KÄVLINGEÅN Kävlingeåns vattenråd

KÄVLINGEÅN 214 Kävlingeåns vattenråd

Uppdragsgivare: Kontaktperson: Kävlingeåns vattenråd Anna Olsson Tel: 46-35 52 51 E-post: anna.olsson2@lund.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning: Kontaktperson: ALcontrol AB Caroline Svärd Caroline Svärd Håkan Olofsson Caroline Svärd Tel. 76-527 4 27 E-post: caroline.svard@alcontrol.se Omslagsfoto: Tryckt: 215-3-22 Station 19, Torpsbäcken-Övedsbäcken (Foto: ALcontrol AB)

INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 1 INLEDNING... 3 Rapportens utformning... 3 Undersökningarna... 4 Avrinningsområdet... 5 Föroreningsbelastande verksamhet... 6 RESULTAT OCH DISKUSSION... 7 Lufttemperatur och nederbörd... 7 Vattenföring... 8 Hydrologi i Vombsjön... 8 Fysikaliska och kemiska undersökningar...1 Försurning...1 Syretillstånd och syretärande organiskt material (BOD 7 )...1 Kväve och fosfor...11 Turbiditet (grumlighet)...16 Suspenderat material (slamhalt)...17 Föroreningsbelastande verksamheter...17 Transporter och arealspecifik förlust...19 Kävlingeå-projektet...24 REFERENSER...26 BILAGA 1 Analysparametrarnas innebörd...27 BILAGA 2 Fysikaliska och kemiska vattenundersökningar...33 BILAGA 3 Föroreningsbelastande verksamheter...43 BILAGA 4 Vattenföring, transporter och arealspecifik förlust...45

Kävlingeån 214 - Sammanfattning SAMMANFATTNING Väder och vattenföring Årsnederbörden år 214 var 81 mm i Lund, vilket var ca 22 % mer än normalt. Årsmedeltemperaturen var 1,2 C, vilket var 2,3 grader mer än normalt (d.v.s. medeltemperaturen 1961-199). Årets medelvattenföring i Kävlingeån - Högsmölla (1,5 m 3 /s) var något mindre än för perioden 1976-213 (11,3 m 3 /s) men flöden över de normala uppmättes i oktober och december. Vattenkemi Markerna i avrinningsområdet är kalkrika och det föreligger ingen risk för försurning. ph-värdet varierade under året mellan 7,5 och 9,. Förhöjda ph-värden under sommarmånaderna i Vombjsön och utloppet från Sövdesjön berodde på algblomning. Vid flertalet provtagningar bedömdes vattnet som syrerikt (>7 mg/l). Under sommarmånaderna förekom dock måttligt syrerika förhållanden vid flera stationer och i Torpsbäcken - Övedsbäcken (stn 19) var vattnet svagt syrerikt i augusti. Årsmedelhalterna av kväve bedömdes vid flertalet stationer som mycket höga. Undantagen var Bråån - Ellinge golfbana (53A) och Bråån - Gamla landsvägsbron vid Örtofta Kyrka (stn 27A), Sularpsbäcken - Nedströms S:a Sandby reningsverk (stn 33) samt Tranåsbäcken -Vid utloppet till Tolångaån (stn 51) där de bedömdes som extremt höga. De enskilt högsta halterna (92 µg/l) uppmättes i Bråån - Ellinge golfbana (stn 53A) följt av Sularpsbäcken Nedströms S:a Sandby reningsverk (stn 33) där även årsmedelhalten var den högsta (64 µg/l). De högsta kvävehalterna uppmättes generellt i slutet av året, oktober till och med december samt även i början av året i januari och februari, och sammanföll med stora nederbördsmängder och höga flöden. De lägsta årsmedelhalterna av kväve uppmättes i Klingavälsån - Vid utloppet till Kävlingeån (stn 35) och I utloppet från Sövdesjön (stn 5) samt i Vombsjöns utlopp (stn 17). Lägre närsaltshalter är vanligt efter större sjöar där partiklar sedimenterar och näringsämnen binds upp i plankton och omgivande växlighet. Årsmedelhalten av fosfor var extremt hög i Torpsbäcken - Övedsbäcken (stn 19) och i Vollsjöån - Nedströms Vollsjö (stn 23). Vid flertalet övriga stationer bedömdes årsmedelhalten som mycket hög, med undantag av Vombsjöns utlopp (stn 17) där den var hög. Fosfor är partikelbundet och halten i vattendragen ökade generellt vid höga flöden i samband med stora nederbördsmängder vilket framförallt var tydligt i oktober. Årsmedelhalten av fosfor år 214 var överlag lägre jämfört med årsmedelvärdet för perioden 199/98-214 vid stationerna i Kävlingeåns huvudfåra, Vombsjöns utlopp, Sularpsbäcken och i Klingavälsån medan de generellt var högre i Björkaån och Bråån. I Torpsbäcken - Övedsbäcken (stn 19) var dock medelhalten de högsta som uppmätts sedan 1998, vilket berodde på extremt höga fosforhalter i augusti och oktober (32 µg/l respektive 34 µg/l). Föroreningsbelastande verksamheter Sammanlagt släppte de kommunala avloppsreningsverken och andra verksamheter i området ut ca 173 ton kväve, ca 2,2 ton fosfor och ca 35 ton BOD till Kävlingeån och dess biflöden under året. Detta innebar att andelen fosfor och kväve till havet som härstammade från reningsverken uppgick till ca 1 respektive 12 % och för BOD ca 4 %. 1

Kävlingeån 214 - Sammanfattning Transporter och arealspecifika förluster Den totala kväve- och fosfortransporten i Kävlingeån till havet under året blev 147 respektive 21 ton, vilket var jämförbart respektive högre än år 213 samt mindre än medeltransporten för perioden 1988-213. Transporten av BOD (597 ton) var högre än de två föregående åren men mindre än medeltransporten för perioden 22-213. Den arealspecifika förlusten för fosfor år 214 var hög vid samtliga stationer förutom vid Vombsjöns utlopp (stn 17) där den var måttligt hög. För kväve var förlusterna mycket höga i Björkaån Före utloppet i Vombsjön (stn 2) och Bråån Gamla landsvägsbron vid Örtofta kyrka (stn 27A) medan de var höga vid övriga stationer. Treårsmedelvärdet för förlusterna av både fosfor och kväve följde samma bedömning. Tillstånd vattenkvalitet Nedanstående klassning av syre-, närings-, ljus- och försurningstillstånd följer Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913). För klassificeringsgränser, se tabell på sida 35. Tabell 1. Klassning av vattenkvalitet enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) i Kävlingeån och dess biflöden. För klassificeringsgränser se tabell på sida 35 Stn Område Syretillstånd Näringstillstånd arealspecifik förlust Ljusförhållande Försurningstillstånd min 212-214 medel 212-214 medel 214 min 214 syrgashalt fosfor kväve grumlighet ph mg/l kg P/ha år kg N/ha år FNU 3 Kävlingeån, Högsmölla* 6,,16 12 4, 7,8 17 Vombsjön utlopp 5,7,14 6,3 4, 7,8 2 Björkaån 5,9,18 16 7,3 7,9 27A Bråån,15,19 19 4,8 7,8 35 Klingavälsån 6,4,16 6,6 6, 7,8 * beräkningar av näringstillstånd är gjorda för Kävlingåns mynning i havet. Utsläpp av rödbetsvatten från Orkla Foods i december Under vecka 49 år 214 skedde ett utsläpp av rödbetsvatten från Orkla Foods till Långakärr söder om Eslöv. Bäcken som leder vattnet därifrån mynnar i Bråån. Provpunkt 53A (Bråån Ellinge golfbana) ligger strax nedströms och provtogs i december. Kvävehalten vid stn 53A i december var den högsta som uppmätts under året, men det berodde sannolikt inte på utsläpp av rödbetsvattnet, utan snarare på avrinning från omgivande marker i samband med mycket nederbörd. Syrgashalten skulle kunna tänkas påverkas av utsläpp av organiskt material, vilket antas finnas i utsläpp av rödbetsvatten, men halten var normal och det var även BOD7-halten. 2

Kävlingeån 214 - Inledning INLEDNING På uppdrag av Kävlingeåns vattenvårdsförbund utför ALcontrol AB recipientkontrollen i Kävlingeån sedan 212. Föreliggande rapport är en sammanställning av resultaten från år 214. Undersökningarna har utförts i enlighet med kontrollprogrammet för samordnad recipientkontroll i Kävlingeåns vattenvårdsförbund, från år 211. År 214 omfattade programmet undersökningar av vattenkemi. Följande personer har deltagit i 214 års kontroll av Kävlingeån: Marie Petersson, ALcontrol Malmö provtagning i rinnande vatten, Fredrik Fagerberg, ALcontrol Malmö provtagning i rinnande vatten, Tjänstemän vid kommuner och företag uppgifter om utsläpp till vatten, Caroline Svärd, ALcontrol Linköping projektledning och rapportskrivning, Håkan Olofsson, ALcontrol Halmstad kvalitetsgranskning av rapport och framtagande av GIS-kartor. Riksdagen har fastställt 16 övergripande nationella miljökvalitetsmål och ca 7 nationella delmål. Miljökvalitetsmålen beskriver de egenskaper som natur- och kulturmiljön måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. Syftet är att klara av alla stora miljöproblem i Sverige inom en generation (år 22). De nationella miljökvalitetsmål som främst berör sjöar och vattendrag är: Levande sjöar och vattendrag, Ingen övergödning, Bara naturlig försurning och Giftfri miljö. För att kunna nå målen är det viktigt att känna till tillståndet i miljön. Naturvårdsverket har tidigare i Allmänna Råd 86:3 lagt upp riktlinjer för recipientkontrollen där målet är att: åskådliggöra större ämnestransporter och belastningar från enstaka föroreningskällor inom ett vattenområde, relatera tillståndet och utvecklingen i vattenområdet till belastande utsläpp och förväntad bakgrund, belysa utsläppens effekter i vattenområdet, ge underlag för utvärdering, planering och utförande av miljöskyddande åtgärder. Rapportens utformning I rapportens huvuddel presenteras resultaten kortfattat. Analysresultat och metodik för vattenkemi är placerade i bilagor liksom en mer ingående presentation av de biologiska undersökningarna med metodik, artlistor och lokalbeskrivningar de år då biologiska undersökningar ingår i programmet. Även flödesdata och månadsvisa transporter återfinns i bilagorna. 3

Kävlingeån 214 - Inledning Undersökningarna Undersökningarna år 214 utfördes i enlighet med kontrollprogrammet från år 211. Undersökningarna är avsedda att beskriva den samlade påverkan i Kävlingeåns avrinningsområde. I kontrollprogrammet ingår totalt 14 provtagningspunkter (Karta 1). Vilka undersökningar som utförts vid respektive provtagningspunkt framgår av Tabell 1. Under år 214 utfördes endast analyser av fysikaliska och kemiska parametrar inom ramen för den samordnade recipientkontrollen. Samtliga provtagningsmoment har utförts av ett av SWEDAC ackrediterat laboratorium. Samtliga fysikaliska och kemiska analyser har utförts av ALcontrol AB. Samtliga analyser har utförts av ett SWEDAC ackrediterat laboratorium i enlighet med gällande standard. Karta 1. Kävlingeåns avrinningsområde med provtagningspunkter och vattenföringsstationer. Lantmäteriet Dnr R57184_151. 4

Kävlingeån 214 - Inledning Avrinningsområdet Kävlingeåns avrinningsområde (Karta 1) är det tredje största avrinningsområdet i Skåne län och berör nio kommuner: Lund, Lomma, Kävlinge, Eslöv, Höör, Hörby, Sjöbo, Tomellilla och Ystad. Avrinningsområdet omfattar 12 km 2 och består till ca 56 % av jordbruksmark, 15 skog, 2 % vatten, 1 % betesmark och 17 % övrig mark (SCB, 25). Det mest intensiva jordbruket finns längs med huvudfåran mellan Vombsjön och havet, utmed Bråån i norr samt runt Vollsjö i öster. Mer extensivt jord- och skogsbruk finns framförallt i området södra del. Området är samtidigt mycket varierat med lövskogsklädda åsar och branta sluttningar ner mot huvudfåran. De största biflödena är Bråån i norr, Klingavälsån i söder och Björkaån i öster. Större sjöar är Vombsjön, Krankesjön, Ellestadssjön, Snogeholmssjön och Sövdesjön. Avrinningsområdet har ca 7 (SCB, 25) invånare, varav ca 75 % bor i de större tätorterna i området t.ex. Sjöbo, Eslöv, Kävlinge, Flyinge och Södra Sandby. Tabell 2. Undersökningsprogram och provtagningspunkter i Kävlingeåns avrinningsområde. Heltalen anger hur många gånger per år provtagning av fys/kem sker. Bottenfauna provtas vart tredje år (1/3) och senast år 212 Nr Namn Delavrinningsområde Koordinater Fys/kem Bottenfauna 3 Kävlingeån - Högsmölla uppströms dammen Kävlingeån huvudfåran 618681-132873 12 + 52* 1/3 1 Kävlingeån - Örtofta uppströms landsvägsbron Kävlingeån huvudfåran 618613-13393 6 17 Vombsjöns utlopp Vombsjön 617667-135845 12 19 Torpsbäcken Övedsbäcken Torps- / Övedsbäcken 617424-13631 6 2 Björkaån - Före utloppet i Vombsjön Björkaån 617216-136348 12 1/3 22 Björkaån - Vid Eggelstad Björkaån 617265-1374782 1 23 Vollsjöån - Nedströms Vollsjö Björkaån 61739-137269 6 51 Tranåsbäcken - Vid utloppet till Tolångaån Björkaån 616995-137553 6 52 Djurrödsbäcken - Vid utlopp till Tolångaån Björkaån 61723-13676 6 53A Bråån - Ellinge golfbana Bråån 618995-134294 6 27A Bråån - Gamla landsvägsbron vid Örtofta kyrka Bråån 618721-13395 12 1/3 33 Sularpsbäcken - Nedströms S:a Sandby Sularpsbäcken 618179-134559 6 reningsverk 35 Klingavälsån - Vid utloppet till Kävlingeån Klingavälsån 617658-13574 12 1/3 5 Klingavälsån - I utloppet från Sövdesjön Klingavälsån 616412-136417 6 * Månadsprovtagning (12) samt veckovis provtagning en given dag varje vecka. 5

Kävlingeån 214 - Inledning Föroreningsbelastande verksamhet Inför framtagandet av denna rapport har respektive kommun/verksamhet fått tillfälle att rapportera in uppgifter om förorenande verksamhet inom Kävlingeåns avrinningsområde. I bilaga 3 finns en sammanställning av inrapporterade uppgifter. Kvävlingeån påverkas, liksom andra vattensystem, av diffusa utsläpp som härrör från jord- och skogsbruk samt lufttransporterade föroreningar. De punktkällor som påverkar vattnet inom Kävlingeåns avrinningsområde redovisas i bilaga 3. Utsläpp från enskilda avlopp och avloppsreningsverk tillför framför allt fosfor, kväve och syreförbrukande ämnen. Påverkan från enskilda avlopp är ofta betydande, men svåra att uppskatta. Från luften sker främst en tillförsel av näringsämnen och försurande ämnen, som härrör från industrier och trafik. Skogs- och jordbruk ger ett tillskott av syretärande ämnen i form av humus samt näringsämnen. År 1995 startade Kävlingeåprojektet på initiativ av kommunerna inom avrinningsområdet. Syftet har varit att minska miljöproblemen i vattendraget genom att minska transporterna av näring till havet från framförallt jordbruket. Sedan projektet startade har ca 36 ha nya våtmarksområden skapats. Våtmarker renar vattnet från bland annat näringsämnen och projektet har resulterat i en minskning av transporterna av både kväve och fosfor till havet, se sida 25. 6

Kävlingeån 214 Resultat RESULTAT OCH DISKUSSION Lufttemperatur och nederbörd Uppgifter om lufttemperatur och nederbörd är hämtade från SMHI:s meteorologiska station i Lund. Medeltemperaturen över den normala samtliga månader med störst temperaturöverskott i juli Årsmedeltemperaturen i Lund år 214 var 1,2 C, vilket var 2,3 grader varmare än normalt (d.v.s. medeltemperaturen 1961-199). Samtliga månader hade en medeltemperatur över den normala. Störst temperaturöverskott förekom i juli men även i februari till och med april samt i november var det ovanligt varmt (> 3, C varmare än normalt). Övriga månader varierade temperaturen mellan,4-2,6 C över den normala. Mer nederbörd än normalt under året och mest föll det i augusti, oktober och december Årsnederbörden år 214 var 81 mm i Lund, vilket var ca 22 % mier än normalt (medelårsnederbörden 1961-199). Mer nederbörd än normalt kom det framförallt i augusti, oktober och december då det kom ungefär dubbel så mycket eller mer nederbörd än normalt. Men även februari och maj var nederbördsrika månader jämfört med snittet. I september och november föll endast 29 respektive 27 mm nederbörd, viket var 45 respektive 39 % av normal nederbördsmängd (Figur 2). Övriga månader var nederbördsmängden förhållandevis normal. 2 15 1 5 25 2 15 214 max min 1961-9 264 mm 1-5 -1-15 J F M A M J J A S O N D 214 max min 1961-9 5 J F M A M J J A S O N D Figur 1. Månadsmedeltemperaturer år 214 vid SMHI:s klimatstation i Lund i jämförelse med medelvärdet för åren 1961-9. De streckade linjerna visar högsta respektive lägsta månadsvärde sedan 191. Figur 2. Månadsnederbörden (mm) år 214 vid SMHI:s klimatstation i Lund i jämförelse med medelvärdet för åren 1961-9. De streckade linjerna visar högsta respektive lägsta månadsvärde sedan 191. 7

Kävlingeån 214 Resultat Vattenföring Mindre årsmedelvattenföring än normalt Årsmedelvattenföringen år 214 i Kävlingeån - Högsmölla var 1,5 m 3 /s, vilket var något mindre än medelvattenföringen 1976-213 som var 11,3 m 3 /s (Figur 4). Högre flöden än normalt i oktober och december, men lägre under vår/högsommar Flöden markant över de normala förekom i oktober och december då vattenföringen var ca 6 respektive 3 % större än normalt (d.v.s medelvattenföringen i januari 1976-213, Figur 3 och Figur 5). Det föll däremot ovanligt lite nederbörd jämfört med normalt i mars och april samt juli till och med september, ca 55-65 % av normal nederbördsmäng, vilket gav låga flöden. 25 2 15 1 5 Vattenföring (m 3 /s) J F M A M J J A S O N D Den höga vattenföringen i oktober och december sammanföll med stora nederbördsmängder (Figur 2). Mycket regn i augusti orsakade dock inga höga flöden i Kävlingeån - Högsmölla då det avslutade en period av torrt väder. Stora nederbördsmängder under sommarhalvåret tenderar att snabbt tas upp av mark och växtlighet samt avdunstar och orsaka mer sällan höga flöden. Figur 3. Månadsmedelvattenföringen år 214 (staplar) och normal månadsmedelvattenföring 1976-213 (linje) i Kävlingeåns avrinningsområde vid Högsmölla. Vattenföring (m 3 /s) 2 15 1 5 1976 1978 198 1982 1984 1986 1988 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 28 21 212 214 Figur 4. Årsmedelvattenföringen åren 1976-214 (staplar) och normal årsmedelvattenföring/medelvärde 199-213 (linje) i Kävlingeåns avrinningsområde vid Högsmölla. Hydrologi i Vombsjön Sydvatten AB tappar vatten från Vombsjön till Kävlingeån och medeltappningen år 214 uppgick till 3,7 m 3 /s, vilket endast var något högre än de två föregående åren (3,4 respektive 3,5 8

Kävlingeån 214 Resultat m 3 /s) men något lägre än år 211 (4,1 m 3 /s). Perioder med hög tappning förekom framförallt i januari och februari samt i december (Figur 6). Den högsta tappningen under året noterades 25 december (32,5 m 3 /s). Längre perioder (>1 dag) av minitappning (>,5 m 3 /s) förekom i mars till och med april samt i augusti, oktober och december. Vattenståndet i Vombsjön den 1 januari år 214 var +19,9 meter över havet (m.ö.h). Årets högsta vattenstånd noterades 26-28 januari och 24-28 december, +21,1 m.ö.h, vilket översteg dämningsgränsen (+2,9 m.ö.h). Lägst vattenstånd var det den 16-19 oktober (+18,8 m.ö.h.). Sammantaget var vattenståndet högst under perioden slutet av januari till mitten av juni (månadsmedel 2,4 m.ö.h) med en kortare perioder av lägre vattenstånd i februari och i mars. Likaså var vattenståndet högt i slutet av oktober och början av november liksom i slutet av december. Under perioden juni till mitten av oktober minskade vattenståndet stadigt innan det återigen ökade i samband med rikligt med nederbörd (Figur 6). Amplituden under året var 2,29 m. 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Vattenföring (m 3 /s) Dygnsmedelvattenföring vid Högsmölla 214 Dygnsmedelvattenföring 214 Dygnsmedelvattenföring 1976-213 Högsta dygnsmedelvattenföring 1976-213 Lägsta dygnsmedelvattenföring 1976-213 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Figur 5. Dygnsmedelvattenföring år 214 i Kävlingeåns avrinningsområde i Kävlingeån Högsmölla, jämfört med normal, högsta och lägsta dygnsmedelvattenföring för perioden 1976-213. Vattenföring (m 3 /s) Tappning ur Vombsjön (m3/s) 7 Vattenstånd i Vombsjön (m.ö.h) 6 Flöde Högsmölla (m3/s) 5 4 3 2 1 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec m.ö.h 21,5 21, 2,5 2, 19,5 19, 18,5 18, 17,5 Figur 6. Dygnsmedelvattenföring (m 3 /s) år 214 i Kävlingeåns avrinningsområde i Kävlingeån - Högsmölla, tappning ur Vombsjön till Kävlingeån samt vattenstånd i Vombsjön (m.ö.h). 9

Kävlingeån 214 Resultat Fysikaliska och kemiska undersökningar Nedan presenteras analysresultat för Kävlingeån år 214. Bedömningarna grundar sig på Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Sjöar och vattendrag (Rapport 4913). Analysparametrarna finns förklarade i bilaga 1 tillsammans med samtliga resultat och metodbeskrivningar. Försurning Vattnets surhetsgrad anges som ph-värde. När ph-värdet understiger 6, finns risk för skador på vattenlevande organismer. Bland annat störs känsliga fiskars (t.ex. öring och mört) reproduktion vid ph-värde strax under 6,. Genom att surhetstillståndet även bestämmer förekomstform för många metaller, påverkas organismerna även indirekt. Förhöjda ph-värden i samband med algblomning Markerna i Kävlingeåns avrinningsområde är kalkrika och ph-värdena har under året varierat mellan 7,5 och 9, och bedöms enligt Naturvårdsverket bedömningsgrunder (Rapport 4913, 1999) som nära neutrala. Förhöjda ph-värden noterades i Vombsjöns utlopp (stn 17) i augusti (8,5) och september (8,6) och i Klingavälsån - I utloppet från Sövdesjön (stn 5) i framförallt juni (8,9) och augusti (9,) men ph-värdet var även högt i april (8,7). I stn 5 sammanföll de höga ph-värdena med hög turbiditet/grumlighet liksom det även gjorde i Vomsbjöns utlopp (stn 17) i framförallt augusti, men i stn 5 även i april och juni, vilket indikerar algblomning. ph-värdet kan ofta ses öka vid kraftig algtillväxt som en konsekvens av koldioxidupptaget vid fotosyntesen och förekomsten av alger ökar vattnets grumlighet. Vid provtagningen i augusti observerades kraftig algblomning av provtagaren. Höga ph-värden kan även öka andelen ammoniak i vattnet och där med vattnets giftighet. Andelen ammonium som omvandlas till ammoniak beror på ph-värdet och temperatur. Ju högre ph-värde och temperatur desto större andel ammoniak i förhållande till ammonium (Alabaster och Lloyd 1982). För ytterliggare kommentar se under rubriken Kväve och Fosfor. Syretillstånd och syretärande organiskt material (BOD) Syrehalten anger mängden syre som är löst i vatten. Riktvärdet för syre i laxfiskvatten är 7 mg/l och 5 mg/l i andra fiskvatten (SFS 21:554). Höga halter organiskt material såsom humus och växtdelar kan leda till dåliga syreförhållanden om nedbrytningsaktiviteten är hög och syresättningen av vattnet är låg. Extra känsligt blir det när vattentemperaturen är hög. Då ökar nedbrytningen samtidigt som syrets lösningsförmåga i vattnet minskar. Generellt syrerika förhållanden men lägre syrehalter på flera platser i framförallt augusti Vid flertalet provtagningar bedömdes vattnet som syrerikt (>7 mg/l). Undantagen var flera stationer i augusti där det var måttligt syrerikt (Kävlingeån Örtofta uppströms landsvägsbron (stn1), Torpsbäcken - Övedsbäcken (stn 19), Björkaån - Före utloppet i Vombsjön (stn 2), Djurådsbäcken Vid utloppet till Tolångaån (stn 52), Bråån - Ellinge golfban (stn 53A) och Bråån Gamla landsvägsbron vid Örtofta kyrka (stn 27A) samt Klingavälsån - Vid utloppet till Kävlingeån 1

Kävlingeån 214 Resultat (stn 35). I Kävlingeån Örtofta uppströms landsvägsbron (stn 1) var vattnet måttligt syrerikt även i juni och oktober och i Torpsbäcken - Övedsbäcken (stn 19) svagt syrerikt i juni. I Kävlingeån - Högsmölla (stn 3) var vattnet måttligt syrerikt i juli (Figur 7). I Björkaån - Före utloppet i Vombsjön (stn 2) och Klingavälsån - Vid utloppet till Kävlingeån (stn 35) i juni liksom i Bråån - Ellinge golfbana (stn 53 A) i april samt i Klingavälsån I utloppet från Sövdesjön (stn 5) i april, augusti och oktober noterades förhöjd syremättnad (> 11 %). En förhöjd syremättnad är ofta ett tecken på pågående algblomning då syre produceras vid algernas fotosyntes. Högst var syremättnaden i Klingavälsån I utloppet från Sövdesjön (stn 5) i juni och augusti (146 respektive 12 %), i augusti observerades även pågående algblomning. Vid de tillfällen då hög syremättnad uppmättes noterade även de högsta eller näst högsta ph-värdet, vilket även det är en indikation på algblomning. 12 Syrehalt (mg/l) 1 8 6 4 2 3 1 17 19 2 23 51 52 53A 27A 33 35 5 Figur 7. Årslägsta syrehalter i Kävlingeåns avrinningsområde år 214 (staplar). Den streckade linjen visar gränsen mellan svagt syretillstånd och måttligt syrerikt tillstånd. Över heldragen linje råder syrerikt tillstånd. Förhöjda BOD 7 värden vid vissa stationer, högst var halter vid utloppet från Sövdesjön (stn 5) BOD 7 är ett mått på vattnets biologiska syreförbrukning. Det anger mängden syre som åtgår vid biologisk nedbrytning av provet. De uppmätta BOD 7 -halterna år 214 varierade mellan <,5 till 7,3 mg/l. De högsta halterna uppmättes i Klingavälsån I utloppet från Sövdesjön (stn 5) i april, juni och augusti, i Klingavälsån - Vid utloppet till Kävlingeån (stn 35) i april (5,8 mg/l) och i Kävlingeån - Högsmölla (stn 3) i december (5,8 mg/l). Kväve och fosfor Ett näringsrikt tillstånd skapas av tillförsel av växtnäringsämnena fosfor och kväve till sjöar och vattendrag. Fosfor är i allmänhet det tillväxtbegränsande näringsämnet i sötvatten. En stor del är partikelbundet och fastläggs i sjöarnas sediment. Fosfor sprids till vattenmiljöer främst genom jordbruket och till viss del från enskilda avlopp, industrier, fiskodlingar och reningsverk. Tillförsel av kväve anses utgöra den främsta orsaken till övergödning av våra hav. Kväve tillförs genom nedfall av luftföroreningar, läckage från jordbruk och skogsbruk samt utsläpp av enskilt och kommunalt avloppsvatten. Punktkällornas påverkan på halterna av närsalter i Kävlingeån redovisas i avsnittet om transporter och arealspecifik förlust. 11

Kävlingeån 214 Resultat Mycket höga årsmedelhalter av kväve vid flertalet stationer år 214 Årsmedelhalterna av kväve bedömdes vid flertalet stationer som mycket höga. Undantagen var Bråån - Ellinge golfbana (stn 53A) och Gamla landsvägsbron vid Örtofta Kyrka (stn 27A), Sularpsbäcken Nedströms S:a Sandby reningsverk (stn 33) samt Tranåsbäcken - Vid utloppet till Tolångaån (stn 51) där den bedömdes som extremt hög (Figur 8 och Karta 2). De enskilt högsta halterna (92 µg/l) uppmättes i Bråån - Ellinge golfbana (stn 53A) följt av Sularpsbäcken - Nedströms S:a Sandby reningsverk (stn 33; 91 µg/l) där även årsmedelhalten var den högsta (64 µg/l). De högsta kvävehalterna uppmättes generellt i slutet av året, oktober till och med december, samt även i början av året, januari och februari. De förhöjda halterna sammanfaller med stora nederbördsmängder och höga flöden vilket orsakade erosion av omgivande marker och urlakning av kväve. De lägsta årsmedelhalterna av kväve i avrinningsområdet uppmättes i Klingavälsån - Vid utloppet till Kävlingeån (stn 35) och I utloppet till Sövdesjön (stn 5) samt i Vombsjöns utlopp (stn 17). Låga kvävehalter är vanligt efter större sjöar där partiklar sedimenterar och näringsämnen binds upp av växter och plankton. 14 Totalkväve (µg/l) 12 1 8 6 4 2 3 1 17 19 2 23 51 52 53A 27A 33 35 5 Figur 8. Årsmedelvärden för totalkvävehalterna i Kävlingeåns avrinningsområde år 214. Den streckade linjen markerar gränsen mellan höga och mycket höga halter. Över den heldragna linjen är halterna extremt höga. För varje station anges högsta respektive lägsta årsmedelvärde för totalkväve under perioden 199/98-214 som min-/maxlinjer samt medelvärden för samma period som krysstecken. Generellt jämförbara eller lägre årsmedelhalter av kväve jämfört med perioden 199/98-214 Årsmedelhalterna av kväve år 214 var överlag lägre eller jämförbara med årsmedelvärdet för perioden 199/98-214 (Figur 8). Störst var skillnaden i Sularpsbäcken Nedströms S:a Sandby reningsverk (stn 33) och i Kävlingeån - Högsmölla (stn 3) där kvävehalten var knappt 2 % lägre än årsmedelvärdet för perioden 1998 respektive 199 till 214. Markant högre årsmedelhalter än normalt (+17 %) uppmättes i Tranåsbäcken Vid utloppet till Tolångaån (stn 51). De högsta ammoniumkvävehalterna, vilka bedömdes vara måttligt höga, uppmättes i utloppet från Klingavälsån I utloppet från Sövdesjön (stn 5) i december (43 µg/l), Bråån Gamla landsvägsbron Örtofta kyrka (stn 27A) i oktober (35 µg/l), Klingavälsån - Vid utloppet till Kävlingeån (stn 35) i januari (24 µg/l) samt i Torpsbäcken - Övedsbäcken (stn 19) i augusti (22 µg/l). I övrigt var halterna låga eller mycket låga. 12

Kävlingeån 214 Resultat Karta 2. Kvävetillstånd i Kävlingeåns avrinningsområde år 214. Bedömning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913). Lantmäteriet Dnr R57184_151. Höga halter av ammoniumkväve är generellt en indikation på utsläpp av avloppsvatten eller gödselpåverkan. Provpunken i Sularpsbäcken Nedströms S:a Sandby reningsverk (stn 33) brukar vanligtvis ha de högsta ammoniumkvävehalterna, men så var inte fallet år 214. 12 1 8 6 Ammonimkväve (µg/l) 5243 µg/l Höga ammoniumkvävehalter kan påverka livet i vattendrag, dels genom direkt giftverkan och dels genom att det förbrukas stora mängder syre vid omvandling till nitrat. Förordningen om miljökvalitetsnormer för fiskoch musselvatten (SFS 21:554) anger ammoniakhalter som riktvärde och gränsvärde på,5 respektive,25 mg/l. Vid rådande ph-värden och temperatur överskreds riktvärdet vid stationerna 53A och 35 i juni, 27A i mars och oktober samt 5 i oktober och december år 214. 4 2 3 1 17 19 2 23 51 52 53A 27A 33 35 5 Figur 9. Årsmedelvärden för ammonimkvävehalter i Kävlingeåns avrinningsområde år 214. För varje station anges högsta respektive lägsta årsmedelvärde för totalkväve under perioden 199/98-214 som min-/maxlinjer samt medelvärden för samma period som krysstecken. Extremt hög årsmedelhalt av fosfor i stn 19 (Torpsbäcken - Övedsbäcken) och stn 23 (Vollsjöån) Årsmedelhalten av fosfor var extremt hög i Torpsbäcken - Övedsbäcken (stn 19) och i Vollsjöån - Nedströms Vollsjö (stn 23). Vid flertalet övriga stationer bedömdes årsmedelhalten som mycket hög, med undantag för i Vombsjöns utlopp (stn 17) där den var hög (Karta 3 och Figur 1). Fos- 13

Kävlingeån 214 Resultat for är partikelbundet och halten i vattendragen ökar generellt vid stora nederbördsmängder vilket leder till ökad avrinning från omgivande marker. Vid Torpsbäcken - Övedsbäcken (stn 19) var årsmedelhalten av fosfor den högsta sedan år 1998 Årsmedelhalten av fosfor år 214 var överlag lägre jämfört med årsmedelvärdet för perioden 199/98-214 vid stationerna i Kävlingeåns huvudfåra, Vombsjöns utlopp, Sularpsbäcken och i Klingavälsån medan den generellt var högre i Björkaån och Bråån. Undantaget var Torpsbäcken - Övedsbäcken (stn 19) där medelhalten var den högsta som uppmätts sedan 1998 då tidsserien i denna rapport började. De extremt höga fosforhalterna som uppmättes i augusti och oktober (32 respektive 34 µg/l) vid stationen var likaså de högsta som noterats. I oktober förklaras den höga halten av stora nederbördsmänger och höga flöden. Vattnet var även starkt grumligt (46 FNU) och det var den näst högsta turbiditeten som uppmätts vid stationen. Även provtagarna kommenterade den höga partikelhalten i vatten vid provtagningstillfället. I augusti var nederbörden och flödet litet, liksom turbiditeten. Fosfatfosforhalten var däremot förhöjd (29 µg/l) liksom ammoniumkvävehalten (22 µg/l) vilket kan bero på koncentrationseffekt av utsläpp vid låga flöden. Högst fosforhalter under oktober, men vid vissa stationer även i juni och augusti Vid flera stationer uppmättes den högsta fosforhalter i framförallt oktober vilket berodde på stora nederbördsmängder och följaktligen höga flöden. Ovanligt hög turbiditet uppmättes samtidigt vid stationerna vilket också påvisade att stor avrinning skedde från omgivande marker. Näst efter oktober noterades extremt höga fosforhalter även i juni och augusti Torpsbäcken - Övedsbäcken (stn 19), stationerna i Bråån (27A och 53 A) samt i Djurrödsbäcken Vid utloppet till Tolångaån (stn 52) endast i juni och Vollsjöån Nedströms Vollsjö (stn 23) endast i augusti. Förklaringen är sannolikt koncentrationseffekt då flödet under sommaren var mycket lågt. De lägsta fosforhalterna uppmättes generellt under våren och framförallt i april vid flertalet stationer. I Vombsjöns utlopp (stn 17) och i Klingavälsån I utloppet från Sövdesjön (stn 5) var fosforhalten även låg under sommaren då upptaget av fosfatfosfor av plankton och omgivande växtlighet är stor. 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Totalfosfor (µg/l) 3 1 17 19 2 23 51 52 53A 27A 33 35 5 Figur 1. Årsmedelvärden för totalfosforhalt i Kävlingeåns avrinningsområde år 214. Den streckade linjen markerar gränsen mellan hög och mycket hög halt. Över den heldragna linjen är halten extremt hög. För varje station anges högsta respektive lägsta årsmedelvärde för totalfosfor under perioden 199/98-214 som min-/maxlinjer samt medelvärden på samma period som krysstecken. 14

Kävlingeån 214 Resultat Karta 3. Fosfortillstånd i Kävlingeåns avrinningsområde år 214. Bedömning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913). Lantmäteriet Dnr R57184_151. Den flödesviktade medelvärdena för kväve och fosfor i Kävlingeån - Högsmölla (stn 3) var 4,4 respektive,63 mg/l år 214. Sett till perioden 22-214 visar medelfosforhalten ingen tydlig trend, medan kvävehalten visar något minskande halter (Figur 11). Fosforhalten år 214 högre jämfört med år 213 men lägre jämfört med föregående treårsperiod (21-212). Sett till perioden 1988-214 finns dock en tendens till minskande halter för både kväve och fosfor. mg/l Flödesviktade kvävehalter Högsmölla 214 A mg/l Flödesviktade fosforhalter Högsmölla 214 B 6 5 4 3 2 1 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214,1,8,6,4,2, 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 Figur 11. Flödesviktade kväve- och fosforhalter i Kävlingeån - Högsmölla (stn 3) i Kävlingeåns avrinningsområde under perioden 22-214. 15

Kävlingeån 214 Resultat Turbiditet (grumlighet) Vattnets grumlighet (turbiditet) är ett mått på mängden olösta organiska och oorganiska ämnen (partiklar) i vattnet t.ex. lerpartiklar och plankton. Starkt grumligt vid flertalet stationer Årsmedelvärdet för turbiditet i vattnet bedömdes som starkt grumligt vid flertalet stationer år 214. Men i Kävlingeån - Högsmölla (stn 3) och Örtofta uppströms landsvägsbron (stn 1) samt i Vombsjöns utlopp (stn 17), Bråån Gamla landsvägsbron vid Örtofta kyrka (27A) och Klingavälsån - Vid utloppet till Kävlingeån (stn 35) bedömdes vattnet som betydligt grumligt (Figur 12). Grumligheten i området var generellt större under hösten jämfört med resten av året. En ökad grumlighet under vår och höst beror generellt på stora nederbördsmängder och höga flöden, som sköljer ur partiklar och näringsämnen från omgivande marker. På våren inträffar detta ofta i samband med snösmältning. Hög grumlighet under sommaren kan indikera algblomning. Vid flertalet stationer uppmättes den högsta turbiditeten, starkt grumligt vatten, i oktober men även i december, januari och februari vid några stationer. Under månaderna oktober och december föll mycket regn vilket ledde till stor avrinning och erosion från omgivande marker, även början av året bjöd på stora nederbördsmängder. Undantag var dock Vombsjön utlopp (stn 17) där vattnet var som mest grumligt i augusti (21 FNU) vilket förklaras av algblomning som även observerades vid provtagningstillfället. I Klingavälsån I utloppet från Sövdesjön (stn 5) var vattnet starkt grumligt vid provtagningen i april, juni, augusti och oktober. Det tillsammans med förhöjd syremättnad och ph-värden samt höga BOD 7 -halter indikerade pågående algblomning. I augusti observerades även här kraftig algblomning vid provtagningstillfället. Sjöar fungerar som sedimentationsbassänger och till exempel turbiditeten är ofta lägre i vattendragen vid sjöars utlopp jämfört med vid dess inlopp. Det var tydligt vid till exempel Vombsjöns utlopp (stn 17) där vattnet generellt hade en lägre turbiditet jämfört med i till exempel Björkaån - Före utloppet i Vombsjön (stn 2) men även jämfört med övriga vattendrag. Undantag var dock sommarmånaderna då grumligheten ökade i Vombsjöns som ett resultat av algblomning. 25 Turbiditet (FNU) 2 15 1 5 3 1 17 19 2 23 51 52 53A 27A 33 35 5 Figur 12. Årsmedelvärden för turbiditet (grumlighet) i Kävlingeåns avrinningsområde år 214. Den streckade linjen markerar gränsen mellan måttligt grumligt och betydligt grumligt vatten. Över den heldragna linjen är vattnet starkt grumligt. För varje station anges högsta respektive lägsta årsmedelvärde för turbiditet under perioden 199/98-214 som min-/maxlinjer samt medelvärden på samma period som krysstecken. 16

Kävlingeån 214 Resultat Samma fenomen observerades även i Klingavälsån Vid utloppet från Sövdesjön (stn 5) där turbiditeten var lägre vid provtagningen i februari och december jämfört med övriga stationer. Dock var turbiditeten större även övriga månader troligen på grund av algblomning. Årsmedelvärdet för turbiditet högre jämfört med perioden 199/98 vid flertalet stationer Jämfört med långtidsmedelvärden för perioden 199/98-214 var grumligheten i vattnet vid flertalet stationer högre år 214. Undantagen var stationerna i Kävlingeån (stn 3, 1 och 17), Bråån Gamla landsvägsbron vid Örtofta kyrka (stn 27A) samt Klingavälsån - Vid utloppet till Kävlingeån (stn 35) där årsmedelvärdet var lägre. I Vollsjöån - Nedströms Vollsjö (stn 23) var årets medelvärde det högsta som uppmäts sedan mätningarna började år 1998. Suspenderat material (slamhalt) Suspenderat material (slamhalt) mäts genom filtrering av vattnet genom ett filter med standardiserade egenskaper. Värdet återspeglar vattnets grumlighet, d.v.s. mängden partiklar. Slamhalt mäts endast i Kävlingeån - Högsmölla (stn 3). Generellt var halten år 214 under rapporteringsgänsen (<5 mg/l) eller strax över. Den högsta slamhalten noterades i februari (9,5 mg/l). Slamhalten år 214 var lite högre än föregående år och den högsta sedan år 26. Sedan år 26 har slamhalten minskat något sett till perioden 22-213. År 25 och 26 uppmättes de högsta medelhalterna (Figur 13). 8 7 6 5 4 3 2 1 Suspenderat material (slamhalt, mg/l) 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 Figur 13. Årsmedelvärden för suspenderat material (slamhalt) i Kävlingeåns avrinningsområde för perioden 22-214. Min-/maxlinjer anger högsta och lägsta värde för respektive år. Föroreningsbelastande verksamheter Kävlingeån påverkas av diffusa utsläpp som härrör från framför allt jordbruksverksamhet, enskilda avlopp, dagvatten och lufttransporterade föroreningar. De punktkällor som påverkar vattnet i avrinningsområdet redovisas i bilaga 3. Sammanlagt släppte de kommunala avloppsreningsverken och industrier ut ca 173 ton kväve, ca 2,2 ton fosfor och ca 35 ton BOD till Kävlingeån och dess biflöden under året. Detta innebar att andelen av fosfor och kväve till havet som härstammade från reningsverken uppgick till ca 1 respektive 12 %, och för BOD ca 4 %. Andelarna är dock överskattade eftersom åns självrening 17

Kävlingeån 214 Resultat reducerar halterna av närsalter när vattnet färdas mot mynningen. Merparten av närsalterna kom sannolikt från diffusa källor. Jämfört med år 213 var årets utsläppsmängder av både fosfor och kväve något högre medan de för BOD var markant lägre. Den lägre BOD-mängden år 214 jämfört med föregående år beror till viss del på att en större mängder BOD släpptes ut från framförallt Veberöds reningsverk år 213. Det biflöde som tog emot störst mängd utsläpp från punktkällorna var Bråån därefter kom Klingavälsån och Björkaån. De största kvävemängderna släpptes ut från avloppsreningsverken i Ellinge, Veberöd och Kävlinge medan Ellinge, Kävlinge och Borgeby stod för de största utsläppen av fosfor. Även företaget Nordic Sugar stod för stor andel av utsläppen av näringsämnen. De avloppsreningsverk som släppte ut mest syretärande organiskt material (BOD) var Ellinge och Veberöd samt företaget Nordic Sugar. Utsläpp av kväve, fosfor och BOD från avloppsreningsverken under perioden 23-214 åskådliggörs i Figur 14. Sövdes reningsverk togs successivt ur drift under år 214 och stängdes helt i oktober. Vattnet pumpas nu till Sjöbo avloppsreningsverk där det efter rening och infiltrering slutligen når Björkaån. ton 3 2,5 2 1,5 1,5 Fosforutsläpp från punktkällor 22-214 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 A Kävlingeån Bråån Klingvälsån Björkaån ton 25 Kväveutsläpp från punktkällor 22-214 B 2 15 1 5 Kävlingeån Bråån Klingvälsån Björkaån 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 18

Kävlingeån 214 Resultat ton 7 6 5 4 3 2 1 Utsläpp av syretärande organiskt material (BOD) från punktkällor 22-214 C Kävlingeån Bråån Klingvälsån Björkaån 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 Figur 14. Staplarna anger utsläppsmängder av fosfor (A), kväve (B) och BOD (C, ton) från punktkällor till Kävlingån och dess biflöden; Bråån, Klingavälsån och Björkaån, i Kävlingeåns avrinningsområde under perioden 22-214. Transporter och arealspecifik förlust För transportberäkning i Kävlingeån vid Mynningen i havet, Kävlingeån - Högsmölla (stn 3) och Vombsjöns utlopp (stn 17), har flödesuppgifter från Sydvatten AB använts. För övriga stationer i Kävlingeån har flödesuppgifter från SMHI använts: Bråån (stn 27, SMHI:s stn 92-2126), Klingavälsån (stn 35, SMHI:s stn 92-2116) och Björkaån (stn 22, SMHI:s stn 92-2125). Flödesdata vid Mynningen i havet har räknats upp med faktor 1,16, Bråån med faktorn 1,13, Klingavälsån med faktorn 1,25 och Björkaån med faktorn 1,29 för att representera respektive delavrinningsområde. Beräkningarna har grundats på dygnsmedelvattenföringen och uppmätta halter av totalkväve, nitrat-nitritkväve, totalfosfor och syretärande organiskt material (BOD). Värdena från månadsprovtagningen har interpolerats mot flödesdata för att ge bättre dygnsvärden. Störst transporter i januari-februari och oktober-december i samband med hög vattenföring Transporten av fosfor och kväve i Kävlingeån - Högsmölla (stn 3) var liksom tidigare störst under perioder med hög vattenföring. År 214 var det i början och i slutet av året (januari-februari respektive oktober-december) som vattenföringen var hög och merparten av transporterna skedde (Figur 15 och Figur 16). Den totala fosfortransporten vid Mynningen i havet under året var 21 ton, vilket var mindre än medeltransporten för perioden 1988-213 (29 ton; Figur 17 A) men högre än år 213 (16 ton). Kvävetransporten år 214 var 147 ton vilket var mindre än medeltransporten för perioden 1988-213 (1852 ton; Figur 17 B) och jämförbart med föregående år. Transporten av syreförbrukande organiskt material (BOD, 921 ton) var högre ån de två föregående åren (ca 6 ton) men mindre än medeltransporten för perioden 22-213 (1249 ton). 19

Kävlingeån 214 Resultat Fosfortransport Högsmölla (stn 3) 214 ton m 3 /s 8 35 7 3 6 25 5 2 4 15 3 2 1 1 5 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Kvävetransport Högsmölla (stn 3) 214 ton m 3 /s 5 35 4 3 2 1 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 3 25 2 15 1 5 Figur 15. Staplarna anger fosfortransporten (ton) i Kävlingeån - Högsmölla (stn 3) per månad år 214. Linjen representerar vattenföringen (m 3 /s). Figur 16. Staplarna anger kvävetransporten (ton) i Kävlingeån - Högsmölla (stn 3) per månad år 214. Linjen representerar vattenföringen (m 3 /s). ton Fosfortransporter vid Kävlingeåns Mynning 1988-214 A m 3 /s 6 2 5 18 16 4 14 12 3 1 8 2 6 1 4 2 1988 1989 199 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 ton B Kvävetransporter vid Kävlingeåns Mynning 1988-214 m 3 /s 4 35 3 25 2 15 1 5 1988 1989 199 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Figur 17. Staplarna anger fosfortransporten (ton, diagram A) och kvävetransport (ton, diagram B) i Kävlingeåns avrinningsområde vid Mynningen i havet under perioden 1988-214. Den tunna linjen representerar vattenföringen (m 3 /s) och den tjocka linjen medeltransporten för perioden 1988-213. 2

Kävlingeån 214 Resultat Transporterna av kväve, fosfor och BOD har varierat under perioden 23-214 och vid vissa stationer finns tendenser till minskade transporter de senaste åren. De största transporterna av näringsämnen sker generellt i Kävlingeån - Högsmölla (stn 3) och de lägsta i Klingavälsån (stn 35, Figur 18). ton 5 Fosfortransporter i Kävlingeåns avrinningsområde 23-214 A 4 3 2 1 3 5 7 9 11 13 6 8 1 12 14 3 5 7 9 11 13 4 6 8 1 12 14 3 5 7 9 11 13 stn 3 stn 17 stn 2 stn 35 stn 27A ton Kvävetransporter i Kävlingeåns avrinningsområde 23-214 B 3 25 2 15 1 5 3 5 7 9 11 13 6 8 1 12 14 3 5 7 9 11 13 4 6 8 1 12 14 3 5 7 9 11 13 stn 3 stn 17 stn 2 stn 35 stn 27A ton BOD-transporter i Kävlingeåns avrinningsområde 23-214 C 3 25 2 15 1 5 3 5 7 9 11 13 6 8 1 12 14 3 5 7 9 11 13 4 6 8 1 12 14 3 5 7 9 11 13 stn 3 stn 17 stn 2 stn 35 stn 27A Figur 18. Staplarna anger fosfor (A) kväve (B) och BOD (C) -transporter (ton) vid fem olika stationer i Kävlingeåns avrinningsområde under perioden 23-214; Kävlingeån - Högsmölla (stn 3), Vombsjöns utlopp (stn 17), Björkaån (stn 2), Klingavälsån (stn 35) och Bråån (stn 27A). 21

Kävlingeån 214 Resultat I Tabell 3 nedan redovisas avloppsreningsverkens och övriga verksamheter i områdets bidrag till den totala transporten av fosfor, kväve och syretärande organiskt material (BOD) i Kävlingeåns mynning och i biflödena Björkaån, Bråån och Klingavälsån. Tabell 3. Avloppsreningsverkens och övriga verksamheter i områdets bidrag till den totala transporten av fosfor, kväve och syretärande organiskt material (BOD) i Kävlingeåns mynning och de olika tillflödena i Kävlingeåns avrinningsområde, år 214 Station Område Transport Punktkälla Utsläpp % av total transport 214 punktkälla vid stationen 214 P N BOD P N BOD P N BOD ton/år ton/år % 3 Kävlingeån 21 1447 96 Askeröd,2,3,1,1,21,11 Mynningen P7 ***,26 3,8 <,51,12,26,6 Torna Hällestad,4 1,,21,19,69,23 Revingeby,1 1,3,14,48,9,15 Flyinge,2 6,1 1,3,1,42,14 S Sandby,7 14 1,5,33,94,17 Örtofta,1 1,6,4,48,11,4 Nordic Sugar,22 58 3,2 1, 4,,35 Håstad,3,52,11,14,36,12 Kävlinge,65 14 4, 3,1 1,,44 Borgeby,21 5,9 <2,5 1,,41,28 summa 1,3 16 12 6, 7,4 1,7 2 Björkaån 8,1 551 134 Östraby,5,3,2,6,5,15 Lövestad,1 3,2,54,12,58,4 Klasaröd,1 3,2,1,12,58,75 Vanstad,4,44,6,49,8,45 Sjöbo* - - - - - - Skåne Tranås**,5 1,3,53,6,24,4 summa,79 8,4 1,4 1, 1,5 1,1 27A Bråån 3,6 334 6 Löberöd,3 3,4,9,8 1, 1,5 Hurva,7 1,2,4,19,36,67 Ellinge,8 29 16,7 22 8,8 28 summa,84 34 18 23 1 3 35 Klingavälsån 4,1 186 172 Sövde ****,3 1,8,2,7,9,12 Blentarp,23 4,2 1,7,56 2,3 1, Veberöd,2 18 1,6,49 1,9 summa,5 24 3,5 1,1 13 2, * Sedan år 211 infiltreras allt vatten. ** Beräkning av utsläppsmängder per år är beräknat på årsmedelvärden och inkommande årsflöde. *** Ingen mätning på utgående vattenmängd, uppgift avser inkommande. **** Sövde reningsverk togs succesivit ur drift under år 214. Stängdes helt under oktober månad. Vatten pumpas nu till Sjöbo ARV. Arealspecifik förlust Den arealspecifika förlusten har beräknats genom att dividera årstransporterna (inklusive avloppsreningsverkens utsläpp) med avrinningsområdets storlek. År 214 bedömdes de arealspecifika förlusterna för fosfor generellt som hög, med undantag för vid Vombsjöns utlopp (stn 17) där den var måttligt hög (Tabell 4) vilket även var fallet sett till treårsmedelvärdena (Karta 4). Förlusterna år 214 var generellt högre än år 213, med undantag för vid Vombsjöns utlopp (stn 17). De högre förlusterna beror sannolikt på en högre vattenföring och ökad avrinning från omgivande marker. 22

Kävlingeån 214 Resultat A B Karta 4. Arealspecifik förlust av fosfor (A) och kväve (B) i Kävlingeåns avrinningsområde under perioden 212-214. Bedömning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913). Lantmäteriet Dnr R57184_151. 23

Kävlingeån 214 Resultat Den arealspecifika förlusten för kväve bedömdes år 214 som mycket hög i Björkaån (stn 2) och Bråån (stn 27A) medan den var hög vid övriga stationer (Tabell 4). Treårsmedelvärdet för förlusterna av både fosfor och kväve följde samma bedömning (Karta 4). Förlusterna år 214 var jämförbara med de år 213. De arealspecifika förlusterna för både kväve och fosfor år 214 var förhållandevis normala jämfört med perioden 23-213, med undantag för i Bråån och Kävlingeån där förlusten av fosfor var lägre, i Bråån var även kväveförlusterna lägre. De högsta värdena under perioden beräknades åren 26 och 27. Tabell 4. Arealspecifik förlust för Kävlingeåns avrinningsområde under perioden 212-214 Arealspecifik förlust för Kävlingeån 212-214 Arel.spec.förlust (kg/ha*år) Station År P Tillstånd N Tillstånd Kävlingeåns mynning i havet 212,17 4 1,4 4 213,13 3 11,8 4 214,18 4 12,2 4 medel,16 4 11,5 4 17 Vombsjöns utlopp 212,18 4 5,8 4 213,14 3 7,8 4 214,11 3 5,2 4 medel,14 3 6,3 4 2 Björkaån före utloppet i Vombsjön 212,17 4 15,6 4 213,14 3 16,9 5 214,24 4 16,2 5 medel,18 4 16,3 5 27A Uppströms Bråån G:a vägbron Örtofta kyrka 212,21 4 19,5 5 213,14 3 17,4 5 214,21 4 19,6 5 medel,19 4 18,8 5 35 Klingavälsån vid utloppet till Kävlingeån 212,17 4 6,5 4 213,12 3 5,6 4 214,17 4 7,8 4 medel,15 4 6,6 4 Tillstånd 3 Måttliga höga förluster 4 Höga förluster 5 Mycket höga förluster 24

Kävlingeån 214 Resultat Vattenvårdsarbete i Kävlingeåns avrinningsområde Det bedrivs idag och ända sedan 1995 ett aktivt vattenvårdsarbete inom Kävlingeåns avrinningsområde. Mellan år 1995 och 212 bedrevs arbetet inom ramen för det mellankommunala samarbetet i Kävlingeåprojektet och sedan 212 inom ramen för Kävlingeåns vattenråd och Kävlingeåns vattenvårdsprogram. Syftet med arbetet har varit och är framför allt att förbättra vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag i Kävlingeåns avrinningsområde. Hittills har ca 4 ha dammar och våtmarker återskapats och nyanlagts i området. 25

Kävlingeån 214 Referenser REFERENSER ALcontrol AB 213-214. Årsrapport Kävlingeån 212 och 213, Kävlingeåns vattenvårdsförbund. Ekologgruppen 22-212. Årsrapport Kävlingeån 22-211. Kävlingeåns vattenvårdsförbund. Ericsson, U. 21. Undersökning av påverkan på bottenfaunan i reglerade sjöar och vattendrag i Värmlands län 29. Medins Biologi AB. Medin M., Ericsson U., Liungman M., Henricsson A., Boström A. & Rådén R. 29. Bedömningsgrunder för bottenfauna. Hur Medins Biologi AB klassar och bedömer bottenfauna i sjöar och vattendrag. Medins Biologi AB. (www.medins-biologi.se) Malmqvist, B. & Hoffsten, P-O. 2. Macroinvertebrate taxonomic richness, community structure and nestedness i Swedish streams. -Arch. Hydrobiol. 15: 29-54. Naturvårdsverket 199. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. 199. Allmänna Råd 9:4. Naturvårdsverket 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Sjöar och vattendrag. Rapport 4913. Naturvårdsverket, 27. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 27:4, utgåva 1 december 27. Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket 21. Handledning för miljöövervakning. Programområde: Sötvatten. Undersökningstyp: Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag tidsserier. Version 1:1: 21-3-1. SCB 28. Statistiska meddelanden. Statistik för avrinningsområden 25. MI 11 SM 71. SMHI. 213. Internetadress: www.smhi.se. Temperatur-, nederbörd- och vattenföringsuppgifter. SIS, 1994. Svensk Standard, SS-EN 27 828:1994, Water quality Methods for biological sampling - Guidance on handnet sampling of aquatic benthic macroinvertebrates (ISO 7828:1985). Wiederholm, T. (Ed.) 1999a. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket, rapport 4913. 26