Karlsborgs kommun Bilaga 37 KF 74 2016-03-29 Barnens rättigheter i Karlsborgs kommun Handlingsplan för FN:s barnkonvention Dokumenttyp: Handlingsplan Diarienummer: 286.2015 Beslutande: Kommunfullmäktige Antagen: 2016-03-29 Giltighetstid: Mandatperioden 2015-2018 Dokumentet gäller för: Hela kommunen Dokumentansvar: Socialförvaltningen
Innehåll Inledning... 2 Övergripande syfte och målsättning... 2 FN:s Barnkonvention... 2 Artikel 2 Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Inget barn får diskrimineras... 4 Artikel 3 Barnets bästa ska komma i främsta rummet... 4 Artikel 6 Barnet har rätt till liv och utveckling... 4 Artikel 12 - Barnet har rätt till inflytande och delaktighet i beslut och frågor som berör barnet... 5 Artikel 42 Såväl barn som vuxna ska ha kunskap om barnkonventionen och dess innehåll... S Uppföljning och utvärdering... 6 Handlingsplanens praktiska genomförande... 6 Mer information:... 6 Bilaga 1: Barnchecklista... 7 Bilaga 2: Mall - Barnkonsekvensanalys... 9 Bilaga 3: FN:s konvention om barnets rättigheter... 10
Inledning I kommuncma fattas en övervägande majoritet av de beslut som påverkar barnets livsvillkor, såsom frågor om skola, barnomsorg, fritid, kultur samt vilket stöd som erbjuds till barn i utsatta situationer. I Strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige (prop: 1997/98: 182), fastslås kommunernas arbete som fundamentalt för att barnkonventionen ska bli ett levande dokument. Som huvudsaklig metod föreslås kommunala handlingsplaner för arbetet med barnkonventionen. Följande handlingsplan redovisar Karlsborgs kommuns målsättning i arbetet med att förverkliga barnkonventionen, specifika inriktningsmål samt metoder för att nå målsättningen. Övergripande syfte och målsättning Det övergripande syftet och målsättningen med handlingsplanen är att ett barnperspektiv ska genomsyra alla verksamheter i Karlsborg, på nämnd-, förvaltnings- och verksamhetsnivå. Med barnperspektiv avses ett synsätt där barnets bästa är ledande i planering, beslut och utförande, på alla nivåer i organisationen. Att arbeta efter ett barnperspektiv innebär att kombinera beprövad erfarenhet, forskning och barnets synpunkter, i ärenden och verksamhet som påverkar barn. På det här sättet ska barnkonventionen bli ett levande dokument i Karlsborg, där alla barn upplever att deras rättigheter blir tillgodosedda. FN:s Barnkonvention FN:s konvention om barnets rättigheter, även kallad barnkonventionen, fastställdes den 20 november år 1989 i FN:s generalförsamling. Sverige var ett av de första länderna att ratificera konventionen, vilket ägde rum den 21 juni 1990. Barnkonventionen är den av FN:s konventioner om de mänskliga rättigheterna som flest stater har valt att ratificera. Sverige har förbundit sig till att följa barnkonventionen, vilket främst realiseras genom kommun- och landstingsarbete. Kommunerna fattar mc\joriteten av de beslut som påverkar barnets livsvillkor och är den del av förvaltningen som i störst utsträckning möter barnets behov. Barnkonventionens artikel 4 fastställer att staterna ska anstränga sig till det yttersta av sina ekonomiska tillgångar och resurser för att förverkliga barnkonventionen, vilket även gäller för kommuner. Barnkonventionen brukar benämnas som "hel och odelbar", vilket innebär att alla dess artiklar hänger samman och talar man om en, måste man även se till övriga artiklar. Barnkonventionen är heltäckande när det gäller barnets rättigheter, genom att dess artiklar är av ekonomisk, social, kulturell, politisk och medborgerlig karaktär. Totalt består barnkonventionen av 54 stycken artiklar, varav de första 41 är sakartiklar som talar om vilka rättigheter barnet har. Övriga artiklar behandlar frågan om hur staterna ska agera för att leva upp till konventionens intentioner. 2
För att underlätta arbetet med barnkonventionen har fyra så kallade grundprinciper kunnat identifieras, vilka står för konventionens grundläggande moraluppfattning. Dessa principer utgörs av artiklarna 2, 3, 6 och 12, varav artikel 3 har tätt definierats som portalbestämmande. Artikel 3 ska vara ledande i allt arbete i barnkonventionens anda. Artikel 2: Alla barn har samma värde och lika rättigheter. Inget barn får diskrimineras. Barnkonventionens artiklar gäller för alla barn. Inget barn far diskrimineras på grund av kön, funktionshinder, etnisk, kulturell och religiös tillhörighet eller ekonomisk ställning. Artikel 3: Barnets bästa ska komma i främsta rummet. Barnets bästa ska vara ledande i den planering, de beslut och det utförande som rör barnet. Artikel 6: Alla barn har rätt till liv och utveckling. Staterna ska aktivt arbeta för barnets överlevnad, samt sörja för att barnet fär en god barndom och uppväxt. Utveckling avser fysisk, psykisk, moralisk, psykologisk, andlig och social utveckling, och syftar till att göra barnet förberett för vuxenlivet. Artikel 12: Alla barn har rätt att uttrycka sin mening i frågor som berör dem. Barnets åsikter ska tillmätas stor vikt i beslut, med hänsyn tagen till barnets ålder och mognad. Dessa fyra artiklar utgör barnkonventionens grundprinciper och fungerar som det ramverk de övriga artiklarna ska tolkas ur. Handlingsplanen för barnets rättigheter i Karlsborg utgår från dessa fyra artiklar. 3
Artikel 2 - Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Inget barn får diskrimineras Metodför au förverkliga artikel 2: Regelbundna kartläggningar över olika barns livssituation ska göras och är ett bra redskap för att få underlag till att verkställa artikel 2. Barnombudsmannen rekommenderar att den här typen av kartläggningar bör omfatta: Fokus på alla typer av förändringar i barns uppväxtvillkor. Förändringar i den regionala och lokala servicen för barn och barnfamiljer samt utgifter för verksamheter tor målgruppen. Förändringar i budgettilldelning. Artikel 3 - Barnets bästa ska komma i främsta rummet Metod.for att förverkliga artikel 3: Barnchecklista (bilaga I) Karlsborgs kommuns barneheeklista ska användas inför beslut, framförallt vid beredning av ärenden som på ett allmänt och avgörande sätt rör eller berör barn/ungdomar - såväl direkt som indirekt. Detta så att tjänstemän och politiker infor beslut kan fundera på om detta på något sätt kommer att fa konsekvenser för barn och ungdomar. Exempel på ärenden där en barncheck lista bör finnas: -Policy eller riktlinjer inom olika verksamheter -Budget - Förändringar i organisation eller administration på alla nivåer inom kommunen -Fysisk planering Bamkonsekvensanalys (bilaga 2) Som alternativ till barnchecklistan kan metoden barnkonsekvensanalys användas. Barnkonsekvcnsanalys är en konkret metod, utvecklad av Barnombudsmannen, för att användas som en försäkring för att barnets bästa infrias. En barnkonsekvensanalys består av stegen kartläggning, beskrivning, analys, prövning samt utvärdering, och bygger på att vetenskaplig forskning och beprövad erfarenhet sammanställs med barnets egna åsikter i frågan. Artikel 6 - Barnet har rätt till liv och utveckling Metod for att förverkliga artikel 6: För att öka barnets rätt till liv och utveckling bör information och stöd for barn finnas samlat, för att ge en lättöverskådlig bild till barnet. Detta har gjorts av bland annat BRIS och finns samlat på www.bris.se, där det finns information, 4
chatt och diskussionsforum. Samlad information om stöd och hjälp till barn och unga ska även finnas på Karlsborgs kommuns hemsida och på mötesplatser för barn och ungdomar i kommunen. Artikel 12 - Barnet har rätt till inflytande och delaktighet i beslut och frågor som berör barnet Metod för au J<>rverkliga artikel 12: Grundskoleråd Ett Grundskoleråd ska genomföras två gånger per år. Grundskolerådet innebär att barn- och utbildningsnämndcns arbetsutskott träffar representanter från skolornas elevråd, där eleverna har möjlighet att ställa frågor direkt till politikerna. Information från Grundskolerådet ska ges på kommunfullmäktiges sammanträde och ska återkopplas till elevråden. Under mandatperioden ska Grundskolerådet utvidgas till att även inbegripa alla nämndsordffiranden och förvaltningschefcr. Kommunen ska verka för att använda skolomas elevråd eller liknande som remissinstanser i frågor som berör barn och unga. Det är viktigt med besök i skolan och att återkoppla de beslut som fattats. Artikel 42 - Såväl barn som vuxna ska ha kunskap om barnkonventionen och dess innehåll Metod for att förverkliga artikel 42: Utbildning av anställda Kommunens anställda ska erbjudas kontinuerlig utbildning om barnkonventionen och dess koppling till den egna verksamheten. Nyanställd personal ska ges information om aktuell handlingsplan och kommunens arbetsmetoder i frågan. Utbildning av förtroendevalda Förtroendevalda ska erbjudas utbildning om barnkonventionen en gång under varje mandatperiod. Utbildning av barn och ungdomar Barn och ungdomar ska få information och utbildning om barnkonventionen. Detta kan ske exempelvis genom att skolorna genomför en barnrättsvecka eller en bamrättsdag en gång per läsår. Information till föräldrar Information om barnkonventionen och kommunens handlingsplan ska ges till kommunens föräldraföreningar. 5
Uppföljning och utvärdering Av central vikt är uppföljning och utvärdering av arbetet med barnkonventionen. Det är viktigt att resultatet av uppföljning och utvärdering uppmärksammas i kommunen både bland barn och vuxna. Metod for uppföljning och utvärdering: En uppföljning och utvärdering av handlingsplanen ska ske i slutet av varje mandatperiod. Uppföljningen ska sammanställas i en verksamhetsberättelse för bamkonventionsarbetet och ska delges kommunfullmäktige. Resultatet av uppföljningen ska finnas tillgänglig på kommunens webbplats. Handlingsplanens praktiska genomförande Metodj<;r arbetets praktiska geno förarule: En arbetsgrupp med tjänstemän från samtliga nämnder ansvarar, under socialförvaltningens ledning, för det praktiska arbetet med handlingsplanen. Även en representant från Forsviks Friskola erbjuds plats i arbetsgruppen. Till arbetsgruppen hör en referensgrupp bestående av en förtroendevald från respektive nämnd med uppgift att följa genomförandet av handlingsplanen. Mer information: Barnombudsmannen: www.barnombudsmannen.se Rädda Barnen:,vww.rb.sc Rädda Barnen Karlsborg och Tibro: www.raddabarnen.se/lokalforeningar/vastlvastra-gotalands-lan/karlsborg/ BRIS, Barnets rätt i samhället: www.bris.se SKL: www.gorbarnstarkare.skl.se Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor: www.mucf.se 6
Bilaga 1: Barnchecklista Karlsborgs kommun har sedan 1999 arbetat med att förverkliga barnkonventionen och en handlingsplan för "Barnets rättigheter i Karlsborg" antogs av kommunfullmäktige 2009. Som ett led i arbetet med att införliva barnkonventionen ska en barnchecklista användas för att belysa ett barn- och ungdomsperspektiv inom kommunens samtliga förvaltningar och nämnder. Checklistan ska vara ett verktyg för att se till barnets bästa och bättre leva upp till barnkonventionen. Enligt FN är alla under 18 år att betrakta som barn. En bamchecklista bör framförallt fyllas i vid beredning av ärenden som på ett allmänt och avgörande sätt rör eller berör barn/ungdomar - såväl direkt som indirekt. Detta så att tjänstemän och politiker inför beslut kan ftu1dera på om detta på något sätt kommer att få konsekvenser för barn och ungdomar. Exempel på ärenden där en barnchecklista bör finnas: Policy eller riktlinjer inom olika verksamheter Budget Förändringar i organisation eller administration på alla nivåer inom kommunen Fysisk planering Checklistan är till för att: Fungera som tankcstöd och arbetsmaterial i varje förvaltning/nämnd Införliva barn- och ungdomsperspektivet i samtliga förvaltningar/nämnder i kommunen Nå fler väl underbyggda beslut 7
Barnchecklista Är beslutet belyst ur barnets perspektiv där barnets bästa sätts främst och att barnets rätt till lika villkor beaktas? Ja0 NejO Eventuell motivering: Har några barn/ungdomar som kan komma att beröras av beslutet fått uttrycka sin mening? Ja0 NejO Eventuell motivering: Anvisningar Bamchecklistan kan besvaras och bifogas ärendet som bilaga eller arbetas in direkt i ärendet. Dessa anvisningar ska ses som en vägledning i arbetet med barnchecklistan. De kan fungera som exempel men utgör inget heltäckande underlag. Är beslutet belyst ur barnets perspektiv där barnets bästa sätts främst och att barnets rätt till lika villkor beaktas? Vilka konsekvenser har beslutet för barnet/barnen och hur kan barn själva tänkas värdera beslutet? Beaktas barnets rättigheter, främst rätten till trygghet och rätten till liv och utveckling? Har en sammanvägning gjorts av olika intressen? FN: s barnkommitte har uttalat att principen om barnets bästa alltid ska beaktas och väga mycket tungt. Det kan dock finnas situationer då andra intressen kan väga tyngre, exempelvis samhällsekonomiska eller säkerhetspolitiska. Diskrimineras barnet eller dess föräldrar på grund av kön, etniskt ursprung, funktionsnedsättning, tro, social ställning etc.? All olikhet behöver inte innebära diskriminering. Det avgörande är om de kriterier som ligger till grund för olik behandling är rimliga och objektiva. Barn fär inte diskrimineras i förhållande till vuxna och inte i förhållande till andra grupper av barn. Har några barn/ungdomar som kan komma att beröras av beslutet fått uttrycka sin mening? Ange här på vilket sätt ungdomars röst har inhämtats, exempelvis genom enkät i en skolklass. I de fall där beslutet berör barn på ett personligt plan - har barnet fätt säga sin mening? 8
Bilaga 2: Mall - Barnkonsekvensanalys Den frågeställning som ska besvaras bör följa en barnkonsekvcnsanalys för att llirsäkra sig om att den övergripande målsättningen infrias. I 80:s skrift Rustad for revli;ion (2007) återfinns följande mall: 1. Kartläggning En kartläggning bör initiera arbetet med frågeställningen. Kartläggningen består av en kunskapsinsamling, vilken ska besvara frågan vilka barn som berörs av frågeställningen, vilka berörs inte. Till kunskapsunderlaget inhämtas även barnets åsikter i frågeställningen. För de minsta barnen blir lliräldrar samt personal inom barnomsorg naturliga tolkare. Det är viktigt att även beakta om faktagrunden är tillräcklig; behövs det ytterligare underlag i frågan? 2. Beskrivning I steg 2 görs en noggrann beskrivning av kartläggningen och den information som därigenom har kommit fram. Hur har barnen fått yttra sig i frågan och vilka grupper av barn har fått yttra sig? Vilken information har barnet fatt llir att kunna yttra sig? Beskriv även hur regelverket på området ser ut och koppla samman förslaget till barnkonventionens artiklar. Här är det även viktigt att beskriva vilka kostnader som förslaget innebär, samt för vilka grupper. 3. Analys Steg 3 består av noggrann analys där det handlar om att studera motiven till förslaget och dess konsekvenser. För att förslaget ska antas krävs det att de positiva konsekvenserna är fler än de negativa, ur ett barnperspektiv. Vilka eventuella intressekonflikter finns? 4. Prövning I steg 4 sker en prövning utifrån artikel 3 om barnets bästa och avgörande beslut fattas. Här krävs det allmänna kunskaper om barns behov och utveckling, samt att vikten om att se till det enskilda barnets bästa är ledande. 5. Utvärdering Det sista steget i barnkonsekvensanalysen är att utvärdera vilja följder beslutet fick. Naturligtvis är det här viktigt att det berörda barnet tär delta i utvärderingen. Va je steg i analysen måste dokumenteras, för att uppföljning ska vara möjlig. 9
Bilaga 3: FN :s konvention om barnets rättigheter Artikel 1 Som barn räknas alla personer i åldern 0-18 år. Artikel 2 Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Inget barn får diskrimineras. Artikel 3 Barnets bästa ska alltid komma i främsta rummet. Barnets bästa nås genom en kombination av forskning, beprövad erfarenhet och barnets åsikter. Artikel 4 Konventionsstaterna ska anstränga sig till det yttersta av sina tillgångar för att följa konventionen. Artikel 5 föräldrarna har det största ansvaret for barnet. De ska hjälpa barnet att få sina rättigheter. Artikel 6 Barnet har rätt till liv och utveckling. Artikel 7 och 8 Barnet har rätt till ett namn, rätt till medborgarskap och så långt det är möjligt rätt att få vetskap om sina föräldrar. Konventionsstaterna ska arbeta för att barnet fär behålla den här rättigheten. Artikel 9 Barnet ska inte skiljas från sina föräldrar, förutom när det är det bästa för barnet. Om föräldrarna skiljer sig har barnet rätt att träffa båda sina föräldrar. Om föräldrarna inte kan ta hand om sitt barn, om det vanvårdas eller misshandlas, är ett åtskiljande det bästa för barnet. Artikel lo och 11 Barn och föräldrar har rätt att träffa varandra även om de bor i olika länder. Konventionsstaterna ska aktivt arbeta för att stödja barn och foräldrar i den här situationen. En förälder har inte rätt att flytta till ett annat land med barnet, om den andra föräldern inte har gått med på det här. Artikel 12 Alla barn har rätt att uttrycka sin mening i frågor som berör dem. Barnets åsikter ska tillmätas stor vikt i beslut med hänsyn till barnets ålder och mognad. Artikel 13, 14 och 15 Barnet har rätt till yttrandefrihet och rätt att söka och sprida information oberoende av territoriella gränser. Barnet har även rätt till fritt tänkande, religionsfrihet och föreningsfrihet. lo
Artikel 16 Barnet har rätt till privatliv. Artikel 17 Konvenlionsstaterna ska arbeta för spridning av massmedia som syftar till att utveckla barnets välfärd, exempelvis barnböcker. Samtidigt ska riktlinjer utvecklas för att skydda barnet mot information som är skadligt för dess välfärd och hälsa. Artikel 18 Konventionsstaterna ska ge aktivt stöd till foräldrar och vårdnadshavare för att barnets bästa ska komma i främsta rummet för dem. Artikel 19 Konventionsstaterna ska aktiva arbeta för att utveckla alla tänkbara åtgärder när det handlar om barnets trygghet och säkerhet hos sina föräldrar eller vårdnadshavare. Det här omfattar såväl forebyggande arbete, som identifiering och rapportering av barn som far illa, som behandling och uppföljning. Artikel 20 och 21 Då barn inte kan bo hos sina föräldrar ska länderna se till att barnet får andra vårdnadshavare. Barnets bästa ska vara ledande i verksamheten. Artikeln innefattar även adoption, både internationellt och nationellt. Artikel 22 Flyktingbarn har rätt till stöd och hjälp av konventionsstaterna. Ensamkommande flyktingbarn ska fä stöd i att finna sina föräldrar. Artikel 23 Barn med fysiskt eller psykiskt handikapp har rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv, som främjar dess självförtroende och dess aktiva deltagande i samhället. Artikel 24 och 25 Barnet har rätt till god och omfattande sjukvård, vilket även gäller blivande mödrar. I de fall barn har omhändertagits är den ansvariga myndigheten se till att dessa barn fä.r god vård samt övervaka dess behandling. Artikel 26 och 27 Barnet har rätt till trygghet. Konventionsstaterna ska stödja föräldrar som är fattiga, sjuka eller arbetslösa, för att barnet ska uppnå trygghet. Artikel 28 och 29 Barnet har rätt till utbildning och konventionsstaterna ska arbeta för att alla barn kan gå vidare till gymnasiet och till högre utbildning. Utbildningen ska även hålla hög kvalitet och förbereda barnet för vuxenlivet. Artikel 30 Barn tillhörande Sveriges fem nationella minoriteter; samer, romer, judar, sverigefinnar och tomedalingar, ska ges extra stöd till sitt språk, kultur och religion. 11
Artikel 31 Barnet har rätt till lek, vila och fritid, samt rätt till att delta i det kulturella och konstnärliga livet. Artikel 32 Barnet ska skyddas mot ekonomiskt utnyttjande och arbete som är skadligt rur dess hälsa och utveckling. Minimiålder för inträde i arbetslivet ska fastställas av kon ventionsstaterna. Artikel 33 Konventionsstaterna ska arbeta för att skydda barnet mot narkotika. Artikel 34 Barnet ska skyddas mot sexuella övergrepp och prostitution. Artikel 35 och 36 Barnet ska skyddas mot bortförande och försäljning samt mot allt annat utnyttjande som kan skada barnet. Artikel 37 Barnet ska skyddas mot dödsstraff, livstids fängelse och tortyr. Artikel 38 Konventionsstaterna ska aktiva arbeta för att förhindra förekomsten av barnsoldater i krig. Artikel 39 Konventionsstaterna ska vidta alla lämpliga åtgärder för att ge rehabilitering och återanpassning till barn som utsatts för vanvård, utnyttjande, övergrepp eller upplevt krig. Artikel 40 Barn som är misstänka för brott ska behandlas väl och få en rättvis rättegång. Alternativ till anstaltsvård ska finnas, exempelvis vård i fosterhem. Artikel 41 Om konventionsstaternas lagstiftning eller den internationella rätt som konventionsstaterna lyder under ger barn ytterligare rättigheter, ska barnkonventionen inte inverka på det här. Artikel 42 Konventionsstaterna ska aktiva arbeta för att säkerställa att såväl barn som vuxna har kännedom om barnkonventionen och dess innehåll. Artikel 43-54 Dessa artiklar berättar hur konventionsstaterna ska agera för att följa och införliva barnkonventionen samt hur kontroll och uppföljning utförs av FN:s barnrättskornmitte. 12