2006-07-13 Dnr 2006/1176 2006:15 Avanmälan av arbetslöshetsersättningstagare vid arbetsförmedlingen En förstudie
2
Denna skrift är en förstudie som syftar till att fastställa relevanta revisionsfrågor inför efterkommande uppdrag inom IAF. Förstudien har utarbetats inom IAF av Rolf Hermond, Jessica Idbrant och Tobias Wallin. Ansvarig chef Anita Larsson. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, startade sin verksamhet i Katrineholm den 1 januari 2004. IAF svarar för den samlade tillsynen och andra statliga uppgifter som gäller arbetslöshetsförsäkringen. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF Box 210 641 22 Katrineholm Tfn: 0150-48 70 00 E-post: iaf@iaf.se www.iaf.se 3
4
Innehåll Sammanfattning... 7 Uppdraget...10 Syfte...10 Mål...10 Inledning...11 Genomförande...12 Bakgrund...13 Regelverket...16 Avanmälan som faktiskt handlande...18 Justitieombudsmannens (JO) beslut...19 Aktuella frågor...19 IAF:s enkät...20 IAF:s ärendegranskning...22 Urval av ärenden...22 Granskning av urvalet...23 IAF:s synpunkter...25 Källförteckning...30 Regelverk...30 Förarbeten och utredningar...30 Övrigt...30 Praxis...31 5
6
Sammanfattning Ett av grundvillkoren enligt 9 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring är att den som söker arbetslöshetsersättning ska vara anmäld hos den offentliga arbetsförmedlingen i den ordning som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. När arbetsförmedlingen avanmäler en arbetssökande innebär detta att arbetslöshetskassan omgående stoppar utbetalning av arbetslöshetsersättning. Detta gäller även om den arbetssökande gör anspråk på ersättning för tid efter avanmälningstillfället. En avanmälan är således en åtgärd som vidtas av arbetsförmedlingen och som har omedelbar betydelse för den enskildes möjlighet att uppbära arbetslöshetsersättning. I fråga om Arbetsmarknadsstyrelsens (AMS) nya föreskrifter som behandlar avanmälan har Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) under denna förstudie uppmärksammat att AMS använder begreppet invändning för att beskriva vad IAF betraktar som en begäran om omprövning från en enskild arbetssökande som blivit avanmäld. IAF konstaterar att begreppet invändning inte förekommer i förvaltningslagen (1986:223). I förvaltningslagen förekommer däremot ett flertal bestämmelser beträffande besvärsinstitut vilket ger möjligheten att erhålla en ny prövning i sak av ett ärende. När AMS i sina föreskrifter avviker från förvaltningslagens terminologi leder detta till att frånvaron av en besvärshänvisning i samband med en avanmälan enligt ordalydelsen inte uppenbart strider mot förvaltningslagen och de rättsgrundsatser denna lag bygger på. Metoder för handläggningen av en invändning kan därmed också avvika från förvaltningslagens syften och motiv. Rätten att överklaga ett förvaltningsbeslut är en central del av det system av rättssäkerhetsgarantier som utformats till skydd för medborgarna. Redan mot den bakgrunden menar IAF att det kan vara berättigat att förvaltningsbeslut som innefattar eller tangerar myndighetsutövning är överklagbara. Vad gäller den praktiska hanteringen av avanmälan har IAF för närvarande endast tagit del av ett fåtal beslut av AMS juridiska enhet gällande överklagade avanmälningar 7
från arbetsförmedlingen. IAF har ändå valt att redovisa myndighetens synpunkter. AMS har i dessa beslut avvisat inkomna överklaganden utan prövning i sak. Motiveringen till avvisningsbesluten är att en arbetsförmedlings avanmälan av en arbetssökande enligt AMS inte utgör ett överklagbart beslut utan endast utgör ett exempel på ett faktiskt handlande. IAF uppfattar detta som att AMS betraktar en avanmälan som resultatet av ett administrativt beslut som enligt förvaltningslagen inte kan överklagas. I motsats till den ståndpunkt AMS därmed intagit menar IAF att starka skäl föreligger att betrakta arbetsförmedlingens avanmälan av arbetssökande som myndighetsutövning. Inte minst eftersom i förarbetena till förvaltningslagen myndighetsutövning beskrivs på ett sätt som väl motsvarar arbetsförmedlingens avanmälningsåtgärder. En avanmälan från arbetsförmedlingen kan ha avgörande betydelse också för rätten att uppbära försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen (2001:453). Även om frågor om rätten till försörjningsstöd inte faller inom IAF:s tillsynsområde konstaterar myndigheten att en avanmälan kan medföra betydande konsekvenser för individers försörjning såväl inom som utom det arbetsmarknadspolitiska regelverket. IAF menar sammanfattningsvis att även om en självständig prövning av ersättningsrätten görs vid arbetslöshetskassan förtjänar en avanmälan att betraktas som ett separat beslut. Arbetslöshetskassan saknar nämligen möjlighet att utbetala arbetslöshetsersättning för tid då den ersättningssökande inte varit anmäld vid arbetsförmedlingen. Lagen om arbetslöshetsförsäkring innehåller inga bestämmelser om avsteg från anmälningskravet vilket tvingar den ersättningssökande att vid arbetslöshetskassan försöka visa att arbetsförmedlingens uppgifter är felaktiga. Därtill förutsätter en självständig prövning av ersättningsrätten vid arbetslöshetskassan för tid då en ersättningssökande varit avanmäld att den ersättningssökande själv initierar en sådan prövning. Möjligheten till en sådan prövning försvåras av att varken arbetsförmedlingens omprövningshandläggning av en ersättningssökandes invändning eller arbetslöshetskassans beslut att inte betala ut arbetslöshetsersättning för tid efter en avanmälan kommuniceras till den enskilde som ett beslut med 8
besvärshänvisning. IAF finner det otillfredsställande att den enskilde därigenom faktiskt inte förses med nödvändig information för hur han eller hon kan söka sin rätt. Utöver dessa synpunkter vill IAF också peka på andra brister som framkommit i förstudien av AMS nya administrativa föreskrifter. En sådan är att det inte finns angivet vid vilken tidpunkt arbetsförmedlingen ska avanmäla den arbetssökande. IAF:s inledande granskning av ett urval sökande som avanmälts visar följdenligt att arbetsförmedlingen ibland har avanmält en arbetssökande flera dagar efter dennes uteblivna besök. I en sådan situation kan arbetslöshetsersättning utgå oriktigt under den tid som avanmälningen fördröjs. Därutöver framgår av IAF:s granskning att vissa länsarbetsnämnder som har egna metodanvisningar utan direkt lagstöd har utökat begreppet uteblivet personlig besök som förekommer i regelverket till att gälla också vid en utebliven annan typ av kontakt. Granskningen visar dessutom att i län där man enligt länsarbetsnämndens egna uppgifter följer AMS riktlinjer gör en avanmälan vid andra situationer än ett uteblivet personligt besök på arbetsförmedlingen. Förstudien visar därmed att följande frågor i samband med en avanmälan förtjänar att belysas ytterligare: o Rättssäkerhet och likabehandling av enskilda arbetssökande. o Gränsdragningen mellan arbetsförmedlingens myndighetsutövning och serviceuppgifter. o o o Innebörden av förhandsbesked om avanmälan i skrivelser från arbetsförmedlingen. Betydelsen av överenskommelser i den individuella handlingsplanen att kontakta arbetsförmedlingen eller dess Kundtjänst vid en viss tidpunkt. Arbetslöshetskassornas handläggning av ansökan om ersättning för dagar medlemmen inte varit anmäld på arbetsförmedlingen. 9
Uppdraget AMS administrativa föreskrifter (AMSFS 2005:4) om handläggning av arbetsförmedlingsärenden trädde i kraft den 1 augusti 2005. Dessa föreskrifter innehåller regler riktade till arbetsförmedlare och har betydelse för arbetsförmedlingens kontrollfunktion vad avser bland annat avanmälan av arbetssökande. IAF har därför beslutat genomföra en förstudie inför en kommande granskning av arbetsförmedlingarnas rutiner när det gäller avanmälan av arbetssökande som uppbär arbetslöshetsersättning från arbetsförmedlingen. Förstudien tar inte upp byte av sökandekategori 1, som innebär en avanmälan. Detta belyses i ett annat av IAF:s tillsynsuppdrag. Syfte Syftet med förstudien är en probleminventering av dels regelverket för dels arbetsförmedlingens handläggning av avanmälan av de arbetssökande som uppbär arbetslöshetsersättning. Mål Målet med förstudien är att fastställa relevanta revisionsfrågor inför efterföljande granskningsprojekt. 1 Vid registrering i arbetsförmedlingens datasystem för sökande (AIS) används olika indelningar, sökandekategorier, för inskrivna vid förmedlingen beroende på om de är helt eller delvis arbetslösa, har tillfälligt arbete, ombytessökande, är i arbetsmarknadspolitiska program eller tillfälligt inte står till arbetsmarknadens förfogande. 10
Inledning Ett av grundvillkoren enligt 9 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring är att den som söker arbetslöshetsersättning ska vara anmäld hos den offentliga arbetsförmedlingen i den ordning som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. När arbetsförmedlingen avanmäler en arbetssökande innebär detta att arbetslöshetskassan omgående stoppar utbetalning av arbetslöshetsersättning. Detta gäller även om den arbetssökande gör anspråk på ersättning för tid efter avanmälningstillfället. En avanmälan är således en åtgärd som vidtas av arbetsförmedlingen och som har omedelbar betydelse för den enskildes möjlighet att uppbära arbetslöshetsersättning. IAF har utfärdat föreskrifter (IAFFS 2005:7) vilka reglerar krav på anmälan hos arbetsförmedlingen för rätt till arbetslöshetsersättning. Utfärdandet av dessa föreskrifter har föregåtts av diskussioner med AMS om ansvarsfördelningen mellan IAF och AMS i frågor om handläggningen av arbetsförmedlingsärenden och frågor om arbetsförmedlingens kontroll av de arbetssökande. IAF:s föreskrifter, (IAFFS 2005:7), riktar sig till den enskilde arbetssökande och reglerar hur en anmälan skall ske. IAF har emellertid inte reglerat formerna för arbetsförmedlingens avanmälan av arbetssökande. Skälet till detta är att IAF har bedömts sakna bemyndigande att rikta föreskrifter mot en annan självständig myndighet 2. Frågor om avanmälan regleras därigenom i Arbetsmarknadsstyrelsens administrativa föreskrifter (AMSFS 2005:4) om handläggning av arbetsförmedlingsärenden 3. 2 I Ds 2001:75, Näringsdepartementets promemoria Tillsynen över arbetslöshetsförsäkringen, s. 47, uttalas följande angående rätten att utfärda föreskrifter vid tillsynsmyndigheten. Föreskrifter för verkställigheten av ALF får meddelas av AMS såvitt gäller dels rutiner som arbetsförmedlingen skall tillämpa i fråga om arbetslöshetsförsäkringen, dels frågor om försäkringen som innefattar eller bygger på en lämplighetsbedömning utifrån hur arbetsmarknaden fungerar, och i övrigt av Tillsynsmyndigheten. AMS har bedömts ha föreskriftsrätt i fråga om formerna för arbetsförmedlingens avanmälan av arbetssökande av IAF:s och AMS samverkansorgan. 3 Författningen har trätt i kraft den 1 augusti 2005. Föreskrift om ändring i Arbetsmarknadsstyrelsens administrativa föreskrifter (AMSFS 2005:4) om handläggningen av 11
Regeringen betonade inför bildandet av en ny myndighet för en samlad tillsyn över arbetslöshetsförsäkringen vikten av legitimitet, enhetlighet och rättssäkerhet inom arbetslöshetsförsäkringen 4. IAF har därför funnit skäl att utreda inte bara om arbetsförmedlingens ärendehantering och föreskrifter på området överensstämmer med regelverket för arbetslöshetsförsäkringen i snäv mening utan också att i en något djupare ansats bedöma om enskilda arbetssökande under nuvarande förhållanden tillförsäkras en godtagbar rättsäkerhet och likabehandling i kontakten med arbetsförmedlingen. Den tjänstemannautredning som föregick bildandet av IAF konstaterade att någon särskild funktion för uppföljning av arbetsförmedlingens hantering av ärenden gällande arbetslöshetsersättning inte har funnits inom Arbetsmarknadsverket (AMV) 5. Vidare väcktes i utredningen frågor om orsakerna till arbetsförmedlingarnas oenhetliga hantering av exempelvis avanmälan. Genomförande Arbetsgruppen vid IAF har studerat reglerna för avanmälan och bakgrunden till dessa samt ett mindre antal beslut av AMS och Justitieombudsmannen (JO). Gruppen har också granskat ett urval av arbetsförmedlingens daganteckningar av arbetssökanden som avanmälts efter den 1 augusti 2005, då AMS föreskrifter (AMSFS 2005:4) började gälla. IAF har ställt frågor i en enkät till samtliga länsarbetsnämnder samt länsstyrelsen i Gotlands län om länsarbetsnämnderna respektive länsstyrelsen har egna anvisningar eller metodstöd beträffande avanmälan och om vilka tjänstemän som är bemyndigande att fatta beslut om en avanmälan enligt denna beslutsordning. arbetsförmedlingsärenden; (AMSFS 2005:19) har trätt i kraft den 15 december 2005. 4 Prop. 1999/2000:139 En rättvisare och tydligare arbetslöshetsförsäkring s. 56, 84 f. 5 Ds 2001:75 s. 41 f. 12
Bakgrund 1934-års arbetslöshetskasseförordning som gällde rätten till arbetslöshetsersättning daghjälp med dåvarande språkbruk förutsatte ursprungligen i normalfallet ett personligt besök med tillhörande anmälan vid arbetsförmedlingen för var dag som understöd söktes för. En anmälan markerades med arbetsförmedlingens stämpel direkt på en ansökan om ersättning. Denna anmälningsplikt liberaliserades efterhand och den arbetssökande ålades en mindre omfattande anmälningsskyldighet vid de återbesök som arbetsförmedlingen bestämde. Vidare infördes en möjlighet till telefonanmälan under 1960 talet 6. Genom en cirkulärskrivelse 7 permanentande AMS 1987 en försöksverksamhet enligt vilken den arbetssökande ansågs ha ett obrutet arbetssökande så länge förmedlingen inte meddelar berörd arbetslöshetskassa att arbetssökandet avbrutits. I cirkulärskrivelsen gav AMS också en instruktion för i vilka situationer arbetsförmedlingen skulle skicka ett meddelande om en avanmälan till arbetslöshetskassan. Vid den tidpunkten skickades avanmälan per brev. AMS betraktade såvitt kan bedömas i likhet med i dag inte detta förfarande som att arbetsförmedlingen fattat något egentligt beslut i sak som påverkat rätten till arbetslöshetsersättning. Praktisk innebar förfaringssättet dels att en ansökan om ersättning (kassakortet) stämplades med förmedlarens ortdatumstämpel endast vid en ersättningsanmälan, dels att en rutin måste införas för att meddela en berörd arbetslöshetskassa och den sökande själv att denne, efter ett uteblivit återbesök, inte längre var anmäld som arbetslös vid arbetsförmedlingen. 8 En ansökan om ersättning gjordes då som nu genom att den sökande deklarerade sin arbetslösa tid på ett kassa 6 SOU 1971:42 Försäkring och annat kontant stöd vid arbetslöshet, Betänkande av KSA-utredningen, s. 155 f. 7 AMS-MEDDELANDE NR 2/1987, Ändrade rutiner för återbesök på arbetsförmedlingen och markering av deklarationskort för kassaersättning och KAS. 8 Arbetsmarknadsstyrelsens allmänna råd om tillämpning av lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd; beslutad den 19 oktober 1987. 13
kort. Den automatisering 9 av avanmälningsförfarandet som pågick under slutet av 1980-talet, medförde att arbetsförmedlingen i sökanderegistret manuellt registrerade avanmälan eller ändrade till en inte ersättningsberättigad sökandekategori. Genom registreringen i arbetsförmedlingens register förmedlades en signal att automatiskt skicka ett meddelande per brev om en avanmälan till arbetslöshetskassan och till den enskilde arbetssökande. I syfte att inskränka möjligheten att arbetslöshetsersättning utgick oriktigt var också en enskild ersättningstagares tillgång till kassakort begränsad. Andra inslag i handläggningen i samband med avanmälan utgjorde Rättelse av besöksmarkering och Dispens från besöksskyldighet. Dessa innebar att en arbetssökande genom retroaktiva ändringar kunde betraktas som anmälda vid arbetsförmedlingen även under tid en avanmälan tidigare skickats till arbetslöshetskassan. Om inte arbetsförmedlingen ändrade avanmälan retroaktivt kunde länsarbetsnämnden medge dispens. Medgav länsarbetsnämnden inte dispensen fattade AMS beslut om denna. Beslutet kunde överklagas i domstol. Detta förfaringssätt upphörde i samband med att AMS den siste september 1995 upphörde att vara besvärsinstans i arbetslöshetsförsäkringen. Kvar fanns arbetsförmedlingens möjlighet till rättelse av besöksmarkering och dispens för utlandsresa avseende anställningsintervju. Efter överenskommelse mellan AMS och Arbetslöshetskassornas samorganisation, SO, slopade AMS den förste juli 1995 markeringen med arbetsförmedlingens ortdatumstämpel på kassakortet. Istället skulle arbetsförmedlingen markera anmälningsblanketten till arbetslöshetskassan med arbetsförmedlingens ortdatumstämpel. Stämpelns datum gällde som tidpunkt för ersättningsanmälan. Sedan maj 2001 överförs ersättningsanmälan och avanmälan direkt från arbetsförmedlingens informationssystem (AIS) till den sökandes arbetslöshetskassas datasystem (OAS). Detta innebär att arbetsförmedlingen inte lägre stämplar anmälningsdagen på någon handling. 9 Se AMS MEDDELANDE NR 4/1988 med bilaga, och AMS skrivelse till länsarbetsnämnderna 1991-04-08, Dnr F 7.9 2264/91. Av bilagan till AMS-meddelandet framgår att samma rutin skall användas för automatisk avanmälan och avaktualisering. 14
Kravet på anmälan hos arbetsförmedlingen har således funnits alltsedan arbetslöshetsförsäkringens tillkomst och har i stort betraktats som en nödvändig bekräftelse av viljan och förmågan att ta ett arbete 10. Annorlunda uttryckt manifesterar den arbetssökande att han eller hon står till arbetsmarknadens förfogande genom att vara anmäld vid arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingens dubbla roll som service- och kontrollorgan har i utredningar identifierats och beskrivits på olika sätt avseende bland annat möjligheten att avanmäla en arbetssökande från arbetsförmedlingen 11. Att den intressekonflikt som denna dubbla roll kan leda till har betydelse för den enskildes rättssäkerhet exempelvis vad gäller likabehandling har vidare varit känt under lång tid 12. Fram till den 1 augusti 2004 tillämpades AMS föreskrifter för länsarbetsnämnderna om ekonomiskt stöd vid arbetslöshet som 1998 hade ersatt AMS tidigare föreskrifter för bland annat avanmälan. Föreskriften som gällde till och med 2004 löd enligt följande: Avanmälan 3 Om en sökande inte besöker förmedlingen på den tid som fastställs efter kallelse eller på annat sätt skall avanmälan göras. Detta sker genom att meddelande om avanmälan sänds till arbetslöshetskassan. Kopia av avanmälan skall sändas till den sökande. Avanmälan skall göras även i det fall som beskrivs i 6 andra stycket. Avanmälan skall göras samma dag som anledning till avanmälan uppkommer. 10 SOU 1978:45, Allmän arbetslöshetsförsäkring Betänkande av 1974 års utredning om en allmän arbetslöshetsförsäkring s. 117. Utredningen resulterade emellertid inte i någon proposition. 11 a.a. s. 235, Det kontrollerande inslaget i arbetsförmedlingens roll i försäkringen kommer närmast till uttryck i samband med att någon avvisar erbjudet lämpligt arbete, som förmedlingen finner lämpligt, eller att någon inte kommer på förmedlingens kallelse eller på annat sätt ger uttryck för förhållanden eller attityder, som föranleder att det kan ifrågasättas om han kan eller vill ta arbete. Vid utebliven inställelse efter kallelse skall arbetsförmedlingen underrätta kassan respektive länsarbetsnämnden genom en avanmälan och i de övriga fallen genom s.k. meddelande om ifrågasatt ersättningsrätt. 12 Se Arbetsmarknadsutskottets betänkande 1998/99:AU7 Vissa frågor rörande arbetslöshetsförsäkringen s. 9 och SOU 1971:42 s. 153. 15
6 2 st. Beviljas inte dispens för utlandsresa, och den sökande ändå reser, skall förmedlingen avanmäla den sökande. IAF har under denna förstudie granskat två beslut fattade av AMS juridiska enhet, varav ett från den tid då dessa nu upphävda föreskrifter tillämpades 13. AMS har i dessa beslut avvisat överklaganden av avanmälningar utan prövning i sak. Motiveringen till avvisningsbesluten är att en arbetsförmedlings avanmälan inte utgör ett överklagbart beslut utan utgör ett exempel på ett faktiskt handlande. Regelverket Rätten till arbetslöshetsersättning regleras i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring. Ett av de grundläggande villkoren finns i lagens 9 3 p. I bestämmelsen uttalas att rätt till ersättning vid arbetslöshet har den som är anmäld som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen i den ordning som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. I förarbetena till lagen uttalas att en förutsättning för ersättningsrätt är att den arbetslöse söker arbete genom att anmäla sig hos offentlig arbetsförmedling. Ersättningsrätt kan inte i något fall uppkomma före den dag då sökanden i föreskriven ordning gör sådan anmälan. Även under en fortlöpande arbetslöshet förutsätts att den arbetslöse är anmäld som arbetssökande hos arbetsförmedlingen. 14 Enligt 15 i förordning (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten fullgör AMS och länsarbetsnämnderna vissa uppgifter som rör arbetslöshetsförsäkringen. Jämlikt 22 i nämnda förordning får AMS meddela föreskrifter för verkställighet av förordningen. I 4 förordningen (2001:623) med instruktion för Arbetsmarknadsverket anges att AMS skall meddela de internadministrativa föreskrifter och andra beslut som behövs för att uppnå samordning, rationaliseringar och enhetlighet inom Arbetsmarknadsverket. 13 Beslut från AMS juridiska enhet meddelat den 25 april 2003, ärende nr 02-2289-62, samt beslut från AMS juridiska enhet meddelat den 13 december 2005, ärende nr 05-3044-62. 14 Prop. 1973:56 Lag om arbetslöshetsförsäkring m.m. s. 230. 16
I 12 14 i AMS nu gällande föreskrifter (AMSFS 2005:4) anges följande: 12 Avanmälan innebär att arbetsförmedlingen meddelar arbetslöshetskassan att en sökande inte längre är anmäld i den ordning som bestämts i Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens föreskrifter (IAFFS 2005:7) om anmälan hos den offentliga arbetsförmedlingen för rätt till ekonomiskt stöd vid arbetslöshet 15. Avanmälan skall göras om någon av nedanstående förutsättningar är uppfyllda: 1. En arbetssökande med arbetslöshetsersättning uteblir från personligt besök på arbetsförmedlingen vid tidpunkt, som angetts i kallelse eller som fastställts i överenskommelse mellan arbetsförmedlingen och sökanden. 2. En arbetssökande anmäler till arbetsförmedlingen att han eller hon på grund av särskilda omständigheter som t.ex. semesterresa, sjukdom eller barntillsyn inte kommer att kunna ta ett arbete under den tid de särskilda omständigheterna består. 3. En arbetssökande reser utomlands utan att resan avser en anställningsintervju, specificerad till tid och plats, som arbetsförmedlingen och den sökande gemensamt kommit fram till att den sökande bör genomföra. 4. En sökande har registrerats i någon annan sökandekategori än 11, 21, 22 eller 23. Avanmälan enligt 4 görs automatiskt genom AIS. 13 Om en sökande invänder hos arbetsförmedlingen att han eller hon inte fått del av kallelse till ett besök har arbetsförmedlingen bevisbördan för att kallelsen nått sökanden. Om inte arbetsförmedlingen kan visa detta skall sökandens påstående godtas och avanmälan omprövas. Om en sökande invänder hos arbetsförmedlingen att avanmälan är felaktig genom att påstå att han eller hon inte uteblivit från besöket eller att han eller hon har kontaktat arbetsförmedlingen på sådant sätt att personligt besök inte behövt avläggas skall invändningen utredas. Om utredningen visar att invändningen är riktig skall avanmälan omprövas. Om arbetsförmedlingen finner att sökandens påstående enligt första eller andra stycket skall godtas innebär omprövningen att avanmälan inte skall anses ha gjorts. Ändringen skall registreras i AIS så att arbetslöshetskassan får del av uppgiften. 15 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens föreskrifter om anmälan hos den offentliga arbetsförmedlingen för rätt till ekonomiskt stöd vid arbetslöshet; (IAFFS 2005:7) har trätt i kraft den 15 december 2005. 17
Samtidigt skall motiveringen till ändringen dokumenteras. Den sökande skall skriftligen underrättas om ändringen. Om arbetsförmedlingen kan visa att meddelandet om kallelse nått adressaten eller finner att sökanden inte personligen besökt arbetsförmedlingen och inte heller kontaktat arbetsförmedlingen på sådant sätt att personligt besök inte behövt avläggas skall sökanden och arbetslöshetskassan få del av vad som framkommit i utredningen. 14 Av länsarbetsnämndens beslutsordning skall framgå vem som skall besluta om omprövning enligt 13. Den som gjort avanmälan får inte svara för omprövningen. Avanmälan som faktiskt handlande Vid arbetsförmedlingens avanmälan av en arbetssökande hanterat enligt AMS föreskrifter och rutiner kan det praktiska tillvägagångssättet och dess konsekvenser beskrivas på följande sätt. Vid den arbetssökandes kontakter med arbetsförmedlingen sker en fortlöpande bedömning av dennes ersättningsanspråk i och med att arbetsförmedlingen prövar grundvillkoret vari anmälningsskyldigheten vid arbetsförmedlingen ingår. Detta förfarande utgör en väsentlig del av arbetsförmedlingens kontrollfunktion. Enligt den arbetsfördelning mellan arbetsförmedling och arbetslöshetskassa som kontrollfunktionen förutsätter meddelar arbetsförmedlingen endast sina iakttagelser till arbetslöshetskassan för beslut. Rättsläget är inte helt entydigt men av en kammarrättsdom följer att en arbetslöshetskassa har att göra en självständig bedömning huruvida en arbetssökande uppfyller villkoren för arbetslöshetsersättning 16. Detta betyder att i den ordning som avanmälan hanteras vidtar arbetsförmedlingen en för den enskilde klart ingripande åtgärd, men överlåter sedan ärendet för beslut till ett annat organ arbetslöshetskassan. 16 Se Kammarrättens i Stockholm dom meddelad den 19 maj 2003, Målnr 3338-2001. 18
Justitieombudsmannens (JO) beslut JO har efter anmälan yttrat sig över arbetsförmedlingens avanmälningsåtgärder i ett antal ärenden. JO har exempelvis i ett beslut från 2003 17 funnit att en avanmälan av en arbetssökande och att överlämna denne till sociala myndigheter innefattar myndighetsutövning. I beslutet noterar JO med tillfredsställelse AMS avsikt att göra en översyn av reglerna för avanmälan och avaktualisering. Behovet av en översyn av reglerna rörande avanmälan och tillämpningen av reglerna kommenteras också i ett beslut av JO från 2002 18. Aktuella frågor IAF har tagit del av ett remissvar från AMS i ett av de ovan nämnda ärenden 19 JO handlagt. I yttrandet konstaterar AMS brister i handläggningen av det aktuella ärendet och avger en avsiktsförklaring gällande en översyn av de i ärendet aktuella reglerna avseende avanmälan och tillämpningen av dessa regler. AMS har i sina nya föreskrifter reglerat handläggningen av en arbetssökandes invändning mot en gjord avanmälan. Frågan som därmed aktualiseras är om rätten att få en invändning omprövad på ett sätt som avviker från generella förvaltningsformer tillgodoser mer allmänna krav på myndigheters verksamhet bland annat mot bakgrund av JO:s tidigare kritik. 17 JO Dnr 2570-2001, Anmälan mot Länsarbetsnämnden i Stockholms län angående avanmälan m.m. 18 JO Dnr 4448-2000, Anmälan mot Länsarbetsnämnden i Värmlands län m.fl. angående avanmälan av arbetssökande m.m. 19 Arbetsmarknadsstyrelsens yttrande i ärende 4448-2000, AMS Dnr 01-2196-93. 19
IAF:s enkät Samtliga länsarbetsnämnder och länsstyrelsen i Gotlands län har lämnat svar på IAF:s tre följande frågor. 1. Finns det inom länet något/några styrande dokument som anger hur förmedlingen ska handlägga en avanmälan? 2. Vem på förmedlingen har rätt att avanmäla en sökande? 3. Vilka har enligt länsarbetsnämndens beslutsordning rätt att ompröva en avanmälan? På den första frågan har samtliga länsarbetsnämnder utom fem svarat att de inte har något eget dokument eller metodanvisning och att AMS föreskrift ger tillräckliga riktlinjer för arbetsförmedlarna. Endast i två län Västra Götalands län och Östergötlands län har länsarbetsnämnden tillagt en egen tolkning av AMS föreskrifter. Tre länsarbetsnämnders egna anvisningar kommenteras inte av IAF då dessa dokument strikt följer AMS riktlinjer. I Östergötlands län har länsarbetsnämnden utarbetat en överskådlig lathund med ett flödesschema som beskriver avanmälan och avaktualisering. I 12 första stycket punkt 1 i AMS föreskrifter förekommer uttrycket personligt besök. Länsarbetsnämnden har utvidgat begreppet uteblivit personligt besök med att det jämställs med utebliven kontakt med AMS Kundtjänst om det klart framgår i överenskommelsen i handlingsplanen. I övrigt ska AMS föreskrifter tillämpas. I Västra Götalands län har en egen tolkning av personligt besök i 12 i AMS föreskrift gjorts i två fall. - Vid anvisning av arbete. En arbetssökande som inte redovisar sökta arbeten senast vid den tidpunkt arbetsförmedlingen bestämt ska avanmälas. Detta ska framgå i texten på anvisningen. - Vid utebliven redovisning av aktiviteter till AMS Kundtjänst enligt överenskommelse i handlingsplanen. 20
Länsarbetsnämnden bifogar till sitt metoddokument ett meddelande från AMS daterat den 26 juli 2005 20 dvs. innan AMS nuvarande föreskrifter börjat gälla. Meddelandet innehåller en reservation som säger att på grund av kötider till Kundtjänst ska arbetsförmedlingen utreda orsaken till att kontakt inte tagits innan avanmälan. Samma meddelade innehåller även riktlinjer för avanmälan som kan förklara länsarbetsnämndens tolkning av innebörden i begreppet personligt besök. Länsarbetsnämnden i Västerbottens län som inte har egen metodanvisning skriver i ett internt meddelande till sina arbetsförmedlingar att en avanmälan endast får göras vid ett uteblivit personligt besök. Ett uteblivet telefonsamtal eller en utebliven kontakt på annat sätt är inte tillräckligt som skäl för en avanmälan. Ett antal länsarbetsnämnder har utarbetat egna metodanvisningar vid senare tidpunkter än den då IAF:s enkät besvarats. Ett sådant exempel är länsarbetsnämnden i Jämtlands län. Länsarbetsnämnden i Jämtlands län har den 13 februari 2006 publicerat ett metodstöd benämnt Handläggarstöd för kontrollfunktionen i arbetslöshetsförsäkringen. i sitt regionala VIS. Handläggarstödet tar bland annat upp att avanmälan även ska göras vid en utebliven redovisning av platsanvisning och vid en utebliven redovisning av aktivitet i handlingsplanen samt från vilken dag avanmälan ska göras. Av svaren på enkäten framgår att länsarbetsnämnderna i de olika länen skiljer sig i sina tolkningar av regelverket. Någon slutsats gällande skillnader i den faktiska tillämpningen inom de olika länen kan däremot inte dras utifrån de svar myndigheten mottagit. Att det förekommer egna anvisningar i länen tyder dock på att AMS föreskrifter inte täcker behovet av riktlinjer för arbetsförmedlingens handläggning av en avanmälan. På enkätfråga 2 om vem som har rätt att avanmäla en arbetssökande har samtliga län svarat att den rätten tillkommer behöriga arbetsförmedlare. 20 Publicerat i VIS Arbetsmarknadsverkets interna informationssystem, ansvarig Lars Sjöström GD staben 21
Några länsarbetsnämnder hade inte ändrat sina beslutsordningar i samband med införandet av AMS nya administrativa föreskrifter. Av svaren på fråga 3 kan utläsas att samtliga länsarbetsnämnder i sin beslutsordning nu har infört vem som har rätt att ompröva en avanmälan. Variationerna är stora i länsarbetsnämndernas beslutsordningar vilket framgår av svaren på fråga 3. Följande alternativ finns: - Endast vissa personer på länsarbetsnämnden - Endast arbetsförmedlingschefen, som inte har rätt att delegera - Arbetsförmedlingschefen, som kan delegera till andra på förmedlingskontoret - Annan arbetsförmedlare Vanligast är att arbetsförmedlingschefen och biträdande förmedlingschefen har omprövningsrätten. IAF:s ärendegranskning Urval av ärenden IAF har ur IAF:s databas Astat 21 och AMS databas Händel 22 tagit fram antalet avanmälningar under september år 2004 och 2005. Samtliga registrerade avanmälningar som arbetsförmedlingen gjort under september år 2004 och 2005 har inhämtats från IAF:s databas Astat. --- IAF har begränsat granskningen till avanmälningar där de sökande i AMS register varit inskrivna i sökandekategori 23 21 Uppgifterna i Astat hämtas från arbetslöshetskassornas datasystem OAS. 22 Uppgifterna i Händel hämtas från arbetsförmedlingens datasystem AIS. 23 Sökandekategori 11, arbetssökande som är utan arbete och behöver platsförmedlingsservice, vägledningsservice eller väntar på beslutat program. 21 deltidsarbetslösa med tidsbegränsad eller tillsvidareanställning som arbetar mindre än önskad arbetstid, 22 timanställda, arbetssökande som har ett arbete av tillfällig karaktär, där arbetet omfattning bedöms uppgå till minst åtta timmar i genomsnitt under en månad. 22
11, 21 eller 22 såväl dagen före som efter avanmälningsdatumet. Avsikten med detta villkor var att utesluta avanmälningar som föranletts av sökandekategoribyte vilket inte ingått i granskningen. Under september år 2004 registrerades 9 512 avanmälningar av arbetsförmedlingarna och under september år 2005 registrerades 11 712 avanmälningar av den typ som behandlas i denna rapport. Av de 11 712 avanmälningarna från september år 2005 har IAF gjort ett slumpmässigt urval om 50 avanmälningar där daganteckningar införskaffats. Tre av dessa avanmälningar har visat sig bero på att den arbetssökande bytt arbetslöshetskassa. Granskning av urvalet Granskningen visar att 28 av de 50 gjorda avanmälningarna har följt AMS föreskrift om att avanmäla den arbetssökande när han eller hon har uteblivit från ett inbokat personligt besök. Alla har dock inte blivit avanmälda samma dag som det uteblivna besöket. Sex av de 28 borde enligt IAF ha avanmälts tidigare. Avanmälan har i dessa fall skett mellan en till fem dagar efter det uteblivna besöket. Andra orsaker till att arbetsförmedlingen har gjort en avanmälan är att den arbetssökande inte följt en överenskommelse i handlingsplanen genom att inte kontakta arbetsförmedlingen eller Kundtjänst för att redovisa aktiviteter inom överenskommen tid. Samma mönster finns som vid ett uteblivit besök. Avanmälan har i några fall gjorts lång tid efter den uteblivna kontakten. I ett av de granskade ärendena avanmäldes sökanden 26 dagar efter att sökanden skulle ha lämnat in deltidsintyget. Ett av de granskade ärendena har omprövats på grund av en invändning från den arbetssökande. Biträdande arbetsförmedlingschefen har handlagt invändningen vilket föreskrivs i länets beslutsordning. Den arbetssökande kom inte till ett inbokat besök och uppgav som skäl vid den senare invändningen att hon glömt tidpunkten för besöket. Arbetsförmedlingen ändrade vid omprövningen retroaktivt den avanmälan som utförts. Därigenom ersättningsanmäldes den arbetssökande dagen efter det uteblivna besöket trots att ytterligare ett par veckor förflutit. Det finns ingen notering i ärendet att 23
något underlag skickats till arbetslöshetskassan. Om arbetsförmedlingen hade följt 13 i AMS föreskrifter så hade förmedlingen skickat ett underlag till arbetslöshetskassan för att kassan skulle kunna fatta beslut om ersättningsrätten för den tid som den arbetssökande var avanmäld. Granskning fördelad på angivna avanmälningsorsaker Ej kommit på inbokat personligt besök 28 Byte till annan arbetslöshetskassa 3 Ej kontaktat Af enligt överkommelse i handlingsplan eller ej redovisat sökta 13 arbeten i tid. Ej lämnat deltidsintyget i tid 2 Fått arbete eller påbörjat studier 2 Praktik inom skolans ansvarsområde 1 Uppgift saknas 1 De 13 arbetssökande som avanmälts med orsak att de inte skött sin kontakt enligt den individuella handlingsplanen eller inte redovisat sökta arbeten kommer från 9 län. Alla län är dock inte representerade i urvalet. Av de 9 länsarbetsnämnderna har endast länsarbetsnämnden i Västra Götalands län i sina egna metodanvisningar sanktionerat att avanmälan kan göras vid en utebliven kontakt av annan typ än ett personligt besök. Arbetsförmedlingen i 2 län har avanmält arbetssökande som inte inkommit med deltidsintyget i tid. I informationsbrevet som den sökande mottagit i samband med deltidsintyget finns en tydlig information att man kommer att bli avanmäld om inte intyget inkommer i tid. Slutsatsen av granskningen i denna del är att den indikerar osäkerhet vid arbetsförmedlingarna om riktlinjerna för avanmälan. Främst gäller det tolkningen av vad som menas med uttrycket personligt besök. Olika bedömningar görs i samband med överenskommelser i handlingsplanen och deltidsintyget där arbetsförmedlingen har bestämt att sökanden ska kontakta Kundtjänst eller arbetsförmedlingen inom viss tid. En möjlig förklaring till att bedömningen av de arbetssökande skiljer sig är att arbetsförmedlarna har olika lokala direktiv om vad som ska gälla. Vid byte av arbetslöshetskassa är en avanmälan nödvändig för att undvika risken att ersättning kan lämnas från två arbetslöshetskassor för samma tid. 24
I syfte att se om denna risk uppmärksammats vid arbetsförmedlingen har IAF specifikt granskat de 3 avanmälningar som gjorts på grund av byte av arbetslöshetskassa. Avanmälan var i dessa fall genomförd samma dag som ersättningsanmälan till den nya kassan hade gjorts. IAF:s synpunkter I fråga om AMS föreskrifter som behandlar avanmälan har IAF under denna förstudie uppmärksammat att AMS använder begreppet invändning för att beskriva vad IAF betraktar som en begäran om omprövning från en enskild arbetssökande som blivit avanmäld. IAF konstaterar att begreppet invändning inte förekommer i förvaltningslagen. I förvaltningslagen förekommer däremot ett flertal bestämmelser beträffande besvärsinstitut vilket ger möjligheten att erhålla en ny prövning i sak av ett ärende. När AMS i sina föreskrifter avviker från förvaltningslagens terminologi leder detta till att frånvaron av en besvärshänvisning i samband med en avanmälan enligt ordalydelsen inte uppenbart strider mot förvaltningslagen och de rättsgrundsatser denna lag bygger på. Metoder för handläggningen av en invändning kan därmed också avvika från förvaltningslagens syften och motiv. Rätten att överklaga ett förvaltningsbeslut är en central del av det system av rättssäkerhetsgarantier som utformats till skydd för medborgarna. Redan mot den bakgrunden menar IAF att det kan vara berättigat att förvaltningsbeslut som innefattar eller tangerar myndighetsutövning är överklagbara. Vad gäller den praktiska handläggningen av avanmälan har IAF för närvarande endast tagit del av ett fåtal beslut av AMS juridiska enhet gällande överklagade avanmälningar från arbetsförmedlingen. IAF har ändå valt att redovisa myndighetens synpunkter. AMS har i dessa beslut avvisat inkomna överklaganden utan prövning i sak. Motiveringen till avvisningsbesluten är att en arbetsförmedlings avanmälan av en arbetssökande enligt AMS inte utgör ett överklagbart beslut utan endast utgör ett exempel på ett faktiskt handlande. IAF uppfattar detta som att AMS betraktar en avanmälan som 25
resultatet av ett administrativt beslut som enligt förvaltningslagen inte kan överklagas. I motsats till den ståndpunkt AMS därmed intagit menar IAF att starka skäl föreligger att betrakta arbetsförmedlingens avanmälan av arbetssökande som myndighetsutövning. Inte minst eftersom i förarbetena till förvaltningslagen myndighetsutövning beskrivs på ett sätt som väl motsvarar arbetsförmedlingens avanmälningsåtgärder 24. Huvudtankarna bakom förvaltningslagsreformen var att eftersträva enkelhet i förfarandet, underlätta enskildas myndighetskontakter och att stärka rättssäkerheten. Detta har så påfallande likheter med IAF:s uppdrag att en jämförelse mellan förvaltningslag och arbetsrutiner vid arbetsförmedling också bör vara fullt möjlig. I de AMS-meddelanden och andra skrivelser som IAF tagit del av har frågan om en avanmälan även kan uppfattas som ett negativt förvaltningsbeslut endast delvis blivit belyst. AMS har däremot i ett tidigare nämnt yttrande till JO 25 konstaterat behovet av översyn av aktuella regler och rutiner. IAF menar att den översyn över reglerna för en avanmälan som AMS nya föreskrift föregåtts av knappast kan sägas ha givit förväntat resultat. Resultatet av översynen tillför endast en föreskriven omprövningsmöjlighet av en invändning. Av rättspraxis kan sägas följa att en arbetslöshetskassa skall göra en självständig prövning om en arbetssökande uppfyller villkoren för arbetslöshetsersättning eller inte. I den ordning som avanmälan nu reglerats utför dock arbetsförmedlingen en för den enskilde klart ingripande åtgärd men avhänder sig samtidigt ärendet för beslut till ett annat organ arbetslöshetskassan. IAF finner detta förfaringssätt otillfredsställande ur rättssäkerhetssynpunkt exempelvis i jämförelse med förvaltningslagens 24 Allmänt kan man säga att det vid myndighetsutövning är fråga om en myndighets ensidiga avgörande i kraft av en maktbefogenhet. Avgörandet kan likaväl vara gynnande som betungande för den enskilde. Det behöver inte ha en omedelbar betydelse; även beslut som verkar indirekt, dvs. har betydelse för senare beslut, kan innebära myndighetsutövning. SOU 1983:73, Ny förvaltningslag, Betänkande av förvaltningsrättsutredningen, s. 49. 25 Se s.20 i denna rapport. 26
bestämmelse om att ett ärende där någon enskild är part skall handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Arbetslöshetskassornas prövning av avanmälda ersättningssökanden har inte granskats i denna förstudie. Först vid en sådan granskning kan omfattningen av de ärenden som trots allt når arbetslöshetskassorna och ersättningsrätten därmed prövas särskilt belysas. En avanmälan från arbetsförmedlingen kan ha avgörande betydelse också för rätten att uppbära försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen (2001:453). Även om frågor om rätten till försörjningsstöd inte faller inom IAF:s tillsynsområde konstaterar myndigheten att en avanmälan kan medföra betydande konsekvenser för individers försörjning såväl inom som utom det arbetsmarknadspolitiska regelverket. IAF menar sammanfattningsvis att även om en självständig prövning av ersättningsrätten görs vid arbetslöshetskassan förtjänar en avanmälan att betraktas som ett separat beslut. Arbetslöshetskassan saknar nämligen möjlighet att utbetala arbetslöshetsersättning för tid då den ersättningssökande inte varit anmäld vid arbetsförmedlingen. Lagen om arbetslöshetsförsäkring innehåller inga bestämmelser om avsteg från anmälningskravet vilket tvingar den ersättningssökande att vid arbetslöshetskassan försöka visa att arbetsförmedlingens uppgifter är felaktiga. Därtill förutsätter en självständig prövning av ersättningsrätten vid arbetslöshetskassan för tid då en ersättningssökande varit avanmäld att den ersättningssökande själv initierar en sådan prövning. Möjligheten till en sådan prövning försvåras av att varken arbetsförmedlingens omprövningshandläggning av den ersättningssökandes invändning eller arbetslöshetskassans beslut att inte betala ut arbetslöshetsersättning för tid efter en avanmälan kommuniceras till den enskilde som ett beslut med besvärshänvisning. Avsaknaden av en besvärshänvisning efter omprövningshandläggningen av en invändning är givetvis heller inte vid en jämförelse med förvaltningslagen i överensstämmelse med denna lags krav på innehållet i en underrättelse om beslut. IAF finner det otillfredsställande att den enskilde därigenom faktiskt inte förses med nödvändig information för hur han eller hon kan söka sin rätt. 27
En diskussion gällande följdverkningar av myndigheters agerande gentemot enskilda berör begrepp som rättssäkerhet oavsett om detta uttrycks explicit eller inte. Ytterst är det givetvis en politisk fråga i vilken utsträckning enskilda skall vara tillförsäkrade rättssäkerhetsgarantier inom arbetslöshetsförsäkringen. IAF bedömer likväl att AMS nuvarande ståndpunkter i fråga om regleringen av avanmälan inte är underbyggda och har svårt att se att dessa ståndpunkter är förankrade i någon uttalad rättstradition. Utöver dessa synpunkter vill IAF också peka på andra brister som framkommit i förstudien av AMS nya administrativa föreskrifter. En sådan är att det inte finns angivet vid vilken tidpunkt arbetsförmedlingen ska avanmäla den arbetssökande. AMS tidigare gällande föreskrifter AMS föreskrifter för länsarbetsnämnderna om ekonomiskt stöd vid arbetslöshet angav att arbetsförmedlingen skulle avanmäla sökanden samma dag som det uteblivna återbesöket hos förmedlingen. IAF:s inledande granskning av ett urval sökanden som avanmälts visar följdenligt att arbetsförmedlingen ibland har avanmält en arbetssökande flera dagar efter dennes uteblivna besök. I en sådan situation kan arbetslöshetsersättning utgå oriktigt under den tid som avanmälningen fördröjs. Därutöver framgår av IAF:s granskning att vissa länsarbetsnämnder som har egna metodanvisningar utan direkt lagstöd har utökat begreppet uteblivet personlig besök som förekommer i regelverket till att gälla också vid en utebliven annan typ av kontakt. Granskningen visar dessutom att i län där man enligt länsarbetsnämndens egna uppgifter följer AMS riktlinjer gör en avanmälan vid andra situationer än ett uteblivet personligt besök på arbetsförmedlingen. 28
Förstudien visar därmed att följande frågor sammanbundna med en avanmälan förtjänar att belysas ytterligare: o Rättssäkerhet och likabehandling av enskilda arbetssökande. o Gränsdragningen mellan arbetsförmedlingens myndighetsutövning och serviceuppgifter. o o o Innebörden av förhandsbesked om avanmälan i skrivelser från arbetsförmedlingen. Betydelsen av överenskommelser i den individuella handlingsplanen att kontakta arbetsförmedlingen eller dess Kundtjänst vid en viss tidpunkt. Arbetslöshetskassornas handläggning av en ansökan om ersättning för dagar medlemmen inte varit anmäld på arbetsförmedlingen. 29
Källförteckning Regelverk Lag (1997:238) om arbetslöshetsersättning Förordning (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten Förordning (2001:623) med instruktion för arbetsmarknadsverket AMS föreskrifter för länsarbetsnämnderna om ekonomiskt stöd vid arbetslöshet Arbetsmarknadsstyrelsens administrativa föreskrifter om handläggningen av arbetsförmedlingsärenden; (AMSFS 2005:4) Föreskrift om ändring i arbetsmarknadsstyrelsens administrativa föreskrifter (2005:4) om handläggningen av arbetsförmedlingsärenden; AMSFS (2005:19) Förarbeten och utredningar Prop. 1973:56 Prop. 1999/2000:139 SOU 1971:42 SOU1978:45 SOU 1983:73 Ds 2001:75 Arbetsmarknadsutskottets betänkande 1998/99:AU7 Övrigt AMS-MEDDELANDE NR 2/1987 AMS-MEDDELANDE NR 4/1998 30
AMS skrivelse till Länsarbetsnämnderna Dnr F 7. 9-2264/91 AMS, Juridiska enheten, Yttrande till JO i ärende 4448-2000, Dnr 01-2196-93 AMS information i VIS Redovisning av aktiviteter till Kundtjänst 2005-07-26 Praxis Kammarrättens i Stockholm dom meddelad den 19 maj 2003. Målnr 3338-2001. Kammarrättens i Stockholm dom meddelad den 13 april 2006. Målnr 8087-03. JO Dnr 2570-2001 JO Dnr 4448-2000 JO Dnr 3078-2003 31