Frisk luft Förutsättningarna för att få en bra luftkvalitet i Malmö är goda. Det kustnära läget med ett blåsigt klimat och platt topografi innebär att omblandningen av luften är förhållandevis god. Den typ av skiktning av atmosfären som innebär risk för att luftföroreningar stängs inne förekommer relativt sällan. De korta avstånden i staden medför goda möjligheter för fjärrvärme och miljöanpassade transporter. Det milda klimatet innebär också att användningen av dubbdäck, som ökar partikelhalterna, är mindre vanlig än i Stockholm och Göteborg. Även om luften är bättre i Malmö än i andra jämförbara städer finns det likväl betydande problem med luftföroreningar i staden. Halterna av kvävedioxid överstiger miljökvalitetsnormen på ett tiotal platser. Halterna av partiklar når inte upp till miljökvalitetsnormen, men partiklar bedöms ändå orsaka stora hälsoskador. Man har uppskattat att partiklar och andra föroreningar, däribland ozon, ger Malmöborna i genomsnitt ca 1 månaders förkortad livslängd. Att minska luftföroreningarna har mycket hög prioritet. Miljösituationen i Malmö Tillstånd Kvävedioxid. Årsmedelvärdet för kvävedioxid har 22-28 i taknivå legat på ca 17-22 µg/m3, d.v.s. ca halva miljökvalitetsnormen. Halterna har halverats sedan mitten av 198-talet. Halterna i gatumiljö överskrider dock normen vid ett tiotal platser. Miljökvalitetsmålet som är lägre är ännu svårare att nå. DIAGRAM 1 Årsmedelhalter av NO2 i taknivå i Malmö (Rådhuset). Källa: Miljöförvaltningen. 45 4 35 3 25 2 15 1 5 µg/m³ 1984 1988 1992 1996 2 24 28 Partiklar. Partikelhalterna PM1 har i taknivå under 22-28 varierat mellan ca 15 och 21 µg/m3. I gatumiljö har mätningar skett sedan 26 och här är halterna något högre. Miljökvalitetsnormen klaras dock med god marginal. Partiklar PM2,5 har i taknivå under 22-28 varierat mellan ca 1 och 13 µg/m3. I gatunivå har halterna sedan 26 varit ungefär lika stora eller obetydligt högre. Mätresultat visas nedan.
DIAGRAM 2 Partikelhalter uppmätta i taknivå i Malmö (Rådhuset). Källa: Miljöförvaltningen. 25 µg/m³ PM 1 PM2,5 2 15 1 5 1996 1999 22 25 28 Ozon. Under perioden 22-28 har årsmedelhalterna av ozon i taknivå legat omkring 5 µg/m3. Räknat från början av 199-talet har en viss ökning skett. Från och med 26 har mätningar skett även vid fast mätstation i gatunivå. Halterna har här legat något lägre än vid mätningarna i taknivå. Miljökvalitetsnormen på 12 µg/m3 som åtta timmars medelvärde har överskridits bara vid ett fåtal tillfällen de senaste åren. Mätresultat visas nedan. DIAGRAM 3 Ozonhalter i taknivå i Malmö (Rådhuset). De högsta åttatimmarsmedelvärdena under året och medelvärden under året. Källa: Miljöförvaltningen. 18 16 14 12 1 8 6 4 2 max medel 199 1993 1996 1999 22 25 28 Bensen. Bensenhalten har minskat och har legat under miljökvalitetsnormen en längre tid. Från och med 26 sker mätningar i Malmö med ny teknik i gatunivå vid Dalaplan. Katalytisk avgasrening för bilar och minskad bensenhalt i bensin har bidragit till de lägre halterna. Bens(a)pyren. Uppmätta halter var under vinterhalvåret 27/28 var ca,2 ng/m3, d.v.s. halten var betydligt lägre än miljökvalitetsnormen och något lägre än miljömålet. Mätning av bens(a)pyren och tungmetaller (se nedan) gjordes med filterteknik, med utrustning från IVL. Mätplatsen var gatustationen Dalaplan. Svaveldioxid. Uppmätta halter understiger miljökvalitetsnormen med stor marginal, och även det tidigare miljökvalitsmålet (5 µg/m3). Årsmedelvärdet har under senare år legat på omkring 2 µg/m3. I början på 198-talet låg halterna på ca 4 µg/m3 (figur nedan).
DIAGRAM 4 Årsmedelhalter av SO2 i taknivå i Malmö (Rådhuset). Källa: Miljöförvaltningen. 8 µg/m³ 7 6 5 4 3 2 1 1972 1976 198 1984 1988 1992 1996 2 24 28 Kolmonoxid. År 25 upphörde mätningarna av kolmonoxid i taknivå i Malmö. Under 27 påbörjades mätningar i gatunivå vid Dalaplan. Halterna är låga jämfört med miljökvalitetsnormen. Bly, arsenik, kadmium, nickel. Uppmätta halter var under vinterhalvåret 27/28 ca 4 ng/m3 bly,,4 ng/m3 arsenik,,1 ng/m3 kadmium och 2 ng/m3 nickel d.v.s. halterna var betydligt lägre än de nya miljökvalitetsnormerna. VOC (Volative Organic Compounds). Till skillnad från övriga luftföroreningar som tas upp under miljökvalitetsmålet Frisk Luft anges målet för VOC som utsläppta mängder i stället för som halter. De utsläppta mängderna i Malmö låg år 27 på strax under det lokala miljömålet på maximalt 4 ton per år (figur nedan). DIAGRAM 5 Utsläpp av VOC i Malmö fördelat efter ursprung. Källa: Länsstyrelsen och Miljöförvaltningen. 9 ton 8 7 6 5 4 3 2 1 Övrigt Arbetsmaskiner och redskap Industri och energi Övrig trafik Vägtrafik 199 1995 2 25 28
Effekter Kvävedioxid. De negativa effekterna av kvävedioxid anses vara bl.a. astmabesvär hos känsliga personer, nedsatt lungfunktion m.m. Främst bedöms NO2 dock vara en indikator för andra luftföroreningar i stadsmiljön. NO2 kan också orsaka skador på naturmiljö och material. Utsläpp av NO2 och andra kväveoxider ger upphov till försurning av mark och vatten och till övergödning. Kväveoxider är också en av förutsättningarna när marknära ozon bildas. Partiklar. Partiklar i tätortsluften har allvarliga effekter på hälsan, bl.a. en tidigare än förväntad dödlighet i hjärtoch kärlsjukdomar och i lungsjukdomar. Livslängden i tätorterna förkortas med flera månader. Även dygnsvariationer i partikelhalter påverkar dödlighet och antal sjukhusinläggningar. Äldre personer löper särskilt stor risk. Barn är också känsliga eftersom deras organ utvecklas. Ozon. Studier har visat att det finns samband mellan exponering för ozon och hälsoeffekter (oberoende av partiklar), och även under gränsvärdet 12 µg/m3. Marknära ozon är också den mest växtskadande luftföroreningen för jordbruket. Marknära ozon är även en av de klimatgaser som bidrar till den ökande växthuseffekten. Bensen. I stadsluften är bensen ett av de kolväten som är mest problematiskt. Ämnet kan vid långvarig exponering orsaka leukemi. Bens(a)pyren. Bens(a)pyren är cancerframkallande och kan orsaka bl.a. lungcancer, urinblåsecancer och hudcancer. Bens(a)pyren har i Sverige uppskattats stå för ungefär hälften av den cancerframkallande effekten av PAH i tätortsluft. Bens(a)pyren används som indikator för gruppen PAH. Svaveldioxid. En av huvudorsakerna till dålig stadsluft i Malmö under 196- och 197- talet var höga halter av svaveldioxid. Vid högre halter kan hälsoeffekter uppkomma som t.ex. förhöjd risk för bronkit. Svaveldioxid bidrar också till vittring och korrosion av material. I dag är halterna i Malmö och andra svenska större städer låga. Svaveldioxid bidrar dock till försurning av mark och vatten och det är viktigt att begränsa utsläppen. Kolmonoxid. Kolmonoxid blockerar blodets förmåga att transportera syre till kroppens vävnader. Kolmonoxid i luften är troligen inget större problem i Sverige. Bly, arsenik, kadmium, nickel. Hälsoeffekterna skiljer sig åt för respektive metall, även beroende på förekomstform. Bly har t.ex. ansetts kunna ge påverkan på barns mentala utveckling. Kadmium påverkar bl.a. njurarna. VOC. Gruppen VOC är mycket heterogen. De kemiska föreningar som ingår i gruppen har mycket olika egenskaper med hänsyn till hälsa och miljö. Många deltar i bildningen av marknära ozon, t.ex. eten. Andra är cancerframkallande som bensen eller är hälsofariga av andra orsaker. Vissa stabila föreningar kan även bidra till växthuseffekten. Några halogenerade kolväten påverkar ozonskiktet. Påverkansfaktorer Kvävedioxid. Kvävedioxid uppkommer huvudsakligen genom oxidation av kvävemonoxid. Utsläppet av kväveoxider i Malmö uppgick år 27 till ca 3 3 ton. Den största källan var vägtrafiken men betydande mängder kom också från övrig trafik, industri- och energisektorn samt från arbetsmaskiner och redskap. Partiklar. Partiklar uppstår dels som resultat av naturliga processer och dels som resultat av mänsklig aktivitet. Bland naturliga källor dominerar havssalt och damm. Vad gäller mänsklig verksamhet kan nämnas förbränningsprocesser för fordonsdrift och för värmeproduktion. Till källorna i gatumiljön i svenska tätorter hör även slitage av vägbeläggning, bromsar och däck samt vägsand. Sammansättningen av luftmassor med ursprung utanför Malmö har mycket stor betydelse. Ozon. Ozon är en sekundär förorening som bildas av kväveoxider och flyktiga organiska ämnen under inverkan av solljus. Bildningen av ozon sker genom storregionala förlopp och halterna i Malmö bestäms mer av föroreningar i inkommande luftmassor än av lokala utsläpp. Bensen. Den största källan till bensenutsläpp är biltrafiken, eftersom bensinen innehåller bensen. Bensen är även en av de lättflyktiga kolväteföreningar som kan frigöras vid förbränningsprocesser. Vedeldning kan vara en källa till utsläpp av bensen.
Bens(a)pyren. Bens(a)pyren bildas vid ofullständig förbränning dvs. förbränningsprocesser som sker vid låg temperatur, med luftunderskott etc. Småskalig vedeldning och trafik är de viktigaste källorna. Svaveldioxid. Omkring 7 ton svaveldioxid släpps ut per år i Malmö. Större källor i Malmö är energi- och uppvärmningssektorn, industri samt sjöfart. Det mesta av uppmätta halter har dock sitt ursprung från andra länder, främst kontinenten. De stora minskningar som skett beror på lägre svavelhalt i bränslen, rening av utsläpp från energianläggningar och utbyggnad av fjärrvärmenätet. Kolmonoxid. Kolmonoxid uppstår vid förbränning som inte är fullständig. Exempel på källor är avgaser från äldre fordon. Bly, arsenik, kadmium, nickel. Ursprunget varierar för resp. metall. Industriutsläpp och förbränning av kol kan vara källor. Bly används t.ex. i batterier och ammunition, tidigare även i bensin. Arsenik förekommer t.ex. i tryckimpregnerat virke. Kadmium förekommer t.ex. som förorening, associerad med zink. Nickel är en vanlig legeringsmetall. VOC. Källor till VOC är bl.a. bilavgaser, vedeldning, industriutsläpp, arbetsmaskiner och användning inom hushållen. Regionala aspekter Länsstyrelsen anser att luftkvaliteten ser ut att förbättras något, men de mål som uppställts är ändå svåra att nå. Skåne är särskilt utsatt för luftföroreningar från kontinenten. Marknära ozon och partiklar kommer troligen inte att nå tillräckligt låga halter till år 22. För svaveldioxid har tidigare mål nåtts, men sjöfarten kan även i framtiden orsaka problem i hamnstäder. Gällande mål Internationella konventioner Under FN:s luftkonvention samarbetar Europa, USA, Kanada m.fl. länder för att minska utsläppen av långväga transporterade luftföroreningar. I åtta olika protokoll har flertalet berörda länder åtagit sig att begränsa utsläppen av bland annat svavel, kväveoxider, tungmetaller och flyktiga organiska föreningar. Mål inom EU EU:s direktiv om luftkvalitet förändras fortlöpande. I ett antal dotterdirektiv till numera upphävt ramdirektiv regleras kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, bly, partiklar, bensen, kolmonoxid, ozon, arsenik, kadmium, nickel och PAH (polycykliska aromatiska kolväten). Nationella mål (föreslagna mars 28) Nationellt miljökvalitetsmål: Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. I Sverige finns förutom nationella miljökvalitetsmål även miljökvalitetsnormer grundade på EU- direktiv. Miljökvalitetsnormerna är rättsligt bindande. De nationella miljökvalitetsmålen är inte rättsligt bindande. De anger vad som är önskvärt i ett generationsperspektiv för att uppnå en ekologiskt hållbar utveckling. De preciseras genom delmål. Nedan redovisas miljökvalitetsnormer och föreslagna miljökvalitetsmål (delmål) för respektive ämne.
Kvävedioxid Miljökvalitetsnorm (gäller fr.o.m. 26-1-1) 1 timme 9 Värdet får inte överskridas mer än 175 timmar per år 1 dygn 6 Värdet får inte överskridas mer än 7 dygn per år. 1 år 4 Aritmetiskt medelvärde 1 år 3 Aritmetiskt medelvärde. Skydd av ekosystem utanför orter Halterna 6 µg/m3 som timmedelvärde och 2 µg/m3 som årsmedelvärde för kvävedioxid ska i huvudsak underskridas från och med år 21. Timmedelvärdet får överskridas högst 175 timmar per år. Partiklar PM1 Miljökvalitetsnorm (gäller fr.o.m. 25-1-1) 1 dygn 5 Avser dygnsmedelvärde. Värdet får överskridas 35 ggr per år (9-percentil) 1 år 4 Avser årsmedelvärde Halterna 3 µg/m3 som dygnsmedelvärde och 18 µg/m3 som årsmedelvärde ska underskridas år 215. Dygnsmedelvärdet får överskridas högst 35 dygn per år. Partiklar PM2,5 Miljökvalitetsnorm (förslag) 1 år 25 Fr.o.m. 21 ( eftersträvas ) 1 år 25 Fr.o.m. 215 ( får inte förekomma ) Halten 1 µg/m3 som årsmedelvärde ska underskridas år 215. Ozon Miljökvalitetsnorm (ska vara uppfylld senast 21-1-1) Högsta medelvärdet under 8 timmar dagligen Timvärden under maj till och med juli 12 AOT4 Skydd av hälsa. Värdet får ej överskridas mer än 25 dagar per kalenderår i medeltal under 3 år. Det långsiktiga målet (22) är att värdet inte får överskridas. Skydd av vegetation. För närmare förklaring hänvisas till Miljöförvaltningens årsrapporter om luftkvalitet. Halterna av marknära ozon ska inte överskrida 1 µg/m3 som åtta timmars medelvärde år 215 (glidande medelvärde under tre år, får överskridas höst 35 dagar per år). Bensen Miljökvalitetsnorm (ska vara uppfylld senast 21-1-1) 1 år 5 Avser aritmetiska medelvärdet under kalenderåret -
Bens(a)pyren Miljökvalitetsnorm (ska vara uppfylld senast 212-12-31) 1 år 1 ng/m3 Beräknat vid provtagning och mätning av PM1 Halten,3 ng/m3 som årsmedelvärde för bens(a)pyren ska i huvudsak underskridas år 215 Svaveldioxid Miljökvalitetsnorm (gäller fr.o.m. 1999-1-1) 1 timme 2 Värdet får inte överskridas mer än 175 timmar per år 1 dygn 1 Värdet får inte överskridas mer än 7 dygn per år Vinterhalvår 2 Aritmetiskt medelvärde. Skydd av ekosystem utanför orter 1 år 2 Aritmetiskt medelvärde. Skydd av ekosystem utanför orter Utgår, målet uppnått Kolmonoxid Miljökvalitetsnorm (gäller fr.o.m. 25-1-1) 1 år 1 Avser maxvärdet av ett glidande 8-timmarsvärde under kalenderåret Miljökvalitetsmål - Bly Miljökvalitetsnorm (gäller fr.o.m. 1999-1-1)) 1 år,5 Aritmetiskt medelvärde Miljökvalitetsmål - Arsenik, kadmium, nickel För arsenik, kadmium och nickel finns miljökvalitetsnormer motsvarande 6, 5 och 2 ng/m3 (årsmedelvärde). Miljökvalitetsmål finns ej föreslagna. VOC Det föreslagna nationella delmålet innebär att år 22 ska utsläppen i Sverige av flyktiga organiska ämnen utom metan (NMVOC) i ton/år vara i enlighet med det svenska åtagandet i ett nytt takdirektiv för utsläppsbegränsningar. Regionala mål Delmål för Skåne: Kvävedioxid: överensstämmer med föreslagna nationella mål. Marknära ozon: Halten marknära ozon ska inte överskrida 12 µg/m3 som åtta timmars medelvärde år 21. VOC: utsläpp i Skåne ska ha minskat till 21 ton år 21. Partiklar: halterna 35 µg/m3 som dygnsmedelvärde och 2 µg/m3 som årsmedelvärde för partiklar (PM1) ska underskridas år 21. Dygnsmedelvärdet får överskridas högst 37 dygn per år. Halterna 2 µg/m3 som dygnsmedelvärde och 12 µg/m3 som årsmedelvärde för partiklar (PM2,5) ska underskridas år 21.
Dygnsmedelvärdet får överskridas högst 37 dygn per år. Bens(a)pyren: överensstämmer med föreslagna nationella mål. De skånska miljömålen fastställdes under år 23. En mindre revidering gjordes under år 27. En större revidering kommer att göras när nya miljömål beslutats efter nästa miljömålsproposition. Värdering Kunskapsbehov Kunskaperna om luftföroreningars inverkan på hälsan har växt avsevärt under senare år men ytterligare kunskap om exponering och dosresponssamband m.m. är önskvärt. Behov av lokala mål Luftvårdsarbetet styrs till stor del av miljökvalitetsnormer. På nationell nivå finns även miljökvalitetsmål för att rikta in arbetet på vad som är önskvärt ur ett generationsperspektiv. Miljökvalitetsmålen är ibland längre gående än normerna. På samma sätt kan lokala mål användas för att accentuera frågor som är lokalt viktiga i ett längre perspektiv. Behov av åtgärder Pågående åtgärdsarbete Ett omfattande arbete pågick 29 för att minska trafikens inverkan på luftkvaliteten. Detta arbete sker till stor del inom ramen för Malmö stads trafikmiljöprogram och Länsstyrelsens program för att klara miljökvalitetsnormer för kvävedioxid. Industrier och andra verksamheter övervakas genom tillsyn enligt miljöbalken. Modellering och analyser sker för att bedöma var insatser gör störst nytta. Åtgärdsmöjligheter i Malmö Det finns en stor bredd i ansträngningarna att nå ett miljöanpassat transportsystem med lägre utsläpp av luftföroreningar. Åtgärderna omfattar inte bara trafik- och fordonstekniska åtgärder utan också hållbar samhällsplanering och stadsbyggnad, ny infrastruktur, ekonomiska och juridiska styrmedel, beteendepåverkan m.m. Nytt trafikmiljöprogram kommer att tas fram för att ersätta det tidigare som gäller t.o.m. 21. Övergripande förutsättningar för utbyggnad av en mer kapacitetsstark kollektivtrafik ges i utredningen Framtidens kollektivtrafik. Nytt cykeltrafikprogram kommer också aktualiseras. Tillsynsmetodiken enligt miljöbalken utvecklas successivt mot bl.a. mer målinriktad tillsyn. Översiktsplanearbetet ger allmänna förutsättningar. Malmö stad kan själv gå före genom att t.ex. anpassa den egna fordonsflottan. Behov av åtgärder från andra aktörer Utvecklingen i Malmö är starkt beroende av nationell och internationell trafikpolitik och av samverkan med region Skåne, grannkommuner, trafikverken och med danska myndigheter. Generella skatter och avgifter för bränslen, fordon m.m. måste styra mot begränsade utsläpp om framgång ska nås. Malmöbornas val av miljöanpassade resor och transporter har också stor betydelse, något som kommunen kan stödja genom förutseende planering, information och genom att själv föregå med gott exempel.