Arbetsmarknads - och socialnämnd Nämndplan 2017-2019 med verksamhetsbudget för 2017 och plan för 2018-2019
Sida 2 Dokumentnamn Nämndplan 2017-2019 med verksamhetsbudget för 2017 och plan för 2018-2019 Dokumenttyp Nämndplan Omfattar Arbetsmarknads- och socialnämnden Dokumentägare Sektorchef Dokumentansvarig Sektorchef Publicering Författningssamling, Insidan Beslutad 2015-11-26 168 2015-12-17 184 Bör revideras senast Årligen Beslutsinstans Arbetsmarknadsoch socialnämnden Diarienummer 2015/35913 Revidering 1 2016-11- 24 150 Årlig revidering av nämndplan, nämndplan 2017-2019 arbetsmarknadsoch socialnämnden med verksamhetsbudget för 2017 och plan för Revidering 2 2018-2019 Diarienummer 2016/2511 Diarienummer
Sida 3 Innehållsförteckning 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. Förord... 4 Inledning... 5 Ansvar enligt reglemente och övriga styrdokument... 5 Reglemente... 5 Särskilt uppdrag... 5 Syfte med nämndens ansvarsområde utifrån Borlängebons perspektiv... 6 Mål för god ekonomisk hushållning... 6 Finansiellt mål... 6 Strategi... 6 Verksamhetsmål... 7 Strategier... 8 Övriga mål som berör nämndens verksamhet... 9 Andra uppdrag från kommunfullmäktige... 10 Medborgardialog... 10 Helhetssyn med Borlängebon i fokus (systemsyn)... 10 Nämndens särskilt prioriterade utvecklingsområden... 10 Ekonomiska förutsättningar... 11 Politisk verksamhet och Föreningsbidrag... 11 Individ- och familjeomsorg (IFO)... 12 Arbetsmarknad och Vuxenutbildning... 12 Nämndens ekonomiska kommentar... 13 Investeringar... 14 Internkontroll... 15
Sida 4 Förord I Borlänge ska alla ges förutsättningar för ett tryggt och självständigt liv. Borlängebon i fokus ska ständigt ge avtryck i nämndens arbete. Arbetsmarknads - och socialnämndens högst prioriterade område är målet att alla skall ges mö j- lighet till arbete eller studier och ej vara beroende av försörjning från samhället. Detta är ett grundfundament och ger borlängebon möjlighet att själv utforma sina drömmar i en stad i stä n- dig utveckling. Borlänge är en växande stad som välkomnar nya medborgare. I Borlänge skall man känna de l- aktighet i samhällsbygget. I detta samhällsbygge skall föreningar och civilsamhälle aktivt bjudas in och även ges ekonomiskt stöd i arbetet för a tt stötta människor i utsatta situationer i livet. Detta kan ske via riktade föreningsbidrag eller olika typer utav partnerskap. I en global värld finns det människor som söker nya möjligheter både i att utveckla nya affär s- idéer, men också människor som flyr från krigets fasor. Borlänge skall ta sitt ansvar i att ge dessa en fristad där man kan bygga upp en ny och trygg til lvaro. Vi förutsätter att detta ansvar delas solidariskt med andra kommuner i landet och i det gemensamma EU. Nämnden skall vara i s tändig utveckling och det kräver också ständig omprövning utav den egna organisationen. Kenneth Persson Arbetsmarknads - och social nämndens ordförande
Sida 5 1. Inledning I nämndplanen förtydligas de ansvarsområden och uppdrag som kommunfullmäktige överlämnat till nämnder genom reglementet. Syftet med nämndplanen är att tydliggöra inriktningen samt beskriva hur nämnden avser att ta sig an fullmäktiges uppdrag inom fastställda ekonomiska ramar. Förutom detta ska nämnderna ange vilka prioriteringar som ska göras inom ramen för lagar, förordningar och kommunens egna styrdokument. Utifrån dialog med verksamheten beslutar nämnden om prioriteringar/strategier samt vilka indikatorer som ska följas upp och kontinuerligt återrapporteras till nämnden. Nämndplanen beslutas av nämnden och revideras årligen. 2. Ansvar enligt reglemente och övriga styrdokument Reglemente Arbetsmarknads- och socialnämnden fullgör kommunens uppgifter inom socialtjänsten vad avser individ- och familjeomsorg och vad som i lag sägs om socialnämnd inom dessa områden och som inte anförtrotts kommunens omsorgsnämnd eller annan nämnd eller styrelse. Nämnden fullgör kommunens uppgifter som åvilar socialnämnd enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM), lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LUL). Nämnden fullgör kommunens uppgifter angående ärenden enligt familjerättslig lagstiftning i äktenskapsbalken, ärvdabalken, föräldrabalken och annan lagstiftning av samma karaktär. Nämnden ansvarar för samordningen av kommunens ansvar för de personer som omfattas av etablering enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Nämnden fullgör kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet för vuxna omfattande skolformerna kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna samt uppdragsutbildning inom skolväsendet, Nämnden har aktivitetsansvar för ungdomar som har fullgjort sin skolplikt men inte har fyllt 20 år och inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskola eller gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning enligt lagar och förordningar som regelerar verksamheten. Nämnden är kommunens arbetslöshetsnämnd enligt lagen (1944:475) om arbetslöshetsnämnd. Arbetsmarknads- och socialnämnden ska Övrigt - ansvara för kommunens budget- och skuldrådgivning - fastställa avgifter och ersättningar inom de frivilliga verksamhetsområdena enligt särskild delegation från fullmäktige - ansvara för fördelning av föreningsbidrag inom nämndens ansvarsområde och som inte åvilar annan nämnd eller styrelse - ansvara för fördelning av bidrag till studieförbund - fullgöra de övriga förvaltnings- och verkställighetsuppgifter som av kommunfullmäktige överlämnas till nämnden. Särskilt uppdrag Varje nämnd har från kommunfullmäktige fått särskilda politiska uppdrag. Arbetsmarknadsoch socialnämnden har fått uppdraget att prioritera tidiga och förebyggande insatser.
Sida 6 3. Syfte med nämndens ansvarsområde utifrån Borlängebons perspektiv Grundtrygghet för individen: Arbetsmarknads- och socialnämndens verksamheter ska främja borlängebornas ekonomiska och sociala grundtrygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. 4. Mål för god ekonomisk hushållning Kommunfullmäktige har i den strategiska planen prioriterat nio verksamhetsmål och fyra finansiella mål för god ekonomisk hushållning. Av de finansiella målen ska samtliga nämnder ta fram strategier/prioriteringar för hur verksamheterna maximalt får förbruka 98 % av skatteintäkterna. Detta innebär att varje nämnd inte får göra av med mer än tilldelad budget. När det gäller verksamhetsmålen ska nämnden bedöma, utifrån syfte och kärnuppdrag, vilket eller vilka av målen som i huvudsak berör nämndens ansvarsområde. Förutom dessa mål ska nämnden identifiera vilka av de övriga målen nämnden kan bidra till för att uppnå högre måluppfyllelse. Om det blir en konflikt mellan verksamhetensmål och de resurser verksamheten har, så sätter resurserna gränsen för måluppfyllelsen. Det finns ingen central budget för oförutsedda händelser. Varje nämnd måste själv planera för oförutsedda händelser i sin budget. Ytterligare ett steg mot helhetssyn med Borlängebon i fokus är att identifiera tänkbara samverkansparter som kan bidra till bästa möjliga måluppfyllese. Under mandatperioden ska former för samverkan och uppföljning utvecklas för att utarbeta gemensamma strategier i arbetet mot att nå kommunfullmäktiges mål. I detta arbete ska de tvärsektoriella frågorna kopplas för att stödja verksamheterna i deras ambitioner att nå sitt uppdrag och därigenom kommunfullmäktiges mål. Finansiellt mål Kommunens skatteintäkter, statsbidrag och övriga intäkter ska finansiera den löpande verksamheten. Varje generation ska själv bära kostnaderna för den service som den konsumerar och Borlängebornas behov styr hur resurserna fördelas. För att målet ska uppnås måste nämnden ha en ekonomi i balans. Verksamhetens nettokostnader ska senast år 2019 förbruka 98 % av skatteintäkterna Strategi För att nå det finansiella målet har nämnden identifierat följande strategi för att uppnå en ekonomi i balans: Resurserna fördelas enligt modell som är anpassad utifrån borlängebons behov och utifrån de finansiella förutsättningarna som nämnden fått. Uppföljning Nämnden kommer att mäta om strategin följs genom nedanstående indikatorer. Vid avvikelse ska nämnden vidta åtgärder och rapportera till kommunstyrelsen. Detta ska rapporteras enligt fastställd tidplan (månadsvis). Nämnden ska då även ge förslag på åtgärder att vidta för att målet ska uppfyllas.
Sida 7 Indikatorer Resultat från månadsuppföljningar och bokslut. Ev. åtgärdsplaner utifrån nämndrapport/månadsuppfölj ning. Verksamhetsmål Utifrån syfte och kärnuppdrag bedöms att nedanstående verksamhetsmål i huvudsak beröra nämndens ansvarsområde. Alla har möjlighet till arbete/sysselsättning utifrån sina förutsättningar. Borlänge kommun arbetar aktivt med förebyggande insatser som skapar social trygghet. Vård och omsorg är av god kvalitet där den enskilde har inflytande över sin vardag. Samverkansparter Nämnden har identifierat följande samverkansparter för att gemensamt bidra till måluppfyllelse: Nämnden samverkar med ett stort antal olika aktörer för att gemensamt bidra till måluppfyllelse. Med flera av dessa tecknas samverkanavtal i syfte att fördjupa, effektivisera och konkretisera samverkan. Nämndens mest frekventa samverkansparter är: Övriga kommunala sektorer och nämnder Borlängebor Civilsamhället Landstinget Polisen Näringslivet Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Region Dalarna Högskolan Dalarna Socialstyrelsen Skolverket Migrationsverket Kriminalvården
Sida 8 Strategier För att nå målet har nämnden identifierat följande strategier som följs upp genom angivna indikatorer. Kunskapsbaserad praktik Kunskapsbaserad praktik (KBP) innebär att medvetet sträva efter att bygga vård och omsorg enligt bästa tillgängliga kunskap. KBP är ett förhållningssätt med den berörda personen i centrum där beslutsfattandet är transparant och där ständigt lärande är i fokus. Beslutsgrunden blir säkrare om den bygger på information från flera relevanta källor. I KBP står beslutsfattandet på tre ben: - Individens (Borlängebons) önskemål, erfarenhet och situation - bästa tillgängliga kunskap - den professionelles expertis Arbetsmarknads- och socialnämndens verksamheter ska i möjligaste mån arbeta i enligt KBP. Verksamheterna ska verka för att ständigt utvecklas och implementera KBP i syfte att erbjuda en omsorg av god kvalité där den enskilde har inflytande över sin vardag. Uppföljning Nämnden kommer att mäta hur verksamheten arbetar med kunskapsbaserad praktik genom att följa upp nedanstående indikatorer. Antalet verksamhetsområden där brukarmedverkan genomförts ger en bild av hur väl verksamheten arbetar med delaktighet och hur väl verksamheten tar del av brukarnas erfarenheter. Den andra indikatorn ger en bild av om verksamheten/respektive enhet arbetar med att implementera KBP och den sista indikatorn mäter kvalitén i IFOs beslutsfattande. Indikatorer på kunskapsbaserad praktik Antalet verksamhetsområden där brukarmedverkan* genomförts. Antal enheter som skrivit en plan för hur de tre benen inom KBP ska implementeras i och användas i verksamheten Andel av IFOs utredningar som använder de tre delarna i KBP i beslutsfattandet *Exempel på brukarmedverkan är brukarenkäter, brukarintervjuer och brukarråd.
Sida 9 Systematiskt förbättringsarbete Arbetsmarknad- och socialnämndens verksamheter ska systematiskt och fortlöpande följa upp sitt arbete i syfte att utveckla, förbättra och säkra kvaliteten. Uppföljning Nämnden kommer att mäta hur verksamheten arbetar med systematiskt förbättringsarbete genom nedanstående indikatorer. Indikatorer på systematiskt förbättringsarbete Andel enheter/verksamheter inom nämndens verksamhetsområde som under året upprättat en kvalitetsberättelse. Andel enheter som under året varit och presenterat sin verksamhet och hur de arbetar utifrån nämndplanens strategier och prioriterade områden. 5. Övriga mål som berör nämndens verksamhet Inför det fortsatta arbetet med helhetssyn och Borlängebon i fokus har nämnden identifierat att även följande mål berör nämndens verksamhetsområde: Mål Det finns förutsättningar för ett attraktivt och hållbart näringsliv. Alla barn och elever har möjlighet att nå utbildningens mål. Borlänges klimatpåverkan har minskat. Detta kan nämnden påverka för att uppfylla målet: Säkerställa att det finns attraktiv arbetskraft genom vuxenutbildning Genom KAA eller annan lämplig aktivitet hjälpa ungdomar som skrivits ut/ hoppat av gymnasiet tillbaka till skolan eller rätt insats. Genom en nära samverkan mellan skola och socialtjänst stötta elever med särskilda behov. Fortsätta utveckla de gröna delarna av AME (exempelvis återvinning, miljövård)
Sida 10 6. Andra uppdrag från kommunfullmäktige Medborgardialog Nämnden ska under kommande år använda medborgardialog som ett verktyg för att få bättre beslutsunderlag och främja aktivt medborgarskap. För att detta ska ske på bästa sätt har en handbok arbetats fram och kommer att antas i slutet av 2016. Under året kommer arbetssätt utvecklas utifrån handboken för att nämnder och styrelser ska kunna genomföra medborgardialoger. Helhetssyn med Borlängebon i fokus (systemsyn) Utifrån utvecklingsinriktningen för styrmodellen som kommunfullmäktige beslutat om ska Borlängebons resa genom organisationen bli så värdeskapande som möjligt. Systemsyn innebär att fokusera på organisationen som helhet och förstå sambanden mellan delarna. Nämnderna ska under mandatperioden fortsätta arbetet med att införa systemsyn. Viktiga steg i detta arbete är att ta reda på Borlängebons behov och önskemål samt utveckla former för samverkan med övriga nämnder. 7. Nämndens särskilt prioriterade utvecklingsområden Det ökande behovet av vuxenutbildning Det ökande behovet av vuxenutbildning innebär att Arbetsmarknads- och socialnämnden kommer ha ett extra fokus på detta område under 2017. Borlänge kommun har under flera års tid mött en situation med hög efterfrågan på svenska för invandrare (sfi). Givet den stora mängden människor som till följd av konflikter i omvärlden kom till Sverige och Borlänge under, i första hand, hösten 2015 förväntas den efterfrågan öka under de kommande åren. En ökad efterfrågan på sfi, i kombination med att relativt många borlängebor lämnar gymnasieskolan utan fullständig utbildning, innebär även en ökad efterfrågan på vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå. Ensamkommande barn och unga Verksamheten kring ensamkommande barn och unga kommer att vara ett särskilt prioriterat utvecklingsområde för Arbetsmarknads- och socialnämnden under 2017. Verksamheten är känslig för omvärldsförändringar och politiska beslut på nationell nivå. Efter att ha växt mycket på kort tid i samband med det stora antalet ensamkommande barn som kom till Borlänge år 2015 står verksamheten 2017 inför att ställa om efter en ny statlig ersättningsförordning. Minskade ersättningar till kommunen medför utmaningar i att behålla verksamhetens kvalité för de barn och ungdomar som idag vistas i kommunen. Uppstart av Samordningscentralen Processen Fler i egen försörjning har pågått under flera år med syftet att förenkla för Borlängebor i behov av stöd. Processen sätter individens behov i centrum för att skapa bästa möjliga förutsättningar till egen försörjning genom arbete eller studier. Som en del av att Fler i egen försörjning nu ska sjösättas har en ny enhet, Samordningscentralen, skapats. Nämnden ser uppstarten av den nya enheten som ett prioriterat område under 2017.
Sida 11 8. Ekonomiska förutsättningar En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande intäkter och kostnader. Nettokostnader för nämnden bör inte öka i snabbare takt än skatteintäkter och generella statsbidrag. Genom att inte förbruka alla intäkter i den ordinarie verksamheten skapas förutsättning för att finansiera investeringar och till dessa tillkommande driftskostnader. För att nå god ekonomisk hushållning är det viktigt att nämnden inte förbrukar mer än tilldelade resurser. Kommunens skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning beräknas generera en lägre ökning än tidigare prognoser visat. Samtidigt kräver kommunens investeringsplaner ett högre resultat för att inte skulderna ska öka mer än kommunfullmäktiges mål i koncernen på 4,6 miljarder kronor. För att klara av att höja resultat med lägre ökningstakt i skatteintäkterna behöver ökningen av nettokostnaderna i verksamheten att minska. Beräknad ökningstakt år 2018-2020 är mellan 1,4 2,5 % jämfört med ökningstakten år 2015-2017 som är 4,3 5,0 %. Detta innebär att kommunbidraget för 2018-2020 inte kan räknas upp till mer än 1-1,5 %. Nämndens kommunbidrag 2017 är i kommunens strategiska plan beslutad till 333,6 mnkr. I nämndens budget 2017 ingår en buffert på 1,4 mnkr. I plan 2018 är bufferten beräknad till 1,4 likaså 2019. Arbetsmarknads- och Utfall Budget socialnämnden mnkr 2015 2016 Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Kommunbidrag 319,8 317,5 333,6 336,9 342,0 Externa intäkter 178,6 242,0 200,4 202,5 205,5 Interna intäkter 43,8 24,4 27,8 28,0 28,4 Intäkter totalt 542,2 583,9 561,8 567,4 575,9 Personalkostnader 244,4 281,8 300,3 303,3 307,9 Lokalkostnader 23,6 29,5 32,6 33,0 33,5 Kapitalkostnader 0,4 0,4 0,4 0,5 0,5 Övriga kostnader 275,6 272,2 228,4 230,6 234,0 Kostnader totalt 544,0 583,9 561,8 567,4 575,9 Resultat -1,8 0,0 0,0 0,0 0,0 Självfinansieringsgrad, % 41% 46% 41% 41% 41% *Självfinansieringsgrad visar hur stor del som finansieras med interna eller externa intäkter i förhållande till nämndens totala intäkter. Politisk verksamhet och Föreningsbidrag I den politiska verksamheten finns de förtroendevaldas arvoden budgeterade. Här finns också budget för föreningsbidrag 6,4 mnkr för 2017. Under politisk verksamhet finns också en buffert uppgående till 1,4 mnkr för 2017. Bufferten är budgeterad till samma belopp 1,4 mnkr åren 2018 och 2019.
Sida 12 Utfall 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Politisk verksamhet mnkr Kommunbidrag 7,7 9,3 10,6 10,6 10,9 Externa intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Interna intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Intäkter totalt 7,7 9,3 10,6 10,6 10,9 Personalkostnader 1,2 1,3 1,3 1,3 1,3 Lokalkostnader 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Kapitalkostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga kostnader 6,4 8,0 9,2 9,2 9,5 Kostnader totalt 7,7 9,3 10,6 10,6 10,9 Resultat 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Självfinansieringsgrad, % 0% 0% 0% 0% 0% Individ- och familjeomsorg (IFO) Verksamheten omfattar försörjningsstöd- och rehabiliteringsenheten, öppenvården barn och unga familj, missbruksenheten, EKB-enheten samt barn- och ungdomsenheten. Även social verksamhet som Barnahus, familjerådgivning och gemensamma socialjouren finns inom IFO. För 2017 finns utökat behov i barn- och ungdomsenheten 17 mnkr och missbruksenheten med 6 mnkr. Det ekonomiska biståndet under försörjningsstöd- och rehabiliteringsenheten beräknas öka med 1,4 mnkr 2017 jämfört med budget 2016. EKB-enheten förväntas minska sina intäkter och kostnader med ca 50 mnkr 2017 då förutsättningarna för ersättning från Migrationsverket förändrats. Individ- och Utfall Budget Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 familjeomsorg mnkr 2015 2016 Kommunbidrag 235,0 234,6 240,8 243,2 246,8 Externa intäkter 90,1 163,8 105,6 106,7 108,3 Interna intäkter 0,7 0,2 0,2 0,2 0,2 Intäkter totalt 325,8 398,6 346,6 350,1 355,3 Personalkostnader 115,3 162,9 162,6 164,2 166,7 Lokalkostnader 7,8 15,2 16,6 16,7 17,0 Kapitalkostnader 0,2 0,2 0,3 0,3 0,3 Övriga kostnader 206,7 220,3 167,2 168,9 171,3 Kostnader totalt 329,9 398,6 346,6 350,1 355,3 Resultat -4,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Självfinansieringsgrad, % 28% 41% 31% 31% 31% Arbetsmarknad och Vuxenutbildning Verksamheten omfattar arbetsmarknadsenheten, vuxenutbildningen samt mottagningsenheten Sopranen. Vuxenutbildningen fortsätter arbetet med att minska SFI-kön, behovet av SFI-utbildning är stort. Mottagningsenheten Sopranen finansieras av statsbidrag från Migrationsverket.
Sida 13 Arbetsmarknad- och Utfall Budget Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 vuxenutbildning mnkr 2015 2016 Kommunbidrag 77,1 73,6 82,2 83,1 84,3 Externa intäkter 88,5 78,2 94,8 95,8 97,2 Interna intäkter 43,1 24,2 27,6 27,8 28,2 Intäkter totalt 208,7 176,0 204,6 206,7 209,7 Personalkostnader 127,9 117,6 136,4 137,8 139,9 Lokalkostnader 15,8 14,3 16,0 16,2 16,4 Kapitalkostnader 0,3 0,2 0,2 0,2 0,2 Övriga kostnader 62,5 44,0 52,0 52,5 53,2 Kostnader totalt 206,4 176,0 204,6 206,7 209,7 Resultat 2,3 0,0 0,0 0,0 0,0 Självfinansieringsgrad, % 63% 58% 60% 60% 60% Nämndens ekonomiska kommentar Resurserna fördelas enligt modell som är anpassad utifrån borlängebons behov och utifrån de finansiella förutsättningarna som nämnden fått. De ekonomiska ramarna är ett styrinstrument som utgör grunden för verksamheten. Under våren 2016 lades ett förslag till budgetberedningen där ett inventerat behov visar på en ökad kostnad på 23,6 mnkr utöver uppräknad ram. Av dessa behov har 13,6 mnkr prioriterats bort. En plan finns dessutom med åtgärder för effektiviseringar 2017, där kostnaderna sänks med ca 20 mnkr för att möta tilldelade besparingar, volymökningar samt finansiering av nystartad verksamhet. Arbetsmarknads- och socialnämnden bildades 2013 och efter att första året visade en förlust på 27,2 mnkr vändes resultatet 2014 till ett plusresultat på 0,2 mnkr. 2015 visade nämnden ett underskott på 1,8 mnkr. Självfinansieringsgradenen har minskat från 45 % till 41 % 2017. Den främsta orsaken till detta är de förändrade ersättningsnivåerna för de ensamkommande barnen från Migrationsverket. Även minskande schablonbidrag från Migrationsverket gör att fler verksamheter nu behöver finansieras med skattemedel. På kort sikt är det svårt att täcka upp detta och förändra verksamheten. Det krävs en långsiktig planering och nya strategier för att möta dessa förändringar. Bristen på socialsekreterare har medfört att lönekostnaderna ökat mer än KPI de senaste åren då socialsekreterarna har varit prioriterade i löneförhandlingarna. Borlänge kommun har en stor utmaning i att vara en attraktiv arbetsgivare och att erbjuda lönenivåer som lockar de som är nya på arbetsmarknaden eller söker sig ett nytt jobb. Aktivt arbete med Fler till egen försörjning har kontinuerligt sänkt det ekonomiska biståndet i Försörjningsstöd. Det ekonomiska biståndet har sjunkit med 18,6 mnkr/år från 2013 till 2015. 2016 har dock skett ett trendbrott och minskningen i det ekonomiska biståndet har avstannat. 2017 förväntas det ekonomiska biståndet öka med 1,4 mnkr jämfört med 2016. Under 2015 har nya utmaningar tillkommit med bl.a stort inflöde av ensamkommande flyktingbarn, stora behov inom barn- och ungdomsenheten samt ökat antal placeringar inom missbruksenheten. 2016 har inflödet av ensamkommande flyktingbarn avstannat och utmaningen ligger nu i att göra förändringar och anpassa verksamheten som möter de förändrade ersättningsnivåerna för de ensamkommande barnen som kommer att införas från halvårsskiftet 2017 från Migrationsverket. Nya bosättningslagen innebär kostnader för tillfälligt hyrda boenden t.ex. vandrarhem då bostäder saknas. För 2016 är antalet 46 personer och 2017 är antalet 79. Staten ersätter ej kommunen för dessa kostnader. Villkor för framför allt nystartsjobb men även andra lönestödsanställningar ändras 2017. Det är osäkert hur detta kommer att påverka nämndens kostnader.
Sida 14 Trycket på Vuxenutbildningen att klara behovet av SFI- och övriga utbildningar är stort och förväntas att öka ytterligare 2017. Arbetet med att minska SFI-kön som hösten 2016 uppgår till ca 200 personer fortsätter under 2017. Nämndens strategier ska vägleda verksamheterna till en kostnadseffektiv organisation. I synnerhet är kostnaderna för försörjningsstöd fortfarande på en hög nivå och behöver minskas ytterligare. Genom att minska försörjningsstödet frigörs resurser som ska omfördelas till åtgärder som leder till fler i egenförsörjning. För att lyckas krävs bland annat särskilt fokus på tidiga insatser för personer i behov av extra stöd. Vidare ska en ökad samverkan internt och externt utvecklas. Investeringar Budgeterade investeringsmedel avser investeringar i befintliga verksamheter samt inventarier som enligt plan är 2 270 tkr 2017. Utfall 2015 Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Arbetsmarknad- och vuxenutbildning tkr Individ- och familjeomsorg 80 240 1 000 250 250 Arbetmarknad- och vuxenutbildning 839 1 300 1 270 0 0 Investeringar totalt 919 1 540 2 270 250 250
Sida 15 9. Internkontroll Arbetet med riskhantering och internkontroll utgör ett komplement till övrig planering och uppföljning. Det syftar till att upptäcka och korrigera avvikelser, som t.ex. dåligt utnyttjande av resurser eller för stort, eller onödigt, risktagande. Nämnderna beslutar om kontrollområden i anslutning till att nämndplanerna behandlas och redovisar resultatet av genomförda internkontroller när nämndernas verksamhetsberättelser behandlas efter årets slut. Område Kontrollmoment Kontrollansvarig Frekvens Metod Rapport Personalomsättning IFO, nedbrutet per enhet. Antal som börjar/slutar under året. Antalet vakanser. Antal avslutningssamtal. 2ggr/år Heroma Antal sjukskrivningar. Utredare/Utvecklare Dialog enhetschefer Samlad analys av samtliga avslutningssamtal Till ledningsgrupp 2ggr/år (april och oktober) samt ASN 1ggr/år (oktober) Minskade ersättningar från stat till kommun för ensamkommande barn och unga, kan verksamhetens kvalité hållas? Genomförandeplaner för placerade barn och unga Dokumentationskrav HVB/Stödboende/ utsluss Utsluss situationen kring ungdomarna när de skrivs ut från utslussen? 2ggr/år Viva Utredare/Utvecklare Daganteckningar Månadsrapporter Analys Intervju personal utsluss Kontrolleras utifrån lagstiftning, och Socialstyrelsens föreskrifter Till ledningsgrupp 2ggr/år (april och oktober) samt ASN 1ggr/år (oktober) Att kommunen på grund av bostadsbrist inte klarar sitt åtagande enligt lag (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Hur boendet lösts för samtliga som anvisats enligt bosättingslagen, 2016:38 Utredare/utvecklare 2 ggr/år Kontroll av boendesituation för samtliga anvisade. April/oktob er