Energigrödor och gödsel - problem och möjligheter

Relevanta dokument
Biogasproduktion från vall på marginalmark

Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat

Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det?

Innehåll

Sommarmellangrödors ogräsbekämpande egenskaper. Forskning och utveckling inom ekologisk produktion Quality Hotel Ekoxen, Linköping oktober 2017

PA 10 årsjubileum 18 juni 2014 Dave Servin

SLU Alnarp Håstadiusseminariet

Rörflen som biogassubstrat

MIKROBIELL METANPRODUKTION FRÅN GÖDSEL OCH GRÖDOR möjligheter och begränsningar

Energieffektivisering i växtodling

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens november Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar

Biogasforskning vid SLU Alnarp

RÅGASPRODUKTION: ENERGIGASPRODUKTION FRÅN BIOMASSA OLIKA METODER FÖR RÖTNING GRUNDLÄGGANDE PROCESSBEGREPP BIOGASANLÄGGNINGENS DELAR EGENSKAPER HOS

Utmaningar inom utveckling av biologisk behandling

Karin Eliasson. Energirådgivare Hushållningssällskapet Sjuhärad

Industrihampa som biogassubstrat och fastbränsle

Hållbarhetskriterier för biogas

Klimatpåverkan av rötning av gödsel

Biogas framtidens fordonsbränsle. Peter Eriksson Affärsutveckling Biogas

Författare Pettersson C.M. Utgivningsår 2005

FÄRSKA OCH ENSILERADE GRÖDOR

Värdet av vall i växtföljden

Unikt system i Lund Klosettvatten till energigrödor

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

BOTTEN OCH MELLANGRÖDOR I OLIKA VÄXTFÖLJDER WORKSHOP VID PARTNERSKAP ALNARP ONSDAG 22 MARS 2017 KL 13 16

Sommarmellangrödor. - fånggröda efter konservärt - ogräsbekämpare efter köksväxter

BIOGAS i Tyskland, England och Polen

Lönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp

Skördepotential och kolinlagring av mellangrödor. Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp

Hållbarhetskriterier för biogas

Slamspridning på åkermark

Slamtillförsel på åkermark

Östersund 17 september 2013

Klosettvatten till energigrödor

Plantekongres 2013, Herning Dave Servin, Partnerskap Alnarp. Framgångsrikt samarbete mellan akademi och näringsliv

Hållbarhet för vall som biogasgröda klimat, markanvändning och ekonomi

Gasum AB Lidköping. Nuvarande anläggning: Gjuterigatan 1b, S Linköping, Sweden phone:

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Bioenergiväxtföljd nya metoder för hållbar produktion av bioenergi i Falköping

ENERGIGRÖDOR FÖR BIOGASPRODUKTION

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

Boostra markkolen med vall och mellangrödor

Gräs till biogas gör åkermark till kolsänka LOVISA BJÖRNSSON

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON

Hållbara livsmedelssystem. marknad - ett produktionsperspektiv. Anne-Maj Gustavsson Norrländskt jordbruksvetenskap

Energihushållning i växtodling

Marknadsanalys av substrat till biogas

Fördjupningskurs i gårdsbaserad biogasproduktion

Extensiv skörd av biomassa från sådda artrika gräsmarker

RÖTNING AV HUSHÅLLSAVFALL OCH RENINGSVERKSSLAM I VÄXJÖ Anneli Andersson Chan Växjö kommun

Forskning för ökad baljväxtodling i Europa

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Energigrödor/restprodukter från jordbruket

Vår bild av svensk biogasmarknad. Gasdagarna, 30 maj 2018 Erik Woode

Bilaga: Beräkningsunderlag

... till tillämpning

Framtidens kretsloppsanläggning

Rörflen och biogas. Håkan Rosenqvist

Slamspridning på åkermark

Kvävedynamik vid organisk gödsling

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018

Föreställ dig en morgondag, där mängden avfall minskar. Där städer kan förädla sitt avfall till energi, till förmån för invånarna.

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region

De skånska odlingssystemförsöken

Mikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget?

Mjölkkon & biologisk mångfald

Skördeteknik för hampa till energi och fiber

Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter

Gårdsbaserad biogasproduktion

Biogas. Peter Eriksson, Innovatum Teknikpark Rakkestad, Norge 23 mars 2011

Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla baljväxter

Lantbrukarens önskemål för god näringsåterförsel

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB

Mellangrödor i renbestånd samt i samodling med artblandningar och med kväxefixerande bottengrödor. Kronoslätt, Klagstorp

Styrmedel för ökad biogasproduktion Kickoff och nätverksträff, Biogas Väst, 18 mars

Gårdsbaserad biogasproduktion - fördjupningskurs

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

SustainableBiologicalRecycling System

Bränsle och avfall Avdelningschef, Tony Borg

Potential för hållbara biodrivmedel

Baljväxter en förutsättning för framtidens hållbara jordbruk?

SYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh

Mull och kol och liv i marken. FramtidsOdling

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk

Piteå Biogas AB Samråd med allmänheten och särskilt berörda måndag 18 nov Bild:BioMil AB

Biogasanläggningen i Västerås

Biogas i Sundsvall Bräcke

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

AnoxKaldnes ANOXBIOGAS Referensprojekt AnoxBiogas, uppdaterad Mars 2015

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Regeringsuppdrag fosfor repetition + vad händer nu? Lund 12 december 2014 Anders Finnson Svenskt Vatten

Kristianstad. Carl Lilliehöök

- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU

Mosekrog

Förstudie avfallsrötning i Karlstadregionen Presentation den 24 september 2008 av Gunnar Settergren

RÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Transkript:

Energigrödor och gödsel - problem och möjligheter Charlott Gissén Agrosystem SLU Alnarp Håkan Eriksson EON Gas Sverige AB Nobelvägen, Malmö Gasdagarna, oktober 2012, Trollhättan

Kretslopp för urban växtnäring via biogas Matavfall, gödsel och organiskt avfall Biogas Biogasreaktor Biogasrötrest Energigrödor Livsmedelgrödor Fodergrödor Lager för biogassubstrat Kommunalt avloppsslam Skiss: Thomas Prade

Nytt tänkande: 4 E Energy Input/output energi, sorter och icke-traditionell odling, teknik på fält och efter Efficiency Energi, vatten, växtnäring, så- och skördetider, substratförsörjning för biogasproduktion Environment HÅLLBARHET!, bevarad markbördighet och struktur, hushållning med näring (fosfor!), minskning av växtnärings- och pesticidläckage Economy gårdsnivå, biogasproducenter, konsumenter, national- och samhällsekonomiskt

Nya grödor, nya skördar

Årsplan för växtföljd

Biogas i odlingen Odlingssystemet skall fungera! livsmedel, foder, fiber, industriråvara, energi miljöeffektivt (fång-/mellangrödor, läckage) markstruktur, mullhalt, långsiktig bördighet Tekniken skall fungera! Skörd, hackning, lagring, inmatning Logistiken skall fungera! Fält biogasanläggning och tillbaka! Energieffektivitet!

Majs Varierande skördar: 5 11 t ts/ha Lägre än parallella försök Etablering och ogräskonkurrens ger problem

Höstvete (helplanta) Ganska bra skördar: 6 8 t ts/ha Inte bästa grödan för biogödsel Lägre skördar än i parallella försök Höstvete, 2009-2011 18 16 14 12 10 8 6 2009 2010 2011 4 2 0 A0 A1 B0 B1 C0 C1 D0 D1

Rågvete / Triticale RÅGVETE /TRITICALE Biogas av helplanta, bränsle av helsäd Sortval Skördetidpunkt för optimalt biogasutbyte Behovsanpassad bekämpning

Rågvete (helplanta) Höga skördar: 10 13 t DM/ha Jämförbart parallella försök

Hållbar odling av bioenergigrödor Upprätthållande av markbördighet och markstruktur (speciellt lerjordar) Ökning av mullhalt i marken Balans av C/N-kvot, både i mark och gröda Hushållning med växtnäring, minska läckageriskerna Hushållning med pesticider, minska läckageriskerna Minimera energiinsats

E.ON biogasanläggningar och aktiviteter I Tyskland Schuby source: Neumann Rhede: 33 GWh/a manure, organic waste Eimbeckhausen Einbeck Könnern Schwedt Könnern: 150 GWh/a maize, pressed beet pulp Rhede Lehma Schöpstal Zörbig Einbeck: 50 GWh/a maize, gras, green rye Merzig Schwandorf Hallertau Aiterhofen Aiterhofen: 90 GWh/a maize, gras, green rye E.ON assets long term contract

Prisvariationer Majs Källa: Agronomics

share [% ww] Biologisk mångfald: Utveckling av teknik skapar möjlighet till mångfald för alternativa råvaror Ekologin förbättrar ekonomin Kombination av vintergrödor(rågvete, vall; skördade~junei/juli) med sommargrödor(majs, socker-foderbetor; skördade oktober-december) säkerhetsställer året runt leveranser och underlättar logistikplaneringen. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% hop residues sugar beet crop mixes gras green rye maize 20% 10% 0% Schwandorf Aiterhofen Einbeck Merzig Hallertau I Drift sedan 2008 2009 2009 2011 2012

Mätning av läckage, Einbeck biogasanläggning systematic scan of plant with GasCam next step: aerial scan by CHARM Metan emissioner (% av Produktionen): - amine scrubber: 0.07% - gas analysatorer: 0.01% - läckor: 0.0001%

Typanläggning för mottagning av grödor med hög TS

Effektbehov per ton våtvikt

Produktionsökning gas från Majs

Produktionsökning gas från Vall

Långtidsfördelar belastning av rötkammare

Anläggningsdata Hallertau Biogas 1.000 m³ per timma Energi för 5000 hushåll Råmaterial: 75.000 t Humle/rester Nachwachsender Rohstoff, der bereits vorhanden ist: Hopfenrebenhäcksel. Hallertau: Världens största sammanhängande Humleodling 30.000 t Mais, GPS, Vall Köp på öppna marknaden, inga långtidskontrakt Arbetsplatser: 5 Heltidsanställda För skötsel av anläggningen 30 Sesongsanställda I logistikkedjan Investeringsvolym: ca. 20 Mio. Euro Företagets hemort: Marktgemeinde Wolnzach 21

Flödesschema Produktionsanläggningen Humle ensilage Majsensilage Förbehandling Humle Skruv transportör Recirkula tion Separator Rötkammare Biogas Gasrening Rötrest Fast Distributionsnät gas Rötrestlager Rötrest Flytande 22

Anläggningslayout flygbild 24.09.2011 www.youtube.com/watch?v=tk2tsb91-wcc 23

Kontakt Håkan Eriksson Senior Project Manager Tel: +46 40 25 50 00 Fax: +46 40 24 40 10 M: +46 70 249 73 28 hakan.a.eriksson@eon.se E.ON Gas Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö www.eon.se Charlott Gissén Department of Agrosystems Tel: +46 40 41 52 79 M: +46 70 605 52 79 charlott.gissen@slu.se Sveriges lantbruksuniversitet Swedish University of Agricultural Sciences PO Box 104 SE-230 53 ALNARP Visiting address: Sundsvägen 14 www.slu.se 24