E-plikt och metadata.

Relevanta dokument
E-plikten. Expertgruppen för metadata 20 maj

Myndighetsträff om e- plikten - fokus på teknik

Leveransplikt för elektroniskt material

När: Fredag 18:e november :15 Vem: Peter Fredin & Daniel Jansson Var: Libris användargrupp katalogisering

E-PLIKT E-PLIKT FÖR GÖTEBORGS UNIVERSITET

E-plikt DIVA & E-PLIKT. När: Tisdag 30:e maj 2017, 13:15-14:00 Vem: 1 Daniel Jansson Var: Institutet för Språk och folkminne i Uppsala

E-plikt. Kungliga biblioteket, Stockholm. Foto: Jens Östman #FAI2016

E-pliktlagen. Ur ett tekniskt perspektiv. Myndighetsträff om e-plikten med fokus på teknik

E-plikt för kommuner och myndigheter

Bildexempel på myndigheters leveranspliktiga material

UTBILDNING I E-PLIKT VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

Förvaltningsgemensam specifikation för leverans av enstaka publikationer till Kungliga biblioteket (FGS-PUBL)

Bildexempel på myndigheters leveranspliktiga material

Metadata i e-pliktleveranser

METADATASTANDARDER EN ORIENTERING

Nordisk El-Arkivseminar Island maj Svensk SIP och AIP Mats Berggren, Riksarkivet


Paketstruktur. Karin Bredenberg /

Introduktion till metadata i leveranser av elektroniska dokument till KB

Delrapport DP3. FGS för paketstruktur för e-arkiv Bilaga 1 METS

Leverans av pliktexemplar

ADDML vid Riksarkivet i Sverige

Introduktion till. (FGS) FGS Paketstruktur. Vägledning och förklaring till de förvaltningsgemensamma specifikationerna. Introduktion FGS Paketstruktur

ESSArch vid Riksarkivet i Sverige

Förvaltning av FGS:er

Förvaltningsgemensam specifikation för leverans av enstaka publikationer till Kungliga biblioteket (FGS-PUBL)

Digital arkivering och historiklagring Anastasia Pettersson och Anders Kölevik

Förvaltning av FGS:er (Förvaltningsgemensamma specifikationer för e-arkiv och e-diarium) Karin Bredenberg /

PRAKTIKFALL: Vinnaren av ediamond Award 2014! Data kan flyttas utan att information går förlorad

Karin Bredenberg Specifikation av olika leveranstyper/aflevereringstyper och leveransprocessen. Karin Bredenberg,

Förvaltningsgemensamma specifikationer

Vad kan man förbereda inför e-arkivering

Förvaltningsgemensamma specifikationer för e-arkiv och e-diarium

Hantering av verksamhetsinformation

Ett specialbibliotek om Sverige

RADAR. Mats Berggren /

eard Projektet Karin Bredenberg /

Aktuellt från Riksarkivet

Samverkan och nätverk inom ABM-området. Infrastruktur i samverkan. 11 november Gunnar Sahlin.

Hur tänker KB ta hand om högskolornas e-publikationer?

E-pliktleverans via RSS-feeds

Introduktion till. (FGS) FGS Personal. Vägledning och förklaring till de förvaltningsgemensamma specifikationerna. Introduktion FGS Personal

Bevarande och gallring av webbplatsinnehåll riktlinjer för myndigheter

E-arkiv, eardoch Pre-pre-ingest

Riktlinjer och mål för digitaliseringsarbete

Kommunikationsplan för Riksarkivets förvaltningsgemensamma specifikationer (RA-FGS:er)

Tillämpningsanvisningar för överlämnande till digital långtidsarkivering

Delrapport DP3. FGS för paketstruktur för e-arkiv Bilaga 2 PREMIS

Projekt e-arkiv och e-diarium (eard)

Stefan Andersson SVEP. Övergripande mål - SVEP. Harmonisering av metadatabeskrivningar för elektroniskt publicerade dokument

Bibliografisk kontroll. som samarbete och superhjältekraft

INTERNATIONELL UTBLICK HUR MÄRKER VI AV ARBETET MED STANDARDER?

Vägen till en förvaltningsgemensam e-arkiv lösning. Torbjörn Hörnfeldt, Enhetschef, Utveckling och e-förvaltning

Hantera informationspaket i system för bevarande

Svenska kyrkans bestämmelser

FGS:erna i dag och hur får vi dem att bli fler (FGS = Förvaltningsgemensamma specifikationer)

Metadata utvecklingslinjer omvärldsbevakning. Innehåll. Expertgruppen för metadata. Version

Digitalisering. enligt Kungliga biblioteket

Vad är arkiv? Vem äger och ansvarar för informationen i arkiven?

VERKSAMHETS- PLAN Fri information för framtida kunskap

Vad är Förvaltningsgemensamma specifikationer (FGS)?

Planeringsprojektets underlag för beslut avseende Lag (2012:492) om pliktexemplar av elektroniskt material, Dnr Mahr /361

DP7 Kompletterande information

Förvaltningsgemensamma specifikationer (FGS) Jan Aspenfjäll & Tomas Wallin

DSpace som system för årsredovisning av forskning. Linda Gustafsson Bibliotek och IT, Malmö högskola. Mötesplats Open Access april 2007

DP1 och DP2. Stefan Andersson, Eva Müller Enheten för digital publicering, Uppsala universitetsbibliotek.

Heldag om FGS Att ta fram en FGS. Jan Aspenfjäll. FGS projekt

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF)

Långsiktig informationshantering med stöd av e-arkiv. Caspar Almalander Projektledning e-arkiv och e-diarium (eard)

Statens servicecenter. - Uppdrag e-arkiv

Elektroniskt bevarande. Caspar Gielissen Eskilstuna kommun, Stadsarkivet

Nationell databrunn - möjligheter och behov

Förvaltningsgemensamma specifikationer (FGS)

archive En produkt från Ida Infront - a part of Addnode Group

Den 1 januari 2008 övergick ISMN, International Standard Music Number, från att vara ett 10-siffrigt till att bli ett 13-siffrigt system.

Insamlingsverktyg - teknisk beskrivning av metadataformuläret

Val av format för elektroniska handlingar - ArkivE. Nora Liljeholm / Riksarkivet /

Stockholms universitetsbibliotek. Snabbt, innovativt och relevant

Kungl. bibliotekets kunskapsstrategi

Arkivkrav vid införande av nytt IT-system

Standarder vid digitalt bevarande. Karin Bredenberg /

Enkät om hur man beskriver elektroniska dokument: Sverige

Regeringens proposition 2011/12:121

R7e-arkiv ett exempel på en fungerande e-arkivlösning

Den 1 januari 2007 övergick ISBN, International Standard Book Number, från att vara ett 10-siffrigt till att bli ett 13-siffrigt system.

Open access ett nationellt perspektiv

Till statsrådet. Sören Öman /Thomas Lindstam

Anvisningar för teknisk redovisning inför ansökan om mediestöd

En förvaltningsgemensam e-arkivstjänst bidrar till en effektivare e-förvaltning

TABELL 1. Webbhotellverksamhet

Specifikation för metadata i e-pliktleveranser på fysisk bärare till Kungliga biblioteket

GAME OVER, PLAY AGAIN? OM BEVARANDE AV DATORSPEL PÅ KUNGLIGA BIBLIOTEKET

Hämtad från Sören Ömans hemsida Till statsrådet

att Universitetsbiblioteket ska samordna e-pliktsverksamheten.

KB, E-boken och den egna digitaliseringen.

REGEL FÖR BEVARANDE AV ELEKTRONISKA HANDLINGAR

Open access.se underlag för styrgrupp den 16 september

Från dokumenthanteringssystem till e-arkiv Anastasia Pettersson Per Carlsson

Transkript:

E-plikt och metadata stina.degerstedt@kb.se

Intro KB Sveriges nationalbibliotek E-plikten vad säger lagen Plattform för insamling och bevarande FGS Förvaltningsgemensam specifikation Exempel All rights reserved Foto: Jens Gustavsson 2

KB Sveriges nationalbibliotek Humanistiskt och samhällsvetenskapligt forskningsbibliotek Statlig myndighet Viss samordnande roll inom svenskt biblioteksväsende Administrerar och utvecklar den nationella bibliotekskatalogen LIBRIS Samlar i stort sett allt tryckt och audiovisuellt som publiceras i Sverige eller på svenska Första pliktleveranslagen 1661 All rights reserved Foto: Jens Gustavsson 3

KB i sammanfattning Historiska samlingar: från kilskrift till USB-stickor Pliktleveranser av tryckt material sedan 1661 Pliktleveranser av audiovisuella medier sedan 1979 Robotinsamling av den svenska webben sedan 1997 18 miljoner objekt Över 8 miljoner timmar rörlig ljud och bild Samordnar det svenska biblioteksväsendet

E-plikt - lag från 1 juli 2012 Lag (1993:1392) om pliktexemplar av dokument Lag (SFS) 2012:492 om pliktexemplar av elektroniskt material (1 juli 2012) Från den 31 december 2014 gäller lagen fullt ut. Leverans ska ske inom tre månader från publicering. Under en övergångsperiod har e-pliktslagen gällt ett urval massmedieföretag och myndigheter, som har levererat material till KB sedan 2013.

E-plikt vilka ska leverera? Den som har automatiskt grundlagsskydd för sin utgivning enligt grundlagen om yttrandefrihet och som tillgängliggör information från en webbplats till allmänheten. Aktörer som yrkesmässigt låter framställa elektroniskt material e-boksförläggare, e-tidskriftsutgivare föreningar, organisationer, dagspress, radio och tv Myndigheter publicister, producenter, förlag etc. 6

E-plikt - vad ska levereras? Elektroniskt material som har gjorts tillgängligt för allmänheten i Sverige genom överföring via nätverk. Enstaka filer, som är av avslutad och permanent karaktär, avsedda att presenteras på samma sätt vid varje visning. Några exempel: Artiklar (reportage, krönikor, debattartiklar, blogginlägg, recensioner) Annonser som rör egen verksamhet Broschyrer, vägledningar, guider Egenproducerad rörlig bild (webb-tv, videoklipp) Poddradio Bilder, fotografier 7

E-plikt - myndigheter Endast egentliga myndighetspublikationer. Motsvarar ofta publikationer som tidigare utgavs i analog form. Exempel: promemorior, rapporter, utredningar, vägledningar, anvisningar, utbildnings- och informationsmaterial, referatsamlingar, tidskrifter, författningar, råd, avhandlingar, abstracts, forskningsrapporter, nyhetsbrev, faktaserier, vetenskapliga tidskrifter, working papers 8

E-plikt - vad ska inte levereras? Exempel: Hela webbsidor och databaser Programkod och programvaror Direktsändning Seminarieinbjudan Innehåll på intranät eller andra slutna nätverk Privatpublicerade bilder, musik, filmer, bloggar Kalendarier, tablåer Nedladdningsbara blanketter Platsannonser Powerpoint-presentationer För myndigheter gäller särskilt: Publikationer som har komplex struktur: integrerad text, bild, videoklipp etc Förvaltningsärenden: domar, beslut, interna utredningar, remissyttranden 9

Hur ska leverans ske? Varje pliktexemplar av elektroniskt material ska lämnas på en fysisk databärare (USB-minne) i det format som det har gjorts tillgängligt via nätverk. Publicering - var och när det elektroniska materialet är tillgängliggjort. Ska vara åtföljt av information om: Metadata? Format - det elektroniska materialets publiceringsformat. Koder, krypteringsnycklar eller liknande som kan krävas för att på avsett vis ta del av innehållet i det elektroniska materialet. Samband - det elektroniska materialets samband med annat elektroniskt material som ska lämnas enligt denna lag eller sådant som ska lämnas enligt lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument. 10

Hur kan en leverans ske? KB har möjlighet att efter ansökan bevilja leverans på annat sätt, exempelvis via nätverk. Ger möjlighet att kräva mer metadata! 11

KB:s leveransmetoder över nätverk Feeds Format: RSS med tillägg av mediarss och dcterms Exempel: dagstidningars artiklar på webben FTP Format: FGS-PUBL med METS och MODS Exempel: myndigheters rapporter, video från SvT OAI-PMH Format: Samma som för FTP Exempel: DIVA Webbformulär Avsett för utgivare med liten produktion??? Stöd för fler metoder och metadataformat kommer efter hand 12

E-plikt - mer information på www.kb.se Information uppdateras kontinuerligt på: http://www.kb.se/plikt/eplikt/ Här finns bl.a. länk till Forum för e-plikt : https://kundo.se/org/kb-eplikt/ All rights reserved Foto: Jens Gustavsson 13

Mimer teknisk plattform för bevarande av KB:s digitala samlingar Bygger på Reference model for an Open Archival Information System (OAIS) Dubblettkontroll LIBRIS. Export marcxml Olika leveransmetoder Inleverans Bearbetning Arkivering Tjänster för att söka, titta på Validering av inkommande leverans Normalisering av metadata till internt format METS MODS och PREMIS Filer och metadata bevaras för framtida tillgänglighet 14

Leveransspecifikationer http://www.kb.se/plikt/eplikt/metadataspecifikationer/ RSS (med media RSS o dcterms) Leveransmetod: feeds/nyhetsflöde) Går att göra mer eller mindre uttrycksfull men lämpar sig ändå mest för t.ex. webbartiklar FGS-PUBL (METS o MODS) Leveransmetod: FTP eller OAI-PMH Välj gärna FGS om kraven på metadata är högre Även i webbformuläret skapas en FGS Vi undersöker flera alternativa standarder och metoder Sidnummer 15

Vad är FGS? Förvaltningsgemensam specifikation (FGS) http://riksarkivet.se/fgs-earkiv/ Började som ett projekt (eard) under ledning av Riksarkivet i samarbete med bl a KB. Väldefinierat utbytesformat för att förenkla överföring av information mellan olika IT-system. Kan användas för att utveckla, upphandla och tillhandahålla e-tjänster för e-arkiv m m. Exempel: Från e-arkiv till e-arkiv Från e-pliktleverantör till KB Exempel: Uttag av data från ett ärendehanteringssystem, eller ett publiceringssystem Blir standard i myndigheters gemensamma e-arkiv (Statens servicecenter) Sidnummer 16

FGS:er för olika informationstyper FGS Specifikation för paketstruktur och metadata som rör leveransen FGS Paket FGS Ärende FGS [Informationstyp] FGS-PUBL Specifikation för enstaka publikationer. Framtaget av KB i samarbete med RA. Bygger på FGS Paket Sidnummer 17

En leverans enligt FGS-PUBL består av: xml-fil som beskriver resursen som levereras Grundstandarden för xml i FGS är alltid METS Metadata Encoding and Transmission Standard http://www.loc.gov/mets/ (Library of Congress, USA) + Datafiler som levereras och som beskrivs av xml-filen Sidnummer 18

METS för FGS-PUBL en översikt <metshdr> mets Header Vem, när, hur, t.ex. vem som levererat, typ av leverans, referens till specifikation, m.m. <dmdsec> descriptive metadata Section FGS-PUBL: Beskrivande metadata i dmdsec Vald standard: MODS Metadata Object Description Schema http://www.loc.gov/mods/ <filesec> file Section Filförteckning. Namn och tekniska data för de filer som levereras, t.ex format, storlek, checksumma <structmap> structural Map section En karta över filstrukturen i leveransen Sidnummer 19

Exempel 20

Exempel SCB Statistiska centralbyråns bibliotek Levererar enligt FGS-PUBL (standarderna METS och MODS) Uttag ur deras publiceringsdatabas Har ersatt deras manuella katalogisering av digital utgivning 21

Exempel 1 (RSS-feed) 22

Libris ex. 1 Större delen av e-plikten kan bara sökas i katalogiseringsklienten Länk till kanalpost 23

Kanalpost administrativ post för att hantera metadata per leveranskanal Publikationstyp och språkkod läggs på varje resurspost Länk till posten för DN (elektronisk utgåva) 24