Miljökontroll i ett sterilförråd

Miljökontroll i ett sterilförråd Steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2014 Författare: Åsa Ekeljung Handledare:Maria Hansby 1

Sammanfattning Projektarbete/ Studie Steriltekniker, 300 YH poäng vid Sollefteå Lärcenter, 2014. Författare: Åsa Ekeljung Antal sidor : 16 Titel: Miljökontroll i ett sterilförråd Handledare : Maria Hansby Datum: 2015-12-16 Bakgrund. När en människa kommer in i ett rum förändras rummets renhetsgrad, så även i ett sterilförråd och detta utrymme vill man hålla så rent som möjligt för att inte kontaminera sterilt gods. Personalen som jobbar här bär godkända kläder för minimalt partikelsläpp. Men bara från en hand fälls det 50-100st hudflagor per minut, där räknar man med att varannan bär på en bakterie. När luftburna bakteriebärande partiklar sedimenterar på ytor och föremål kan de ge upphov till indirekt kontaktsmitta. Syfte. Undersöka hur personer och deras aktiviteter och passeringar i sterilförrådet påverkar miljön i det. Mål. Att jämföra skillnaderna i nedfall vid två olika dagar med olika grader av aktivitet. Metod. Skall med hjälp av blodagarplattor jämföra antalet bakterietillväxt på olika positioner i förrådet. Resultat. Visar vilka positioner i förrådet som är riskområden för smittoöverföring på instrumentgaller och övrigt gods. Samt att stor aktivitet i förrådet påverkar miljön därinne, vilket kan vara bra för personalen att få förståelse för. 2

Innehållsförteckning Sida Bakgrund 4-5 Syfte och Mål 5 Metod 6-11 Resultat 11-13 Diskussion 13-14 Källförteckning 15 Bilaga 1: Tack till 16 3

Bakgrund Grunden för att förebygga vårdrelaterade infektioner är att korrekt använda väl grundade, bevisade och dokumenterade rutiner. Som en hjälp till personalen för att kunna bedriva en god vård, och kunna förebygga vårdinfektioner, krävs också en bra vårdhygienisk design av lokalerna. Svensk Förening för Vårdhygien (SFVH) tillsatte 1998 en arbetsgrupp kallad BOV (Byggenskap och Vårdhygien) med uppgift att sammanfatta då aktuell kunskap om betydelsen av utformning av vårdlokaler för att förebygga smittspridning. Resultatet av arbetet blev Spri rapport 127 - Att förebygga smittspridning : hur man kan planera och bygga för att förebygga sjukhusinfektioner. Baserad på denna publicerades I mars 2003 rapporten med titeln Byggenskap och Vårdhygien Vårdhygieniska aspekter vid ny- och ombyggnation samt renovering av vårdlokaler. Rapporten har reviderats 2010 och i dagsläget följs den andra upplagan (BOV) Ur denna rapport kan man utläsa att vårdlokaler har indelats i fyra olika hygienklasser, beroende på vilka krav som ställs. I hygienklass 3 ingår operation, steriltekniskenhet och även förvaring av sterila instrument, alltså sterilförråd. Hygienklass 3 är den med högst krav. Där det är krav från allt från väggar, golv, tak, ytskikt, möbler, tvättställ med handdesinfektionsmedel och kvalificerad ventilation. Det finns förutom byggnadstekniska krav även andra faktorer som påverkar hur rent ett rum/förråd är, människan, luften, ytorna, produkterna samspelar. Det skall i ett sterilförråd helst inte vara någon passage, vara 6 luftomväxlingar/timme, rummet ska vara dammfritt. Hålla en temperatur mellan 10-30 grader, relativ fuktighet på 30-70 % och halten bakteriebärande partiklar skall inte vara mer än < 200 cfu/m 3 luft. Partiklar som kan komma från oss människor, när en människa kommer in i ett rum förändras rummet och dess renhetsnivå, människan släpper kontinuerligt hudflagor, desto aktivare man är desto mer hudflagor tappar man. Bara från en hand fälls det 50-100st hudflagor per minut, där räknar man med att varannan bär på en bakterie. (Fyffe)(Anders Ahlgren) På en svensk operationsavdelning begränsas människans partikelsläpp med kravbaserade operationskläder som skall uppfylla SS EN 13795. Dessvärre finns det inga helt slutande kläder, utan en viss mängd släpps ut i luften och sprids med våra rörelser och aktiviteter. När luftburna bakteriebärande partiklar sedimenterar på ytor och föremål kan de ge upphov till indirekt kontaktsmitta. Bakterier som sedimenterat ned på golvet innebär sällan någon smittspridningsrisk. Produkter som väntar på användning får varken skadas eller ändras så renhetsgraden riskeras. De skall alltid hanteras med desinfekterade händer och handhas så få gånger som möjligt. Bakterier som kan finnas utanpå förpackningar 4

kan lätt spridas till förpackningens innehåll vid öppnandet, eller den kringliggande omgivningen. Alla som hanterar instrumenten har ett delat ansvaret för att produkternas sterilitet hålls genom hela kedjan från tillverkare ända fram till användare. För att behålla önskad renhetsgrad ända fram till patienten har svensk förening för vårdhygien (SFVH) utarbetat riktlinjer för förrådshantering och transport av medicintekniska produkter med avsedd renhetsgrad kallad Fyffe, för att enkelt kunna följa och använda sig av för att säkerställa patienternas säkerhet och ha ett bra kvalitetsarbete. Riktlinjerna är så långt det går grundade och dokumenterade på standarder och föreskrifter. (Fyffe) Förrådshantering och transporter av medicintekniska produkter med specificerad renhetsgrad ska ske så, att godsets renhetsgrad bevaras ända fram till patienten. (Fyffe) Denna studie kommer att med hjälp av agarplattor mäta hur mycket bakterier som kommer in och rör sig i sterilförrådet på Östersunds sjukhus. Förrådet har en omblandad ventilation och en area på 123 m². Det finns inga tidigare mätningar gjorda i förrådet vare sig ventilation, fuktighet eller andra krav som ställs i SFVH s riktlinjer. Syfte Undersöka hur personer och deras aktiviteter och passeringar i sterilförrådet påverkar miljön i det. Mål Att jämföra skillnaderna i nedfall vid två olika dagar med olika grader av aktivitet. 5

Metod Denna studie kommer att med hjälp av blodagarplattor mäta hur mycket bakterier som kommer in i ett sterilförråd. Som kan kontaminera instrument och deras förpackningar när det sedimenterat på hyllorna och då vara en eventuell infektionsrisk. Nedan finns en ritning med förrådet uppmärkt, för att ge en bild av rummet och lite mer förståelse om aktiviteten som råder där. Förrådet har två dörrar, av skjut variant och en hiss som är passagen ner till den steriltekniska enheten. Mätningen skall jämföra nedfall en vanlig dag, som i dagsläget är med hög aktivitet, många som hämtar instrument och flertalet kan ibland sitta och vila i förrådet. Båda skjutdörrarna står helt öppna och personalen ner till den steriltekniska enheten passerar vid ankomst, två raster och en lunch samt hemgång. Mot en dag då det är begränsat antal som får komma in, dörrarna är stängda, minimerat antalet passeringar, bl.a. går den steriltekniska personalen runt i trapphuset och låta de två som har sysslan förrådet, sköta hämtning av galler och utrustning. Detta är för att se om och hur stor skillnaderna blir när det är aktiviteter och rörelser i förrådet. 6

Jämförelsen kommer göras i antalet tillväxt på varje agarplatta som blivit numrerad och legat på angiven plats under de båda dagarna. Tillväxten kommer inte att anges i artnamn, resistensbestämning, exakta mängder eller flora utan endast med blotta ögats hjälp räkna antalet synliga kolonier. För varje dag läggs 20 stycken blodagarplattor ut, som i förväg blivit numrerade och uppmärkta. Detta för att man dag nummer två skall kunna lägga ut en ny platta med samma siffra för att kunna mäta den exakta skillnaden från plats till plats över hela förrådet. Plattorna låg öppet mellan klockan 07.30-16.00 båda dagarna och antalet passerande räknades. Dock finns det ett okänt antal passeringar varje dag då lunchuppehåll och raster togs ut. Sammanlagd tid då ingen dokumentation gjordes beräknas till 1 timme och 15 minuter. Dag1.Plattorna placerades ut på angiven plats och öppnas klockan 07.30 och deras lokalisering beskrivs och dokumenteras så att man kan upprepa exakt placering och mått från golv inför dag 2. Ovan är hur plattorna placerades, och koncentrationen av plattor blir i den större delen av förrådet och där det är mest spring och aktivitet. Området vid den bortre dörren (platta 20) är lugnare och innehåller mest färdiga vagnar till olika operationer så där passerar inte särskilt många. Platta 1. Ligger alldeles innanför dörröppningen ca 1 meter in, på den nedersta hyllan som sitter 45 cm ovanför golvet. Platta 2. Ligger på karusellen mitt emot dörröppningen. 55 cm ovanför golvet. 7

Platta 3. Ligger på nedersta hyllplanet ca 3 meter in i rummet efter den vänstra väggen, 45 cm ovanför golvet. Platta 4. Ligger på 5:e hyllplanet, 110 cm ovanför golvet, 2 meter in i rummet, mitt emellan platta 1 och 3 fast högre upp. Platta 5. Ligger på stapelvagn, mittemot den vänstra väggen, ca 3,5 meter in från E nhetlig bild över huvuddelen av förrådet. Här finns galler och särpackade instrument och det är här det råder mest aktivitet. Förrådet är indelat I gator, från vänster gata 1, därefter 2, 3 osv för att man skall hitta lättare. dörren och 110 cm upp. Platta 6. Ligger efter vänster vägg 5 meter in i förrådet och på andra hyllan från golv, 60 cm upp. Platta 7. Ligger efter gata 1, längst in i förrådet och 60 cm från golvet. Platta 8. Ligger efter gata 2, på en stapelvagn längst in 130 cm ovanför golvet. Platta 9. Ligger efter gata 3 längst in på sista stapelvagnen, 130 cm ovanför golvet. Platta 10. Ligger på gata 3, 40 cm ovanför golvet och har placerats i mitten av rummet. 8

Platta 11. Ligger 20 cm från golvet vid t-doc stationen, på den nedre hyllan av en rullvagn. Alldeles till höger finns dörröppningen och halvvägs mot hissen. 18 skymtas bakom hyllsystemet samt platta 19 ovanför skrivbordet. Platta Platta 12. Ligger på andra sidan pärmkarusellen som står mitt emot dörröppningen och har motsatt position som platta nr 2. Platta 13. Ligger 3 meter in i rummet efter gata 4(se bild) och 75 cm ovanför golvet. Platta 14. Ligger efter gata 5 och ligger 30 cm ovanför golvet. Platta 15. Ligger 75 cm ovanför golvet längst in i högra hörnet. Platta 16. Ligger mitt på efter den högra väggen. 130 cm ovanför golvet. Platta 17. Ligger 50 cm ovan golvet på gata 6. Platta 18. Ligger på ett fönsterbräde. 90 cm ovanför golvet. Platta 19. Ligger på personalens skrivbord. Platta 20. Ligger vid den bortre dörren, där färre aktiviteter råder. När alla plattor var utlagda och deras plats dokumenterats, så räknades antalet passeringar genom dörrarna. Dag 1 Antalet passeringar dokumenteras till 147. Då räknades inte de tre som var positionerade där hela dagen in i den mängden. Samt att ett okänt antal passeringar när raster togs ut. Denna dag skulle vara så normal som möjligt och endast 9

observeras. Personalen skulle följa sina vanliga beteenden och mönster. Förutom operationspersonal kom städpersonal och tömde papperskorgar och moppade golvet under dagen. Hög aktivitet råder. Det var som mest 11 personer samtidigt i förrådet för att hämta utrustning till två operationssalar. 10

Dag 2. Stängdes dörrarna, nya plattor låg på samma position som dagen innan. Hela operationsavdelningen var informerad att de skulle nyttja förrådspersonalen hellre än att hämta själva, samt att inget vilande fick förekomma. De var tre personal positionerade här som dagen innan, och förutom dem passerade 29 stycken. Även denna dag kan det finnas ett okänt antal passeringar då raster togs ut. Även i dag tömdes soptunnorna av städpersonal. Plattorna togs efter varje dag med till labb för att inkuberas över natten. Resultat Efter de båda undersökningsdagarna passerat så analyserades och jämfördes plattorna, position för position för att se om vissa platser i förrådet blir mer kontaminerade än andra beroende på aktiviteten som varit just där. Resultatet ses nedan i ett stapeldiagram, platta för platta. Jämförelsen är i antalet synliga kolonier på varje agarplatta. Det fanns variationer från 0 kolonier till som mest 20 stycken kolonier. Röda stapeln visar dag 1 då det var hög aktivitet och den blåa dag 2, då det var begränsad aktivitet. Resultatet visa att dag 1 har oftast dubbel mängd tillväxt än dag 2. 11

Två plattor där man ser skillnaderna mellan dag 1 och dag 2 Platta 11, som låg vid t-doc stationen syns tillväxten rätt tydligt på 12

Analys Generellt kan man tyda att hela förrådet blir mer kontaminerat vid ett högre antal människor och passeringar. Samt att det vid platta nr 11 (T-doc vagnen), nr 12 (mittemot dörröppningen), nr 19 (vid skrivbordet) och nr 20 (bortre dörröppningen) är ställen i förrådet som blir mest kontaminerat, vid hög mänsklig närvaro. Detta är platser som passeras och arbetas vid mer aktivt. Sedan finns det plattor, nr 2, nr 14 och nr 17 som hade fler kolonier vid lägre aktivitet, men detta har antagligen att göra med att förrådspersonalen varit mer aktiv i hela förrådet med att lokalisera instrument. En slutsats av undersökningen blir att desto mer aktivitet och människor desto mer kontaminerat blir förrådet. Eftersom ingen artbestämning eller florahärkomst är gjord är det svårt att säga om det som sedimenterats kan vara en riskfaktor för eventuell indirekt kontaktsmitta. Däremot om man vill förbättra och förebygga riskfaktorerna så bör förrådet ha sina dörrar stängda och aktiviteten i förrådet minskas samt att ventilationen ses över. Ventilationen samt hela sjukhuset är gamla byggnader och konstruktionen håller inte dagens mått, då ett sterilförråd skall ha liknande ventilation som en operationssal. Detta förråd uppfyller inte dessa krav. Diskussion Resultatet på denna studie var kanske lite förutbestämt, men samtidigt var det många som inte trodde det skulle vara någon tillväxt alls. Eftersom vi var i ett sterilförråd. Men det väcktes många tankar och funderingar på hela operationsavdelningen så förhoppningsvis kanske en del har börjat fundera på var de sitter och att det faktiskt har betydelse, att mänsklig närvaro bidrar till kontaminering. Sedan är det kanske ofrånkomligt med mer sedimentering där det är mer aktivitet, men dessa ställen kanske bör städas och desinfekteras oftare? Till exempel skrivbordet, T-doc stationen som kan vara riskområden. Många trodde det skulle vara svårt och nästan omöjligt att ha förrådet stängt men det gick mycket bättre än förväntat och personalen var mycket samarbetsvilliga och väntade utanför på det som de behövde. Däremot skulle ett bättre dörrar införskaffas då dessa i skjutvariant fungerar mycket dåligt, är tröga och svårstängda. Det hade varit intressant att ta undersökningen till en högre nivå, med artbestämningar, florahärkomst etc., för det fanns två - tre plattor som hade särskiljande tillväxt. Även ventilationen i förrådet hade varit intressant att mäta och undersöka då den tycks vara undermålig. Kanske det skulle göra skillnad, bara det. 13

Det är svårt att uppskatta om dessa 20 kolonier är mycket eller litet för luften i ett sterilförråd, då det inte har räknats på hur stor kontaminering det är per kubikmeter luft. Hade det gjorts så kunde det gått jämföra ännu bättre med vad riktlinjerna rekommenderar. Om undersökningen skulle göras om kan man se över plattornas placering en aning och ha några flera i den bortre delen av förrådet, då det faktiskt var stor tillväxt på plattan som var där. Beror på att det ligger dörr i dörr med en operationssal? Ventilationen i förrådet är ju svagare än övertrycket från operationssalen, så vart tar de luftströmmarna vägen? Projektet väcker många idéer och tankar till vidare undersökningar. 14

Källförteckning och referenser webbsidor. Svensk förening för vårdhygien- Byggenskap och vårdhygien ( BOV ) 2:a upplagan. 2010. http://static.wm3.se/sites/16/media/5592_bov_dokument_2- a_utgåva_100331.pdf?1396532139 ( 2015-09-11) Svensk förening för vårdhygien- Förrådshantering och transport av medicintekniska produkter med specificerad renhetsgrad till och inom hälso-, sjuk-, och tandvård ( Fyffe) 2008. http://static.wm3.se/sites/16/media/5598_fyffe.pdf?1396532336 ( 2015-09-10) Skriftliga källor Ahlgren Anders, föreläsning och kompendiet från Södertälje 2015-08-25 Salomonsson, Lasse, sektionsansvarig operation, ritning av förråd. Muntliga källor Fureman, Lars, fastighet, telefonsamtal om förrådets ventilation. 070-6701013 15

TACK Till personalen på operationsavdelningen på Östersundssjukhus som lät mig stöka på i två dagar till Lasse Salomonsson som gjorde undersökningen möjlig 16