2010-01-27 PM Hållbart samhällsbyggande i världsklass Ett utvecklingsprojekt för samhällsbyggnadssektorn Kopplingen mellan byggsektorn och samhället måste bli starkare och målet att skapa samhälleliga värden måste bli tydligare
Innehåll PM...1 Hållbart samhällsbyggande i världsklass...1 Ett utvecklingsprojekt för samhällsbyggnadssektorn...1 Bakgrund...3 Detta är samhällsbyggnadssektorn...3 Gemensam vision för samhällsbyggnadssektorn...3 Övergripande mål för projektet...4 Strategi för att nå det övergripande målet...4 Kritiska frågor för samhällsbyggande...4 Delmål...5 Arbetsformer...5 Tidplan...6 Bilagor...7 2
Bakgrund Samhällsbyggandet och dess utveckling har kritiserats i två statliga utredningar; Byggkommissionens betänkande Skärpning gubbar SOU 2002:115 och Statskontorets uppföljningsrapport 2009:6 Sega gubbar. De huvudsakliga problemen som identifierats för sektorn rör konkurrensen, kvaliteten, kostnaderna och kompetensen. I Statskontorets rapport utpekas fyra parter, nedan kallade intressenter, som ägare av frågorna. Dessa är byggherrar, byggsektorns branschorganisationer, arbetsmarknadens parter samt staten. Samtidigt har konstaterats att potentialen för förbättringar är mycket stor. Det är rimligt att förvänta att livscykelkostnaderna minskar 30 procent vilket skulle leda till årliga besparingar i samhället på minst 70 miljarder kronor. Finansdepartementet har under statssekreterare Dan Ericssons ledning genomfört rundabordssamtal den 16 juni och den 11 september. Deltagande intressenter företrädda av statssekreterare Dan Ericsson, Bo Antoni, Mats Björs och Hans Tilly - har ställt sig bakom en gemensam vision, ett övergripande mål samt arbetsformer för att driva ett femårigt utvecklingsprojekt. Eftersom intressenterna ställt sig bakom förslaget och beslutat att driva utvecklingsprojektet samt att bilda en styrgrupp, kommer inga fler rundabordssamtal att hållas. Denna promemoria är en utvecklad beskrivning av utvecklingsprojektet och ett första steg mot en projektplan. Detta är samhällsbyggnadssektorn En väl fungerande bygg- och fastighetsmarknad är av väsentlig betydelse för Sveriges tillväxt, utveckling och välstånd. Den tillhandahåller de fysiska förutsättningarna för boende och transporter, industrins produktion samt samhällsservice. Byggindustrin omsätter drygt 500 miljarder kronor per år och värdet på fastighetsbeståndet i Sverige kan uppskattas till 5 000 miljarder kronor. Till detta ska läggas värdet av infrastruktur som vägar, broar, järnvägar, hamnar, flygplatser m.m. Tillsammans utgör den byggda miljön ungefär hälften av nationalförmögenheten. År 2008 sysselsatte byggindustrin 306 000 personer och bygginvesteringarna uppgick till 262 miljarder kronor, vilket motsvarade 8 procent av BNP. I samhällsbyggnadssektorn, med en omsättning på närmare 1 000 miljarder kronor år 2008, förvärvsarbetade 500 000 personer eller 11 procent av det totala antalet förvärvsarbetande i Sverige. Till denna sektor räknas företag med verksamhet inom byggindustri, projektutveckling, fastighetsförvaltning och byggmaterialindustri samt arkitektkontor och tekniska konsultbyråer. Gemensam vision för samhällsbyggnadssektorn I byggsektorn produceras den fysiska miljö som brukarna använder och förvaltar i form av produktion, boende, resande och arbete. Därför behöver alla i samhällsbyggnadssektorn ha insikt om att man skapar samhälleliga värden genom att bygga till exempel vårdeffektiva sjukhus, inspirerande skolor, produktiva anläggningar, väl fungerande infrastruktur och trivsamma bostäder. Kopplingen mellan byggsektorn och samhället måste bli starkare och målet att skapa samhälleliga värden måste bli tydligare. Med en gemensam vision i samhällsbyggnadssektorn kan vi alla hålla samma kompasskurs och dra åt samma håll. Visionen Hållbart samhällsbyggande i världsklass står för det som utvecklingsprojektet vill uppnå, nämligen: - Med hållbarhet avses de miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensionerna - Med samhällsbyggande menas betydelsen av att identifiera brukarens behov och att tillfredställa behoven i bygg- och förvaltningsskedena 3
- Världsklass syftar på att livscykelkostnaderna är bland de tio lägsta i världen Övergripande mål för projektet Ett förslag till övergripande mål har formulerats - Infria kundernas förväntningar och 30 procent lägre livscykelkostnad senast 2020. Når vi detta mål - med beaktande av hållbarhetskriterierna - har samhällsbyggnadssektorn gjort en betydande förflyttning mot visionen. De flesta av problemställningarna är kända sedan tidigare och har också varit föremål för tidigare försök till åtgärder. Dessa har dessvärre avslutats utan att väsentliga resultat har uppnåtts. Mot denna bakgrund måste ansträngningarna inom ramen för det nu aktuella projektet få starkt stöd från alla stora aktörer i samhällsbyggnadssektorn. Vidare krävs ett långsiktigt perspektiv och årliga utvärderingar och uppföljningar för att kontrollera att verksamheten är på rätt väg. Intressenterna behöver därför också vara beredda på att göra löpande justeringar i programmet. Det är viktigt att visionen och det övergripande målet kommuniceras till och accepteras av alla för att kunna samla hela samhällsbyggnadssektorn till gemensam handling. Strategi för att nå det övergripande målet Företrädarna för intressenterna har enats om en vision och ett förslag till övergripande mål. Därefter har företrädarna medverkat till att en styrgrupp tillsatts och att Byggherrarnas ordförande Sven Landelius utsetts till ordförande samt anlitat Jan Borgbrant som sekreterare. Styrgruppen konstituerar sig 2010-02-16. En strategi för att uppnå det övergripande målet måste formuleras. Strategin skulle kunna vara att bryta ned det övergripande målet i ett antal delmål. Ledamöterna i styrgruppen identifierar vilka delmål deras intressentgrupp kan påverka och åtar sig att medverka till att arbetsgrupper för dessa delmål utses. Arbetsgrupperna ska utforma aktivitetsprogram som leder till att delmålen uppnås. Avgörande för att utvecklingsprojektet ska bli framgångsrikt är att företagen och dess medarbetare får ekonomiska incitament som leder till att det är lönsamt att sträva mot delmålen. Utvecklingsprojektet måste därför inriktas mot att, för varje delmål, identifiera varför sektorns branschlogik inte leder till att utvecklingen går mot delmålet och därefter undanröja hindren. Kritiska frågor för samhällsbyggande För att kunna sätta delmål och därefter tillsätta arbetsgrupper bör först göras en inventering av kritiska frågor för samhällsbyggande. En sådan genomgång har, på uppdrag av Byggherrarna, gjorts av Industrifakta, se bilaga 1. Sammanställningen är baserad på ett stort antal genomförda studier och rapporter. Därefter bör göras en kartläggning över vad som redan gjorts inom området och vilken kunskap som finns. Byggkommissionens rapport Byggprocessen i ett strategiskt perspektiv (Borgbrant 2003) presenterar många exempel på problemområden som måste åtgärdas, se bilaga 2. 4
Delmål Delmål kan formuleras inom ämnesområden med olika inriktning. Målen bör vara tydliga, tidsbestämda och ambitiösa, men samtidigt realistiska. Målen ska vara mätbara. Nedan ges några exempel på områden: Nöjd beställare Nöjda brukare Nöjd personal Ökad produktivitet Ökad effektivitet Längre livslängd på material och materiel Lägre investeringsutgifter Lägre drift- och underhållskostnader Lägre LCC Arbetsformer Arbetsgrupperna utformar program för aktiviteter och ser till att dessa genomförs, följs upp och avrapporteras. Avrapporteringen sker till styrgruppen. Aktiviteterna kan vara av olika karaktär beroende på vilket delmålet är och vilken strategi som valts. Exempel på aktiviteter kan vara att följa upp fel i slutbesiktningsprotokoll, göra LCC- kalkyler i varje projekt, se över yrkesutbildningen, mäta och följa upp alla större projekt, se över branschens styrande och stödjande dokument, förenkla byggregler m m. Utvecklingsprojektet bedrivs i etapper och en plan över vad som ska uppnås stäms av efter varje år. Projektet beräknas fortgå till minst 2015, men uppföljning av mål och aktiviteter bör fortsätta även efter att projektet avslutats. Samhällsbyggnadssektorns företag och aktörer kommer att engageras för att genomföra förändringsarbetet med stöd av styrgruppen. Styrgruppen är sammansatt av deltagare från de intressenter som lyfts fram i rapporten Sega gubbar nämligen byggherrarna, byggbranschen, arbetsmarknadens parter och staten enligt följande: Byggherrar: Byggherrar och fastighetsägare Byggbranschen: Bygg-, anläggnings- och installationsentreprenörer, materialleverantörer, tekniska konsulter och arkitekter Arbetsmarknadens parter: Arbetsgivarorganisationer och arbetstagarorganisationer inom kollektiv- och tjänstemannaområden Staten: Regering och myndigheter samt landsting och kommuner Brukarnas perspektiv ska engageras i projektet. Slutkunder som till exempel hyresgäster, bostadsrättsinnehavare och villaägare är viktiga målgrupper för kvalitet och energieffektivisering. Även finanssektorns del i beställningar av byggprojekt är viktig. Medvetenhet om kvalitet och effektivitet behövs för att skapa så lönsamma finansiella lösningar som möjligt. Styrgruppen Styrgruppen ska bestå av tolv ledamöter samt en ordförande och en sekreterare. Ordförande är Sven Landelius och sekreterare är Jan Borgbrant. Budget upprättas för styrgruppens kostnader varvid huvudparten utgörs av arvoden till ordförande och sekreterare. 5
Ledamöterna i styrgruppen arvoderas inte och står i övrigt för sina egna kostnader. Ledamöterna i styrgruppen ansvarar för att förankra utvecklingsprojektet inom sina respektive intressentsfärer. Styrgruppen sammanträder varje kvartal. Vid mötena avrapporteras delprojekten och följs upp mot aktuellt delmål. Styrgruppen ska fortlöpande pröva delmålens ändamålsenlighet och göra nödvändiga justeringar. Styrgruppens ledamöter bör ingå i arbetsgrupperna. För beredning av möten i styrgruppen och samordning av utvecklingsprojektets olika delar ansvarar ett projektteam bestående av Mats Björs (teamledare), Bo Antoni, Hans Tilly och en företrädare för staten samt sekreteraren. Projektteamet har också huvudansvar för kommunikationsfrågor som gäller utvecklingsprojektet. Styrgruppen har följande sammansättning: Intressent Intressentgrupper Organisation Ledamot Ordförande Sekreterare Byggherre Byggherrarna Sven Landelius Jan Borgbrant Staten Regeringen/Staten Finansdepartementet Boverket SKL Dan Ericsson Janna Valik Håkan Sörman Byggherrar Fastighetsägare Byggherrar Byggherrarna Fastighetsägarna SABO Mats Björs Reinhold Lennebo Bertil Rignäs Branschen Entreprenörer Installatörer Konsulter Byggmaterialleverantörer Sveriges Byggindustrier EIO STD Byggmaterialindustrierna Bo Antoni Jan Siezing Lena Wästfelt Monica Björk Ausin Parterna Arbetsgivarorganisationer Sveriges Byggindustrier Byggnads Ledarna Bo Antoni Hans Tilly Lars Bergqvist Tidplan November 2009-mars 2010: Bildande av styrgrupp, fastställande av vision, övergripande mål samt strategi för att nå övergripande mål Maj-juli 2010: Val av kritiska faktorer och delmål samt strategi för att nå respektive delmål Augusti-oktober 2010: Bildande av arbetsgrupper, utarbetande av aktivitetsprogram November 2010-januari 2011: Aktivitetsprogram fastställs 2011-2015: Fortsatt arbete och årlig avstämning av aktivitetsprogrammet 6
Bilagor Bilaga 1: Kritiska frågor för framtida samhällsbyggande och förvaltning av fastigheter och anläggningar, Industrifakta oktober 2009 Bilaga 2: Byggprocessen i ett strategiskt perspektiv, Jan Borgbrant 2003 7