Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Systematiskt arbete för kvalitet och säkerhet 2015 Kent Norström verksamhetsansvarig Ingrid Norling medicinskt ledningsansvarig skolsköterska 1

1. Inledning och bakgrund... 3 Ledningssystem för kvalitet och säkerhet... 3 Avvikelsehantering och Lex Maria... 4 Elevhälsans uppdrag är främst hälsofrämjande och förebyggande... 5 Elevhälsans generella insatser respektive riktade insatser... 6 Verksamhetschef, medicinskt ansvar och entreprenad... 7 2. Fördelning av organisatoriskt ansvar... 7 Verksamhetschef... 7 Medicinskt ledningsansvarig skolsköterska... 7 Medicinskt rådgivande läkare... 7 Rektor... 7 Elevhälsans personal lokala resurser... 7 3. Systematiskt arbete med kvalitet och säkerhet... 8 Arbetslagsträffar... 8 Fortbildning... 8 Avvikelser... 8 4. Resultat Patientsäkerhet genom egenkontroll... 9 Hälsobesök och hälsofrämjande utvecklingssamtal... 9 Oplanerade besök och öppen mottagning... 9 Hälsobesök vid skolstart för nyinvandrade elever... 10 Vaccinationer... 10 Elevstöd och utredningar.10 5. Åtgärder för ökad kvalitet och säkerhet... 11 Hälsobesök vid skolstart för nyinvandrade elever... 11 Vaccination och Vaccinationsplanering... 11 6. Sammanfattning... 12 2

1. Inledning och bakgrund Ledningssystem för kvalitet och säkerhet I 31 hälso- och sjukvårdslagen föreskrivs att hälso- och sjukvårdsverksamheten systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras. Bestämmelserna kring ledningssystem är bindande för vårdgivarna och finns i Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Vårdgivaren är skyldig att ha ett ledningssystem där följande områden ingår: Bemötande Metoder Kompetens Samverkan och samarbete Riskhantering Avvikelsehantering Försörjning av tjänster, produkter och teknik Spårbarhet Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring I ledningssystemet ska det även finnas rutiner för egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring. Enligt Patientsäkerhetslagen (2010:659) får vårdgivarna ett tydligt ansvar att arbeta systematiskt med säkerheten för att förebygga skador. Händelser som lett till eller kunnat leda till skada ska utredas. Om en person drabbats av eller utsatts för en risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom ska detta anmälas till Socialstyrelsen. Bestämmelserna finns i föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2005:28) Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Lex Maria är en del av avvikelsehanteringen enligt ovan nämnda föreskrift om ledningssystem. Patientsäkerhetsberättelse Verksamhetschefen för Elevhälsan är skyldig att senast 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse i enlighet med Patientsäkerhetslagen (2010:659) 3 kap. Vårdgivarens skyldighet att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Dokumentationsskyldighet 9 Vårdgivaren ska dokumentera hur det organisatoriska ansvaret för patientsäkerhetsarbetet är fördelat inom verksamheten. 10 Vårdgivaren ska senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse av vilken det ska framgå 1. hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår, 2. vilka åtgärder som har vidtagits för att öka patientsäkerheten, och 3. vilka resultat som har uppnåtts. Patientsäkerhetsberättelsen ska hållas tillgänglig för den som önskar ta del av den. 3

Datajournal, moduler och statistik Datajournalen är uppbyggd av flera moduler. Från dessa moduler kan statistik bearbetas. Detta underlättar kvalitetssäkring och erfarenhetsåterföring. Modulerna underlättar också dokumentationen genom att de är specialgjorda för tillväxt (längd, vikt, rygg, pubertet), syn, hörsel, anteckning, kontakt, mätvärden etc. Arbetsflöden fungerar som makron vilket innebär att modulerna öppnas i en bestämd ordning vilket underlättar dokumentation i samband med t.ex. hälsobesök, vaccinationer och arkivvård. Avvikelsehantering och Lex Maria Avvikelsehantering ska inte enbart ses som en funktion att hitta och hantera fel. Det handlar mer om att systematiskt samla kunskaper och få en ökad förståelse som hjälper Elevhälsan att förbättra metoder och handläggning. Verksamhetschefen har det fulla ansvaret för avvikelsehantering, men kan ge ett uppdrag till läkare eller sköterska att göra utredning upp till samma nivå som sin medicinska legitimation. Utredningen ska ge ett underlag för beslut om en eventuell anmälan enligt Lex Maria. Avvikelser (risker, skador, tillbud) och klagomål En avvikelse är en händelse som vi inte förväntar oss och som kan innebära risk för patienten eller orsaka en skada. För att förebygga misstag på grund av bristande kunskap, organisation, rutiner, personella resurser mm. ska alla avvikelser rapporteras. Avvikelser som inte orsakat skada på enskilda personer skall också anmälas t.ex. vaccin som förstörts pga. felaktig hantering under transport eller pga. att kylskåp inte fungerat. Vårdnadshavare, barn eller skolledning och skolpersonal hör ibland av sig med klagomål. Detta kan bero på missförstånd, otydlighet i kontakten/mötet eller på faktiska omständigheter och förhållanden som bör åtgärdas. Ibland beror vårdnadshavares klagomål på att Elevhälsan har fullgjort skyldigheten att anmäla enligt socialtjänstlagens 14 kap 1 vid misstanke om att ett barn far illa. Orimliga eller felaktiga förväntningar på verksamheten kan också leda till klagomål. Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria Anmälan görs av medicinskt ansvarig läkare på av Socialstyrelsen fastställd blankett Anmälan/rapport enligt Lex Maria eller på blanketten Rapportering av avvikelser med medicintekniska produkter. Anmälan enligt Lex Maria ska fyllas i direkt i datajournalen när det gäller en specifik person. Om det rör en omständighet som inte är knuten till en person används en blankett som kan fyllas i och skrivas ut från Socialstyrelsens hemsida www.socialstyrelsen.se. Vårdgivaren ska anmäla händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vård skada till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). 4

Exempel på sådant som bör anmälas enligt Lex Maria Förväxlingar av identitet, felaktiga förskrivningar, feldoseringar. Avvikelser där läkemedel är inblandade Utebliven eller fördröjd vård eller behandling enligt vedertagen praxis. Felaktigt utförd undersökning, vård eller behandling Otillräcklig eller felaktig information till patienten och anhöriga Brister i arbetsrutiner, i vårdens organisation eller i samarbetet mellan olika vårdenheter Återkommande likartade avvikelser Elevhälsans uppdrag är främst hälsofrämjande och förebyggande Den 1 juli 2011 började den nya Skollagen att gälla. Där förtydligas att Elevhälsan är en sammanhållen verksamhet vilket ligger helt i linje med tidigare statliga utredningar som bl.a. barnpsykiatriutredningen Det gäller livet (SOU 1998:31) och Elevvårdsutredningen Från dubbla spår till Elevhälsa i en skola som främjar lära, hälsa och utveckling (SOU 2000:19). Elevhälsans uppdrag är formulerat i Skollagen (2010:800) 2 kap Huvudmän och ansvarsfördelning 25-28 : Elevhälsans omfattning 25 Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För att Elevhälsan ska kunna klara sitt uppdrag nämner lagen tydligt att det ska finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Det ska också finnas personal med specialpedagogisk kompetens. Hälsobesök 27 Varje elev i grundskolan, grundsärskolan och specialskolan ska erbjudas minst tre hälsobesök som innefattar hälsokontroller. Varje elev i sameskolan ska erbjudas minst två hälsobesök Eleven ska dessutom mellan hälsobesöken erbjudas undersökning av syn och hörsel och andra begränsade hälsokontroller. --- Varje elev i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska erbjudas minst ett hälsobesök som innefattar en allmän hälsokontroll. Enkla sjukvårdsinsatser 28 Elever som avses i 27 får vid behov anlita elevhälsan för enkla sjukvårdsinsatser. Elevhälsan är elevernas företagshälsa. Den ska i samarbete med skolledning och pedagoger aktivt delta i arbetet för en skola som präglas av en miljö som främjar lärande, utveckling och hälsa. Hinder för lärande, utveckling och hälsa ska i möjligaste mån undanröjas. 5

Elevhälsans generella insatser respektive riktade insatser Skolans verksamhet kan indelas i generella insatser för alla elever och riktade insatser för elever som har behov av stöd. Alla elever och föräldrar inbjuds till hälsobesök med hälsoformulär, hälsofrämjande utvecklingssamtal och undersökning vid skolstart dels i grundskolan och dels i gymnasiet. I grundskolan erbjuds elever och vårdnadshavare ytterligare två hälsobesök med hälsoformulär etc. samt två enklare hälsobesök. På samma sätt som i den pedagogiska verksamheten kan riktade insatser ges dels som stöd direkt i form av t.ex. råd vid hälsobesöket och dels i form av uppföljningar eller remisser till sjukvården eller hänvisning till socialtjänsten. En viktig del av de riktade insatserna gäller elever som inte klarar skolans krav t.ex. basutredningar som görs i samverkan med alla kompetenser inom Elevhälsan. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter om barnvaccinationer delas även dessa in i ett generellt program som gäller alla barn/ungdomar samt ett riktat program för riskgrupper. Det finns ett informationsmaterial på Socialstyrelsens hemsida på flera olika språk som Barnhälsan och Elevhälsan kan använda i sin verksamhet. Dels finns en broschyr för vårdnadshavare och dels tre olika faktablad om allmän del, riktad del respektive HPV vaccination av flickor. Se vidare information på Socialstyrelsens hemsida: http://www.socialstyrelsen.se/smittskydd/vaccination/barnvaccinationer/informationsmaterial Område Generella åtgärder Riktade åtgärder Hälsa, utveckling, hörsel, syn, tillväxt, motorik Hälsobesök, hälsoformulär, undersökning, hälsofrämjande utvecklingssamtal. Hälsofrämjande samtal i grupp, samtal i grupp om utveckling och pubertet. Vaccination 0-17 år DTP x5, polio x4, Hib x3, pneumokocker x3, MPR x2, HPV x2 flickor under 13 år. Över 13 år HPVx3, Hepatit B x3-4 Uppföljningar vid avvikelser, remisser, öppen mottagning, utredningar BCG x1, Hälsobesök och vaccinplanering hos läkare när barn inte följer vaccinationsprogram. 6

2. Fördelning av organisatoriskt ansvar Enligt Patientsäkerhetslagen (2010:659) 3 kap. 9 ska vårdgivaren dokumentera hur det organisatoriska ansvaret är fördelat inom Elevhälsan. Nedan finns en kort sammanfattning om hur ansvaret är fördelat för Elevhälsans personal. Verksamhetschef Verksamhetschefen har det odelade ledningsansvaret för Elevhälsan. Verksamhetschefen kan ge skriftligt uppdrag åt en person att fullgöra delar av sitt uppdrag. Detta gäller särskilt om verksamhetschefen saknar kompetens att fullgöra det medicinska ledningsansvaret. Medicinskt ledningsansvarig skolsköterska En skolsköterska har fått verksamhetschefens uppdrag att vara medicinskt ledningsansvarig samt att samordna personalmöten, fortbildning och handledning med sköterskor och läkare. Samordning sker också kring arbetsuppgifter t.ex. vaccinationer och samla in statistik för kvalitetssäkring. I uppdraget ingår också att ansvara för Mellanarkiv, PMO (datajournalen) och göra en första bedömning vid avvikelser. Medicinskt rådgivande läkare Elevhälsan har anlitat skolläkare på entreprenad som också har fått rådgivande uppdrag till den som har det övergripande medicinska ledningsansvaret. Tid för detta finns med två tim./vecka. Denna tid kan vid behov utökas i samband med avvikelsehantering, konfigureringar i datajournal och övrigt arbete med säkerhet och kvalitet. Rektor Rektor har det lokala ansvaret för Elevhälsan på varje skola. Rektor är personalansvarig för skolsköterska, kurator och specialpedagoger. Utvecklingsbedömningar/utredningar kring elever köps in av rektor vid behov genom entreprenad från legitimerade psykologer. Det är idag oklart vem som har det medicinska ledningsansvaret för dessa utredningar. Elevhälsans personal lokala resurser Det finns sex grundskolor i Väsby Välfärds regi. I slutet av vårterminen 2015 var 2 743 elever registrerade i datajournalen och i slutet av höstterminen var det 2 743 elever. Kommunen driver ett gymnasieskolor Väsby Nya Gymnasium. Gymnasieskola hade 580 elever höstterminen 2015. Det finns 7 skolsköterskor samt skolläkare som är upphandlad på entreprenad. Arbetsbelastningen är tydligt korrelerad till antalet elever eftersom antalet hälsobesök och vaccinationer ökar tydligt när antalet elever ökar. Dessutom påverkas arbetsbelastningen av hur många nyanlända elever vi tar emot samt elever som har skolproblematik och psykosocial problematik. För grundskolan finns en mottagningsenhet som har 1 skolsköterska. Samtliga skolsköterskor inom Elevhälsans medicinska insats har adekvat utbildning för att kunna fullfölja de arbetsuppgifter som omfattar verksamheten. 7

3. Systematiskt arbete med kvalitet och säkerhet Arbetslagsträffar Praktiska verksamhetsfrågor kring arbetssätt, säkerhet och kvalitet tas upp vid arbetslagsträffar en gång varje månad för skolsköterskor och skolläkare vid behov. Frågor kring dokumentation och datajournalen kan diskuteras med alla vilket ger ett erfarenhetsutbyte. Fortbildning 2-3 gemensamma planeringsdagar för fortbildning och planering för skolsköterskorna genomförs varje år i juni. Några skolsköterskor har deltagit i extern fortbildning. Det finns ett årligen återkommande nationellt möte för skolsköterskor och skolläkare med ledningssansvar där även Upplands Väsby kommun varit representerat. Den svenska skolsköterskeföreningen och den svenska skolläkarföreningen anordnar också möten nationellt. Skolsköterskorna har handledning en gång per månad. Vidareutbildning i PMO. Vi har under året tagit fram en ny metodbok som nu är färdigställd och publicerad på vår hemsida och är då webbaserad. Utbildning i hur den nya metodboken fungerar. Medicinskt ledningsansvarig skolsköterska ingår i ett närverk för Stockholms län som träffas en gång per termin. Där diskuteras bla. arbetssätt och metoder, kvalité. Lagar, systematiskt kvalitetsarbete och viktiga ämnen. Avvikelser Under 2015 har 4 st. avvikelser rapporterats varav ingen orsakad vårdskada. Dokumentation Grundläggande för patientsäkerhet och kvalitet inom all hälso- och sjukvård är dokumentation av elevernas besvär och symtom samt professionens bedömning och åtgärder. Dokumentationen i patientjournaler är också basen för uppföljning och utvärdering av verksamheten. Metodbok En ny webbaserad metodbok har tagits fram och publicerats under året. Dokument Under året har blanketterna som används vid inskrivning av nyanlända omarbetats. 8

4. Resultat Patientsäkerhet genom egenkontroll I 5 kap Systematiskt förbättringsarbete 2 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 återfinns allmänna råd om vad egenkontrollen kan innefatta. Där ska framgå hur verksamheten arbetar systematiskt med kvalitetsarbetet, vilka resultat som uppnåtts och vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra kvalitet och säkerhet. Detaljeringsgraden bör vara så hög att det går att följa upp och göra jämförelser över tid. Informationsbehovet hos externa intressenter ska också tillgodoses. Hälsobesök och hälsofrämjande utvecklingssamtal Alla elever och vårdnadshavare erbjuds tre hälsobesök i grundskolan med hälsoformulär, uppföljning av utvecklingen samt hälsofrämjande utvecklingssamtal i förskoleklass, vid 10 års ålder och vid 14 års ålder. I samband med skolstart på gymnasiet erbjuds alla elever hälsobesök med hälsoformulär, uppföljning av utvecklingen samt hälsofrämjande utvecklingssamtal. I skolår 2 och 6 erbjuds enklare hälsobesök för att det om möjligt inte ska gå mer än ca 2 år mellan varje hälsobesök hos skolsköterska. Under året gjorde skolsköterskorna 1533 hälsobesök enligt den statistik som tagits fram ur journalen. Utöver dessa har 551 återbesök registrerats. Det gjordes 210 hälsobesök med läkare för nyanlända elever. 40 remisser av olika slag har gjorts. 29 utredningar. Vi hade 194 uteblivna besök. Oplanerade besök och öppen mottagning Under året träffade skolsköterskorna 533 elever vid öppen mottagning och 943 oplanerade besök. Sköterskorna hade telefonkonsultation vid 390 tillfällen och skickade ut 1341 brev. 156 olycksfall har rapporterats. Arkivvård uppgick till 1491 st. Den öppna mottagningen är till för att ge möjlighet att söka skolsköterskan utan att behöva boka en tid. Enligt arbetsbeskrivningen rekommenderas att ca 10-20 % av skolsköterskans arbetstid ska vara oplanerad dvs. ge möjlighet för öppen mottagning. 9

Hälsobesök vid skolstart för nyinvandrade elever Under året har ett stort antal nyanlända elever skrivit in på mottagningsenheten på grundskolan och gymnasiet. Hälsoundersökning och provtagning har skett på asylmottagningar och vårdcentral i Landstingets regi. Barn och ungdomar som nyligen flyttat till Sverige ska erbjudas samma generella insatser som för barn uppvuxna i Sverige. De ska erbjudas hälsobesök hos skolsköterska på den skolan de skall gå i med undersökning av längd, vikt, syn och hörsel. De ska erbjudas kompletterande vaccinationer vid behov. Varje skola har en skyldighet att ge kompletterande vaccinationer till elever i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter som är bindande både för friskolor och kommunala skolor. Endast läkare har rätt att vaccinationsplanera och ordinera vacciner då ett barn inte följer det svenska basprogrammet för vaccinationer Under året träffade skolsköterska nyinvandrade elever för inskrivningssamtal på kommunens mottagningsenhet när det gäller grundskolan. Gymnasieskolans skolsköterska träffar de nyanlända elever som tillhör gymnasiet. Skolläkaren träffar de flesta nyinvandrade elever för hälsobesök och vaccinationsplanering på respektive enhet. Under året har inskrivningsblanketterna omarbetats. Vaccinationer Elevhälsans vaccinationsverksamhet 2015 Av medicinska säkerhetsskäl ska alltid två personer med behörighet att ge vaccinationer hjälpas åt vid vaccinationsmottagning på skolan. Vid biverkningar eller plötslig sjukdomskänsla (svimning, yrsel, illamående ) ska akut behandling kunna påbörjas utan dröjsmål. Akutmediciner ska finnas lätt tillgängliga. I enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2006:22) om vaccination av barn har eleverna fått vaccin mot MPR (mässling, påssjuka, röda hund) i skolår 2 (födda efter år 2001). Många av de kompletterande vaccinationerna gavs i samband med skolläkarmottagningarna för att uppfylla kraven på medicinsk säkerhet. Det gjordes totalt 547 vaccinationer under 2015. Elevstöd och utredningar Skolläkare träffade elever med föräldrar, samt konsultationer med skolsköterska som ansvarade för att göra en bedömning med hälsoformulär inför läkarbesöket. Utöver detta görs även kontakter med skolledning, deltagande i elevvårdskonferens genomläsning av pedagogiska kartläggningar och bedömningar liksom psykologiska utredningar. Under 2014 gjordes 29 utredningar som remitteras vidare av skolläkare. En basutredning är en djupgående utredning och kartläggning utifrån ett helhetsperspektiv när en elev har stora svårigheter avseende lärande, utveckling och beteende. Den ska bestå av en 10

pedagogisk kartläggning, social kartläggning, psykologisk bedömning, hälsobedömning av skolsköterska och medicinsk bedömning av skolläkare. Basutredningen ligger som grund för vidare utredning medicinskt eller psykiatriskt och kan komma att utgöra hela utredningen inför placering i särskola. Under 2015 gjorde varje profession sin del i varje utredning. 5. Åtgärder för ökad kvalitet och säkerhet Avvikelsehantering Antalet avvikelser som rapporterats har varit mycket få. Socialstyrelsen har i samband med tillsynsrapporter från Skolhälsan/Elevhälsan i Sverige funnit flera olika orsaker till detta. Det kan bero på ovana, inte tillräckligt tydliga instruktioner, tidsbrist mm. En viktig fråga handlar också om hur en misstänkt avvikelse ska dokumenteras. Känslig information behöver dokumenteras på ett säkert sätt och förvaras på ett säkert sätt. Ett led i detta arbete är att skapa en Avvikelsejournal i PMO. Arbetsgången behöver också tydliggöras kring rapportering och utredning. Hälsobesök vid skolstart för nyinvandrade elever Alla nyinvandrade elever träffar skolsköterska och vid behov skolläkare. Vaccination och Vaccinationsplanering Sedan 1 januari 2013 ska alla givna vaccinationer i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn rapporteras till ett nytt vaccinationsregister vid Folkhälsomyndigheten. Införandet av det nya vaccinationsregistret sker enl. beslut från riksdag. Tjänsten som möjliggör registrering i Svevac direkt från PMO finns. Detta underlättar och kvalitetssäkrar vårt arbete då varje vaccination endast behöver registreras i PMO. Läkemedel Läkemedelslistor har inventerats och uppdaterats. Förråd Ett gemensamt förbands och materialförråd har färdigställts. All beställning av förbandmaterial sker nu centralt. Medicinskutrustning Varje år genomförs medicinsk kontroll av audiometrar, vågar och blodtrycksmanschetter enligt fastställd rutin. Samverkan Viktigt att skolsköterskorna på respektive skola får kännedom om inflyttade och utflyttade elever för att journalerna skall kunna rekvireras och för att hälsobesök/samtal samt vaccinering inte skall fördröjas eller utebli. 11

6. Sammanfattning Patientsäkerhetsberättelsen för Elevhälsan omfattar två olika läsår vårterminen för läsåret 2014/2015 samt höstterminen för 2015. Den 1 januari 2011 infördes en ny patientsäkerhetslag, SFS 2010:659 Syftet med lagen är att göra vården säkrare och att det ska bli enklare för patienter att anmäla felbehandling. I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, SOSFS 2011:9, finns beskrivet hur arbetet med patientsäkerhetsarbete ska bedrivas. Vårdgivarens ansvar innebär bland annat följande: Tydligare ansvar att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och arbeta förebyggande för att förhindra vård- skador. Skyldigheten att utreda tillbud, risker eller händelser. Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal som bedöms vara en fara för patientsäkerheten skall rapporteras till socialstyrelsen. Elever och vårdnadshavare skall uppmuntras att involvera sig i patientsäkerhetsarbetet. Enligt 3 kap. 10 patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse. Berättelsen ska beskriva hur verksamhetens arbete med patientsäkerhet genomförs och utvärderas. Det är verksamhetschefen som tillsammans med vårdgivaren leder patientsäkerhetsarbetet. Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Målet är att bedriva en god och säker vård där risker och händelser identifieras tidigt och kan förebyggas. Det ska inom verksamheten finnas den kompetens som är nödvändig för att på sikt uppnå detta. Det ska finnas säkra rutiner och lokala riktlinjer för arbetet. Dessa ska vara kända för all personal Strategier: Tillse att den personal som arbetar i verksamheten har den kompetens och behörighet som krävs för att god vård kan bedrivas och som tidigt kan identifiera avvikelser och förebygga risker så att inte avvikelser uppstår. Riktlinjer och rutiner ska utarbetas/uppdateras och systematiskt implementeras i verksamheten. Fortsätta arbetet med en kultur som främjar dialog kring händelser, risker och avvikelser inom verksamheten. Arbeta med egenkontroll avseende läkemedel, rutiner och journalföring. Fortsätta samverka med andra vårdgivare i närområdet såsom BVC, vårdcentraler och BUP En gemensam mottagningsenhet för nyanlända barn skall starta under 2016. 12