Stadsrevisionen Projektplan Göteborgs Stads arbete mot kränkande behandling i fritidshem goteborg.se/stadsrevisionen
2 PROJEKTPLAN Göteborgs Stads arbete mot kränkande behandling i fritidshem Alla elever har rätt att vistas i en skolmiljö fri från diskriminering trakasserier och kränkande behandling. 1 Elevernas trygghet och trivsel är en förutsättning för fungerande inlärning och kunskapsutveckling. I sin budget för 2016 skriver kommunfullmäktige att skolan ska förankra och utveckla demokrati och mänskliga rättigheter samt arbeta mot alla former av mobbning, diskriminering och kränkningar. Vidare skriver fullmäktige att skillnader mellan flickors och pojkars upplevelse av trygghet, trivsel och kränkningar ska belysas. Enlig skollagen är det huvudmannen 2 som ska se till att det inom skolor och fritidshem bedrivs ett målinriktat arbete för att dels främja lika rättigheter och möjligheter, dels förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling 3. För att kunna åtgärda trakasserier och kränkningar då de uppstår måste skolorna ha rutiner för att försäkra sig om att de upptäcks. I händelse av kränkande behandling finns det en skyldighet att anmäla, utreda samt vidta åtgärder. Verksamheterna ska också upprätta en plan över åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkningar. Planen ska återspegla förhållandena i varje enskild verksamhet. Vidare ska huvudmannen systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Arbetet mot kränkande behandling är en del av detta arbete. Det är Skolinspektionen som genomför tillsynen av hur arbetet med kränkande behandling bedrivs. Senaste tillsynen i Göteborgs Stad genomfördes hösten 2015, då Skolinspektionen besökte ett antal prioriterade skolor. Skolinspektionens tillsyn vad gäller fritidshem avser dock kommunens samlade ansvarstagande på en övergripande nivå, och normalt sett genomförs inga besök i verksamheterna på motsvarande sätt. 1 En förenklad beskrivning av diskrimineringslagens definition av diskriminering är att någon missgynnas eller kränks utifrån någon av de sju diskrimineringsgrunderna, t.ex. kön, sexuell läggning eller etnisk tillhörighet. Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Med kränkande behandling avses utifrån skollagen ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. 2 I Göteborgs Stad är respektive stadsdelsnämnd huvudman för grundskole- och fritidshemsverksamhet. 3 Skolverket allmänna råd. Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling.
PROJEKTPLAN 3 Fritidshem är en del av skolväsendet och syftar till att komplettera utbildningen i skola och förskoleklass. Verksamheten regleras i skollag och läroplan, och omfattas därmed av skollagens bestämmelser rörande arbetet mot kränkande behandling. Uppdraget handlar bland annat om att stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid. 4 Fritidshemmen riktar sig mot elever från sex år till och med vårterminen det år de fyller tretton år. Framför allt är det elever mellan sex och nio år som vistas på fritidshem den del av dagen de inte har undervisning. I Göteborgs Stad var knappt 80 procent av alla elever i den åldergruppen inskrivna i fritidshem år 2015. 5 Skolinspektionen menar utifrån granskning på nationell nivå att det inom fritidshem kan förekomma kränkande behandling utan att det finns ett systematiskt förebyggande arbete som är anpassat till fritidshemmens specifika förutsättningar och behov. Skolinspektionen påpekar också att fritidshemmens inriktning mot fri lek utan stöd av och med vuxna kan bli problematisk om det samtidigt förekommer kränkningar. 6 Skolinspektionen har också i sin tillsyn sett att de likabehandlingsplaner som upprättas ofta är gemensamma för en skolenhet och ett fritidshem, vilket innebär att de enskilda verksamheternas förutsättningar inte framgår. 7 Barngruppernas storlek ökar inom Göteborgs Stads fritidshem. Samtidigt blir andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning lägre, och antalet barn per årsarbetare ökar. 8 Utifrån Skolinspektionens iakttagelser talar detta för att det skulle kunna finnas särskilda risker kopplade till kränkande behandling inom fritidsverksamheten. Syfte och revisionsfrågor Granskningen syftar till att bedöma om stadsdelsnämndernas arbete mot kränkande behandling i fritidshem är ändamålsenligt. Bedömningen tar sin utgångspunkt i följande revisionsfrågor: 4 Skolverkets allmänna råd. Fritidshem. Skolverket 2014. 5 Skolverkets statistiska databas Jämförelsetal om förskola, skola och vuxenutbildning. 6 Skolinspektionens rapport Kvalitet i fritidshem. Rapport 2010:3 7 Skolverket allmänna råd. Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. 8 2010 var det 29,7 barn per grupp i fritidsverksamhet i kommunal regi inom Göteborgs kommun. 2015 var motsvarande siffra 34,5.2005 var andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning 66 % i den kommunala fritidsverksamheten i Göteborgs kommun. 2015 var andelen 49 %. Samtidigt ökade antal barn per årsarbetare från 20,6 till 23,0.
4 PROJEKTPLAN Ser stadsdelsnämnderna till att det genomförs främjande och förebyggande åtgärder för att förhindra att elever utsätts för kränkande behandling? Ser stadsdelsnämnderna till att det finns arbetsätt för att upptäcka, utreda och åtgärda kränkande behandling av elever? Ser stadsdelsnämnderna till att arbetet mot kränkande behandling följs upp och utvärderas? Ser stadsdelsnämnderna till att resultatet av uppföljning och utvärdering av arbetet mot kränkande behandling används för att vidareutveckla arbetet? När vi granskar om verksamheterna har ett ändamålsenligt arbetssätt avser vi om en verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar, andra föreskrifter och riktlinjer. Detta inbegriper också om verksamheterna har ett systematiskt kvalitetsarbete avseende kränkande behandling. Enligt skollagen ska huvudmannen säkerställa att den verksamhet som bedrivs i skolor och på fritidshem bygger på ett systematiskt kvalitetsarbete. Med detta menas att kontinuerligt följa upp verksamheten, analysera resultaten och utifrån det planera och utveckla utbildningen. I det systematiska kvalitetsarbetet som ska dokumenteras ska lärare, övrig personal samt elevrepresentanter medverka. Det systematiska kvalitetsarbetet ska syfta till att de mål som uttrycks i skollagen, läroplanen och övriga föreskrifter nås. Ansvariga nämnder Granskade nämnder är Askim-Frölunda-Högsbo stadsdelsnämnd, Norra Hisingens stadsdelsnämnd samt Östra Göteborgs stadsdelsnämnd. Stadsdelsnämnderna har valts för att få en bredd av granskade stadsdelar, skolenheter och fritidshem utifrån socioekonomiska faktorer, skol- och elevantal samt stadsdelarnas anmälningsstatistik. Revisionskriterier Stadsrevisionen kommer att använda följande revisionskriterier för att bedöma granskningens iakttagelser: kommunallagen 6 kap. 7 reglemente för Göteborgs stadsdelsnämnder
PROJEKTPLAN 5 kommunfullmäktiges budget skollagen (2010:800), särskilt 4 kap. och 6 kap. diskrimineringslagen (2008:567), särskilt 3 kap. förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling Skolverkets allmänna råd: Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Skolverkets allmänna råd: Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet. Metod och avgränsningar För att svara på revisionsfrågorna kommer vi att genomföra intervjuer med tjänstemän i berörda verksamheter samt granska dokumentation och rutiner. Granskningen är avgränsad till fritidshem i respektive stadsdel. De flesta fritidshem är dock knutna till en skola, där eleverna på fritidshemmet går på skolan. Lärandet ska ske i samverkan mellan dessa verksamheter. Därför kommer i viss mån även dessa skolor att beröras då personal, dokumentation och rutiner kan vara gemensam för skolan och fritidshemmet. Oberoende och integritet De sakkunnigas oberoende och integritet har prövats enligt Stadsrevisionens oberoendedeklaration vilken baseras på Sveriges kommunala yrkesrevisorers modell. Inga omständigheter har framkommit som kan ifrågasätta förtroendet för de sakkunnigas oberoende och integritet som granskare. Projektorganisation Granskningen kommer att genomföras av Charlotta Bjerhem (projektledare), Helena Boëthius och Peter Håkansson. Avrapportering Avrapportering till revisorsgruppen planeras att ske våren 2017.
6 PROJEKTPLAN Kvalitetssäkring Rapportens innehåll kommer att stämmas av med de granskade verksamheterna. Kvalitetssäkring sker genom projektets styrgrupp och kvalitetsansvarig för fördjupade granskningar. Charlotta Bjerhem kommunal yrkesrevisor, projektledare
goteborg.se/stadsrevisionen