Kulturarv & Universell Tillgänglighet utveckling av tillgänglighetstänkandet Jonas E Andersson, arkitekt SAR/ MSA, Ph D, utredare CERTEC, Lunds Universitet & Riksantikvarieämbete, RAÄ Lund 22 oktober 2015
s uppdrag MFDs tre uppdrag för tillgänglighet: tillgänglig verksamhet (bemötande) tillgänglig information och kommunikation (delaktighet) tillgängliga lokaler (byggd miljö)
en myndighet från 2014 Myndighet för handikappolitisk samordning 2006-2014 Ideell förening 1998-2014
104 års arbete mot tillgänglighet 2006-2014 Handisam 1998-2014 Hjälpmedelsinstitutet, HI 1968-1998 Handikappinstitutet, HI 1965-1968 Svenska Kommittén för Rehabilitering, SKR 1950-1965 Svenska Vanförevården Centralkommitté, SVCK 1911-1950 Svenska Vanföreanstalternas Centralkommitté, SVCK
arkitekturperspektiv på tillgänglighet KÄLLA: Andersson, J. 2011: Architecture and Ageing. On the interaction between frail older people and the built environment. Stockholm: Arkitekturskolan, KTH.
institutionaliseringen Uppmärksamma gruppen med varierande funktionsförmåga Särskiljande till storskaliga lösningar Modern byggnads-, hygien- o värmeteknik Omvårdnadsprinciper enligt Florence Nightingale
Bilder o rättigheter: http://www.norrbacka-eh.se/ institutionaliseringen
funktionshindersrörelsen 1868 1940 intresseföreningar bildas 1940 1950 samarbetsorganisationer 1950 1970 medicinsk utveckling och normaliseringsprincipen. 1970 tillgänglighet, delaktighet, inkludering, lika villkor
avinstitionaliseringen 1959 bostadsanpassningsbidrag 1965 Fokushusen (Röda Fjädern insamlingen) Brattgård, SO. 1972: Bostad och service för svårt rörelsehindrade: redogörelse för Stiftelsen Fokus verksamhet. Stockholm: Nordiska. bokhandel
avinstitutionaliseringen Uppmärksamma grupper med olika behov på grund av varierande funktionsförmåga Inkluderande i småskaliga lösningar i ordinär bostadsarkitektur Modern byggnads-, hygien- o värmeteknik Allmänna bostadskvaliteter och anknytning till bostadsområde
bygglagstiftning 1967 tillgänglighetshänsyn för personer som använder rullstol 1977 tillgänglighetshänsyn även för personer med orienteringsproblem svepyta, svängyta, rekommenderat öppningsmått, ramplutning, steghöjder
tillgänglighet När begreppen tillgänglig och användbar eller tillgänglighet och användbarhet används i detta avsnitt menas tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. (BFS 2013:14).
offentlig miljö 1965-1977 Handikapputredningen I 1989-1992 Handikapputredningen II den gemensamma och offentliga miljön främsta grund till att skapa funktionshinder för personer med funktionsnedsättning...överföring av lösningar för bostadsmarknad i stor skala till minikrav för gemensam och offentlig miljö
avlägsnande av funktionshinder - Enkelt avhjälpta hinder i befintlig miljö definieras av Boverket - 1:a version 2001, 2:a version 2011, 3:e version 2013 - Riktlinjer för tillgänglighet, Riv hindren, 1:a version 2009, 2:a version 2012 (Handisam), 3:e version 2015 (MFD)
1. mindre nivåskillnader eller trappsteg, HIN-3 6 1a.
1. mindre nivåskillnader eller trappsteg, HIN-3 6 1b.
2. höga trösklar, HIN-3, 6 2.
3. tunga dörrar, HIN-3, 6 3.
4. dörröppnare eller andra manöverdon som är olämpligt placerade eller utformade, HIN-3, 6 4.
5. bristande kontrastmarkering eller varningsmarkering, HIN-3, 7 5.
6. bristande utformning av orienterande skyltning, HIN-3, 8 Informationsband för nära information Informationsband för nära information Teori om skyltplacering, Arthur, P., Passini, R, 1992: Wayfinding. People, signs and architecture. Toronto: McGraw-Hill Ryerson. 6.
7. dålig ljudmiljö, HIN-3, 8afast inredning, HIN-3, 11 7.
8. brist på teleslinga eller någon annan teknisk lösning i receptioner, HIN-3, 8a stående 8. sittande
9. dålig belysning, HIN-3, 9 9.
10. avsaknad av ledstänger, HIN-3, 10 10.
11. bristande utformning av balansstöd, HIN-3, 10 11.
11. bristande utformning av balansstöd, HIN-3, 10 11.
12. brister i utformning och placering av fast inredning, HIN-3, 11 12. Sturegatan 3, Sundbyberg email: jonas.andersson@mfd.se
12. brister i utformning och placering av fast inredning, HIN-3, 11 12.
enkelt avhjälpta hinder 1. mindre nivåskillnader eller trappsteg, 2. höga trösklar, 3. avsaknad av ledstänger, 4. tunga dörrar, 5. dörröppnare eller andra manöverdon som är olämpligt placerade eller utformade, 6. dålig belysning, 7. dålig ljudmiljö, 8. bristande kontrastmarkering och bristande varningsmarkering, 9. bristande utformning av orienterande skyltning, 10. brist på teleslinga eller någon annan teknisk lösning i receptioner, 11. bristfällig skyltning, eller 12. brister i utformning och placering av fast inredning.
fokus på samspel människa och miljö
bildrättigheter: för Delaktighet sinnen & miljöupplevelser
miljöpsykologiskt perspektiv B = f (P, E, (PxE) B = behaviour P = personal variables E = environment PxE = personal competence Docility hypothesis: Ju mer individuell kompetens mindre påverkan från miljön, ju mindre individuell kompetens desto större påverkan från miljön. Lawton, MP; Nahemow, L, 1973: Ecology and the aging process. Svensson, T, 1996: Competence and Quality of Life: Theoretical Views of Biography.
sinnesupplevelse & beslutspunkter KÄLLA: Zyto, A, 2012: Vägen till vårdcentralen, ett wayfinding perspektiv. KTH Arkitekturskolan, länk: http://www.kth.se/polopoly_fs/1.399482!/menu/general/colu mncontent/attachment/v%c3%a4gen%20till%20v%c3%a5rdc entralen130521.pdf
Sensoriska hinder: nedsatt syn KÄLLA: Andersson, J. 2011: Architecture and Ageing. On the interaction between frail older people and the built environment. Stockholm: Arkitekturskolan, KTH. Viktigaste rumsliga egenskaper: 1. Rumsakustik - rumsproportioner 2. Dagsljusinfall 3. Rumsakustik efterklangstid 4. Efterklangstid - rumsproportion För att förbättra möjlighet till självständigt användande av rummet KÄLLA: Ryhl, C, 2010: Accessibility and sensory experiences: designing dwellings for the visually and hearing impaired. Nordisk Arkitekturforskning. 22, 1/ 2, Sid 109-122.
Sensoriska hinder: liten till ingen syn Viktigaste rumsliga egenskaper: 1. Rumsakustik rumsproportioner 2. Rumsakustik efterklangstid För att förbättra möjlighet till självständigt användande av rummet KÄLLA: Andersson, J. 2011: Architecture and Ageing. On the interaction between frail older people and the built environment. Stockholm: Arkitekturskolan, KTH. KÄLLA: Ryhl, C, 2010: Accessibility and sensory experiences: designing dwellings for the visually and hearing impaired. Nordisk Arkitekturforskning. 22, 1/ 2, Sid 109-122.
Sensoriska hinder: nedsatt hörsel Viktigaste rumsliga egenskaper: 1. Rumsproportioner öppenhet och överblick 2. Rumssamband 3. Rumsakustik efterklangstid 4. Efterklangstid - rumsakustik För att förbättra möjlighet till självständigt användande av rummet KÄLLA: Andersson, J. 2011: Architecture and Ageing. On the interaction between frail older people and the built environment. Stockholm: Arkitekturskolan, KTH. KÄLLA: Ryhl, C, 2010: Accessibility and sensory experiences: designing dwellings for the visually and hearing impaired. Nordisk Arkitekturforskning. 22, 1/ 2, Sid 109-122.
Sensoriska hinder: döv Viktigaste rumsliga egenskaper: 1. Rumsproportioner öppenhet och överblick 2. Dagsljusinfall 3. Kontakt mellan inne och ute 4. Rumssamband mellan inne och ute 5. Rumsakustik efterklangstid För att förbättra möjlighet till självständigt användande av rummet KÄLLA: Andersson, J. 2011: Architecture and Ageing. On the interaction between frail older people and the built environment. Stockholm: Arkitekturskolan, KTH. KÄLLA: Ryhl, C, 2010: Accessibility and sensory experiences: designing dwellings for the visually and hearing impaired. Nordisk Arkitekturforskning. 22, 1/ 2, Sid 109-122.
nyckelbegrepp 1965-2015 tillgänglighet + användbarhet/ brukarmedvetenhet = fysisk tillgänglighet
nyckelbegrepp 2015-framtiden fysisk tillgänglighet användbarhet & ökad insikt om människa-miljö + universell utformning universell tillgänglighet för ökad delaktighet
slutsats för universell tillgänglighet - planera för människan som en enda gemensam brukargrupp med skilda behov och varierande funktionsförmåga - undvik särgruppstänkande - fundera över arkitekturens komplexa helhet, från detalj till helhet, från helhet till detalj
förebildliga exempel Grenoble, 2 pris Access City Award 2014 https://www.youtube.com/watch?v=mc7vyeqakga Välfärdsteknologi i glappet mellan byggnad och människa https://www.youtube.com/watch?v=tjyjxl-0vm8&index=2&list=plbaiibrsqoqh4t902sicvehi8n6oxzdlu Ljubljana, 3 pris Access City Award 2015 https://www.youtube.com/watch?v=mjo3xuxl1yo Notre Dame de Paris https://www.youtube.com/watch?v=mw30ktx1ilk&index=1&list=plbaiibrsqoqh4t902sicvehi8n6oxzdlu Tillgänglighet i medeltida stadskärna, Viborg https://www.youtube.com/watch?v=tanquvfl9i4
tack för intresset! Jonas Andersson Jonas.andersson@mfd.se kontakta gärna MFD för frågor kommentarer, synpunkter eller idéer om hur vi kan göra tillgänglighetsarbetet bättre