Skrivcirkeln Mysterier åk 4 ( ) Maria Södergren och Liber AB Kopiering tillåten 1

Relevanta dokument
Skrivcirkeln Resor i världen åk 6

Tummen upp! Svenska Formativ bedömning åk 4

Vid läsning av berättande texter handlar förutsägelserna om vad som kommer att hända senare i berättelsen.

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA. Ämnets syfte

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Thomas Halling

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Eleverna tränar på att: Författare: Torsten Bengtsson

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

Pedagogisk Planering - Qahuuls skattkammare

Återberättande text med cirkelmodellen

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.

Kursplan i svenska grundläggande kurs X

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA

Libers Läsförståelse A åk 4-6

Centralt innehåll årskurs 7-9

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Jobbigt läge VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS

Disco VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS

Kursplan - Grundläggande svenska

En häst på rymmen Anna Hansson

Skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material.

Språkbruk Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.

Djurdoktorn: Linus och Flisa

Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2

Praktisk Svenska 2. Jag kan Skapa och använda olika minnesknep Studieteknik 1

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material.

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

Pedagogisk planering: Skriva argumenterande texter, åk 4

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Djurdoktorn: Linus och Morris

Kurs: Svenska. Kurskod: GRNSVE2. Verksamhetspoäng: 1000

Kursplan i svenska grundläggande kurs W

Kursplan i svenska grundläggande kurs Y

Olika sätt att bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter. (SV åk 4 6)

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Smedingeskolan LPP och matris för tema klassiker. LPP och matris för tema klassiker

Alva blir skadad Lärarmaterial

Livet i Bokstavslandet Åk 3

Livet i Bokstavslandet åk 3

3.18 Svenska som andraspråk

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

Framställning av berättande och informativa bilder, till exempel serier och illustrationer till text. (BL åk 4 6)

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

svenska kurskod: sgrsve7 50

3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk

Vi tre Fegis! VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS

Lärarinstruktion digital diagnos Svenska åk 6. åk6. Lärarinstruktion Svenska

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Erik står i mål Lärarmaterial

Boken om SO 1 3. PROVLEKTION: Alla vänners dag. Elevens första grundbok i historia, samhällskunskap, geografi och religion. Syfte

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP)

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Den döda flickans docka

SVENSKA 3.17 SVENSKA

Stötta en stjärnläsare

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

SIDAN 1. Lärarmaterial

Läsårsplanering årskurs 4

Simprovet. Vad handlar boken om? Lgr 11 Centralt innehåll som tränas. Eleverna tränar följande förmågor. Lgrs 11 Centralt innehåll som tränas

Framställning av berättande och informativa bilder, till exempel serier och illustrationer till text. (BL åk 4 6)

Agility! Högsta vinsten

3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk

Lgrs 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

En överraskning i stallet

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Minifakta om kattungar

Här följer den pedagogiska planeringen för det arbetsområde som kommer att pågå från och med vecka 5, i samarbete med SO.

Svenska som andraspråk

Hur man använder ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse. (SV åk 4 6)

Framställning av berättande och informativa bilder, till exempel serier och illustrationer till text. (BL åk 4 6)

Dinosaurier och livet på jorden

Fröken Spöke går vilse

Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia)

Minifakta om djurungar vid vatten

Pedagogisk planering tidningstexter

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Framställning av berättande och informativa bilder, till exempel serier och illustrationer till text. (BL åk 4 6)

Djurdoktorn: Linus och Sunna

Rolf ser på teve. Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Hur man använder ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse. (SV åk 4 6)

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

"Jordens processer" I Europa finns det vulkaner, glaciärer och bergskedjor. Varför finns de hos oss? Hur blir de till?

Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Muntliga presentationer och. Gester och kroppsspråk. muntligt berättande.

Genrer och texttyper

VAD HANDLAR BOKEN OM?

Fångade på isen VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR SIDAN 1. Lärarmaterial

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. (SV åk 4 6)

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP)

Jobba med läsförståelse i skolan ett tipsmaterial

Ur läroplanens kapitel 1: Eleverna kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt.

läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

Centralt innehåll: Lokal Pedagogisk Planering i svenska. Ämnesområde: Skolfotot och Huset. Ansvarig lärare: Annika Svartling Andersson

Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att:

Transkript:

Skrivcirkeln Mysterier åk 4 I Skrivcirkeln får eleverna lära sig att skriva olika texter i genrerna berättande, återberättande, beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande. För att kunna lära sig det behöver eleverna läsa och förstå olika texter i varje genre. I Skrivcirkeln kombineras därför genrepedagogik med läsförståelsestrategier. Arbetssättet utgår från cirkelmodellens fyra faser. Provlektion Följande provlektion är ett utdrag ur Skrivcirkeln Mysterier åk 4. Texterna och uppgifterna ger eleverna förutsättningar att utveckla sina förmågor att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften samt urskilja språkliga strukturer. Lektionen består av: Skrivcirkeln Mysterier åk 4, sidan 55 Till läraren. Skrivcirkeln Mysterier åk 4, sidan 2 och sidorna 14-21. 1

Syfte Syftet med provlektionen är att stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. De ska ges förutsättningar att utveckla förmågan att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. Eleverna ska få kunskaper om skönlitteratur och om olika former av sakprosa. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sina kunskaper om svenska språket, dess normer och uppbyggnad. Siktar mot kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av åk 6 Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerade sätt. Genom att göra enkla, kronologiska sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till sammanhanget visar eleven grundläggande läsförståelse. Eleven kan skriva olika slags texter med begripligt innehåll och i huvudsak fungerande struktur samt viss språklig variation. I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med viss säkerhet. Dessutom kan eleven ge enkla omdömen om texters innehåll och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitet på ett i huvudsak fungerande sätt. Så här kan du arbeta med lektionen 1. Läs sidan 55 från Skrivcirkeln Mysterier åk 4 som är till läraren. 2. Kopiera upp sidan 2 och sidorna 14-21 från Skrivcirkeln Mysterier åk 4. 3. Läs och gå igenom sidan 2 tillsammans med eleverna. Prata om de fyra olika faserna; berätta att i de två första kan arbeta enskilt, därefter tillsammans i par eller mindre grupp och till sist enskilt igen. Gå igenom de olika lässtrategierna och symbolerna för dem. 4. Låt eleverna läsa och arbeta med sidorna 14-17 enskilt. 5. Dela in eleverna i par eller mindre grupper och låt dem arbeta tillsammans med sidorna 18-19. Det bästa är om de kan skriva på dator tillsammans, för att sedan skriva ut var sitt exemplar av texten. 6. Låt eleverna arbeta med sidan 20 enskilt. Med hjälp av checklistan ska de nu skriva en egen text i skrivhäfte eller på dator. 7. På sidan 21 ska eleverna göra en självbedömning och återigen gå till checklistan på sidan 20 där de nu ska fylla i de stjärnor som stämmer. Självbedömningen ska sedan visas för en kompis eller dig som lärare, för att jämföra med vad hen eller du tycker. 2

Tips för fortsatt arbete! Utveckla och bearbeta texterna Låt eleverna arbeta vidare med sina texter utifrån självbedömningarna. Var det något i texterna som de kunde utveckla så att de blir ännu bättre? Genom respons kan eleverna bearbeta sina texter mot ökad tydlighet och kvalitet. Läs fler återberättande texter Låt eleverna läsa fler återberättande texter, som blir modelltexter för fortsatt skrivande. Exempel på återberättande texter är berättelser, dagbokstexter, tidningsartiklar och brev. Titta tillsammans på uppbyggnad, struktur och ordval i texterna. Fler tips i Skrivcirkeln Metodbok I Skrivcirkeln Metodbok får du som lärare mer information om genrepedagogik, cirkelmodellen, språkutvecklande arbetssätt för alla elever samt olika läs- och skrivstrategier. Där finns också kopieringsunderlag som du kan använda tillsammans med dina elever, för att fortsätta utveckla deras förmåga att läsa, förstå och skriva olika texter. I serien ingår: Skrivcirkeln Mysterier åk 4 Skrivcirkeln Otroliga rekord åk 5 Skrivcirkeln Resor i världen åk 6 Skrivcirkeln Metodbok Läs mer om de olika delarna på www.liber.se 3

Till läraren I Skrivcirkeln Mysterier Åk 4 lär sig eleven skriva olika genrer, texttyper: berättande, återberättande, beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande text. Det genrepedagogiska arbetssättet utgår från cirkelmodellens fyra faser. Här kallas de Bygga upp kunskaper, Läsa och lära, Lära och skriva tillsammans och Visa vad du kan. Fas 1 Bygga upp kunskaper: Eleven lär sig om ämnet, olika ämnesord och begrepp, som behövs för att förstå de kommande texterna i genren. Fas 2 Läsa och lära: Eleven läser olika texter i genren och genom exempel och olika övningar lär sig hur texttypen är uppbyggd. Fas 3 Lära och skriva tillsammans: Eleven tränar och lär tillsammans med en eller flera kompisar genom att diskutera struktur, ordval och skriva texter gemensamt. Fas 4 Visa vad du kan: Eleven skriver egna texter och visar vad hen lärt sig. För att kunna lära sig att skriva olika genrer, behöver eleverna läsa och förstå olika texter. I Skrivcirkeln kombineras därför genrepedagogik med läsförståelsestrategier. De olika strategierna är: Att förutspå: Genom att läsa rubriker och titta på bilder förutspår eleven vad texten kommer att handla om. Förförståelsen aktiveras också då eleven berättar om sina förkunskaper i ämnet. Att reda ut oklarheter: Genom att ta reda på vad ord och uttryck betyder förstår eleven texten bättre. Till hjälp kan eleven använda ordbok eller internet. Att fråga en kompis är också ett sätt att lösa det. Att ställa frågor: Genom att ställa frågor på texten går eleven djupare in i förståelsen av texten. Eleven tränar samtidigt på att göra inferenser (läsa mellan raderna) och att reflektera. Att sammanfatta: För att kunna sammanfatta texten med egna ord måste eleven fokusera på det viktiga i texten och visar då samtidigt hur väl hen förstår texten. Att skapa inre bilder: Genom att med bilder visa hur eleven tänker sig någon eller något använder han/hon sina sinnen för att förstå vad texten handlar om. Gå gärna igenom sidan 2 tillsammans med eleverna innan de börjar arbeta i boken, så att de förstår på vilket sätt boken är uppbyggd och vilken hjälp de har av symbolerna för lässtrategierna. Till vissa övningar behöver eleven söka fakta på internet. Det är viktigt att du som lärare visar eleverna hur man söker information och värderar olika källor, för att eleverna ska kunna hitta och använda säkra sidor på internet. I slutet på varje kapitel finns en självbedömning. Det allra bästa är om du som lärare kan göra den tillsammans med eleven. Om det inte är möjligt är det ändå viktigt att du, för den formativa bedömningen, tar del av den och ger återkoppling till eleven. I Skrivcirkeln Metodboken får du som lärare mycket mer information kring genrepedagogik, cirkelmodellen, språkutvecklande arbetssätt för alla elever samt olika läs- och skrivstrategier. Där får du också kopieringsunderlag som du kan använda tillsammans med dina elever, för att fortsätta utveckla deras förmågor att läsa, skriva och tala. Läs mer om Skrivcirkeln Metodboken på liber.se. 55 4

1 2 Läs och gå igenom den här sidan tillsammans med din lärare. Här får du arbeta med olika typer av texter. Ibland kallas de för genrer. Alla texter i den här boken handlar om olika mysterier. Bygga upp kunskaper: Lär dig ord och begrepp för att lättare förstå vad texterna och uppgifterna handlar om. Läsa och lära: Läs olika texter och lär dig hur man skriver liknande texter. 3 4 I varje kapitel arbetar du på samma sätt: ii Visa vad du kan 4 Lära och skriva tillsammans: Samtala, lär och skriv tillsammans med en kompis. Visa vad du kan: Skriv egna texter och visa vad du lärt dig. 1 3 Bygga upp kunskaper 2 Lära och skriva tillsammans Läsa och lära Lässtrategierna hjälper dig att förstå vad du läser, hur du ska tänka och vad du ska göra: Förutspå: Fundera över vad texten kommer att handla om, hur den kommer att fortsätta, sluta eller vad du vet om textens ämne. Reda ut oklarheter: Ta reda på vad svåra och ovanliga ord och uttryck betyder. Använd ordbok, internet eller fråga någon. Ställa frågor: Ställ frågor kring textens innehåll och sådant som du undrar över. Reportern Spågumman Detektiven Sammanfatta: Välj ut det viktigaste i texten och berätta med egna ord. Skapa inre bilder: Visa med bilder hur du tänker dig att något eller någon ser ut. Skrivboken! Konstnären Den här symbolen betyder att du behöver skriva i ett separat skrivhäfte, eller på ett papper. Cowboyen 2 5

1 Bygga upp kunskaper Återberättande text En återberättande text handlar om något som har hänt. Titta på bilden. Vilket mysterium tror du att texterna i det här kapitlet kommer att handla om? Foto/bild: ett sjöodjur (Shutterstock) Vad vet du om sjöodjur? Skriv och berätta. Läs orden som står till vänster. Ta reda på vad de betyder genom att till exempel använda en ordbok. Dra streck mellan ord och rätt förklaring. Storsjön Frösön Jämtland klappträ jättestort djur mycket rädda sjö i Jämtland landskap i Sverige Ord som du behöver känna till för att lättare förstå. gigantiskt djur skräckslagna ett tvättredskap från förr i tiden plats i Jämtland 14 Återberättande text 6

2 Läsa och lära Här berättar Elsa om en dag för länge sedan när hon var ung och gick till Storsjön för att tvätta kläder. Det är en återberättande text. Läs texten. Stryk under ord som du tycker är svåra att förstå. Ta reda på vad de betyder genom att till exempel använda en ordbok. Skriv orden och förklaringarna i ett skrivhäfte. Öga mot öga med Storsjöodjuret Tidigt en morgon i maj för mer än 75 år sedan bad vår mamma mig och min syster Lisa att gå till Storsjön för att tvätta kläder. Du kanske vet att Storsjön ligger på Frösön i Jämtland. På den tiden hade man ingen tvättmaskin, därför tvättade man kläderna i sjön. För att få tvätten ren slog man på den med ett klappträ. När vi kommit fram till sjön började vi med att lägga kläderna i blöt. Plötsligt fick vi se hur ett gigantiskt djur dök upp en bit ut i vattnet! Det hade ett runt huvud med väldiga ögon. På en gång började det föra ett fruktansvärt oväsen! Vi blev alldeles förskräckta för det var ett hemskt ljud. Sedan rullade det runt och då fick vi se att det hade korta framben men mycket långa bakben. Efter en stund började det slå med sin långa svans mot vattenytan. Det lät alldeles förfärligt, som om någon slog på en stor trumma. Vi stod länge och stirrade på vad djuret hade för sig. Till slut tyckte vi att det var så obehagligt, så vi började kasta sten mot det. Äntligen försvann det ner i djupet. Vi packade ihop tvätten och sprang med bultande hjärtan hem. Jag vet inte om mamma trodde på oss. Kanske trodde hon först att vi ville slippa tvätta kläder, men sedan såg hon ju våra skräckslagna blickar. Hon lovade att vi aldrig mer behövde gå till Storsjön för att tvätta. Det var vi glada för. Bu! Återberättande text 15 7

2 Läsa och lära I en återberättande text är rubriken viktig. Den ska göra läsaren intresserad. Vad tror du att uttrycket Öga mot öga i rubriken betyder? Inledningen i en återberättande text är som en bakgrund med viktig information. Där får man veta när det hände, vem eller vilka det handlade om, var det hände och ofta också varför det hände. I texten om Storsjöodjuret får man veta att det hände en morgon i maj. Vad får man veta mer? Skriv stödord. När Vem/Vilka Var Varför Verben i en återberättande text skrivs oftast i dåtid (preteritum). Det här är några av verben som finns i texten. började packade försvann sprang stirrade stod Välj rätt verb och skriv på rätt plats i meningarna. Vi länge och på vad djuret hade för sig. Till slut tyckte vi att det var så obehagligt, så vi kasta sten mot det. Äntligen det ner i djupet. Vi ihop tvätten och med bultande hjärtan hem. 16 Återberättande text 8

2 Läsa och lära I en återberättande text är det viktigt att det som har hänt kommer i rätt ordning. Här är några bilder som sammanfattar Elsas berättelse i tidsordning. 1 2 3 4 5 6 De här meningarna hör ihop med bilderna. Men de är i fel ordning. Numrera meningarna så att de kommer i rätt ordning. Ta hjälp av bilderna. Sedan rullade det runt. Till slut tyckte vi att det var så obehagligt, så vi började kasta sten mot det. Tidigt en morgon i maj för mer än 75 år sedan bad vår mamma mig och min syster Lisa att gå till Storsjön för att tvätta kläder. På en gång började det föra ett fruktansvärt oväsen! Plötsligt fick vi se hur ett gigantiskt djur dök upp en bit ut i vattnet! I varje mening finns ord som är understrukna. Det är tidsord som talar om när något hände. Efter en stund började det slå med sin långa svans mot vattenytan. Återberättande text 17 9

3 Lära och skriva tillsammans Den här återberättande texten handlar också om en person som har sett ett stort djur. Läs texten. Prata med en kompis om ord som är svåra att förstå och försök förklara. Sent en vårkväll rodde James ut på sjön Loch Ness i Skottland för att fiska. Plötsligt fick han syn på något stort som rörde sig i vattnet! När James kom närmare upptäckte han att det var en fruktansvärt stor, gråbrun fisk. Han blev rädd och slog till den med sin åra. Då blev djuret irriterat och började piska våldsamt med stjärten. Båten for iväg med en väldig fart och höll på att välta. Till slut försvann den enorma fisken ner i djupet. Det var tur att James var van vid att vara på sjön så han kunde ta sig iland. Finns det några tidsord i den här texten? Diskutera tillsammans och stryk under tidsorden. Vilken rubrik tycker ni passar till den här texten? Den här återberättande texten är lite kort. Vilka frågor kan ni ställa till James så att man får veta lite mer om händelsen? Skriv tre frågor. Titta på bilden på nästa sida. Diskutera med en kompis om vad som kan ha hänt. Skriv sedan tillsammans en återberättande text. 18 Återberättande text Tips! H Börja med inledningen. H Fortsätt med händelserna. H Använd olika tidsord. H Diskutera vilken rubrik som passar. 10

3 Lära och skriva tillsammans Kopiera er gemensamma text, så att ni får var sitt exemplar att klistra in här. Återberättande text 19 11

ii 4 Visa vad du kan Nu ska du skriva en egen återberättande text. Den behöver inte handla om ett sjöodjur, men gärna om något annat mystiskt som har hänt. Ta hjälp av checklistan för återberättande text när du skriver. Skriv i ditt skrivhäfte. H H H H H Rubrik som gör läsaren intresserad Inledning som talar om när det hände, vem/vilka det handlade om, var och kanske varför det hände Flera händelser i tidsordning Olika tidsord Verben i dåtid (preteritum) checklistan! Rita en bild som passar till din återberättande text. 20 Återberättande text 12

4 Visa vad du kan Självbedömning Nu ska du bedöma hur du lyckats med din text. Visa sedan din lärare eller en kompis och jämför med vad hen tycker. W Titta på checklistan på sidan 20, har du fått med allt? Fyll i stjärnorna. W Vad i din text är du mest nöjd med? W Var det något som var svårt? Förklara. W Är det något i din text som du kan utveckla så att den blir ännu bättre? Ge exempel. W Vad har du lärt dig när du har arbetat med återberättande text? Ge exempel. Återberättande text 21 13