Läsförståelse och läsundervisning

Relevanta dokument
Välkomna till seminariedag 2!

Prioriterade mål

Läsa mellan raderna. dialogisk strategiundervisning. Michael Tengberg Institutionen för pedagogiska studier Karlstads universitet

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

inga Ersdungen F 6 skola i Umeå

SVENSKA. Ämnets syfte

Lässtrategier för skönlitteratur

Läsförståelse

Centralt innehåll årskurs 7-9

Henke och bokstäverna som hoppar

Smedingeskolan LPP och matris för tema klassiker. LPP och matris för tema klassiker

Alla språk. bär till lärande SPRÅKRESAN LÄSÅRET 17/18 FORTSÄTTER. Välkomna att resa vidare med Språkresan!

Sammanfattning och metareflektion

TILL ÄMNESGRUPPEN. Ett upplägg för fem träffar. Vinster med kollegialt lärande

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

Temadag - Öka läsförståelsen

svenska kurskod: sgrsve7 50

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

Chambers samtalsmodell

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Moduler LÄSLYFTET I SKOLAN

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6

Läshandledning Ett halvt ark papper

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

svenska som andraspråk

Kursplan - Grundläggande svenska

Jobba med läsförståelse i skolan ett tipsmaterial

Kunskapskrav SVENSKA SOM ANDRASPRÅK År 9

Syfte och mål med kursen

Var i texten står det?

Lässtrategier en introduktion

Om lässtrategier, bedömning av elevers läsförmåga och om läsandets viktighet i allmänhet.

Robinsonader. 1 av 7. Förankring i läroplanen. Innehåll och arbetsformer. Botkyrka

Lässtrategier och textsamtal så kan du stöda eleverna i att förstå skolans texter Läsdax,

Lesson study - Att lära av varandra. Staffan Åkerlund

Förslag den 25 september Svenska

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Välkomna! Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan

Kursplan i svenska grundläggande kurs Y

Sagotema. 1 av 7. Förankring i kursplanens syfte. Kopplingar till läroplan. Montessori. Nedan ser du vilka förmågor vi kommer att arbeta med:

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA

Språkbruk Språkliga strategier för att minnas och lära genom att identifiera nyckelord och föra anteckningar.

SVENSKA. Ämnets syfte

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

LÄRARHANDLEDNING. Maja Lidbeck & Ida Karlsson LGSV40. Att arbeta med noveller av Hjalmar Söderberg i gymnasieskolan

Tema SV/SVA - På äventyr med läsning

Läslyftet i skolan MODULER OM SPRÅK-, LÄS- OCH SKRIVUTVECKLING

Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia)

Tjejen på skolgården. Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Lgr 11 Centralt innehåll som tränas. Eleverna tränar följande förmågor

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Elevernas förståelse av rörlig media utifrån UR-serien Våga snacka. Christina Säflund Olsson och Lena Vilhelmsson

Digitala verktyg i skolan 2018

Lokal studieplan för svenska.

Minifakta om djurungar på fjället

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2

Språkbruk Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

Svenska. Ämnets syfte

ATT GÖRA ALLA ELEVER DELAKTIGA INKLUDERANDE ELEVNÄRA UNDERVISNING

PEDAGOGISK PLANERING SVENSKA

Pep för arbetsområdet: No - Rymden

Ur läroplanens kapitel 1: Eleverna kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt.

3.18 Svenska som andraspråk

Terminsplanering i Svenska årskurs 7, Ärentunaskolan

Eleverna kommer att få ett språkhäfte med skrivregler att arbeta relativt självständigt med. Detta för att repetera en del skrivregler.

Mininypon Turbo på äventyr

Utbildning för Språk-, läs- och skrivutvecklare, 2-3 februari

SVENSKA 3.17 SVENSKA

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Kursplan i svenska grundläggande kurs X

Fritidshemsnätverk 24/11-16

Välkomna till andra träffen Medveten litteraturläsning i förskolan

Övergripande planering

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP)

John Steinbeck. VECKA tisdag torsdag PÅSKLOV

Handledning till att läsa och lyssna på skönlitteratur

Arbetsområden för Freja och Frigg

Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä

John Steinbeck. VECKA tisdag fredag långfredag 15 PÅSKLOV LÄXA FÖRSTA MAJ

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP)

Här följer den pedagogiska planeringen för det arbetsområde som kommer att pågå från och med vecka 5, i samarbete med SO.

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att:

LÄRARHANDLEDNING. Text: Jenny Edvardsson

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.

Kursplan i svenska grundläggande kurs W

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

Medan Aktiv inlärning

Material från

KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

"Jordens processer" I Europa finns det vulkaner, glaciärer och bergskedjor. Varför finns de hos oss? Hur blir de till?

Transkript:

Läsförståelse och läsundervisning 2014-2015 Seminariedag 4 2014-11-18

Program: Att läsa och arbeta med multimodala texter" Från 09.00 Kaffe och registrering utanför Solsta Inn (restaurangen på bottenvåningen) 09.30-10.00 Inledning av dagen 10.00-11.30 Föreläsning Christina Olin-Scheller 11.30-13.00 Lunch (ordnar var och en på egen hand) 13.00-14.30 Föreläsning av Dan Åkerlund 14.30-15.30 Dialogcafé, Solsta Inn 15.30-16.00 Gemensam avslutning

Tankar efter Michael Tengbergs föreläsning Tengberg provocerade i sin framställning, vilket var något som uppskattades eftersom det fick oss att som åhörare att vara alerta, ifrågasätta, tänka om och delvis tänka nytt. Eftermiddagen lite tyngre med många forskningsresultat Intressant att lyfta de starka läsarna. Vi upplevde att frågan blev hängande i luften och hade önskat en tydligare återkoppling kring påbörjat resonemang Intressant om Tengberg hade fördjupat sig i sin kritik gentemot En läsande klass

Lärdomar från arbetet med uppgiften Blivit bekväma med strategier och samtal Större ovana vid sakprosatexter Fler engagerade elever fördjupade analyser Lärarna överraskades av att man så tydligt kunde se hur eleverna uppfattat texten genom bilderna Positivt överraskade över elevernas prestationer att visa sin läsförståelse genom visualisering Möjlighet att använda dessa strategier i fler ämnen

Forts. lärdomar Det är fascinerande hur många olika motiv eleverna ser och hur olika bilderna av samma motiv blir Aha-upplevelse att modellera Bra diskussioner kring hur film påverkar våra inre bilder Eleverna börjar bli tryggare med arbetssättet, fler och fler vågar tycka annorlunda Passar in med det man redan gör Ingen ifrågasätter att man stannar upp i läsandet

Forts. lärdomar Visualisering är en bra väg in i att koppla läsandet till skrivandet. Intressant idé att låta eleverna illustrera varandras texter Annan idé: att låta eleverna utgå från några bilder för att sedan göra förutsägelser Det kollegiala lärandet blomstrar!

Forts. lärdomar Fler valde visualisera Många har fortsatt/börjat modellera medvetet Engagerade och intresserade elever Flera känner igen sättet att tänka, kopplar ihop i ett större sammanhang, föreläsare + litteratur Både skönlitteratur och sakprosa används Leder till fler tankar och idéer

Utmaningar Att inte plocka isär texten för mycket när man läser. Ibland måste eleverna bara få lyssna också Hitta bra texter Hur man arbetar med de elever som har svårt att se några inre bilder Att få alla lärare samt skolledning engagerade

Citat från lärare Det känns väldigt självklart att använda sig av modellering och jag vill använda mig av det i all min undervisning Eleverna fick bl.a. jämföra vilken som var just deras starkaste bild av berättelsen, de upptäckte vilken stor variation det finns på vad de minns bäst eller fastnar för när de hör en text. Det gav många av eleverna i klassen en aha-upplevelse att arbeta på detta sätt.

Fler citat från lärare Varför inte göra en bildordlista i exempelvis geografi, där varje elev får ett ord att illustrera och förklara? I stället för att få en och samma bild i det färdiga konceptet, får vi istället en mängd olika bilder, beroende på vilka erfarenheter och referenser vi har. Detta uppskattas av många elever. De tycker det är häftigt! Eleverna hade så mycket tankar kring kapitlet att de inte ville stanna där, utan de ville koppla det till sin egen verklighet. Eleverna upplever att uppgifterna från KAU har varit spännande. De tycker att det har varit roligt att få göra nya grejer.

Att läsa och arbeta med multimodala texter Förmiddag: Föreläsning av Christina Olin-Scheller, professor i pedagogiskt arbete och fil. dr. i litteraturvetenskap, Karlstads universitet

Att läsa och arbeta med multimodala texter Eftermiddag: Föreläsning av Dan Åkerlund, lektor i medie- och kommunikationsvetenskap, Karlstads universitet

Diskussionsuppgifter dialogcaféet Vad är det viktigaste som du tar med dig från dagens två föreläsningar? Vad har ni i gruppen för erfarenheter från era skolor när det gäller arbete med multimodala texter? Vad vill du pröva/utveckla i din undervisning? Kom ihåg att utse samtalsledare.

Att göra i undervisningsgrupp Välj ut en tryckt text, gärna sakprosa, förslagsvis från läromedel, och en websida. Utgå från ett aktuellt arbetsområde. Eleverna ska sedan jämföra de två texterna utifrån några givna frågor och sammanställa sina tankar i ett Venn-diagram. Det kan t.ex. handla om vulkaner, se websida: http://www.ungafakta.se/vulkaner/ Exempel på frågor: - Vem står bakom texten (avsändare)? - Vilka bilder finns med? Placering? - Vilka rubriker finns med? Placering? - Hur kan man sammanfatta texten med en mening? (Bärande idé.)

Venn - diagram samma olika webbtext tryckt text

Översikt över seminariedagar Dag 1 : 2014-05-07 Ann Boglind, Göteborgs universitet Ungdomslitteratur och läsundervisning Dag 2: 2014-09-09 Ingrid Mossberg Schüllerqvist, Karlstads universitet Litterära föreställningsvärldar Dag 3: 2014-10-10 Michael Tengberg, Karlstads universitet Dialogisk strategiundervisning Dag 4: 2014-11-18 Christina Olin-Scheller och Dan Åkerlund, Karlstads universitet Att läsa och arbeta med multimodala texter Dag 5: 2014-01-28 Josefin Nilsson, Örebro kommun Lässtrategier erfarenheter och modeller för explicit undervisning Dag 6: 2015-03-12 Barbro Westlund, Stockholms universitet Att stödja och bedöma elevers läsförståelse i undervisningen Dag 7: 2015-04-27 Ingrid Mossberg Schüllerqvist och Michael Tengberg Bedömning av läsförståelse