BiodiverCity Dagvattenhantering Vinnova UDI, Fas 3 Ann-Mari Fransson, Landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Annika Kruuse Miljöförvaltningen, Malmö stad
Vision En grönare, attraktivare och mer hälsosam stad med hög biologisk mångfald Mål Öka stadens biologiska mångfald Skapa produkter, tjänster och processer för grönare städer Skapa permanent demonstration för spridning av gröna lösningar
Konstellation Ekolog Förvaltare Forskare Byggföretag Kommun/ region Grönyta Landskapsarkitekt Innovatör Entreprenör Arkitekt
Biodiversitetstak torget Augustenborg
Biodiversitetstak Koggen, Västra hamnen
Årlig reduktion av dagvatten - Tyskland Tak Tjocklek Vegetationsform Genomsnittlig Årlig Ψa (runoff cm årsretention coefficient/ %*) sealing factor) Extensivt tak 2-4 > 4-6 Mossa-sedum Mossa-sedum 40 45 0.60 0.55 > 6-10 Sedum-mossa-ört 50 0.50 > 10-15 Sedum-ört-gräs 55 0.45 > 15-20 Gräs-ört 60 0.40 Intensivt tak 15-25 gräsmattor, perenner, lågväxta vedartade 60 0.40 > 25-50 gräsmattor, perenner, buskar 70 0.30 > 50 gräsmattor, perenner, buskar, träd > 90 0.10 *Tabellen anger den ungefärliga reduktion av regnvatten som man kan vänta sig under ett år. Det gäller under tyska förhållanden där man har en genomsnittlig nederbörd på mellan 650-800 mm och där den största delen av vattnet kommer på vintern.
Ohoj
Biofilter för dagvattenhantering, cykelställ och vegetation
Dagvatten i levande väggar Levande vägg bevattnad med dagvatten våren efter etablering (2013)...Och 3 år gammal Denna vägg förbrukar ca 10 l vatten/dag
Det finns nya system för dagvatten i levande väggar
Biokol och trädgårdskompost i jord på torr och skuggig innergård
Biokol i växtbädden 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 biochar control biochar control biochar control biochar control biochar control ecto ecto VA VA ecto ecto VA VA ecto ecto quercus petreae quercus petreae prunus sargentii prunus sargentii carpinus betulus carpinus betulus prunus cerasifera prunus cerasifera quercus petreae quercus petreae
Klimatsäkrade systemlösningar för urbana ytor Ann-Mari Fransson
Växjö Träd i en kompakterad grusyta renoverades Jorden byttes (skelettjord?) Genomsläpplig grus lades som slitlager En annan sektion fick samma behandling Dagvatten leds ner i förstärkningslagret i vägkroppen Två rader träd med olika avstånd till dagvattentillförseln
2013 2016
Renovering med genomsläpplig grus som slitlager 60 50 Stamdiameter (cm) 40 30 20 10 0 2013 2016 2013 2016 Omgjort 2013 Omgjort 2014
Biofilter i Kviberg
Kviberg Infiltrationen mättes i överkant och nederkant av två sektioner för att omflyttningen i materialet skulle uppskattas samt i sektionen innan utloppet som var mest påverkat av översvämningen
Resultat 300 Infiltration (mm/h) 250 200 150 100 50 0 Nordväst övre Nordväst nedre Mitt väst övre Mittväst nedre Söder öst
Dagvatten Dagvattentillförsel till träd ser ut att ge en något bättre vitalitet generellt men för få platser med dagvattentillförsel finns så resultatet är mycket osäkert Det vi kan säga är att träd inte skadas av dagvattentillförsel men variationer mellan arter kan förekomma Växter för biofilter ska vara torktåliga snarare än anpassade för mycket vatten
Lindar på olika platser i Sverige med olika typer av vattentillförsel är jämförda
Växter i biofilter med dagvattentillförsel Miljöförutsättningarna i biofilter kartlades Ståndorter i naturliga områden med dessa miljöförutsättningar identifierades De växter som finns på dessa ståndorter kartlades De egenskaper dessa växter har sammanställdes Slutsats Växter som är salttåliga, har smala, små och håriga blad bör vara lämpade för regnbäddar Trift (Arenaria maritima), ljung (Calluna vulgaris), en (Juniperus sp.), lingon (vaccinium vitis-idaea), vår arv (Cerastium semidecandrum), gulmåra (Galium verum) mfl.
Årstillväxt på olika platser i Stockholm med dagvattentillförsel till växtbäddarna 8 7 6 Stamomkretstillväxt (cm/år) 5 4 3 2 1 0
Generella resultat Då tidigare erfarenheter om stadsträd och planteringar av träd ej varit vetenskapligt belagda Empiriska mätningar av 630 träd, på 70 platser i 5 svenska städer genomförts Mätningarna inbegriper tillväxtmått och en visuell vitalitetsbedömning. Mätfaktorer inom trädförsöken innefattar bland annat ståndortens beskaffenhet, det lokala klimatet vid mättillfället, trädart, växtbäddskonstruktion och typ av yta.
Kombination av växtbädd och slityta 2,5 2,0 1,5 Vitalitet 1,0 0,5 0,0 Asfalt Betong Grus Gräs Sten Betong Grus Gräs Sten Annat Skelettjord Asfalt Betong Grus Gräs Sten Annat Skelettjord Medel
Kombination av växtbädd och slityta Årlig stamtillväxt (cm/år) 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Asfalt Betong Grus Gräs Sten Betong Grus Gräs Sten Annat Skelettjord Asfalt Betong Grus Gräs Sten Total Annat Skelettjord Medel
Herrhagsvägen Stockholm Effekter av biokol Tillväxt (cm) 2013-2016 Kontroll 4,8 Biokol 6,6 Skärv 3,7 Skottlängd (cm) 2014 2015 2016 Kontroll 11,7 19,6 17,9 Biokol 18,9 12,6 9,6 Skärv 12,9 14,2 7,1 60 50 40 Omkrets 35 30 25 Skottlängd cm 30 20 10 0 2013 2014 2016 Kontroll Biokol Skärv cm 20 15 10 5 0 2014 2015 2016 Kontroll Biokol Skärv
Kontroll Biokol Skärv
Blekingegatan Stockholm Tillväxt av rötter i skelettjord Lind, Tillia cordata Skelettjord - Stockholm 8 st restaurerade växtbäddar 3 st nyplanterade Skanner finns vid ett träd av varje behandling 80 60 Omkrets cm 40 20 0 Planterat 2014 Äldre träd Endast en rot påträffad vid nyplanterat träd
Skanner, luftiga bärlagret, nyplanterat träd
Ångfärjan Helsingborg Träd under fribärande element med sammanhängande växtbädd Saltutsatt träd med mycket genomsläpplig terass Dräneringsgrus i botten av växtbädden för att skapa en hängande grundvattennivå Träd med mer traditionell växtbädd. Vanlig växtjord med biokol.