Likvärdig hälso- och sjukvård?

Likvärdig hälso- och sjukvård? Uppföljning av hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag 2007

Innehållsförteckning INLEDNING... 3 SUMMERING... 4 Östergötland i nationell jämförelse... 4 Vad utmärker olika grupper?... 4 Är vården likvärdig oberoende av var man bor?... 5 Reflektioner... 5 PATIENTFOKUSERAD HÄLSO- OCH SJUKVÅRD... 7 Östergötland i nationell jämförelse... 7 Patienternas upplevelser av primärvården... 7 HÄLSOFRÄMJANDE OCH SJUKDOMSFÖREBYGGANDE INSATSER... 10 Östergötland i nationell jämförelse... 10 Diskussion om levnadsvanor vid besöket på vårdcentralen... 12 TILLGÄNGLIGHET... 15 Östergötland i nationell jämförelse... 15 Tillgänglighet i Östergötland - patienternas upplevelse... 15 TRE NYANSER PER KOMMUN... 18 POSITIVT OCH NEGATIVT PER GRUPP... 19 Likvärdig hälso- och sjukvård? Uppföljning av hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag 2007 Landstingets ledningsstab 080313, kontaktperson bengt.goran.emtinger@lio.se 2

Inledning Uppföljningen av hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag, avtal och prioriteringar för år 2007 sker i två dokument till hälso- och sjukvårdsnämnden 13 mars 2008. Detta dokument, Likvärdig hälso- och sjukvård?, lägger fokus på hur behovet av hälso- och sjukvård tillgodoses ur ett befolkningsperspektiv. Dokumentet Vad blev resultatet följer upp avtalen och prioriteringarna med verksamheten för år 2007 utifrån vad som levererats. Det innebär en beskrivning och värdering av vad som har gjorts för att nå resultaten och i vilken mån olika mål är uppnådda. Båda dokumenten bygger på hälso- och sjukvårdsnämndens beslut om uppdrag i mars 2006. Hälso- och sjukvårdsnämnden ska ur ett tydligt medborgarperspektiv verka för en god hälsa hos befolkningen, att invånarna erbjuds en god vård på lika villkor och att vården ges utifrån medborgarnas behov. Man kan säga att Likvärdig hälso- och sjukvård? är nämndens egenuppföljning av hur uppdraget har förverkligats utifrån likvärdig vård i länet där patienternas uppfattning fäller avgörandet. Uppföljningen har som ansats att belysa hur vården uppfattas och skiljer sig utfrån fyra olika perspektiv, kön, ålder, hälsotillstånd och i vilken kommun man bor i. Det är också vanligt att redovisa uppfattningen utifrån utbildningsnivå och etnicitet men detta har inte gjorts i denna undersökning. Utgångspunkten är nämndens generella uppdrag och uppföljningsindikatorer inom patientfokuserad vård, hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser samt tillgänglighet. Patienternas uppfattning gäller kontakterna inom primärvård och bygger på den enkät som genomfördes inom primärvården i Östergötland under år 2007. En likvärdig vård har också bäring på hur vården i Östergötland förhåller sig till landstingen i övriga Sverige. Varje huvudavsnitt inleds därför med hur Östergötland står sig i nationell jämförelse mellan landstingen och vilken utveckling man kan se mellan åren 2006 och 2007. Uppföljningen inleds med en summering och reflektioner. I tre följande huvudavsnitt redovisas resultaten för de generella uppdragen. Varje avsnitt inleds med en jämförelse med övriga landsting och utveckling över tid. Därefter redovisas resultaten med brytning på grupperna män och kvinnor, fem åldersgrupper samt personer med självskattad dålig, medelgod och god hälsa. Resultat redovisas också på kommunnivå och där ska kommunnivå tolkas som bostadsort och inte vårdcentral. Det sista avsnittet är en sammanställning av skillnaderna för samtliga indikatorer för varje jämförelsegrupp. Uppföljningen bygger i huvudsak från patientenkäten i primärvård med 8640 svarande och från Vårdbarometern med 1000 svarande östgötar varav cirka 500 är patienter som svarat på frågor om sin uppfattning om primärvård. För att tydliggöra skillnaderna i patienternas upplevelser av primärvården används tre nyanser; vitt, ljusgrått och mörkgrått. Vitt indikerar att resultatet är bättre än genomsnittet för patienterna medan mörkgrått indikerar att resultatet är sämre än genomsnittet. När resultatet redovisas i ljusgrått betyder det att värdet ligger på ett genomsnitt. Skillnaderna är statistiskt signifikanta. Samma nyanser används i den nationella jämförelsen men där används punktvärden (ej statistiskt signifikanta) för att beskriva skillnader och förändringar över tid. 3

Summering Östergötland i nationell jämförelse I jämförelse med övriga landsting har invånarna i Östergötland lågt förtroende för hur vården och behandlingen fungerar på vårdcentralerna och att man får den hjälp man förväntat sig. Ohälsotalet på nationell nivå har sedan fem år successivt minskat. I Östergötland har minskningen varit större och låg år 2007 på samma nivå som rikssnittet. En annan undersökning visar att befolkningen i Östergötland uppger sig ha ett allmänt sämre hälsotillstånd än befolkningen i de flesta andra landsting även om skillnaderna är små. Behandlarna inom hälso- och sjukvården i Östergötland tar upp livsstilsfrågor och recept på fysisk aktivitet i samma utsträckning som man gör i andra landsting. Vad utmärker olika grupper? När man lägger samman resultatet för samtliga indikatorer för varje studerad grupp inom patientfokuserad vård, sjukdomsförebyggande arbete och tillgänglighet bildas tydliga mönster. Män och kvinnor Män har en mer positiv uppfattning än kvinnor med större förtroende för vården, kortare väntetider och är mindre benägna att byta vårdcentral. Behandlaren har också lyckats tillgodose behovet av att diskutera livsstilsfrågor mer än vid besöken av kvinnor. Kvinnor har i högre grad en egen läkare på vårdcentral men önskar i större utsträckning än män byta vårdcentral. Yngre och äldre Åldersgruppen 65 år och äldre har en klart mer positiv uppfattning än åldersgruppen 44 år och yngre. De äldre har ett stort förtroende, känner sig trygga med undersökningen och känner sig mer delaktiga i behandlingen. Man har i högre utsträckning än yngre en egen läkare på vårdcentralen, får träffa samma behandlare vid besöken och tycker att det är lätt att komma fram på telefon och att väntetiden är acceptabel. De allra äldsta skulle mera vilja diskutera levnadsvanor vid besöket. De yngre har kortare väntetider och de levnadsvanor som i första hand diskuteras är matoch sömnvanor. Vad gäller övriga indikatorer så har de yngre överlag en mer negativ uppfattning än genomsnittspatenten. Dålig och god hälsa De största skillnaderna tycks vara mellan de grupper som har självskattad dålig hälsa respektive god hälsa. Patienter med dålig hälsa har i högre grad egen läkare på vårdcentralen och får också träffa samma behandlare. Trots detta har denna grupp patienter en negativ uppfattning om vården i jämförelse med genomsnittspatienten i samtliga övriga indikatorer. Patienter med god hälsa har i lägre utsträckning en egen läkare på vårdcentralen och får heller inte så ofta träffa samma behandlare. Liksom äldre patienter har man överlag en positiv uppfattning om vården. 4

Är vården likvärdig oberoende av var man bor? När man jämför de tretton kommunerna utkristalliserar sig det tydligaste mönstret inom patientfokuserad vård. Tre mindre kommuner utmärker sig, Ödeshög, Vadstena och Boxholm. I dessa upplever patienterna primärvården mer positivt än vad patienterna i övriga kommuner gör. Patienterna som bor i Söderköping och Norrköping har en i jämförelsen negativ uppfattning om den patientfokuserade vården. När det gäller tillgänglighet är nyanserna mer blandade mellan kommunerna även om det är ungefär samma kommuner där primärvården upplevs positivt och negativt som inom patientfokuserad vård. Den största skillnaden gäller fast läkarkontakt. I Valdemarsvik uppger en av tio att man har egen läkare vid vårdcentralen och i Vadstena nio av tio. Reflektioner Vad är det för skillnad mellan en äldre man med god hälsa som bor i Vadstena och en ung kvinna med dålig hälsa som bor i Söderköping? Svar: Enligt patientenkäten är det två patienter som uppfattar primärvården på helt olika sätt. För mannen har vården lyckats tillgodose behoven, för kvinnan har vården det inte. Denna slutsats kan tyckas vara lite tillspetsad men illustrerar att det inte är så enkelt att konstatera om invånarna i Östergötland erbjuds en god vård på lika villkor utifrån medborgarnas behov. Att möta behoven Vad som är behov och vem som avgör behovet är en klassisk fråga inom hälso- och sjukvården och som fortfarande väntar på sitt rätta svar om det nu finns något. Uppföljningen ger tydliga och kanske ibland överraskande bilder men det är inte alltid lätt att tolka vilka slutsatser man ska dra. Betyder de yngres relativa missnöje att deras behov inte är tillgodosedda och att mer uppmärksamhet bör ägnas åt denna grupp? Och omvänt, innebär de äldres nöjdhet att deras behov är tillgodosedda? Hur ska vården förbättra sina insatser för de patienter som upplever sin hälsa som dålig? Kan man bättre identifiera dessa patienter så att behandlaren t.ex. i högre grad diskuterar livsstilsfrågor? Olika förväntningar? För äldre tar det längre tid att få sitt besök men äldre tycker ändå att väntetiden är acceptabel. Yngre har kortare väntetider men tycker inte att väntetiden är acceptabel. Det kan finnas olika faktiska förklaringar till detta motsägelsefulla resultat. Yngre har i högre grad akuta tillstånd när man kontaktar vården och äldre har i större utsträckning en fast läkarkontakt som kan kompensera en längre väntetid. Att det också kan handla om olika förväntningar visar fyndet i uppföljningen att yngre och de med dålig hälsa tycker det är svårare att komma fram på telefon. Det torde ju vara samma förutsättningar att komma fram på telefon när man jämför stora grupper, eftersom det inte kan vara rimligt att de som svarar på vårdcentralen eller sjukvårdsrådgivningen har möjlighet att låta vissa grupper vänta längre än andra. Uppföljningen är en del av helheten Denna uppföljning bygger på hur patienterna i primärvården uppfattar hälso- och sjukvården. Genom resultaten i Öppna jämförelser vet vi att östgötarnas erfarenheter av primärvården är sämre än i de flesta andra landsting. De medicinska resultaten inom primärvården och inom den 5

specialiserade vården står sig väl i nationell jämförelse och det är fler indikatorer som har förbättrats mellan de två rapporterna i Östergötland än genomsnitt för riket. Olika undersökningar av hälso- och sjukvård sker på olika nivåer. De nationella undersökningarna Vårdbarometern och Öppna jämförelser visar resultaten i huvudsak på landstingsnivå. Patientenkäterna i Östergötland redovisar på nivå sjukhus, kliniker och vårdcentraler men också som i detta fall på olika grupper. Av nödvändighet speglar resultaten en aggregerad mer allmängiltig nivå som förstås inte alltid stämmer överens för samtliga patienters möten med vården. Att personer med sämre hälsa, i förhållande till andra grupper, överlag uppfattar vården mer negativt behöver ju inte betyda att dessa personer har denna uppfattning vid behandlingen på alla vårdcentraler eller vid en vårdcentral hos samtliga behandlare. Svaren skapar nya frågor Ibland ger resultaten fler frågor än de svarar på. Kvinnor har en mer negativ uppfattning av primärvården än män och kvinnor skulle oftare vilja diskutera levnadsvanor vid besöket. Traditionellt kända riskfaktorer har drabbat män mer än kvinnor och som i tidigare ålder än kvinnor leder till hjärtinfarkt, stroke och sjukdomar av rökning. Vården har kanske inte alla gånger hängt med att riskfaktorerna kryper allt närmare kvinnorna? Den yngre generationen är uppväxt i informationssamhället och är van vid snabb information och det gäller också visavi sjukvården. Ska man tillfredsställa dessa förväntningar? Vad ska man i så fall tillgripa för att tillgodose de yngres och medelålders behov på ett bättre sätt? Eller ska man konstatera att yngre objektivt får en tillgänglig vård och att andra grupper ska prioriteras? Var går gränserna för vad sjukvården kan ta ansvar för genom det allmänna åtagandet? Hur kan vi tydliggöra vad sjukvården är bäst på att göra och vad som är individens ansvar vad gäller hälsa, vård och finansiering? Under 2009 planerar landstinget i Östergötland att införa en vårdvalsmodell i primärvård. I samband med att primärvårdens uppdrag formuleras är det viktigt att fördjupa begreppet vård på lika villkor och inta en större flexibilitet. Det är skillnad på de behov som 30-åriga föräldrar med två barn har jämfört med en 70-årig man med en svår livsförkortande sjukdom och med erfarenhet av hur livet kan gestalta sig. Det handlar om olika sätt i mottagandet för olika patientgrupper som vården ska förhålla sig till vad gäller bemötande, trygghet, tillgänglighet och kontinuitet. 6

Patientfokuserad hälso- och sjukvård Östergötland i nationell jämförelse Resultat Jämförelse Jämförelse Resultat Spridning Östergötland med 2006 landsting Sverige landsting Jag har stort förtroende för hur vården/behandlingen fungerar på vårdcentralen 52% 56% 52-70% Jag fick den hjälp som jag hade förväntat vid besöket 81% 83% 77-90% Figur 1: Befolkningens och patienternas uppfattning om vårdcentralerna år 2007. Källa: Vårdbarometern I nationell jämförelse har invånarna i Östergötland lågt förtroende för hur vården och behandlingen fungerar på vårdcentralerna och om man får den hjälp man förväntat sig på vårdcentralen. Tendensen är dessutom vikande; det var något större andel positiva svar år 2006. I jämförelse mellan landsting ligger Östergötland bland den tredjedel med de sämsta resultaten. Patienternas upplevelser av primärvården För att undersöka i vilken mån patienter upplever primärvården patientfokuserad har frågor ställts i patientenkäten kring förtroenden, trygghet och information. Resultatet för olika patientgrupper redovisas i figuren nedan. Vitt indikerar att resultatet är bättre än länsgenomsnittet medan mörkgrått indikerar att resultatet är sämre än länsgenomsnittet. När resultatet redovisas i ljusgrått betyder det att värdet ligger på medelvärdet för länet/länsgenomsnittet. Siffrorna i figuren anger genomsnittligt resultat för Östergötland samt lägsta och högsta värde uttryckt i procent. Hälsa God Hälsa Medel Hälsa Dålig Ålder 75+ år Ålder 65-74 år Ålder 45-64 år Ålder 20-44 år Ålder 0-19 år Kön Kvinna Kön Man Östergötland 1. Förtroende 72 60 85 2. Trygg 81 76 76 89 3. Hjälp 76 68 84 4. Info sjukdom 74 64 80 5. Bidra 70 62 78 6. Delaktig 72 62 82 7. Info fortsatt 70 63 63 78 78 8. Info vända 66 58 74 9. Helhet/perfekt 68 54 79 Figur 2: Patienternas uppfattning om patientfokuserad vård i primärvård år 2007 7

1. Jag har stort förtroende för vård och behandling på den vårdcentral jag besökte 2. Undersökningen kändes trygg 3. Jag fick den hjälp med min sjukdom/mina problem som jag förväntade mig 4. Vid besöket fick jag tillräcklig information om min sjukdom/mitt problem 5. Jag fick veta hur jag själv kan bidra till ett bra behandlingsresultat 6. Jag kände mig delaktig i besluten om min vård och behandling 7. Vid besöket fick jag tillräcklig information om fortsatt behandling eller kontroller 8. Vid besöket fick jag tillräcklig information om vart jag skulle vända mig om jag hade frågor eller fick problem med min sjukdom 9. Helhet/PTI * * PTI är en sammanvägning av frågorna "Hur upplevde du besöket på vårdcentralen som helhet?" och Tänk dej ett besök som är perfekt i alla avseenden. Hur nära eller långt ifrån detta ideal tycker du att ditt besök ligger? Män mer nöjda än kvinnor En tydlig skillnad i upplevelsen av primärvården framträder mellan kvinnor och män. Trots att män och kvinnor i huvudsak skattar primärvården likvärdig på alla områden som har med patientfokusering att göra så framträder två tydliga skillnader; förtroende för vården och helhet/pti. 1 Mäns förtroende för vård och behandling är högre än länsgenomsnittet, det samma gäller PTIvärdet. Eftersom grupperna jämförs med varandra blir kvinnors förtroende för vård och behandling lägre än länsgenomsnittet och även PTI-värdet. Patienter med dålig självskattad hälsa har negativ bild Barn/unga och personer i arbetsför ålder är mindre nöjda än äldre; mest nöjda är pensionärer och någon skillnad mellan äldre och yngre pensionärer kan inte skönjas. Detta trots att multisjukligheten ofta ökar med stigande ålder vilket också ofta leder till ökade och komplexa behov av hälso- och sjukvård. I åldersgruppen 45-64 år är det enda värde som avviker från medelvärdet patienternas svar på frågan om förtroende för vård och behandling deras förtroende är lägre än medelvärdet i länet. Utifrån patienternas skattning av den egna hälsan framträder ett tydligt mönster. De som upplever sin hälsa som dålig har en påtagligt mer negativ bild av primärvården än övriga patienter. Det gäller alla frågor som handlar om att bedöma primärvårdens patientfokusering. Patienter i Vadstena och Ödeshög mest positiva I Östergötland är det fritt för var och en att välja vårdcentral och det kan t ex innebära att patienten listar sig på en vårdcentral i nära anslutning till sin arbetsplats i annan kommun än där man bor. Figur 3 ger således en bild av hur patienterna som bor i länets kommuner upplever primärvården ur ett patientperspektiv utan att det behöver vara fullständig överensstämmelse till vårdcentralen i kommunen. 1 Patienttillfredsställelseindex (PTI) är ett sammanfattande mått som används för att jämföra patienters upplevelse av vården på en övergripande nivå. PTI beräknas genom att svaren på två av enkätfrågorna vägs samman; Hur upplevde du besöket på vårdcentralen som helhet och Tänk dig ett besök på vårdcentralen som är perfekt i alla avseenden. Hur nära eller långt ifrån detta ideal tycker du att ditt besök ligger. 8

68 84 55 Figur 3: Patienternas upplevelse av besöket som helhet och graden av perfekt besök, Östergötland år 2007 Vid en jämförelse mellan svaren från patienter som är bosatta i länets kommuner framkommer få men tydliga skillnader. Resultaten för Ödeshög och Vadstena är genomgående positiva och ligger över länsgenomsnittet. Även i Boxholm är patienternas upplevelse tydligt positiva när man jämför dem med länet som helhet, utom när det gäller information om fortsatt behandling där resultatet ligger på medelvärdet för länet. Mest negativa är patienterna som bor i Söderköping där alla variabler utmärker sig på ett negativt sätt. Norrköpings invånare ger omdömen som ligger under länsgenomsnittet inom alla områden utom när det gäller information om sjukdom/problem samt hur patienten själv kan bidra till ett bra behandlingsresultat. Valdemarsvik har tillsammans med Norrköping och Söderköping de tydligaste indikationerna på att förtroendet för vård och behandling är lågt. Mjölby och Söderköping har lägsta värden när det gäller patienternas upplevelse av besöket som helhet och graden av det perfekta besöket. 9

Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser Östergötland i nationell jämförelse 70 60 50 Kvinnor i Östergötland 48,0 Ohälsotal 40 30 20 Kvinnor i riket 46,1 Män i riket 30,6 Män i 28,7 Östergötland 10 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 År Figur 4: Ohälsotal män och kvinnor i riket och i Östergötland år 1998-2007. Ohälsotalet är ett mått på antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning (före år 2003 förtidspension och sjukbidrag) från socialförsäkringen per försäkrad 16-64 år. Alla dagar är omräknade till heldagar, t.ex. två dagar med halv ersättning blir en dag. Ohälsotalen har successivt minskat i Östergötland varje år sedan 2002. Efter att sedan slutet av 90-talet ha legat över riksgenomsnittet har Östergötlands ohälsotal nu minskat så mycket att länets ohälsotal är detsamma som rikets. Jämförelse av kvinnors respektive mäns ohälsotal visar att kvinnor i Östergötland har ett högre ohälsotal än kvinnor i riket men har de senaste åren närmat sig rikssnittet. Ohälsotalet för män i Östergötland har följt rikssnittet och har generellt sett ett lägre ohälsotal än kvinnor. 10

Nedanstående figur visar ohälsotalet i kommunerna uppdelat på tre nivåer, i jämförelsen låga tal (vit nyans), medel (grå) och höga (mörkgrå). 52 29 38 Figur 5: Ohälsotal i Östergötlands kommuner år 2007 Ohälsotalet (se under figur 4) år 2007 var för Östergötland 38, d.v.s. samma tal som för riket. Motala, Vadstena, Valdemarsvik och Boxholm har de högsta ohälsotalen och Linköping det lägsta. Ohälostalet har också ett samband med ålder; ohälsotalet är högst i åldersgruppen 60-64 år därefter i åldersgruppen 40-49 år. Figur 6 visar befolkningens uppfattning om sitt hälsotillstånd och patienternas uppfattning om förebyggande insatser i vården. Resultat Jämförelse Jämförelse Resultat Spridning Östergötland med 2006 landsting Sverige landsting Jag bedömer ha ett bra allmänt hälsotillstånd 75% 77% 73-80% Läkaren/sjuksköterskan har tagit upp livsstilsfrågor vid besöket 29% 29% 24-31% Jag har fått recept på fysisk aktivitet 25% 26% 21-33% Figur 6: Befolkningens uppfattning om sitt hälsotillstånd och patienternas uppfattning om vårdens förebyggande insatser, Östergötland år 2007 Befolkningen i Östergötland uppger sig ha ett allmänt sämre hälsotillstånd än befolkningen i de flesta andra landsting även om skillnaderna är små. Behandlarna i vården tar upp livsstilsfrågor och recept på fysisk aktivitet i samma utsträckning som man gör i andra landsting. Det är emellertid en vikande tendens jämfört med år 2006 och det gäller också för rikssnittet. 11

Diskussion om levnadsvanor vid besöket på vårdcentralen Det här avsnittet inleds med en totalsammanställning av patienternas svar på frågor som handlar om huruvida livsstilsfrågor togs upp vid besöket på vårdcentralen. Frågorna gäller vanor om mat, motion, rökning, alkohol, sömn och stress. Därefter följer en analys utifrån kön, ålder och självskattad hälsa. Patienterna kunde i patientenkäten välja mellan tre svarsalternativ: ja, nej men vi borde ha diskuterat samt nej och det var inte nödvändigt att diskutera. Diagrammet nedan visar i vilken grad patienterna uppgett att behandlaren diskuterade olika levnadsvanor. 80 70 60 Procent 50 40 Ja Nej, borde diskuterat Nej, inte nödvändigt 30 20 10 0 Motion Mat Sömn Stress Rökning Alkohol Figur 7: Patienternas uppfattning om diskussion om levnadsvanor vid besöket på vårdcentralen år 2007 Det vanligaste var att diskutera motionsvanor, därnäst mat och sömn. Sömn och stress var de levnadsvanor som patienterna i störst utsträckning hade velat diskutera mer. Enligt patienterna var det minst nödvändigt att diskutera alkohol och rökning. De allra flesta ansåg att frågor om levnadsvanor inte var nödvändiga att diskutera vid besöket. Figur 8 visar resultatet för de olika grupperna relaterat till genomsnittet för länets samtliga patienter. Ja = behandlaren diskuterade levnadsvanor Nej, men borde ha diskuterat Ja i förhållande till borde = Ja svar i förhållande till Ja svar + Nej, borde diskuterat. T.ex. 50% visar att det är lika många som svarat ja och lika många som svarat att man borde diskuterat. Ju högre siffra desto mer 12

stämmer förväntningarna med patienternas behov att diskutera förutsatt att ja-svaren innebär att det var relevant att diskutera levnadsvanor. Skillnaden mellan aktuellt värde och 100 är således ett mått på behovet att man borde ha diskuterat frågan. T.ex. innebär värdet 80 att ytterligare 20 procent skulle helt motsvarat patientens behov av diskussion. Hälsa God Hälsa Medel Hälsa Dålig Ålder 75+ år Ålder 65-74 år Ålder 45-64 år Ålder 20-44 år Ålder 0-19 år Kön Kvinna Kön Man Östergötland Mat Ja 15 19 11 Nej, men borde diskuterat 6 9 2 Ja i förhållande till borde 73 80 64 Motion Ja 23 13 28 Nej, men borde diskuterat 6 9 2 Ja i förhållande till borde 79 73 90 Rökning Ja 12 5 17 Nej, men borde diskuterat 3 4 1 Ja i förhållande till borde 80 71 88 Alkohol Ja 8 12 4 4 Nej, men borde diskuterat 3 4 1 Ja i förhållande till borde 74 66 85 Sömn Ja 15 22 10 Nej, men borde diskuterat 8 13 3 Ja i förhållande till borde 65 59 79 Stress Ja 13 24 5 Nej, men borde diskuterat 8 13 4 Ja i förhållande till borde 62 49 75 Figur 8: Patienternas uppfattning om diskussionerna om levnadsvanor vid besöket på vårdcentralen år 2007 Mer frågor om levnadsvanor med män än med kvinnor Inom alla frågeområden kring levnadsvanor, förutom stress och sömn, finns det en påtaglig skillnad mellan könen. Behandlaren diskuterar levnadsvanor i större utsträckning med män än med kvinnor. Trots att kvinnor får färre frågor om levnadsvanor än män framträder ingen påtaglig skillnad i bedömningen av om frågan borde ha ställts. Stress utgör dock ett undantag, bland dem som inte fått frågan efterlyser kvinnor dessa frågor mer än män. Förhållandet mellan att ha ställt frågan och borde ha ställts är dock större bland kvinnor i de flesta frågor om levnadsvanor. De allra äldsta (från 75 år och äldre) får i minst utsträckning sådana frågor. De äldsta utmärker sig genom att i mindre utsträckning än andra uppge att de borde ha fått frågor om stress och alkohol. Patienter med dålig hälsa vill ha mer diskussion De personer som skattar sin egen hälsa som dålig efterlyser alla förekommande livsstilsfrågor i större utsträckning än andra patienter. De uppger samtidigt att de fick frågor om sömnvanor i 13

större utsträckning än vad patienter med medelgod eller god hälsa upplevt. Patienter med god hälsa tycks få sina behov av diskussioner tillgodosedda. Mycket diskussion om motionsvanor i Ödeshög I figur 9 visas i hur stor omfattning man diskuterat motionsvanor vid besöket i förhållande till hur man borde diskuterat. 94 78 68 Figur 9: Diskussion av motionsvanor i förhållande till vad man borde, år 2007 Det är inte så stora skillnader mellan kommunerna vad gäller diskussion om levnadsvanor. När det gäller motionsvanor har patienterna i Ödeshög diskuterat frågan vid 28 procent av besöken och det är bara två procent som anser att man inte diskuterat men att man borde ha gjort detta. I Ydre diskuterade behandlaren frågan vid 19 procent av besöken och nio procent av patienterna ansåg att man inte diskuterat men borde gjort detta. 14

Tillgänglighet Östergötland i nationell jämförelse Resultat Jämförelse Jämförelse Resultat Spridning Östergötland med 2006 landsting Sverige landsting Jag har tillgång till den vård jag behöver 75% 77% 69-87% Jag har en fast läkarkontakt vid vårdcentralen 42% 53% 34-73% Det var lätt att komma fram till telefon till vårdcentralen 70% 69% 52-82% Jag fick besök inom 7 dagar på vårdcentralen 81% 77% 70-84% Jag anser att det är en rimlig väntetid 77% 79% 72-87% Figur 10: Befolkningens uppfattning om tillgång till vård och fast läkare samt patienternas uppfattning om tillgänglighet, Östergötland år 2007 Befolkningen i Östergötland anser i lägre grad, jämfört med befolkningen i andra landsting, att man har tillgång till den vård man behöver och att man har en fast läkarkontakt vid vårdcentralen. Tillgängligheten till besök ligger högt i jämförelsen men patienterna anser ändå inte i jämförelsen att det är en rimlig väntetid. Jämfört med år 2006 är uppfattningen mer positiv förutom om man har en fast läkarkontakt vid vårdcentralen. Tillgänglighet i Östergötland - patienternas upplevelse Hälsa God Hälsa Medel Hälsa Dålig Ålder 75+ år Ålder 65-74 år Ålder 45-64 år Ålder 20-44 år Ålder 0-19 år Kön Kvinna Kön Man Östergötland 1. Lätt telefon vc (4-5) 75 69 69 80 2. Tala med ssk Ja 73 67 78 3. Väntat på besök Högst 7 dagr 65 76 59 59 4. Acceptabel väntetid (4-5) 76 69 82 82 5. Lätt kontakt sjukvrådgivn (4-5) 80 76 90 6. Informerade begripligt (4-5) 81 76 89 7. Egen läkare vårdc Ja 61 44 70 8.Träffat samma behandlare Ja 54 35 63 9. Byta läkare (4-5) 9 14 14 6 6 10. Byta vårdcentral (4-5) 7 9 9 4 4 11. Viktigt träffa samma (4-5) 83 69 92 Figur11: Patienternas uppfattning om tillgänglighet vid vårdcentral, Östergötland år 2007 15

1. Det var lätt att få telefonkontakt med vårdcentralen. 2. När du ringde vårdcentralen innan besöket, fick du då tala med en sjuksköterska eller annan sjukvårdskunnig person samma dag som du ringde? 3. Hur länge fick du vänta på besöket - från det att du tog kontakt med vårdcentralen eller du fick din besökstid i en kallelse? 4. Väntetiden från det att jag tog kontakt med vårdcentralen tills jag fick komma dit var helt acceptabel 5. Det var lätt att få kontakt med Sjukvårdsrådgivningen (1177) 6. Sjukvårdsrådgivningen (1177) informerade mig på ett begripligt sätt 7. Har du tillgång till en egen läkare på den vårdcentral du tillhör? 8. Fick du träffa samma behandlare denna gång som vid ditt senast föregående besök på vårdcentralen? 9. Jag skulle vilja byta läkare på den vårdcentral jag tillhör 10. Jag skulle vilja byta vårdcentral 11. Vid besök på vårdcentralen som inte är akuta är det viktigt att få träffa samma läkare varje gång Största skillnaderna mellan åldersgrupperna Det finns tydliga skillnader i upplevelsen av tillgänglighet mellan yngre/medelålders och äldre. Mest negativa överlag är personer i åldersgruppen upp till 44 år och mest positiva gruppen 65 år och äldre. Man kan notera att äldre tycker det är lätt att få kontakt med sjukvårdsrådgivningen och att man upplever att sjukvårdsrådgivningen informerar på ett begripligt sätt. Sju av tio har en fast läkare. Yngre har kortare väntetider till besöket men anser i lägre grad att väntetiden var acceptabel. Kvinnor har i högre grad än män en fast läkare men skulle i högre grad vilja byta vårdcentral. Patienter som skattar sin hälsa som dålig har en mer negativ uppfattning om tillgängligheten men har i högre grad en fast läkare och får också träffa samma behandlare vid besöken. Yngre krav på snabbare kontakt? En intressant iakttagelse är att yngre upplever vårdcentralens telefontillgänglighet som sämre än övriga åldersgrupper. Det torde dock inte vara någon faktisk skillnad mellan olika grupper patienter eftersom de som svarar inte kan veta vem som ringer. En möjlig tolkning är istället att dessa åldersgrupper har högre krav på att snabbt etablera kontakt när de ringer till vårdcentralen. Fast läkarkontakt inte lika viktigt för alla I hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag för 2007 preciseras att en fast läkarkontakt på vårdcentral ska erbjudas och att patienten ska få träffa den läkare som man önskar. Sex av tio patienter som besökt vårdcentralen har en egen läkare på vårdcentralen att jämföra med fyra av tio när man frågar befolkningen. En fast läkarkontakt prioriteras inte högt av alla patienter. Det är framförallt äldre patienter som tycker att en fast läkarkontakt är viktig. Kvinnor tycker i större utsträckning än män att det är viktigt att träffa samma läkare och ju sämre självskattad hälsa desto viktigare bedöms det att ha en fast läkarkontakt. 16

Att ha tillgång till en egen läkare och att träffa samma läkare vid nytt icke akut besök är minst viktigt bland patienter under 45 år men samtidigt tillskriver de vikten av att kunna byta läkare eller vårdcentral större betydelse än andra åldersgrupper. Stora variationer mellan kommunerna Nedanstående figurer visar patienternas uppfattning om väntetiden var acceptabel från det att man tog kontakt med vårdcentralen tills man fick tid för besök samt om man har tillgång till en egen läkare på vårdcentralen. 75 63 66 90 93 11 Figur 12: Väntetiden var acceptabel, år 2007 Figur 13: Har en egen läkare på vårdcentralen, 2007 I Ödeshög har patienterna den kortaste väntetiden och nio av tio tycker att väntetiden är helt acceptabel. I Vadstena har nio av tio en egen läkare på vårdcentralen och sju av tio har dessutom träffat samma behandlare som vid sitt senast föregående besök på vårdcentralen. I Valdemarsvik har en av tio patienter en egen läkare och fyra av tio har träffat samma behandlare. 17

Tre nyanser per kommun Vit ruta indikerar att resultatet är bättre än länsgenomsnittet medan mörkgrått indikerar att resultatet är sämre än länsgenomsnittet. När resultatet redovisas i ljusgrått betyder det att värdet ligger på medelvärdet för länet/länsgenomsnittet. Siffrorna i figuren anger genomsnittligt resultat för Östergötland. Patientfokuserad vård Östergötland Förtroende 72 Trygg 81 Hjälp 76 Info sjukdom 74 Bidra 70 Delaktig 72 Info fortsatt 70 Info vända 66 Helhet/perfekt 68 Boxholm Finspång Kinda Linköping Mjölby Motala Norrköping Söderköping Vadstena Valdemarsvik Ydre Åtvidaberg Ödeshög Tillgänglighet Ödeshög Åtvidaberg Ydre Valdemarsvik Vadstena Söderköping Norrköping Motala Mjölby Linköping Kinda Finspång Boxholm Östergötland Lätt telefon vc 75 Tala med ssk 73 Väntat på besök 65 Acceptabel väntetid 76 Lätt kontakt sjukvrådgivn 80 Informerade begripligt 81 Egen läkare vårdc 61 Träffat samma behandlare 54 Byta läkare 9 Byta vårdcentral 7 Viktigt träffa samma 83 18

Positivt och negativt per grupp Bättre resultat än länsgenomsnittet Sämre resultat än länsgenomsnittet Män Förtroende Helhet/perfekt Mat Motion Rökning Alkohol Väntat på besök Byta vårdcentral Tala med ssk Egen läkare vårdc Träffat samma behandlare Kvinnor Tala med ssk Egen läkare vårdc Förtroende Helhet/perfekt Mat Motion Rökning Alkohol Byta vårdcentral 0-19 år Mat Sömn Väntat på besök 20-44 år Sömn Tala med ssk Väntat på besök Förtroende Trygg Hjälp Info sjukdom Bidra Delaktig Info fortsatt Info vända Helhet/perfekt Rökning Alkohol Lätt telefon vc Egen läkare vårdc Träffat samma behandlare Byta läkare Byta vårdcentral Förtroende Trygg Hjälp Info sjukdom Bidra Delaktig Info fortsatt Info vända Helhet/perfekt Mat Lätt telefon vc Acceptabel väntetid Lätt kontakt sjukvrådgivn Informerade begripligt Egen läkare vårdc Träffat samma behandlare Byta läkare Byta vårdcentral 19

45-64 år Tala med ssk Egen läkare vårdc Förtroende Sömn Acceptabel väntetid Byta vårdcentral Dålig hälsa Egen läkare vårdc Träffat samma behandlare Förtroende Trygg Hjälp Info sjukdom Bidra Delaktig Info fortsatt Info vända Helhet/perfekt Mat Motion Rökning Alkohol Sömn Stress Lätt telefon vc Tala med ssk Väntat på besök Acceptabel väntetid Lätt kontakt sjukvrådgivn Informerade begripligt Byta läkare Byta vårdcentral 65-74 år Förtroende Trygg Hjälp Info sjukdom Bidra Delaktig Info fortsatt Info vända Helhet/perfekt Mat Lätt telefon vc Acceptabel väntetid Egen läkare vårdc Träffat samma behandlare Byta läkare Byta vårdcentral Sömn Stress Medelgod hälsa Hjälp Info sjukdom Delaktig Info fortsatt Helhet/perfekt Byta läkare Byta vårdcentral 75+ år Förtroende Trygg Hjälp Info sjukdom Bidra Delaktig Info fortsatt Info vända Helhet/perfekt Lätt telefon vc Acceptabel väntetid Lätt kontakt sjukvrådgivn Informerade begripligt Egen läkare vårdc Träffat samma behandlare Byta läkare Byta vårdcentral Mat Rökning Alkohol Sömn Stress Tala med ssk Väntat på besök God hälsa Hjälp Info sjukdom Bidra Delaktig Info vända Mat Motion Rökning Alkohol Sömn Stress Lätt telefon vc Tala med ssk Väntat på besök Acceptabel väntetid Egen läkare vårdc Träffat samma behandlare 20

Vad blev resultatet Uppföljning av avtal och prioriteringar Vad verksamheten gör och levererar Uppnådda resultat och mål Likvärdig hälso- och sjukvård HSN:s egenuppföljning hur uppdraget har förverkligats Patienternas uppfattning fäller avgörandet 2008-03-13

Män och kvinnor Ålder 0-19 20-44 45-64 65-74 75+ Egenskattad hälsa Dålig Medel God Länets 13 kommuner 2008-03-13

Patientenkät primärvård 26 indikatorer Patientfokuserad vård Förtroende Trygg Hjälp Info sjukdom Bidra Delaktig Info fortsatt Info vända Helhet/perfekt Hälsofrämjande förebyggande Mat Motion Rökning Alkohol Sömn Stress Tillgänglighet Lätt telefon vc Tala med ssk Väntat på besök Acceptabel väntetid Lätt kontakt sjukvrådgivn Informerade begripligt Egen läkare vårdc Träffat samma behandlare Byta läkare Byta vårdcentral Viktigt träffa samma 2008-03-13

Vårdbarometern Resultat Jämförelse Jämförelse Resultat Spridning Östergötland med 2006 landsting Sverige landsting Jag har tillgång till den vård jag behöver 75% 77% 69-87% Jag har en fast läkarkontakt vid vårdcentralen 42% 53% 34-73% Det var lätt att komma fram till telefon till vårdcentralen 70% 69% 52-82% Jag fick besök inom 7 dagar på vårdcentralen 81% 77% 70-84% Jag anser att det är en rimlig väntetid 77% 79% 72-87% 2008-03-13

Hälsa God Hälsa Medel Hälsa Dålig Ödeshög Åtvidaberg Ydre Ålder 75+ år Ålder 65-74 år Ålder 45-64 år Ålder 20-44 år Ålder 0-19 år Kön Kvinna Kön Man Östergötland 1. Förtroende 72 60 85 2. Trygg 81 76 76 89 3. Hjälp 76 68 84 4. Info sjukdom 74 64 80 5. Bidra 70 62 78 6. Delaktig 72 62 82 7. Info fortsatt 70 63 63 78 78 8. Info vända 66 58 74 9. Helhet/perfekt 68 54 79 Valdemarsvik Vadstena Söderköping Norrköping Motala Mjölby Linköping Kinda Finspång Boxholm 2008-03-13

80 Diskuterade behandlaren levnadsvanor vid besöket? 70 60 Procent 50 40 Ja Nej, borde diskuterat Nej, inte nödvändigt 30 20 10 0 Motion Mat Sömn Stress Rökning Alkohol 2008-03-13

Män mer nöjda än kvinnor Män Förtroende Helhet/perfekt Mat Motion Rökning Alkohol Väntat på besök Byta vårdcentral Tala med ssk Egen läkare vårdc Träffat samma behandlare Kvinnor Tala med ssk Egen läkare vårdc Förtroende Helhet/perfekt Mat Motion Rökning Alkohol Byta vårdcentral 2008-03-13

Stor skillnad mellan yngre och äldre 20-44 år Sömn Tala med ssk Väntat på besök Förtroende Trygg Hjälp Info sjukdom Bidra Delaktig Info fortsatt Info vända Helhet/perfekt Mat Lätt telefon vc Acceptabel väntetid Lätt kontakt sjukvrådgiv Informerade begripligt Egen läkare vårdc Träffat samma behandla Byta läkare Byta vårdcentral 65-74 år Förtroende Trygg Hjälp Info sjukdom Bidra Delaktig Info fortsatt Info vända Helhet/perfekt Mat Lätt telefon vc Acceptabel väntetid Egen läkare vårdc Träffat samma behandlare Byta läkare Byta vårdcentral Sömn Stress 2008-03-13

Självskattad dålig hälsa negativ upplevelse God hälsa Hjälp Info sjukdom Bidra Delaktig Info vända Mat Motion Rökning Alkohol Sömn Stress Lätt telefon vc Tala med ssk Väntat på besök Acceptabel väntetid Egen läkare vårdc Träffat samma behandlare Dålig hälsa Egen läkare vårdc Träffat samma behandlare Förtroende Trygg Hjälp Info sjukdom Bidra Delaktig Info fortsatt Info vända Helhet/perfekt Mat Motion Rökning Alkohol Sömn Stress Lätt telefon vc Tala med ssk Väntat på besök Acceptabel väntetid Lätt kontakt sjukvrådgivn Informerade begripligt Byta läkare Byta vårdcentral 2008-03-13

Fast läkarkontakt - en av tio eller nio av tio? 63 90 11 2008-03-13

Likvärdig vård? Behoven tillgodosedda? En äldre man med god hälsa som bor i Vadstena En ung kvinna med dålig hälsa som bor i Söderköping 2008-03-13

Reflektioner Negativ upplevelse = behov som inte är tillgodosedda? Positiv upplevelse = behoven tillgodosedda? Yngres otålighet och vana med snabb information hur förhålla sig? Hur identifiera patienter som skattat sin hälsa dålig? Anpassa efter olika patientgrupper i bemötande, trygghet, tillgänglighet och kontinuitet! 2008-03-13