Förenklad utvärdering av inomhusluftkvaliteten på ett kontor - en metodstudie

Relevanta dokument
Undersökning av luftkvalitet i Mariestad

Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata

Mätningar av kvävedioxid med diffusionsprovtagare parallellt med direktvisande instrument

Luftkvalitetsmätningar på Åland

SVENSK STANDARD SS-ISO 8756

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2012

Hur påverkas inomhusluftens föroreningsinnehåll av uteluftens kvalitet? Ventilation och filtrering

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA

Mätning av. Luftföroreningar

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvalitetsutredning förskola Bergakungen

Naturvårdsverkets författningssamling

Mätning av metanemission från slamlagret vid Slottshagens avloppsreningsverk

SMIL Strategi och Metodik för bedömning av Inomhusluftskvalitet i Lågenergibyggnader

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr MH1386

Enheten för hälsoskydd Michael Ressner

Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar. Året 2010

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

Luftkvalitetsutredning Mjölktorget

En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2013

Luftkvalitetsutredning vid. Prospect Hillgatan. bild. Foto: Emma Björkman

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

Jämförelser av halter PM10 och NO2 vid Kungsgatan 42 och Kungsgatan 67 i Uppsala

Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012

Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern

I detta PM pressenteras därför endast resultaten från mätningarna vid Othem Ytings 404 som utförts till och med 30 september.

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2009

Luften i Sundsvall Miljökontoret

Luftkvaliteten vid nybyggnad, kv. Rackarberget, Uppsala

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2014

Luften i Sundsvall 2011

LUFTKVALITETSMÄTNINGAR I GATUNIVÅ AVSEENDE KVÄVEDIOXID Dnr

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Arbets- och miljömedicin Lund

NO x -föreskriftens krav enligt NFS 2004:6 och SS-EN 14181

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen

Luftutredning Litteraturgatan

Sammanställning av halter PM10/PM2,5 och NO2 vid Svärdsjögatan 3 i Falun

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola

Jämförande mätningar av bensen och toluen på Södermalm,

Naturvårdsverkets författningssamling

Månadsrapport för luftövervakning i oktober 2018

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Månadsrapport Miljösamverkan Värmland Januari - December 2016

Kontroll av luftkvalitet i Motala tätort under vinterhalvår 2011/12 samt vinterhalvår 2012/13

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

WWFs globala program Climate Savers involverar. Det ligger i luften. Volvo utvidgar klimatsamarbete med WWF ETT NYHETSBREV JUNI 2012 FRÅN

Kv Brädstapeln 15, Stockholm

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen

Månadsrapport Miljösamverkan Värmland Januari - December 2018

Löpande kontroll av likvärdiga partikelinstrument

Månadsrapport för luftövervakning i juni - augusti 2018

Luften i Umeå. Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113,

PM Bedömning av luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Sivia i centrala Uppsala

Bedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun

Råd vid val av filterklass - standard EN13779 och EN779. Vägledning till dig som köper in luftfilter

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Kontroll av vibrationer från lastbilstransporter till bostad, Klinte, Gotland

Luftrapport Miljö- och byggnämnden. 25 augusti 2011, 50

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2015

RAPPORT Kv Sjöbotten, Älvsjö Vibrationsutredning Upprättad av: Olivier Fégeant Granskad av: Ulrica Kernen

LUFTEN I HÖGANÄS KOMMUN

Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen

Luftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget

Luften i Sundsvall 2012

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2012 U-4227

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2016

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län

Kompletterande Vibrationsmätning, Gällivare 76:1

Inledande kartläggning av luftkvalitet för 2017

PM Luftföroreningshalter vid ny bebyggelse i Huvudsta, Solna

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg

Luftutredning Litteraturgatan. bild

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, februari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Augusti 2018

Mätningar av fallande stoft samt PM 10 i Skövde under 2007

Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Juli 2018

RAPPORTER FRÅN SLB-ANALYS NR 6:2001 3DUWLNHOKDOWHUL 6WRFNKROPVWXQQHOEDQD (IIHNWHUQDDY VSROQLQJ

Naturvårdsverkets författningssamling

Krav och rekommendationer för bra inomhusluft. Svensk Ventilation Britta Permats

Luften i Sundsvall 2009

RENING AV ALUMINIUMSMÄLTOR MED FLUSSMEDEL

Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor

Luftkvaliteten vid utbyggnad av fastigheten Rickomberga 29:1

KOMIN Kompetenscentrum för Inomhusmiljö och Hälsa som samlar ett nätverk av praktisk och forskningsmässig kompetens under ett tak med uppgift att

Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport December 2018

Lustgasmätning vid Centralsjukhuset i Kristianstad

PM Utredning av luftföroreningshalter vid planerad nybyggnation vid Norra Frösunda Idrottsplatsen - Simhallen

PM Luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Siv i centrala Uppsala

Arbets- och miljömedicin Lund. Ozonmätningar i Malmö med omnejd. Rapport nr 2/2013. Kristoffer Mattisson Yrkes- och Miljöhygieniker

Jämförande mätning av ozon utomhus med Ogawa diffusionsprovtagare och referensmetoden UV-fotometri

Miljö- och hälsoskydd. Rapport Luften i Umeå. Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010

Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet september Var mäter vi?... 1

Transkript:

RAPPORT Förenklad utvärdering av inomhusluftkvaliteten på ett kontor - en metodstudie Klas Ancker Bengt Christensson B1694 Oktober 2006 Rapporten godkänd 2006-11-14 Lars-Gunnar Lindfors Forskningschef

Organisation IVL Svenska Miljöinstitutet AB Adress Box 21060 100 31 Stockholm Rapportsammanfattning Projekttitel Anslagsgivare för projektet Telefonnr 08-598 563 00 Rapportförfattare Klas Ancker och Bengt Christensson Rapporttitel och undertitel Förenklad utvärdering av inomhusluftkvaliteten på ett kontor - en metodstudie Sammanfattning De mätningar som presenteras i denna rapport har utförts för att utvärdera ett förenklat mätkoncept för bestämning av luftkvaliteten inomhus. Mätkonceptet har utvecklats med syftet att personal, t ex fastighetsskötare, efter kortare information själva ska kunna utföra mätningen. Mätutrustningen består av direktvisande instrument samt aktiva och passiva provtagare. Utrustningen placeras ut vid mätstart och tas in vid avslutad mätning. Provtagarna behöver ingen särskild tillsyn under mätningen. De tagna proverna och direktvisande instrument skickas till laboratoriet för analys respektive tömning på data och sammanställs. Erhållet svar jämförs med uppställda kriterier för luftkvaliteten (se IVL-rapport B1506). Metodtesten utfördes i en relativt nybyggd kontorsfastighet belägen i tätort nära en större trafikled. Mätresultaten visar att enkla mätningar av några vanliga kemiska ämnen är en användbar metod vid miljöklassning av fastigheter Nyckelord samt ev. anknytning till geografiskt område eller näringsgren Innemiljö, passiva provtagare, mätpaket, egenkontroll, luftföroreningar, byggnader, klassning, inneluft, klassningskriterier Bibliografiska uppgifter IVL Rapport B1694 Rapporten beställs via Hemsida: www.ivl.se, e-post: publicationservice@ivl.se, fax 08-598 563 90, eller via IVL, Box 21060, 100 31 Stockholm

Summary This report presents a complex, though simple to use kit of measurements aiming at evaluating indoor air quality. The kit of measurements has been developed to enable use by staff, e.g. caretakers, after a short introduction. The parameters that are measured are carbon dioxide, nitrous oxide, formaldehyde, particles, ozone and PCB. The measurements are made during 24-40 hours, either continuously, in dwellings, or spread on working hours during several days in workrooms. The measuring equipment includes one direct reading instrument, diffusive samplers and active samplers. The equipment is placed in the selected room at the start of the measurements and is collected when the measurements stop. No surveillance is required. The measuring equipment is sent to the laboratory for analysis or downloading of data from the direct reading instruments. The results are compiled and compared to criteria for air quality, developed in a previous project (IVL report B 1506). The kit of measurements was tested in a relatively new office building. The building was situated close to a major traffic route. The test shows that the kit of measurements works well and that the measurement of the selected air contaminants is a useful method to survey indoor air quality 1

Innehållsförteckning Summary...1 1 Bakgrund...3 2 Metoder...3 2.1 Kriterier för de ämnen som mätts...3 2.2 Mätmetoder...4 2.3 Om tolkning av mätresultat...4 2.4 Val av mätpunkter...5 2.5 Mättid...5 3 Genomförande och iakttagelser som kan ha betydelse för mätresultaten...5 4 Resultat...7 5 Slutsatser...8 2

1 Bakgrund I IVL-rapporten B1506 "Miljöanpassade byggnader: Användarhandbok för funktionskrav och klassificering" föreslås ett antal parametrar för kontroll av inneluftens kvalitet i relation till miljökvalitetsmålen. Om byggnader i stor omfattning skall utvärderas behövs enkla, snabba och billiga metoder för mätning av dessa parametrar. Idag utförs mätning av luftens sammansättning av en mätutbildad person och de använda metoderna kräver för vissa ämnen tung och bullrande utrustning. Ett koncept har utvecklats och testat för att personal, t ex fastighetsskötare, efter kortare information själva ska kunna utföra mätningen. Mätutrustningen i testen består av direktvisande instrument och passiva provtagare. Utrustningen placeras ut vid mätstart och tas in vid avslutad mätning. Provtagarna behöver ingen särskild tillsyn under mätningen. De tagna proverna och direktvisande instrument skickas till laboratoriet för analys respektive tömning på data och sammanställs. Erhållet svar jämförs med uppställda kriterier för luftkvaliteten, enligt den tidigare nämnda IVL-rapporten B1506. De mätningar som presenteras i denna rapport har genomförts för att utvärdera en enkel metod för bestämning av luftkvaliteten inomhus. Mätobjektet är en relativt nybyggd kontorsfastighet i tätort nära en större trafikled. 2 Metoder 2.1 Kriterier för de ämnen som mätts Vilka ämnen som ingår i utvärderingen, kvalitetskriterier och mätmetod framgår av tabell 1. Tabell 1. Analyserade luftföroreningar, bedömningskriterier och mätmetoder. Med miljöklass A avses Hållbart, B bra miljöval och C acceptabelt. Klasserna beskrivs närmare i IVL-rapport B1506. Luftförorening Miljöklass Mätmetod A B C Partiklar PM 10, µg/m 3 15 µg/m 3 30 µg/m 3 50 µg/m 3 Aktiv provtagare* Partiklar PM 2,5, µg/m 3 10 µg/m 3 20 µg/m 3 30 µg/m 3 Aktiv provtagare* Formaldehyd, µg/m 3 10 µg/m 3 50 µg/m 3 100 ng/m 3 Passiv provtagare Kväveoxider, (NO x ), µg/m 3 20 µg/m 3 40 µg/m 3 60 µg/m 3 Passiv provtagare Ozon, µg/m 3 50 µg/m 3 60 µg/m 3 90 µg/m 3 Passiv provtagare Koldioxid, ppm 800 ppm 800 ppm 1000 ppm Direktvisande instrument PCB, ng/m 3 30 ng/m 3 150 ng/m 3 300 ng/m 3 Passiv provtagare Anmärkning: *Provtagaren ej utvecklad vid tiden för testen. I testen användes ett direktvisande instrument istället för den aktiva provtagaren. 3

2.2 Mätmetoder Partikelhalten mättes i denna metodstudie med ett litet direktvisande optiskt instrument som mäter ljusspridningen från partiklar (tillverkare MIE Inc och modell pdr-1000). Detektionsgränsen är bättre än 1% av miljöklasskravet. Instrumentet är ett av de billigare partikelmätande instrumenten på marknaden. Instrumentet är driftsäkert och har enkel konstruktion. Instrumentet finns för uthyrning i Sverige, men kan också köpas i Sverige. Instrumentet är batteridrivet, men kan också anslutas till elnätet. Drifttiden vid batteridrift är ca ett dygn. Vikten är ca 0,5 kg. Miljöklassningen är baserad på gravimetriska värden. Mätvärden från optiska instrument kan avvika från det gravimetriska uppmätta värden bland annat beroende på partiklarnas optiska egenskaper och densiteten på kalibreringspartiklarna. Utvärderingen har utförts utan att beakta eventuellt mätfel i den optiskt uppmätta PM 10 -halten. IVL kommer att ta fram en gravimetrisk provtagare för PM 10 -fraktionen, som ersätter det direktvisande instrumentet. Provtagaren beräknas vara tillgänglig till årsskiftet 2006/2007. Provtagaren är en mindre version av de provtagare som IVL idag använder vid provtagning utomhus. Pumparna för utomhusbruk bullrar för mycket för att kunna användas inomhus i bostäder och på kontor. Genom att göra provtagaren mindre kan mindre och tystare pumpar användas. Vikten beräknas bli cirka 0,5 kg. Dessa små pumpar finns även med automatisk flödesreglering och minne för provtagningstid och provtagen volym. Nackdelen är att provtagningstiden blir lång. Osäkerheten efter 40 timmars provtagning är <5 µg/m 3. Den gravimetriska provtagaren är en så kallad aktiv provtagare, d v s provtagaren är kopplad till en provtagningspump. Passiva provtagare har använts för mätning av formaldehyd, kväveoxider (NO + NO 2 ), ozon och PCB. Med passiva provtagare avses provtagare utan pump. Idag finns få standarder för passiva provtagare. Standarder finns för passiva provtagare för vissa ämnen i arbetsmiljön. I väntan på fler godkända standarder utvärderas provtagarna i interlaboratoriekalibreringar. Vid årsskiftet förväntas flera standarder antas för passiva provtagare. De passiva provtagarna som använts för mätning av inomhusluftkvalitén har huvudsakligen levererats av IVL. Detektionsgränsen är lägre än, alternativt betydligt lägre än, 10% av det uppställda miljökravet enligt klass A med undantag för ozon där detektionsgränsen är ca 45%. Detektionsgränsen sänks om provtagningen utförs under längre tid. Koldioxid har mätts med direktvisande instrument av fabrikatet Riken modell 411A. Osäkerheten i redovisade värden är ca 20 ppm. Instrumentet är ca tio gånger tyngre än de instrument som fortsättningsvis skall användas till koldioxidmätningarna. Idag finns flera fabrikat på marknaden. Osäkerheten är ofta ca 25 ppm. Utöver medelvärdet för mätperioden erhålls variationer i tiden. Variationer i koldioxid visar på händelser på mätplatsen som eventuellt kan påverka även andra mätresultat. 2.3 Om tolkning av mätresultat Nitrösa gaser, ozon, koldioxid och partiklar finns utomhus i betydande halter. Halten partiklar minskar innan luften tillförs fastigheten, särskilt om fastigheten har FTF-system (mekanisk till- och frånluftsventilation) och tilluften filtreras med ett bra finfilter. Halterna av reaktiva ämnen som 4

ozon minskar också under transporten in i fastigheten. För att avgöra om luftföroreningarna bildas inuti fastigheten eller härrör från utomhusmiljön (vilket är det vanligaste fallet) behöver en referensmätning göras parallellt utomhus. Man bör observera att halterna av bl a nitrösa gaser brukar vara högst vintertid. I mätsammanhang, strävar man ofta efter att mäta under de sämsta möjliga förhållandena, för att säkerställa att halterna normalt sett inte ska var högre än de uppmätta. Om mätningen görs under sommarhalvåret, speglar halterna gynnsamma förhållanden. 2.4 Val av mätpunkter Mätningarna utförs i minst två mätpunkter, en mätpunkt inomhus i en lokal med en för fastigheten normal eller något högre personbelastning. Mätpunkten placeras i andningshöjd på en plats där luft förväntas ha lång uppehållstid och mätpunkten utomhus skall om möjligt placeras nära eventuellt luftintag till fastigheten. Mätpunkterna skall dokumenteras med foto där placeringen framgår. I denna begränsade metodstudie valdes att enbart testa metoden i en mätpunkt inomhus. 2.5 Mättid Mätningar utförs under minst 24 timmar, med undantag för partiklar där provtagningstiden bör vara minst 40 timmar. Eftersom fastigheten skall vara anpassad till verksamheten i lokalerna skall luftkvaliteten vara bra den tid då personer uppehåller sig i fastigheten, d v s bostäder mäts under hela dygnet medan kontorslokaler endast mäts dagtid. Mäter man under kortare tid riskerar man att prov inte går att utvärdera mot uppställda kriterier. I dessa fall måste passiva provtagare bytas ut mot aktiva provtagare d v s luftprov pumpas genom en provtagare med särskilda flöden och pumpar. För partiklar måste provtagningen utföras med den utrustning som normalt används vid utomhusprovtagningar. Med de passiva provtagarna kan däremot mättiden utsträckas till en hel vecka om man vill ha ett medelvärde över längre tid. 3 Genomförande och iakttagelser som kan ha betydelse för mätresultaten Mätningar utfördes i ett bemannat kontor i en mätpunkt under tre arbetsdagar med undantag för PCB där provtagningstiden var cirka 3 veckor och utan avbrott nattetid. På grund av missförstånd mellan laboratorium och mätpersonal blev provtagningstiden onödigt lång. PCB går att provta under samma tid som övriga ämnen som provtas med passiv provtagare. Mätningarna med övriga passiva provtagare avbröts i slutet av arbetsdagen genom förslutning med lock. På morgonen 5

startades åter provtagningen genom att locket avlägsnades. De direktvisande instrumenten var i drift hela tiden. Uppmätta halter registrerades i en datalogger. Endast mätvärdena från dagtid utvärderades. Mätdatum och mättider redovisas i tabell 2. Mätutrustningen och dess placering framgår av bilderna på nästa sida. Under mätperioden har man i fastigheten haft problem med tilluften, bland annat stannade tilluftfläkten den 1 september. För att få in frisk luft i lokalen den 2 september öppnades fönstret vilket bör ha påverkat halterna. Fastigheten ligger nära en stor genomfartsled. Tabell 2. Provtagningsdagar och mättider. Luftförorening Start Stopp Partiklar, koldioxid 31/8 Kväveoxider, ozon 31/8 Formaldehyd 31/8 Datum Klockan Datum Klockan 08.00* 07.00* 07.00* 07.00 07.05 07.00 11.40 07.05 07.00 31/8 31/8 31/8 16.00* 16.00* 16.00* 16.10 16.08 16.00 16.10 16.08 16.00 PCB 31/8 07.00 20/9 15.00 Anmärkning: *Avser tid som ingår i redovisade medelvärden för mätningen. 6

Från vänster ses partikelmätare, passiv provtagare för ozon, kväveoxider (NO x ), kvävedioxid och formaldehyd. Ovan ses i bakgrunden koldioxidmätaren i en svart väska. I fortsättningen kommer ett mindre instrument att användas för mätning av koldioxid. Även partikelmätaren kommer att ersättas med annan utrustning. Bilden tagen på IVL:s kontor efter avslutad mätning. Mätutrustningen placerades på en vagn relativt centralt i kontoret. Eftersom detta var en första testmätning användes betydligt mer utrustning än vad som är nödvändigt vid en framtida mätning. Till höger ses provtagaren för PCB, en plastfilm uppspänd mellan flera stålrör. 4 Resultat Resultaten från mätningarna redovisas i tabell 3 och figur 1. Tabell 3. Mätresultat. Luftförorening Uppmätt halt Miljöklass A B C Partiklar PM 10, µg/m 3 12* 15 30 50 Formaldehyd, µg/m 3 53 10 50 100 Kväveoxider (NO x ), µg/m 3 120 20 40 60 Ozon, µg/m 3 <27 50 60 90 Koldioxid, ppm 840 800 800 1000 PCB, ng/m 3 30 30 150 300 Anmärkning: *Mätt med direktvisande instrument. Uppmätt värde kan avvika från den sanna halten PM 10. I regel är PM10-halten något högre än vad instrumentet anger. Instrumentet kan endast användas för grov bedömning av partikelhalten. 7

Figur 1. Koldioxidhalter dagtid. 5 Slutsatser Fastigheten uppfyller inte generellt kriterierna för miljöklass A, som de angivits i IVL rapport B 1506. Erhållna värden för olika gasformiga föroreningar visar att halterna av föroreningar inomhus ligger betydligt över kriterierna för miljöklass A med undantag för ozon och möjligen också partiklar (PM 10 ). Trots att referensvärde saknas för partiklar mätt med direktvisande instrument kan det konstateras att fastigheten har ett effektivt partikelfilter och verksamheten inte alstrat höga partikelhalter. Formaldehyd och koldioxid klarar miljöklass C medan kväveoxiderna även överskrider miljöklass C. Utomhus kan halterna kväveoxider (NO x ) bli mycket höga. Tyvärr är det svårt att undvika höga kväveoxidhalter på grund av läget nära en starkt trafikerad led. Orsakerna till att formaldehyd och koldioxid överskrider miljöklass B har inte utretts. PCB-halten är överraskande hög. Halterna är i nivå med vad som är maximalt tillåtet enligt miljöklass A. Värdet är överraskande med tanke på att huset är byggt när PCB-haltiga produkter inte längre användes. Källan till de förekommande PCB-halterna är okänd. Mätresultaten visar att enkla mätningar av några vanliga kemiska ämnen är användbar vid miljöklassning av fastigheter. 8