta resenärer. Numera är Göta kanal, Sve- Wilhelm Tham från 1912 är den näst äldsta av de nuvarande kanalbåtarna. riges Blå Band, en av Sveri ges mest kända turistattraktioner både inom och utom landet. Filmatiseringar med några av Sve riges med kända skådespelare har kraftigt bidragit till ka nalens popularitet. Flera oli ka kanalbolag trafikerar numera kanalen under sommarmånaderna allt från de tradtionsrika Juno, Wil helm Tham och Diana till mindre pretentiösa alternativ. Många tusen fritidsbåtar ge - nomkorsar också varje år kanalen. Det betyder att man engagerar alla ombordvarande vid AB Göta Kanalbolags huvudkontor i Motala. slussarna ett nöje för hela familjen. En cykeltur längs kanalens tidigare dragvägar är också ett sätt att färdas som utvecklas mer och mer. Många frimärken Det är lätt att få ihop en liten samling på temat Göta kanal. Förutom att det finns flera fri - märken med kanalbåtarna, så finns det en hel del med anknytning till kanalen och dess närhet. Och jakten för att finna dem och vilka som skall höra dit, är alltid en spännande sysselsättning. 10 NORDISK FILATELI Maj 2010