Planeringsförutsättningar Kommunomfattande översiktsplan 2016 2015-09-28 Ramsele tätort Karin Andersson, karin.andersson@solleftea.se Ansvarig tjänsteman
Läsanvisning till detta häfte Den slutliga översiktsplanen kommer innehålla en lång rad kapitel som du ser nedan. Fetmarkeradekapitel i listan är de som översiktsplanen kommer fokusera på att utveckla djupast. Det är dessa som delas ut som häften vid Kommunfullmäktige 2015-09-28. Materialet är planeringsunderlag som ska fortsätta utvecklas. Kontakta ansvarig tjänsteman vid felaktigheter eller synpunkter. Samtliga kapitel nedan ska vara med i det slutliga förslaget till ny översiktsplanen. Materialet ska vara klara 2015-11-27 och delas ut vid Kommunfullmäktige 2015-11-30. Strategi Här står kärnfullt formulerade, kortfattade meningar med de långsiktiga strategier för att utveckla Ramsele tätort. Dessa punkter arbetas fram under september-november månad under möten mellan politiker, tjänstemän samt genom medborgardialogen. xxx xxx xxx Byggande, boende Utbildning; barnomsorg, förskola, skola, vuxenutbildning Vård, omsorg, individ- och familjeomsorg Vatten, dricksvatten Avlopp Avfall Infrastruktur, kommunikationer, transporter, IT Näringsliv; arbetsområden, handel, kommersiell service Strandskydd (inkl LIS-områden) Rekreation och friluftsliv Turism (Besöksnäring) Jordbruk, odlingsmark, ängs- och hagmarker Skogsmarker Rennäring Höga naturvärden Våtmark Sjöar, vattendrag, vattenbruk Höga kulturvärden Energi Vindbruk Värdefulla ämnen och mineraler, grus, berg, matjord Riksintressen (inkl kartor och beskrivningar) Sollefteå stad Tätorten Långsele Tätorten Ramsele Tätorten Junsele Tätorten Näsåker Landsbygden (inkl större och mindre byar) Krisberedskap Klimatanpassning Miljö- och riskfaktorer (inkl översvämning samt ras och skred) Horisontella faktorer; hållbarhet, barnperspektiv, jämställdhet och mångfald. Miljöbedömning 1
Inledning Definition av ämnesområdet Ramsele ligger intill Faxälvens östra sida mellan Strömsund (6,5 mil) och Sollefteå (7,4 mil) längs med riksväg 331. Tätorten är placerad högt ovanför älven på nipas platå. Sollefteå eller Strömsund. Landskapet Ramsele terrass- och niplandskap ligger utmed Faxälvens dalgång längs en sträcka där älven är väldigt smal och har skurit sig djupt ner i avlagringarna och bildat de karaktäristiska niporna. Vatten Faxälven är ca 40 mil lång och rinner upp i Ströms Vattudal i Jämtland. Den är unik på det vis att det har en så kallad bifurkation, Vängelälven, där vattnet strömmar till Fjällsjöälven. Bifukrationer är ovanliga och betyder att vattnet delar på sig och skapar två grenar som inte möts. Grönstruktur Det finns goda veckopendlingsmöjligheter till Östersund (12,7 mil) via E45, det är också möjligt att ta sig till Örnköldsvik, Hoting, Dorotea, Åsele och Vilhelmina. Samtliga högre studier sker utanför orten med närmaste gymnasieskola och komvux i Sollefteå stad. Universitet finns i Sundsvall, Östersund, Umeå. Ramsele kulturförening ordnar olika arrangemang lokalt. Den årliga Rafnastämman som är en spelmansstämma drar stor publik, lastbilsträffen är också populär. I SVAR-huset arrangeras olika seminarier på olika teman och i den näraliggande hantverksgården går det att ta det av högklassigt hantverk som produceras i bygden och regionen. I Ramsele finns det ett fokus på lokalproducerade matvaror och hantverk. När de boende i Ramsele åker utanför orten för att handla är det främst till 2 Det finns gott om grönområden i Ramsele, orten ger ett frodigt intryck, Bakom medborgarhuset finns en vidsträckt parkyta med Kyrkan i mitten, flera äldre byggnader med stora tomter bidrar till den gröna upplevelse. SVAR-huset är också lummigt placerad med mycket bevarad skog och närheten till nipkanten och Kodalen. Rekreation Under sommarmånaderna nyttjas campingen och utomhusbadet flitigt, särskilt under aktiviteter som spelmansstämman Rafnastämman och Ramsele- Edseleveckan med marknad, kulturevenemang och bilcruising. Förutsättningarna för fiske är mycket goda både i Faxälven och intilliggande sjöar. På vintern finns möjlighet till utförsåkning, längdskidåkning och skridskor och badning i Ramsele badhus. Naturvärden Kring Ramsele finns de fridlysta orkidéerna norna och guckusko. I Ramsele växer också nipsippan, som bara förekommer på Gotland i övriga Sverige. Riksintressen, risker och restriktioner Ramsele terrass- och niplandskap är av riksintresse för naturvård och har ett väldigt högt skyddsvärde för landskapsbilden. Det pedagogiska värdet är också stort i och med möjligheterna till studier av
4 Fast fornlämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Samlad bebyggelse Byggnad Vägar Vatten Tätortsområde Vattenskyddsområde Brunnsområde Skyddszon Vattentäktzon Sekundär skyddszon Vattenskydsområde Skyddszon Inre Skyddszon Yttre Bild: Vattenskydd och fornlämningar i Ramsele tätort och närområde. 0 1 000 meter 3
Samlad bebyggelse Riksintresse enl MB kap 4 Nat o Kult Natur riksintresse Kultur riksintresse Friliuftsliv riksintresse Byggnad Väg Järnväg Sjö/Älv Tätortsområde Bild: Riksintressen i Ramsele tätort och närområde. 0 1 000 meter 4
5 0 Bild: Karta över detaljplanerad mark med obyggda tomter. meter 1 000
geologiska processer. Faxälvens dalgång är också av riksintresse för friluftslivet. Ramsele gamla kyrka, från 1200-talet, är den äldsta bevarade byggnaden i Ramsele. Platsen har pga sin naturskönhet och sina kulturhistoriskt och arkitektoniskt intressanta byggnader stort värde och är klassat som riksintresse för kulturmiljövård. Den lilla gråstenskyrkan är vitputsad och bredvid står den röda klockstapeln med lökkupol och snickeridetaljer i grönt och grått. Buller Buller är oönskat ljud som orsakar störning eller obehag. Den dominerande bullerkällan i tätorten är vägtrafiken. Vid förändringar/ombyggnader i gatusystemet är bullerfrågan mycket viktig att beaktas. Förorenade områden Det finns mark- och vattenområden som har förorenats under lång tid bland annat genom industriell verksamhet. Olika typer av föroreningar kan förekomma på industritomter, särskilt gamla skrotupplag och bensinmackar. Marksanering har skett på ett antal platser där det tidigare funnits bensinstationer. Luftkvalité I Ramsele finns inga större industrier som alstrar föroreningar och trafikmängderna är inte så stora att det skapar problem. Enskild vedeldning med äldre utrustning kan lokalt bidra till höga halter av luftföroreningar. Utsläppen från vedeldningen kan minskas genom att fastighetsägare övergår till pellets eller byter till miljögodkända pannor med ackumulatortank, alternativ konvertera till mer miljövänliga uppvärmningssystem. Farligt gods Som farligt gods betecknas ämnen och föremål som, om de hanteras felaktigt under transport, kan skada människor, djur, miljö eller egendom. Transport av farligt gods kan dock ske på vilken 6 vägsträcka som helst. Radon Radon från marken är den vanligaste orsaken till radon i byggnader och beror på husets konstruktion och ventilationssystem. Det kan även finnas radon i byggnadsmaterial; så kallad blåbetong. En översiktlig undersökning av markradon har genomförts inom Sollefteå kommun. De undersökningar som genomförts har visat värden inom normal- och lågriskområde. Vid nybyggnad av utrymmen där människor stadigvarande vistas ska grundläggning ske med radonskyddat utförande. Kontrollmätning av radonvärde bör ske efter inflyttning. Översvämning Inom de flesta delarna av tätorten finns ingen risk för översvämning. Däremot är delar av Kodalen samt vissa områden närmast älven så pass lågt belägna att en översvämning kan bli ett problem. Ras och skred Det är främst områdena i anslutning till de höga niporna där det kan finnas risk för ras och skred. Strandskydd Samtliga delar av tätorten som inte är detaljplanerade och lokaliserade inom 100 meter till strandkanten på någon form av vattendrag, inklusive små bäckar omfattas av strandskyddet. Vissa detaljplaner kan omfattas av strandskydd. Kulturmiljöer Det finns ett antal utpekade områden med höga kulturvärden, kontakta kommunen för att få ta del av en karta på dessa då de ej ännu är digitaliserade. Landskapsbildsskydd Delar av dalgången söder om Ramsele omfattas av så kallat landskapsbildsskydd. Det innebär att
alla nya byggnader som inte uppförs för jord- eller skogsbruksändamål kräver tillstånd från länsstyrelsen. Historia Redan under medeltiden var Ramsele en marknads- och tingsplats för hela övre Ådalen. Ramsele gamla kyrka och prästgård utgjorde från 1200-talet ett centrum där älven passerade och dit ridvägar ledde. Ramsele expanderade under 1800-talet tack vare skogsnäringens uppsving, precis som många andra Ångermanländska tätorter. Kyrkbyn blev centrum för kommunikationer, handel och nöjesliv. Byarna Krånge, Viken och Nyland växte samman då skogsbolagen etablerade sig och affärer och hotell tillkom. Under kraftverksepoken på 1950-talet ökade befolkningen starkt och Ramsele tätort utvecklades till en modern tätort med service och kommunal förvaltning. Befolkning I Ramsele tätort bor ca 950 personer och i församlingen drygt 1400 personer. Bebyggelse Det mesta av tätorten är uppbyggt kring väg 331, men med en utbredning ner mot älven. Det är lätt att se under vilka tidsepoker expansion av orten har skett då de flesta byggnader är grupperade tillsammans med andra byggnader uppförda under ungefär samma period. Många byggnader i Ramsele är välbevarade exempel på olika stilideal inom arkitekturen. Det finns ett program för upprustning av centrum som används som utgångspunkt för kontinuerlig upprustning. Kulturvärden Ramsele torg I Sollefteå kommuns kulturmiljöprogram uppmärksammas tio områden i Ramsele socken som Program för ett trevligare centrum i Ramsele Samhällsbyggnadskontoret Sollefteå kommun Bild: Program för Ramsele tätort. bedöms ha särskilt stora kulturhistoriska och miljömässiga värden. Ett av dessa är Ramsele torg. Torget är förvånansvärt monumentalt för att finnas i ett litet landsortssamhälle. Runt torget ligger offentliga byggnader som Medborgarkontor (tidigare kommunalhus) och Faxen med sin avancerade 50-tals arkitektur. Det centrala torget är en samlingsplats i Ramsele och på Faxen finns idag biosalong och här anordnas dans och konferenser. Ramsele gamla kyrka är ett riksintresse för kulturmiljön. Skogsnäs Ett betydligt yngre exempel på ett kulturvärde, är byn Skogsnäs ca 1 mil utanför Ramsele som har utvecklats från ett kooperativ som bildades 1973 som ett socialt och ekologiskt experiment till en by med 40 vuxna och ett flertal barn. Arkitekturen är unik och kan liknas vid arkitekturen i Kristiania då den har vuxit fram ut den fria fantasin utan begräsningar annat än vad invånarna har kunnat bygga själva. Det är en viktig levande kulturmiljö som inte bara reflekterar tidens anda med gröna vågare och hippies utan också en medvetet vald livsstil med inriktning mot ekologi och hållbarhet. Kyrkor Ramsele nya kyrka invigdes 1858. Kyrkan ritades av Ludwig Hawerman och hade ursprungligen 1200 sittplatser. Ramsele gamla kyrka, se riksintressen ovan. Trafik Väg 331 är en viktig transportsträcka för skogsin- 7
dustrin och vindkraftsutbyggnaden. Trafikverket har beräknat att ungefär vart femte fordon på vägen är en tung transport. Då vägen går rakt igenom samhället uppstår visst buller, det är viktigt att bullerfrågan ses över i samband med nya byggnationer inom 50 meter till vägen. Transportverket är väghållare för väg 331. Gång- och cykelväg Trottoar finns genom samhället, men separerade gång och cykelbanor saknas. Möjligheterna för gående att ta sig från centrala samhället ner mot kulturområdet med hembygdsgården och SVAR är idag små med en halvdold trappa. En tydligare sammanbindning av nipområdet med centrum vore önskvärt. Med tanke på de tunga transporterna vore det också önskvärt att en trottoar eller CG-väg förlades utmed väg 331 mot idrottsområdet. Kollektivtrafik Busslinje 39 trafikerar mellan Hoting järnvägsstation, via Backe och Ramsele och Sollefteå med 5-6 turer per vardag och en tur på söndagarna. Busslinje 313 mellan Lungsjöbacken och Ramsele busstation går en tur per vardag och måste förbeställas. Dessutom finns åtta så kallade kompletteringslinjer som även de måste förbeställas men de utförs med taxi med en tur tre dagar i veckan. Funktioner STOR KARTA PEKA UT PLATSER Verksamhetsområden och näringsliv I den norra delen av tätorten finns ett större industriområde med ett flertal verksamheter. Utmed Näsåkersvägen ligger också ett industriområde med möjligheter att bygga ut mer. Där ligger bland andra Rafnaslakt. Offentlig service I Ramsele finns många servicefunktioner som skola, vårdcentral och tandläkare, bank, medborgarkontor, bibliotek, post, apotek, systembolag, matvaruaffär, hotell, camping, turistbyrå och detaljhandlare av olika slag. Ramsele har en återvinningscentral där man kan lämna grovsopor, batterier, lampor, elektroniskt och miljöfarligt avfall, samt en obemannad återvinningsstation för det vanligaste sorterade hushållsavfallet vid busstationen. Besöksnäring Turistbyrån är lokaliserad i SVAR-huset. Utbildning I Ramsele finns skola med förskoleklasser till och med högstadiet inklusive fritidshem. Äldreomsorg Nipgårdens trygghetsboende och Nipuddens sjukhem ligger båda centralt i Ramsele. Daglig verksamhet Den ekonomiska föreningen Aktus aktivitetshus, bedriver arbetspraktik, arbetsträning eller andra uppdrag. Aktus har en butik som säljer varor i trä och textil, utför reparationer och fixartjänster och en caféverksamhet. Riksarkivets avdelning svensk arkivinformation, SVAR, är lokaliserad i Ramsele. SVAR arbetar för att underlätta utnyttjandet av arkivmaterial och vänder sig till alla som söker information och kunskap om och ur de statliga arkiven som förvaras hos det centrala Riksarkivet och de regionala landsarkiven. Bild: Komplettera med en stor karta som pekar ut platser. 8
Kvar att göra/rekomendationer Barnperspektiv Analys på Ramsele ur ett barnperspektiv Materialet tas fram under medborgardialogen. Bebyggelseanalys En analysmetod utvecklad av stadsbyggnadsforskaren Kevin Lynch har tagits fram för att lyfta fram viktiga element som påverkar de boende och besökares visuella upplevelser och användning av orten. Material till denna analys tas fram under medborgardialogen och fokuserar på ett antal element: Stråk - Ett stråk är en led av olika slag utmed vilken människor färdas. Knytpunkter - De huvudsakliga platserna där människor möts. Landmärken - Platser som är lätta att identifiera och fungerar som referenspunkter. Barriär - Olika strukturer som upplevs som att de delar eller förhindrar. Utblickar - Vackra eller viktiga vyer. Utvecklings och bevarandeanalys Med hjälp av en metod som heter SWOT-analys identifieras styrkor, svagheter, möjligheter och hot identifieras för att kunna få en överskådlig bild av nuläget och framtida möjligheter. (SWOT är en förkortning av engelskans strength, weaknesses, opportunities och threat. ) Materialet tas fram under medborgardialogen. Denna kan ligga till grund för en konsekvensanalys där man kan diskutera olika scenarios i en skala som syns nedan för kommande strategier för utveckling: 0 inget händer 1 Allt byggs ut 2 lite byggs ut Förslag på samrådsfrågor Nedan följer förslag på frågor som kan bearbetas inom politiken, bland tjänstemänn, och genom medborgardialogerna till att bli kommunens utvecklingstrategier för Ramsele tätort med omnejd. Vad är bra idag? Vad ska vi värna, bevara eller skydda? Vad är mindre bra idag? Vad är outnyttjade resurser som bör utvecklas? Hur ska outnyttjade resurser utvecklas, med ett långsiktigt perspektiv som tar hänsyn till hållbar utveckling: socialt, ekonomiskt och ekologiskt? Var träffas man och hur skulle dessa platser kunna bli bättre? Den åldrande befolkningen, hur och var vill man bo? Fler egna frågeställningar Spetsa gärna till frågorna så att de blir mer specifika på kommun och ortsnivå. Läs även mer om utvecklandet av god bebyggd miljö i de övriga häftena som berör samma teman: - God bebyggd miljö - Tätorterna: Sollefteå, Junsele, Näsåker och Långsele. - Landsbygd - Strandskydd och LIS-områden 9
Vill du som företagare delta i arbetet för att utveckla Ramsele tätort? Vill du som kommuninvånare delta i arbetet för att utveckla Ramsele tätort? Kommunen bjuder in alla som vill, att delta i arbetet med den nya översiktsplanen. Vi behöver samla kunskaper och tankar från många olika håll. Även om inte allt kommer att kunna få plats i översiktsplanen, kommer allt att finnas samlat som kunskapsmaterial. Mycket av det arbete som görs kommer att kunna vara till nytta även i andra sammanhang som har med Sollefteå kommuns fortsatta utveckling. Du kan maila kommunen på: medborgardialog@solleftea.se eller ringa in på: 0620-682000. Du kan delta i möten ute i tätorterna: se mer information på kommunens hemsida; www.solleftea.se/medborgardialog På webben finns även en enkät som du är varmt välkommen att fylla i. Du kan även läsa och ha synpunkter på materialet som kontinuerligt uppdateras på kommunens hemsida. Här kommer du även kunna ta del av minnesanteckningar från möten i tätorterna, även om du inte har möjlighet att delta själv. 10 Uppdaterad...