RST THERESE VARVAR KÖRTRÄNING MED DRESSYR- RIDNING AUKTIONSSKOLA NY A RÖN OM GÅNGMÖNSTER

RST TravSPORT EN TIDNING FÖR MEDLEMMAR I RIKSFÖRBUNDET FÖR SVERIGES TRAVHÄSTÄGARE NR2-12 THERESE VARVAR KÖRTRÄNING MED DRESSYR- RIDNING AUKTIONSSKOLA NY A RÖN OM GÅNGMÖNSTER

RSTNYTT RSTNYTT Björn Frössevi slutar som ordförande Anders Holmqvist tar över RST:s ordförande Björn Frössevi har valts till ordförande i Stockholms Travsällskap fram till nästa ordinarie föreningsstämma i april 2013. Han träder därför tillbaka som ordförande för RST. Anders Holmqvist, vice ordförande i RST, har övertagit ordförandeskapet för RST fram till nästa årsstämma. Anders bor i Karlstad och är ordförande i Färjestads Travhästägareförening. Tack vare sitt stora travintresse sökte han 1996 tjänsten som VD på Färjestadstravet och arbetade där fram till hösten år 2000, då han återvände till skolans värld. Idag är han rektor för Brogårdsgymnasiet i Kristinehamn. För tio år sedan blev Anders ordförande i Färjestads Travhästägareförening och gör nu också sitt åttonde år som ledamot i RST:s styrelse. Som VD för en travbana fick jag lära mig att det finns många intressesfärer inom travet, ofta med skilda infallsvinklar. Men ändå med i grunden samma intresse. Att hitta vägar för ett brett samarbete mellan alla intressenter gagnar travet som helhet, säger Anders. Efter sitt livs största idrottsliga upplevelse när Copiad/Erik Berglöf/Stall Succé vann Elitloppet 1994, köpte Anders tillsammans med två kompisar sin första travhäst, stoet Dale (Senate Hill-Alfie Love) som sprang in drygt 200 000 kronor innan hon tröttnade på tävlandet och fick bli fölsto. År 1998 föddes hennes första föl, High and Mighty (e. Giant Force). I takt med att hästägandet blev allt kostsammare har vi blivit fler och fler delägare i de hästar jag äger. För tillfället äger jag 20 procent i sjuårige Purple Rain Dream (Dramaster-Johanna Palema), tränad av Calle Jepson och 1/25 i ettåriga andelshästen Lecomte (sto e. Zerberus-Huggable Hanover), som ska tränas av Björn Goop. Tillsammans med några kompisar är jag också på jakt efter nästa kallblodsstjärna! Nya branschvillkor för RST och TR ska göra det roligare och enklare att äga travhäst I samband med Svensk Travsports Förtroenderåd på Jägersro undertecknades villkoren. De nya branschvillkoren har tagits fram tillsammans med Svensk Travsport. Dokumentet riktar sig dels till de tusentals som redan äger travhäst i Sverige, dels till alla dem som är intresserade av att komma in i travsportens spännande värld som hästägare, men som känner sig osäkra. Många upplever att det är krångligt att bli hästägare och vet inte heller vad man ska förvänta sig av sin tränare. Kunskapsbarriärerna är stora. De nya branschvillkoren mellan hästägare och tränare tar fasta på det. Genom tydliga avtal mellan ägare och tränare ska tryggheten öka. Till avtalet hör en checklista som hjälper tränare och hästägare att gå igenom förutsättningarna för hästägandet. Vi är väldigt nöjda med de nya branschvillkoren och det känns extra roligt att de har fått växa fram i ett så positivt arbetsklimat. Både hästägarens och travtränarens intressen tillvaratas på ett rättvist sätt, säger Björn Frössevi, RST. En viktig nyhet i det nya branschavtalet är inrättandet av en gemensam skiljenämnd för avtalstvister. Den bemannas av representanter för Svensk Travsport, RST och TR. Det innebär en kostnadseffektiv och skyndsam hantering för dem som hamnar i tvist. Den egna skiljenämnden är banbrytande och det kommer att öka tryggheten för både tränare och hästägare. När de nya branschvillkoren dessutom är så tydliga och lättanvända rekommenderar jag både våra och RST:s medlemmar att använda dem, säger TR:s ordförande Jan Halberg. HÖSTMÖTE I RST 19-20 OKTOBER 2012 Källa: Svensk Travsport Den 19-20 oktober 2012 genomförs RSTs höstmöte, med start i Hästsportens Hus samt båtresa tur och retur Mariehamn på Åland med Birka Paradise. Som vanligt kommer mötet bestå av någon form av föreläsning i Hästsportens Hus och gruppvisa diskussioner på Birka Paradise. Vi kommer också att i grupper fortsätta diskussionerna från förra årets höstmöte om RST:s prioriteringar för att få en grund för styrelsens arbete. Riksförbundet för Sveriges Travhästägare Hästsportens Hus 161 89 Stockholm Hästägarföreningarna når du via vår hemsida www.rst trav.com info@rst-trav.com Styrelse Anders Holmqvist, tf ordförande 070-208 03 41 Christer Häggström, ledamot Tel: 070-318 97 40 Maj-Britt (Maja) Karlsson, sekreterare Berit Bjuhr, ledamot Berth Ottoson, ledamot 0705-62 50 37 Mikael Melefors, ledamot 090-14 74 06 Richard Smith, ledamot Ulf Bergström, ledamot 070-718 61 86 RST Travsport Tidningen RST Travsport utkommer fyra gånger per år. Redaktör Anne Adre Isaksson anne.adre@telia.com 070-5611657 Ansvarig utgivare Anders Holmqvist Layout Lena Karlsson lena@nostra.se RSTNYTT 2 LEDARE 3 THERESE HYLLSJÖ 4 AUKTIONSSKOLA 8 VÄRNA HÄSTÄGARNA 9 NOTISER 10 ANMÄL TILL MÅNADENS HÄSTÄGARE 11 RSTNYTT 11 UNDVIK PARASITER SMART 12 RÄTT FODER BÄTTRE HÄST 14 NYA RÖN OM GÅNGMÖNSTER 16 Omslagsbilden: Anne Adre-Isaksson INNEHÅLL INNEHÅLL Hästägarna är travets bas! Travsporten är som alla vet en komplex verksamhet där alla drar sitt strå till stacken på olika sätt. Vare sig man är uppfödare, hästägare, tränare, travadministratör, travpolitiker eller engagerad på annat sätt behövs ett nära samarbete mellan alla aktörer för att få en bra utveckling av sporten. Men faktum kvarstår, om inte vi hästägare av olika kategorier får bra förutsättningar att bedriva vår hobby finns inte heller förutsättningarna för att ha en stark travsport! Därför blir man glad när man som nytillträdd (tf) ordförande får delta i möten med företrädare för Svensk Travsport och de olika BAS-organisationerna (A-tränarna, B-tränarna, uppfödarna, amatörerna, kallblods- och ungdomsföreträdarna) och man där är överens om att det är våra villkor som måste sättas i främsta rummet i det konkreta arbetet med travets nya måldokument Horisont 2017. Det handlar både om att få kontroll på de kostnader som vi vet skenar (hoppsan) oroväckande men också att få fram allt det positiva i att vara hästägare. Ett led i kostnadskontrollen är ju det avtal som undertecknats av vår ordinarie ordförande Björn Frössevi och TR:s ordförande Jan Halberg som du kan läsa om på föregående sida. En nödvändighet som fortsättning av detta är att vi båda parter tillsammans ser över de over-headkostnader som är nödvändiga för verksamheten (veterinär, foder, transporter mm) men som tar en allt för stor del av kostnadskakan. Den omsättningsminskning på spelet som vi vet att travet står inför, från cirka 13,1 miljarder föregående år till kanske en bit under 12,5 miljarder i år, måste naturligtvis hanteras i samråd mellan alla parter. Men den miljard av detta som i år går till oss aktiva i form av prisuppfödar- och premiepengar måste självklart vara det sista som rörs! Och den satsning på unghästar och breddsport inom såväl kall- som varmblodstävlandet som inletts i år måste får en fortsättning. Det är glädjande att se att andelen treåringar samt andelen hästar i lägre klasser som tjänat hyfsade pengar ökat markant detta år, inte minst bland kallbloden! Men i allt detta prat om ekonomi vi får inte glömma och förringa den tjusning det är att vara hästägare. För oavsett om man har en häst i de lägre divisionerna eller i eliten, visst glömmer man allt annat när hästen kommer upp på banan vare sig det rör sig om ett träningsjobb, ett kvallopp eller en tävling. Det budskapet är nog det viktigaste vi kan förmedla för att få fler och nya hästägare! Till sist: Det är väl dags att skrota det gamla logetänkandet i travet nu och låta alla som vill engagera sig vara med öppna travsällskap är en bra förutsättning för detta! Anders Holmqvist Tf ordförande RST LEDARE NR 2 2012 RST TRAVSPORT NR 2 2012 3

Inkörningen måste få ta tid Therese Hyllsjö: Hon har varit med i Kriteriestoet. Och i år, hennes andra år som proffstränare, var hon med i Svenskt Travderby. Båda gångerna med hästar hon kört in och tränar själv. För de allra flesta är Therese Hyllsjö förknippad med kallblod. Men just nu har hon fler varmblod än kallblod i stallet. Namn: Therese Hyllsjö Ålder: 31 år Bor: Dalsbo gård utanför Bollnäs Hemmabana: Bollnäs Träningsavgift: 250:-/dag för äldre hästar 210:-/dag för ett- och tvååringar

När man ser att polletten ramlar ner hos en unghäst då är det fantastiskt! Sanna ridtränar Kashmir Ås. Pappa Ingvar finns med på gården och hjälper till. Att säga att Therese är född in i travet är knappast någon överdrift. Hon åkte direkt från BB till travbanan. Mamma Birgitta jobbade mycket för kallbloden i Sverige och var den som drog igång Gävleborgs Elitkamp på Solvalla. Något som Therese tycker hon fått för lite publicitet för. Therese började, som många andra, med ponnytrav men när hon skulle börja köra stor häst tyckte hon att kallbloden var för tunga att köra. När hon tog sin licens gick hon över till varmblod. Det gick fortare och var roligare, säger hon och skrattar. Hon drömmer förstås om att få fram ett varmblod som är lika bra som kallbloden. För än så länge är det de som synts mest på banorna framför allt Mitt Hjärtas Lilja och Mitt Hjärtas Frode. Det är upp till mig att få fram ett bra varmblod. Jag har jättefina tvååringar i stallet så det ser lovande ut. Therese har 18 hästar i träning varav den äldsta är sex år. Så det är ett ganska ungt gäng. Resten är fördelade på tre ettåringar, fyra tvååringar, fyra treåringar, fem fyraåringar och en femåring. Just jobbet med unghästarna är det Therese uppskattar mest. Det händer så mycket varje dag. En åttaåring gör sina starter och presterar förhoppningsvis bra på banan. Det är också roligt. Men när man ser att polletten ramlar ner hos en unghäst då är det fantastiskt! Hon lägger ner mycket tid på inkörningen. Hästarna jobbas först i en corall innan hon börjar tömköra dem. När det fungerar får de gå med draglina och däck bakom sig. Therese vill att det ska skramla mycket bakom hästarna så det vänjer sig vid det. Träningen är väldigt individuell men efter ungefär tre veckors tömkörning sätts de för vagn. Jag vill att det ska ta tid så att hästarna får en chans att förstå. De blir tryggare då. Jag använder mig en hel del av Horsemanship. Man kan aldrig få en häst att samarbeta genom att rycka och slita i den. Träningen är anpassad efter varje individ. Mitt Hjärtas Frode är het och får därför gå många långa och långsamma turer, uppåt två mil. Andra är mer sega och måste gå intervaller två gånger i veckan. Vi har ett rullande schema där hästarna körs två gånger ena veckan och tre gånger den andra. Hon vill att unghästarna ska få gå så fria som möjligt och inte slå på sig. Hon sätter hellre på dem skydd så att de blir trygga och säkra i travet. Det räcker att de slår på sig en gång för att de ska spänna sig. Med skydd kan de slappna av och vågar ta ut stegen. Therese pratar mycket om allsidig träning och att hästarna måste vara liksidiga. Hon varvar körträningen med ridträning. Ett par gånger i veckan kommer Sanna, som är dressyrryttare hit och rider några av hästarna i stallet. Att ridträna en häst kan vara ett ganska vitt begrepp. Det handlar inte om att rida dem i galopp i full fart. Jag vill att de ska ridas av en som kan dressyr så att de blir mjukare. Den häst Sanna började ridträna hängde mycket i ena tömmen. Therese var hos veterinären och kollade igenom henne men inget var fel. Hon behövde bli mjukare. Efter att ha blivit riden i dressyr, på volter där hon bland annat får flytta bakbenen ordentligt under sig, är hon nu betydligt mjukare och smidigare. Hon har fortfarande problem att vända runt från spår fem, men det har blivit väldigt stor skillnad, konstaterar Therese. När RST Travsport är på besök kommer Sanna dit för att rida Kashmir Ås. Vad tycker hon är den största skillnaden mellan en travare och en ridhäst? En ridhäst svänger, en travhäst stjälper runt, säger hon med ett skratt. Den här hästen vill jag få mjuk, smidig och liksidig. Därför rider jag mycket volter. Det har blivit stor skillnad mot när jag började rida henne. Hon har blivit lättare att köra och det går att arbeta ner henne på tömmen på ett helt annat sätt. Alla hästar behöver allsidig träning, konstaterar Sanna. Och Therese är övertygad om att den allsidiga träningen förhindrar många skador. Jag låter de unghästar som kan gå barfota både på vintern och sommaren för att stärka deras hovar. Om de inte är ömfotade förstås. Vi har inga betonggolv i boxarna och vi kör på sandbana. Vintertid har vi fantastiska skogsvägar. Hon ser fram emot vinterns träning och är glad över att pappa Ingvar fortfarande finns i stallet och hjälper till. Bara två veckor efter det att Therese tog ut sin licens gick hennes mamma bort. Det blev en tuff första tid för Therese men hon tycker ändå att det gått bra. I juni i år började Therese Rodin Persson i stallet. En jätteduktig tjej som kommer från travet. Vi har kul ihop och hon fick vara med om sin första skötarseger på Sundsvall Open Trott, så hon har fått blodad tand. Text och foto: Anne Adre-Isaksson 6 RST TRAVSPORT NR 2 2012 RST TRAVSPORT NR 2 2012 7

SAMARBETA MERA Banorna och hästägarföreningarna behöver samarbeta mer och varje hästägarförening bör utse någon som håller i kontakterna med travbanans hästägaransvariga, menar Svensk Travsports marknadsutvecklare Markus Myron. AUKTIONSDAGS Kriterieauktionen närmar sig. Vad bör man tänka på inför ett eventuellt hästköp? Här får du lite tips inför helgens auktion. Auktionsdagarna inleds med visning av de anmälda hästarna. Alla hästar som inte är strukna finns på plats för att spekulanter ska kunna se och besiktiga hästarna. Hästarna stallas upp på visningsområdet i anslutning till auktionsarenan. Man kan titta på hästarna under de tider som anges i auktionskatalogen. Vid visningen kan man se hästarnas exteriör och hur de rör sig i skritt och trav. Vill man se en särskild häst går det bra att be uppfödaren eller annan ansvarig att visa upp hästen. Alla hästar som säljs ska ha veterinärintyg som är maximalt sju dagar gammalt. Det samt eventuellt röntgenintyg finns uppsatt på boxen till respektive häst. Röntgen av kot- och hasleder är obligatoriskt vid Elitauktionen men inte vid Kriterieauktionen. Ta del av de intyg som finns! Köparen av en häst har undersökningsplikt. Det innebär att köparen bör undersöka hästens lämplighet för sitt ämnade användningsområde. Säljaren har i sin tur upplysningsplikt gentemot köparen. Läs därför noga igenom all information som finns på hästens box. Tänk också på att tillägg till auktionsuppgifterna kan lämnas av såväl speaker som via anslag i auktionshallen eller på hästens box under både visning och pågående auktion. Var noga så du inte missar något! Besiktiga hästen. Om du inte är van, är det bra att ta hjälp av någon som kan. Flera tränare finns på plats under auktionen men kontakta gärna någon av dem redan innan auktionen. Lägsta utropspris anges alltid i auktionskatalogen. Läs igenom auktionsvillkoren. De innehåller mycket information och fakta om vad som gäller vid köp av auktionshästar. Observera att det alltid är auktionsvillkoren som gäller om det skulle finnas otydligheter eller skillnader gentemot annan information. Källa: ASVT Mer utförlig information hittar du på ASVT:s hemsida, www.asvt.se Det har gått ett år sedan landets travbanor skulle utse en hästägaransvarig. Markus Myron tycker att det i stort har fungerat väldigt bra. Men den arbetstid banornas personal har till förfogande handlar främst om att få tävlingsdagar och annat att fungera. Det gör att det inte alltid finns den tid som de hästägaransvariga skulle vilja ägna åt det här, säger han och önskar att travsällskapens styrelser mer uttalat stöder dessa frågor. Bra exempel på banor som arbetat tätt tillsammans med den lokala hästägarföreningen är Bollnäs och Mantorp. I Bollnäs delar två personer på uppdraget, marknadschef Elisabeth Johansson och Maj-Britt Karlsson, ledamot i travsällskapets styrelse och i RST:s styrelse. Det är en väldigt bra lösning. Nu har jag tillgång till stödfunktioner som datasystem från exempelvis ST. Och Elisabeth skulle inte ensam kunna dra hela lasset inom ramen för sitt jobb, som redan nu är mer än full tid, säger Maj-Britt. Nu kompletterar vi varandra och fördelar arbetet utifrån tid och möjlighet. Maj-Britt tycker att det finns en positiv inställning från alla berörda som gör det lätt att arbeta och intresset från både styrelse och utomstående har sporrat dem i deras arbete. Inledningsvis tyckte vi att det var för stark styrning från ST men det är åtgärdat. Vad som är synd är att banorna inte får några resurser längre för att driva och spetsa till aktiviteterna. På Bollnäs har man arbetat mycket med rekrytering. Under året har man riktat in sig på grupperingar inom bland annat Rikstravet, andra andelsgrupper och licenstagare. Under 2011 arbetade man mot en bred allmänhet. Då ordnades stor Öppet- husdag med tio olika stationer, en studieresa till Menhammar i samarbete med Hästägarföreningen, man bildade ett andelsbolag med nya hästägare och var medarrangör till olika aktiviteter runt Rikstravshästen. I år har vi haft samlingar för det nybildade andelsstallet och arrangerat Travsportens Hästägarskola. Vi har nominerat personer till Månadens Hästägare, haft vuxenutbildningar i samarbete med Travskolan, tandemkörning för allmänheten i samband med tävlingsdagar och skapat aktiviteter för att få bättre service för aktiva på stallbacken under tävlingsdagarna, säger Maj-Britt. Nu ska man arbeta vidare med att utveckla den positiva andan som finns. Och se till att lyfta hästägarfrågorna ännu mer. Vi vill utveckla det goda arbete som finns i styrelsen när det gäller hästägarfrågor. Rekrytering av hästägare finns redan som stående punkt på dagordningen. Men vi ska också rikta in oss på upplevelser kring hästägandet och travsporten. Markus Myron är stolt över allt det arbete som banorna runt om i landet åstadkommit under året. Det vi lyckats skapa tillsammans har blivit väldigt bra, säger han. Alla banor vill genomföra bra saker, men villkoren är olika. Därför har vi bestämt oss för att arbeta mer med att inspirera varandra. När någon bana gör något bra behöver det spridas vidare till andra banor så att de kan göra något liknande. Text: Anne Adre-Isaksson Bollnäs och Mantorp är exempel på banor som arbetar tätt tillsammans med den lokala hästägarföreningen. 8 RST TRAVSPORT NR 2 2012 RST TRAVSPORT NR 2 2012 9

NOTISER NOTISER Ponnyrekord på Bergsåker Två svenska ponnyrekord slogs under Sundsvall Lilla Open Trot. B-ponnyernas storlopp avgjordes över 1640 meter voltstart. Vinnaren Tuffing med Camilla Ingerstad i sulkyn, slog rekord med kilometertiden 1.37,5 från 120 meters tillägg. Tuffings syster Thyra Tyrann, som startade på 40 meters tillägg med Madelene Wetterholm i sulkyn, kom på en andraplats med 1.39,8 och blev därmed första sto under 1.40 på voltstart. Det åttaåriga stoet slog även rekord för ston på 1640 meter bilstart, när hon vann Lilla Jubileumspokalen i år med kilometertiden 1.37,1. Travsporten satsar på unga ledare Svensk Travsport satsar på att öka de ungas inflytande genom ett ledarskapsprogram, med fokus på att förbereda och rekrytera unga till travsportens beslutande organ. Demokratifrågan, att utveckla travskolan samt skola för framtiden är de prioriteringar styrelsen gjort utifrån resultatet av projektet Framtidsspaning 2.0. Varje travsällskap ska utse två ungdomar till programmet, som startar i november och följs av ett antal utbildningstillfällen under vintern. Några av föreläsarna är Johan Fyrberg från Talangbyrån och Christer Ridström från Styrelseakademien. Förutom ämnen som ledarskap och styrelsearbete kommer en stor del att handla om personlig utveckling. Rolf Ramnegård var den första som fick utnämningen Månadens Hästägare. Tuffing med Camilla Ingerstad i sulkyn. Fler och bättre kontroller av djurtransporter För andra året i rad har landets länsstyrelser fördubblat antalet genomförda kontroller av djurtransporter. Ungefär hälften av kontrollerna har skett efter att transporterna har stoppats vid väg, och flertalet har varit transporter av djur till slakteri. Detta framgår av den sammanställning som Jordbruksverket har tagit fram som underlag för rapportering till EU om 2011 års transportkontroller. Källa: Jordbruksverket Planering kan minska läckage av växthusgaser från stallgödsel Lantbrukare kan påverka emissioner av växthusgaser från stallgödsel genom bra planering och val av hanteringsteknik, men yttre faktorer som temperatur och markfuktighet har också stort inflytande på metan- och lustgasemissioner. Det visar en forskningssammanställning vid JTI - Institutet för jordbruks- och miljöteknik i Uppsala. Hästen i centrum Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift sätter hästen i centrum. Från att främst ha varit dragdjur och viktig för försvarsmakten har hästen gått till att bli både en livsstil och en växande näring i samhället. På 1970-talet var det knappast någon som kunde tänka sig att antalet hästar på 30 år skulle öka från 70 000 till 280 000 och att hästägarna skulle komma från helt andra grupper i det svenska samhället än vad de gjorde då. Närmare en tredjedel av alla invånare i Sverige har regelbundet kontakt med hästar i någon form. Det är många människor och många beslut och satsningar som har bidragit till att hästen åter är i centrum i det svenska samhället och att hästhållningen idag är lantbrukets femte största näring. Författare: Magnus Stark & Christina Collman (del 1), Cecilia Lönnell (del 2). 48 sidor. ISBN: 978-91-86573-21-8 Svensk Travsports Näringslivsdagar tillsammans med KRAFFT Under Kriteriehelgen kommer Svensk Travsport att anordna två fullspäckade Näringslivsdagar för ungdomar vid gymnasieskolor med inriktning trav. Målet med satsningen är att ungdomarna ska skapa kontakter för en framtid inom travbranschen. Det kan bland annat handla om att träffa allt från tränare, hovslagare till intresseföreningar och andra företag inom näringen. Platsen för näringslivsdagarna är Infra City i Upplands Väsby, strax norr om Stockholm. RSTNYTT RSTNYTT ATT SOM HÄSTÄGARE FÅ EXTRA UPPMÄRKSAMHET BETYDER MYCKET Utmärkelsen Månadens Hästägare har sedan starten i augusti förra året, gjort både stora och små hästägare extra glada. Det är roligt att vi under året kunnat visa att man kan vara hästägare på så många olika sätt. Allt från amatörtränare som själv äger sin häst till större konsortier, säger Markus Myron, marknadsutvecklare på Svensk Travsport. Han konstaterar dock att man från travbanornas sida varit betydligt bättre på att nominera än man varit från hästägarhåll. Och nomineringarna har varierat månad från månad. Markus vill därför uppmana alla hästägare att nominera sina kamrater. Men vi är väldigt nöjda med hur arrangemanget fallit ut. Kanal 75 är med och gör ett reportage som visas på lunchsändningarna. Hästägaren får ett diplom, reportaget på en DVD-skiva samt en jacka med brodyr Månadens hästägare, säger Markus. Några fasta regler för utnämningarna finns inte. Man går mycket på känsla och det som känns bäst för stunden. Men det ska vara något som efter personens ordinarie Svensk Travsport antog vid sin extra föreningsstämma Horisont 2017. Det här nya strategidokumentet beskriver de utmaningar och vägval som travet står inför de närmaste åren. Det är en arbetsgrupp med representanter för travets medlemmar under ledning av Peter Adler som har tagit fram Horisont 2017. Efter två remissrundor under 2012 klubbades dokumentet på en extra föreningsstämma på Jägersro travbana. Dokumentet ersätter Trav 2010 och pekar bland annat på utvecklingsområden som rekrytering av hästägare, Fullmäktige antog Horisont 2017 förutsättningar, sticker ut lite extra. Som exempelvis Stefan Melander, som hade en fantastisk juni månad i år. Eller Rolf Ramnegård, som var den första som fick utnämningen, när han vann Jubileumspokalen. Den glädje och kärlek till hästen som han visade i vinnarcirkeln den dagen, berörde de flesta. Berth Ottosson, ledamot i RST:s styrelse, är en av dem som via Team Åby Lyon AB blev utnämnd till Månadens Hästägare i november förra året, med Nettan Palema: Det är jättetrevligt och inom RST tyckte vi att det här var en väldigt bra sak när det kom. Men jag tycker att marknadsföringen varit för dålig. Vi i Team Åby Lyon fick vårt pris utdelat på lunchtravet och hur många tittar på det, undrar han. Berth hoppas nu att man tar chansen att marknadsföra hästägarna via den här utmärkelsen på ett mycket bättre sätt. Travronden borde ta upp det liksom andra, lokala medier, både i pappersform och på webben. Nu har man haft ett års inkörning så jag hoppas att det blir bättre under det kommande året. avel och uppfödning, travbanans roll, information och kommunikation, ungdomsverksamhet, kompetensutveckling och tävlingssystemet. Horisont 2017 är mycket väl förankrat bland banor och aktiva. Det ger Svensk Travsports styrelse bra riktlinjer och ett starkt mandat för förändringsarbetet. Styrelsen påbörjar nu omedelbart arbetet med genomförandet av programmet. Flera projekt kommer att inledas i en nära framtid, säger Svensk Travsports ordförande Hans Ljungkvist. Källa: Svensk Travsport 10 RST TRAVSPORT NR 2 2012 2RST TRAVSPORT NR 2 2012 11

KONTROLLERAD AVMASKNING minskar risker för resistens Under årtionden har vi avmaskat våra hästar med olika tankar om hur det skall göras. Vissa har avmaskat ofta för att bli av med parasiterna, andra har gjort det lite på en höft, när man trott att det är dags eller när man kommit på att det var länge sedan man avmaskat. Det finns bättre sätt visar forskningen. Vi skall försöka reda ut hur detta kan underlätta din vardag. När avmaskningspastorna kom under senare delen av 1900- talet förenklades avmaskningen dramatiskt. Förhoppningen många hade, även forskare, var att vi över tid skulle bli av med maskarna. Tiden har visat att maskarna vann den striden. Svenska vuxna hästar har i de flesta fall en mycket låg maskbörda. Modern forskning har visat att bland vuxna friska hästar så står 20 procent av hästarna för 80 procent av masksmittan. Generellt kan sägas att den normala avmaskningen är inriktad mot de små blodmaskarna. Alla hästar har dessa någon gång under sin levnad, men oftast på väldigt låga nivåer. Det är framför allt bland dessa maskar som vi hittar resistens mot avmaskningsmedel. Prov tas normalt i två olika situationer, vid misstanke om infektion eller som ett hälsoprov på en "frisk" häst. I båda fallen ger ett svar om att det finns maskägg i träcken ett underlag för att möjligen sätta in behandling, beroende på hur situationen ser ut. Ibland väljer man bort att behandla vid låga nivåer även på sjuka hästar, det kan finnas flera goda skäl till det, bland andra om magen redan är i olag kan det vid låga äggnivåer finnas anledning att vänta tills mage och tarm är i bättre balans. Detta förutsätter normalt att man har funnit andra skäl än parasiter som orsak till den oroliga magen eller tarmen. När man provtar "friska" hästar är det betet man vill skydda, det vill säga, se till att inga hästar tar med sig smitta in på ett bete. pyrantelpreparat eller om man misstänker att hästen inte fått i sig medlet. Än så länge har resistens ej påvisats hos makrocykliska laktoner i Sverige. Har inte avmaskningen fungerat måste en grundlig genomgång ske för att se vad som gått snett. Det kan finnas flera orsaker där resistens är en av flera. Över tid har det visat sig på gårdar som bytt system att man minskat kostnader för avmaskningsmedel och arbetet med att avmaska hästar som inte behövts avmaskas. Som med så mycket annat finns det mycket tyckande. För dig som är genuint intresserad av att få högpresterande hästar finns det inga genvägar. Försäkra dig om att använda ett ackrediterat laboratorium och kunniga veterinärer. Dessvärre är inte alla veterinärer alltid uppdaterade om det senaste inom maskar så stäm gärna av med laboratoriets veterinär. Ett utökat provtagande är en investering för att uppnå att hästarna inte avmaskas i onödan och att de får rätt behandling när det behövs. Det leder till en sundare hästhållning och en långsammare resistensutveckling. Med de små marginaler som en vinnare ibland vinner med, kanske provtagning och kontrollerad avmaskning blir skillnaden mellan att vara etta eller bli tvåa. Och alla älskar ju att ha en vinnare, eller hur? Text: Mikael Ljungström, Vidilab Foto: Kanal 75 Eftersom det inte finns något ekonomiskt rimligt alternativ till träckprov så är det bra att känna till dess styrkor och svagheter. Styrkan är att om man hittar maskägg så har man möjligheten att välja avmaskning. Samtidigt skall ett enstaka analyssvar som inte påvisat maskägg användas med försiktighet. Hästen kan ha maskar som inte är könsmogna och då produceras det inga ägg. Ett uppföljande prov efter några veckor kan här ge betydligt bättre kunskap. Med de små marginaler som en vinnare ibland vinner med, kanske provtagning och kontrollerad avmaskning blir skillnaden mellan att vara etta eller bli tvåa. Det mest effektiva systemet som även skapar störst kontroll är ett amerikanskt tre-fas-system. Det blir mer omfattande än det varit tidigare när vi bara provtog före eventuell avmaskning. Provtagning av alla hästar för att identifiera vilka som har en maskbörda som behöver behandlas. Avmaska de hästar som måste behandlas. Efter ungefär tio dagar provtar man dessa avmaskade hästar för att bekräfta att behandlingen (avmaskningen) har tagit. Gäller i synnerhet om avmaskningen gjorts med ett Blodmaskägg i mikroskop. 12 RST TRAVSPORT NR 2 2012 RST TRAVSPORT NR 2 2012 13

RÄTT FODERSTAT BÄTTRE HÄST Citatet i bilden är hämtat ur Christina Plancks och Björn Olssons bok Rätt foderstat-bättre häst. Och det gäller i högsta grad även idag, säger Cecilia Müller, agronomie doktor och universitetslektor vid institutionen för husdjurens utfodring och vård, Sveriges Lantbruksuniversitet. Enbart en riktigt balanserad utfodring kan inte göra en häst till en vinnare, men en felaktig utfodring kan ta segern ifrån en i övrigt förstklassig häst. Vi vet att stora mängder kraftfoder är förknippat med hälsoproblem i mag- tarmkanalen och beteendestörningar, säger Cecilia, som efterlyser större medvetenhet hos hästägarna om att grovfoder har ett varierat näringsinnehåll. Travhästar i träning och tävling har ett högt energibehov, och behöver få en stor del av detta, eller hela, täckt av vallfodret. En tidigare studie vid SLU, gjord av professor Anna Jansson med kollegor, visade att högpresterande hästar kan utfodras med enbart grovfoder om det är tidigt skördat och har högt energiinnehåll. En förutsättning är förstås att man vet vad grovfodret innehåller när det gäller energi och protein och att man anpassar utfodringen och resten av foderstaten efter det. Kring midsommar är lagom skördetid för vuxna hästar som inte arbetar eller tränar hårt. Men för avelsdjur, digivande och växande hästar, är det för sent, liksom för de högpresterande hästarna. Ska man få ett grovfoder som täcker både energi- och proteinbehovet hos dessa hästar måste man skörda tidigare, säger Cecilia. Tar man fodret senare, i början av juli, på en gräsvall, har proteinvärdet gått ner så mycket att det inte ens täcker den vuxna, icke-dräktiga eller icke-digivande hästens behov och foderstaten måste då kompletteras med ett proteinrikt foder. Många hästägare vill inte ha rödklöver i sin vall. Men Cecilia menar att det kan vara bra. Klöver är en baljväxt och kan hålla upp proteinhalten längre än vad enbart gräs gör under växtsäsongen. En mindre andel klöver i vallen gör att man kan vänta lite med skörden om vädret skulle vara dåligt runt midsommar, utan att tappa så mycket protein. Det är en stor fördel, inte minst ekonomiskt, för stuterier och uppfödare, påpekar Cecilia. Lucern, som också är en baljväxt, om än inte så vanlig att odla här, har ungefär samma innehåll som rödklöver. Och det är inte ovanligt att hästägare som inte vill ha klöver i vallen istället köper lucern i foderhandeln till hästarna. Något Cecilia har svårt att förstå tanken bakom. Åren 2008-2009 gjorde hon en studie kring vad som händer om skördeintervallet dras ut under en längre tid. Hon använde sig av en vall som dominerades av gräs och någon enstaka procent rödklöver. Det togs en första skörd på en del av åkern i juni och sedan fick resten stå och fortsätta växa. Nästa skörd gjordes i juli och en tredje skörd togs i augusti av det gräs som fått stå kvar och växa hela säsongen. Det intressanta var att inblandningen av rödklöver var 0,3 procent i juni, i juli var det tre procent och i augusti fanns det nästan 30 procent rödklöver på vallen. Det var lite förvånande och det här vet man inte så mycket om eftersom det är sällan man låter vallen stå så här länge. Cecilia såg också att proteininnehållet avtog mer från juni till juli än från juli till augusti. Hästarna som utfodrades med de tre försöksfodren tuggade längre tid på det foder som skördats i juli och augusti, jämfört med juniskörden. I augustifodret valde hästarna ut rödklöverstjälkarna, som hade blivit ganska grova, och tuggade på dem väldigt länge. Det är en fördel för vuxna hästar som tillbringar mycket tid på stall, att de har något att göra. Cecilia menar att det kan ha många fördelar att ta sin första skörd i augusti. Framför allt till hästar som inte arbetas så hårt under vintern, och som inte är dräktiga, digivande eller växande. Avkastningen blir ju väldigt stor på bara en enda skörd och tack vare rödklöverinblandningen kan man hålla en bra balans mellan energi och protein. Men utan klövern blir proteinvärdet väldigt lågt och då krävs det större tillägg av proteinfodermedel. En sådan här sen skörd är inte heller att rekommendera för de högpresterande hästarna, eftersom energikoncentrationen i fodret blir för låg för dem. Grovfodret är basen i hela utfodringen och det är viktigt att känna till energi- och näringsvärde i det, så att man kan sätta ihop foderstaten på ett riktigt sätt. Text och foto: Anne Adre-Isaksson Cecilia Müller,agronomie doktor och universitetslektor vid institutionen för husdjurens utfodring och vård, Sveriges Lantbruksuniversitet vill att hästägarna skall bli mer medvetna om att näringsinnehållet i vallfoder varierar och välja rätt vallfoder till rätt hästkategori. 14 RST TRAVSPORT NR 2 2012 RST TRAVSPORT NR 2 2012 15

Winning Love och Åke Lindblom. DMRT3-mutationen finns i travhästar som kan trava rent i hög fart och de bästa travhästarna har denna mutation i dubbel uppsättning. NYA RÖN FÖRKLARAR GÅNGMÖNSTER HOS HÄST Forskare vid Uppsala universitet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och deras samarbetspartners har upptäckt en specifik genvariant som har en avgörande betydelse för om en häst kan gå i passgång och om den kan trava rent i hög fart. Forskning på denna gen hos möss har lett till nya grundläggande rön om de nervkretsar som styr benrörelser hos häst, mus och sannolikt alla ryggradsdjur inklusive oss människor. När vi människor går eller springer så utför nervceller i vår ryggmärg en mycket intrikat koordination av armar och ben för att åstadkomma ett välbalanserat och effektivt rörelsemönster. Men hur går detta till? Alla hästar kan skritta, trava och galoppera, men vissa hästar kan också utföra andra gångarter, till exempel islandshästens tölt och flygande pass. När häststudien inleddes 2010 vid SLU ville forskarna kartlägga den genetiska bakgrunden till varför bara vissa islandshästar klarar av att gå i passgång. Forskarna kunde visa att den specifika mutationen som förklarar passgången är en förändring av ett enskilt baspar i genen DMRT3 som innebär att det färdiga proteinet blir cirka 30 procent mindre än det normalt ska vara. Forskarna kunde nu undersöka andra hästraser och fann att denna genvariant förekommer i hög frekvens hos flera hästraser med avvikande rörelsemönster som till exempel Tennessee walking horse från USA och Paso fino från Sydamerika. Lite oväntat fann de också att DMRT3-mutationen är vanlig bland travhästar. Vi har visat att DMRT3-mutationen finns i travhästar som kan trava rent i hög fart och att de bästa travhästarna har denna mutation i dubbel uppsättning, säger Leif Andersson som ledde jakten på DMRT3-mutationen i häst. Vår tolkning är att DMRT3-mutationen hämmar övergången från trav till galopp och gör det möjligt att trava rent i mycket hög fart, förklarar Leif Andersson. Genom forskning på möss kunde forskarna visa att DMRT3- nervceller kopplar samman höger med vänster sida av kroppen samt att de har en direkt koppling till de nervcelller som reglerar benens böj- och sträckmuskler. Dessutom visade forskarna att möss som saknar DMRT3-genen har ett förändrat rörelsemönster och att de tar längre steg vid medelhöga hastigheter. På det viset liknar de travhästar som bär på mutationen. Källa: Uppsala Universitet