IKMDOK-konferensen 3 Nov Familjebehandling för ungdomar med missbruksproblem

IKMDOK-konferensen 3 Nov Familjebehandling för ungdomar med missbruksproblem

Bc-ung

Utbildning/metoder Beroendetillstånd Ki 12 hp NOA 7,5 hp Familjebehandling (traditionell) HAP (Haschavvänjningsprogram) CPU ( CannabisProgram för Ungdomar) FFT (Funktionell familjeterapi) Åp (Återfallsprevention) Medicinering, Sömn,ADHD, Depression,Ångest Fokuserad ACT MI KBT ART Ta chansen-styrkor och möjligheter, lev ett liv utan droger

Portalparagrafen 1 kap. Socialtjänstens mål 1 Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas - ekonomiska och sociala trygghet, - jämlikhet i levnadsvillkor, - aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet

Bristande tillit Oro, ångest Agerande, kontroll

Tillit Mognad Utveckling Förändrat ansvar

Viktiga utgångspunkter Ungdomsmissbruk - ett komplext problem: individnivå, interpersonell och samhällelig nivå Drogandet, ett symtom som skulle kunnat vara något annat Fokus på ungdomstid och frigörelseprocess Skapa tillitsfulla relationer till föräldrar och ungdom för att en varaktig förändring ska kunna ske Ansvarsfrågan vem bör, förmår, ska ta ansvar?

Ungdomsmissbruk ett komplext problem Samhället, politiken och tidsandan kan påverka både tillgång, lagstiftning och normer avseende droger Familjen spelar en viktig roll i tonåringens liv och utveckling Individens sårbarhet, erfarenhet av känslomässigt svåra upplevelser, förluster

Att använda droger Droganvändandet fyller en funktion Att lockas av spänning, av kamrater, av det förbjudna, av protest, av att ta avstånd Att vilja ha roligt, att vilja må bra Som ett uttryck för att något inte står rätt till För att få sagt något viktigt som helt enkelt inte går att få sagt på något annat sätt Identitet Psykisk ohälsa

Familjens samspel under tonåren Tonårstiden är en övergångstid som för ungdomen innebär frigörelse från föräldrar, en tid för uppbrott och en kamp för oberoende till att integreras i något nytt, självständigt och vuxet. Föräldern är lika involverad i frigörelsen som tonåringen. Tonåringens olika sätt att göra sig obekväm kan, utöver att skapa ett avstånd, ses som ett sätt att hjälpa föräldern att släppa taget om tonåringen Föräldrarna har ett stort sorgearbete att göra under egen mittlivskris gäller det att lösa band av djupt beroende Föräldrarna behöver vänja sig vid att stå ut med oro, ovisshet och maktlöshet Föräldrarnas utmaning är just att tonåringen inte ska behöva göra sig besvärligare än nödvändigt I samspelet mellan barn och föräldrar ges det under frigörelsetiden utrymme till utbyte, påverkan och ömsesidig uppfostran

Intresse och förståelse för föräldrars perspektiv Ha som ambition att öka föräldrars och tonåringars gemensamma förståelse för frågor om frigörelse och identitet Undersök föräldrars oro, känslor av maktlöshet och avstånd i kontakten Uppmärksamma föräldrars behov av att tala om regler/gränser brist på att de följs Prata om brist på tilltro och om möjligheten att bygga tillit

Skapa tillitsfulla relationer Genomgående (ett nyfiket, utforskande och icke dömande förhållningssätt) Familjens upplevelse av att bli väl bemött, lyssnad på, omhändertagen vid första kontakten är avgörande för hur den fortsatta kontakten ska bli Våra viktigaste verktyg som behandlare: bemötande och förmåga att skapa en god relation

Att fördela ansvar Missbruksbehandling, eller terapi med ungdomar i olika former, handlar i hög utsträckning om att uppmärksamma ansvar och hur ansvar kan delas Utreda och förtydliga vilket ansvar den unge/föräldrarna/behandlarna/andra engagerade bör, kan, förmår ta

Reflexion Vad är svårt för dig i kontakt med tonåringar och deras föräldrar? Vilka är dina styrkor? Hur skapar du ett gott bemötande och en god relation? Var konkret, precisera detaljer.

Att bedöma rätt insats Grad av droganvändande: missbruk/beroende Föräldrarnas kapacitet och motivation Ungdomens kapacitet och motivation Vi ska se till att inte bjuda familjen på ett misslyckande/identifiera ungdomen med en problematik hen inte har

Familjearbete möten på olika nivåer Kontakt inbjudande hållning, skapa god kontakt, inte gå in på andra områden än de man har mandat att beröra Ömsesidig information vara mån om att informera om mål och medel för verksamheten, vara beredd att lyssna och anpassa sina insatser efter ungdomens och familjens behov

Samarbete Familjen som samarbetspartner, fördela uppgifter/ansvar Samtliga berörda bidrar till önskad, överenskommen förändring Familjebehandling Familjen går regelbundet i samtal för att också få hjälp med egna problem

Familjerelationer vid ungas droganvändande Relationerna förändras vanligtvis dramatiskt Ingen eller försvagad kontakt främlingskänsla Gemensamma aktiviteter upphör Konflikter uppstår, löses sällan och läggs på hög Isolation både inom och utanför familjen Lögner och misstänksamhet präglar kontakten i familjen, vilket riskerar att öka distans ytterligare Ju mer makt den unge får i familjen, desto mer kontrollinriktade tänker föräldrar ofta att de bör vara och ju mer de kontrollerar och jagar, desto sämre tycks familjerelationerna fungera

Samband mellan bristande tillit och behov av att agera Bristande tillit Oro, ångest Agerande Det finns ett tydligt samband mellan den bristande tillit och det agerande som föräldrarna lätt hamnar i, som har att göra med den oro eller ångest som skapas. Föräldrar beskriver ofta att agerande skapar än mer brist i tilliten mellan dem och deras barn. På så sätt kommer denna process snarare att bli cirkulär än linjär. Den blir en ond cirkel.

Att bryta den onda spiralen Hur är det möjligt att få in en kil så att det vänder? Hur är det möjligt att bemästra en så stor svårighet som det innebär att bryta cannabismissbruk? Vi börjar med att stanna upp vid det som riskerar att hindra bemästrandet:

Svårigheter att bemästra Att skydda sig mot att se att inte vilja tro Att ropa efter förklaringar utan att kunna få svar Att stå ut med det svek som barnens lögner inneburit Att stå ut med, våga dela känslor av skuld och skam Att gömma sig från andra, att isolera sig Att stå ut med sig själv som jagande och kontrollerande Att stå ut med tanken att omsorgen inte har räckt till Att våga tro att det ska gå att bygga upp tillit igen

Modell för bemästrandets villkor Samhörighet (anknytning) samhörighet Kompetens Att kunna någonting Minst en nära förtrogen Att vara till nytta Familjen; bekräftelse o. Att utveckla relationer MOTSTÅNDSKRAFT EGENVÄRDE

Möjligheter att bemästra Samhörighet Att få frågan hur en mår och kunna sätta ord på det Minst en nära relation med en annan vuxen Att dela hemligheten med någon Kompetens Erfarenhet av att ha klarat sig ur tidigare kriser i livet Att ha förmått att förändra strategi Att ha förmått sig att lita till upplevelser av tidigare goda stunder med sitt barn Att ha förmått att ibland lägga tankarna på annat Att ha kunnat hjälpa sitt barn med praktiska saker Att ha kunnat acceptera tanken på detta hemska

Vändpunkter i arbetet med att återskapa tillit När föräldrarna slutade jaga När föräldrarna sa till sina barn att de visste När föräldrarna sa till sina barn att de ville vara till hjälp När de började prata med varandra och framför allt lyssna till varandra När det stod helt klart för dem att de befann sig i en situation som de måste lösa tillsammans

Avslutande familjesamtal Förmedla en bild till föräldrarna om det gemensamma arbete som gjorts, om hur deras tonåring försökt, förhoppningsvis lyckats, eventuellt misslyckats med att bryta med droganvändandet Som behandlare har en mandat att göra en bedömning och förmedla den vidare Öka eller minska oron hos föräldrarna

Tack för mig!