årsredovisning 2009
region hallands organisation REGIONFULLMÄKTIGE Revisorer Skolutskott REGIONSTYRELSE PRESIDIUM SKOLORNA Naturbruk Halland - Munkagårdsgymnasiet - plönningegymnasiet REGIONKANSLIET Enheten för halländsk tillväxt Enheten för halländsk livsmiljö Katrinebergs folkhögskola Administrativa enheten Löftadalens folkhögskola KASK! Interreg-sekretariatet Kattegat-Skagerrak
Halland bästa livsplatsen 2009 kommer att gå till historien som ett av de mörkaste åren på mycket länge när det gäller läget i världsekonomin och på arbetsmarknaden. Hallands varierande näringsliv gör oss mindre sårbara, och har inneburit att vi klarat oss förhållandevis bra. Vid slutet av året var ändå över 11 000 hallänningar utan arbete och ungdomsarbetslösheten uppe i drygt 10 procent. Det är oerhört dystra siffror. I en lågkonjunktur som denna blir Region Hallands framtidsinriktade arbete än mer betydelsefullt. Vi står nu mitt i ett intensivt förberedelsearbete för att förena verksamheterna inom nuvarande Region Halland och Landstinget Halland. Från och med 2011 är vi en region med ansvar för både regional utveckling och hälso- och sjukvård. Med den nya regionbildningen får vi möjlighet att ta ett samlat grepp om de frågor som påverkar Hallands utveckling. Visionen för den nya regionen blir den samma som i nuvarande Region Halland; Halland bästa livsplatsen! Det är en utmaning och en fantastisk målbild att verka emot! Kulturen spelar en betydande roll för att stärka Hallands attraktivitet. Utifrån utredningen Kultur för ökad attraktivitet har Region Halland nu tecknat utvecklingsavtal med kulturinstitutioner som ska leda till förnyelse och utveckling av kulturlivet i Halland. Genom en avsiktsförklaring mellan Region Halland och Statens kulturråd skapas också nya möjligheter att påverka fördelningen av statsbidragen. Halland blir en av fyra regioner som ska ingå i den nya samverkansmodellen. En god tillgänglighet är av avgörande betydelse för Hallands utveckling och attraktivitet. Med en väl utbyggd infrastruktur kan vi erbjuda hallänningarna en stor arbetsmarknad med goda pendlingsmöjligheter, samtidigt som näringslivet får tillgång till en utökad marknad för sina varor och tjänster. I vårt förslag till infrastrukturplan för 2010-2021, som under 2009 lämnades till näringsdepartementet, slår vi fast att utbyggnaden till dubbelspår på Västkustbanan genom Varberg är det viktigaste infrastrukturprojektet i Halland. I skrivande stund har vi fått det efterlängtade beskedet att en utbyggnad av Västkustbanan ingår i regeringens infrastruktursatsningar under planperioden. Sammantaget finns det många anledningar att se ljust på Hallands framtid, trots den rådande lågkonjunkturen. Fokus i både nuvarande och blivande Region Halland ska alltid ligga på hur vi bäst kan stärka och skapa nytta för hallänningarna och de halländska företagen. De ska känna att de valt att bo och verka på den bästa livsplatsen! Göran Karlsson Regionstyrelsens ordförande årsredovisning 2009 3
Innehåll Förord 3 förvaltningsberättelse 5 Halland och omvärlden 6 Regionstyrelseåret 2009 10 Måluppfyllelse 15 Årets resultat 27 Balansräkning 30 Tilläggsupplysningar 32 Kassaflöde 34 Finansiella mål 35 Investeringsredovisning 36 Driftsredovisning per verksamhetsområde 38 Region Hallands bolag 44 Sammanställd redovisning 46 Personalredovisning 52 Redovisningsprinciper 57 Revisionsberättelse för år 2009 58 verksamhetsberättelse 59 Halland bästa livsplatsen 60 Här förverkligar vi bodrömmar 61 Här bygger vi företag med kunskap 64 Här skapar vi fördelar av läget 74 Grundläggande förutsättningar 76 Region Hallands skolor 82 Ordlista 85 4 årsredovisning 2009
förvaltningsberättelse årsredovisning 2009 förvaltningsberättelse 5
Halland och omvärlden lågkonjunkturens effekter Under hösten 2008 drabbades världsekonomin av en finanskris som nu har utvecklats till en djup lågkonjunktur. Under hela 2009 präglades den ekonomiska utvecklingen och situationen på arbetsmarknaden av den svaga konjunkturen. Antalet varsel om uppsägning låg under året på en nivå som bara kan jämföras med krisåren i början av 1990-talet. Arbetslösheten ökade dramatiskt under året och ligger kvar på en allt för hög nivå. Detta gäller i särskild hög grad för ungdomar. Antalet varslade i Halland år 2008 och 2009 uppgick till 3700 personer, vilket innebär att andelen varslade av de sysselsatta i Halland uppgår till 2,5 procent. Halland är ändå ett av de län som har klarat sig bäst genom krisen vad avser varsel om uppsägning. Störst andel varslade hade Gävleborgs län med 5,6 procent, medan bara Uppsala län och Gotland hade en mindre andel än Halland. Den bransch som har drabbats hårdast av lågkonjunkturen är industrin och av de olika industribranscherna är det verkstadsindustrin som har haft störst problem. Även byggbranschen, transportsektorn och i viss mån den företagsinriktade tjänstesektorn har haft svårigheter i lågkonjunkturen. Att näringslivet i Halland har klarat sig förhållandevis bra förklaras i första hand av att Hallands näringslivsstruktur är varierad och saknar inslag av stora verkstadsindustriföretag och underleverantörer till fordonsindustrin. 11 281 hallänningar var i december 2009 utan arbete. Av dessa var 7 168 öppet arbetslösa och 4 113 befann sig i något program med aktivitetsstöd. Av de arbetslösa var 2 820 ungdomar mellan 18 och Andel sysselsatta som varslats i Sverige (%) september 2008 februari 2010 Gävleborgs län Blekinge län Västernorrlands län Jönköpings län Västra Götalands län Kronobergs län Örebro län Västerbottens län Västmanlands län Värmlands län Södermanlands län Jämtlands län Östergötlands län Kalmar län Norrbottens län Skåne län Stockholms län Dalarnas län Hallands län Uppsala län Gotlands län Riket 0 2 4 6 8 Andel arbetslösa ungdomar i Halland, 18-24 år (%) november 2009 Kungsbacka Varberg Falkenberg Halmstad Hylte Laholm Halland Riket Öppet arbetslösa 2,5 % 9,6 % 10,0% 10,4 % 10,9 % 12,7 % 11,0 % 11,7 % 4,0 % 16,2 % 0 5 10 15 20 I program med aktivitetsstöd 6 årsredovisning 2009 förvaltningsberättelse
24 år. Trots dessa alldeles för stora tal är arbetslösheten i Halland klart lägre än i riket i genomsnitt. Det finns ett tydligt samband mellan de relativt få varslen och den förhållandevis låga arbetslösheten. Erfarenheterna från 90-talskrisen är dock att sysselsättningen tenderar att minska mer än vad varslen indikerar och att arbetsmarknaden kommer att vara svag ganska lång tid efter att ekonomin har börjat växa igen. Ungdomsarbetslösheten är hög i alla Hallands kommuner och ligger i genomsnitt på drygt 10 procent. Laholms kommun sticker ut med 6,6 procent öppet arbetslösa och 9,1 procent i olika program. Totalt är alltså ungdomsarbetslösheten i Laholm 16,2 procent, vilket är klart högre än riksgenomsnittet som ligger på 11,7 procent. För att möta ungdomsarbetslösheten har Region Halland initierat projektet Karriär i Halland, som beviljats stöd från EU:s socialfond. I projektet ska arbetslösa ungdomar kunna välja mellan tre tillväxtfokuserade spår: Introduktionsutbildning plus praktik i aktuella och framtida bristyrkesbranscher. I Halland finns ett antal branscher som har en stor andel 60-64 åringar anställda, t ex service, omsorg och försäljning. befolkningsutveckling Halland håller ställningen som en av Sveriges mest växande regioner. Den stora inflyttningen från övriga Sverige visar att Halland är en av landets mest attraktiva regioner att bo och arbeta i. Folkmängden i Halland ökade under 2009 med 3 253 personer och uppgick den 31 december 2009 till 296 825. Alla hallandskommunerna uppvisar en befolkningsökning under 2009. Mest ökade folkmängden i Kungsbacka med 1 262 personer följt av Halmstad med 846, Varberg med 776, Falkenberg med 288, Laholm med 87 och Hylte 4 personer. Folkmängsökningen i Halland förklaras till största delen av inflyttning. 10 930 personer flyttade till Halland och 8 230 flyttade från regionen under 2009. Nettoflyttningen uppgick alltså till 2 700 personer, varav 1 423 personer från andra län i Sverige och 1 277 personer från utlandet. Inflyttningen till Halland från utlandet har ökat liksom till övriga Sverige. Halland avviker dock från det nationella mönstret genom att vara det enda län som har en nettoinflyttning från övriga Sverige som ligger i nivå med nettoflyttningen från utlandet. Noterbart är att Halland i absoluta tal har det tredje största inrikes flyttningsnettot efter Skåne och Stockholms län. Introduktionsutbildning plus praktik hos soloföretagare. I Halland finns många solo- och fåmansföretag. Vi tror att många av dem kan ta emot en praktikant om de får stöd av projektet. Introduktionsutbildning plus deltagande i en utbildnings- och praktikmodul för individanpassat entreprenörskap inom regionalfondsprojektet Bra, bättre, bäst nyföretagarrådgivning i Halland. årsredovisning 2009 förvaltningsberättelse 7
regionfrågan Regeringspartiernas överenskommelse i början av året innebär att Halland kan bilda en region med ansvar för såväl regionala utvecklingsfrågor som hälso- och sjukvårdsfrågor, med start år 2011. Genom att bilda en region får vi ett direktvalt organ som ger oss stabila och långsiktiga förutsättningar för att utveckla Halland i en fortsatt positiv riktning. Detta poängterades i ett gemensamt yttrande från Region Halland, Landstinget Halland och samtliga kommuner över en departementsskrivelse som ska ligga till grund för en proposition om regionfrågan. Propositionen, som föreslår en lagstiftning som gör det möjligt att bilda Region Halland, kommer att behandlas av riksdagen under våren 2010. västkustbanan Region Hallands kamp för att få till stånd dubbelspår genom Varberg har fortsatt med oförminskad styrka. Detta ledde till att regionstyrelsen beslutade att avsätta 210 mkr ur anslaget för regional infrastruktur, som tillsammans med de 290 mkr som Varbergs kommun har beslutat avsätta, innebär en medfinansiering på en halv miljard. Dessutom har landstingsstyrelsen beslutat att vara med och medfinansiera Västlänken genom Göteborg. Sammantaget visar detta hur viktigt politikerna i Halland tycker det är att dubbelspåret i Varberg blir verklighet, så att man utnyttja kapaciteten på Västkustbana fullt ut. Under året har ett gemensamt arbete i regionkansliet och landstingskansliet påbörjats för att skapa en förtroendemannaorganisation och en förvaltningsorganisation för nya Region Halland. 8 årsredovisning 2009 förvaltningsberättelse
årsredovisning 2009 förvaltningsberättelse 9
Regionstyrelseåret 2009 Regionfullmäktige och regionstyrelsen har sedan valet 2006 en borgerlig majoritet. Av styrelsens elva ledamöter representerar fyra moderaterna, en centerpartiet, en folkpartiet, en kristdemokraterna och fyra socialdemokraterna. Regionstyrelsens ordförande är Göran Karlsson (c). Under 2009 sammanträdde regionstyrelsen åtta gånger och regionfullmäktige två gånger. Här följer ett urval av årets ärenden. februari Regionstyrelsen beslutar föreslå Regionfullmäktige att anta den uppdaterade Folkhälsopolicyn för Halland och att rekommendera kommunerna och Landstinget Halland att arbeta efter policyns intentioner. Folkhälsopolicyn anger inriktning och arbetssätt för folkhälsoarbetet i Halland. Beslut om medfinansiering av projektet Tävlingen Miljöinnovation 2009 med 800 000 kronor. Den nationella tävlingen arrangeras av Region Halland i samarbete med en rad partners och medfinansiärer. Tävlingens syfte är att vara en språngbräda för innovatörer genom att stödja och uppmärksamma Sveriges intressantaste miljöinnovationer. Beslut om medfinansiering av projektet Utvecklingsmiljö för ny vindkraftsteknik med 1,5 miljoner kronor under 2009-2011. I projektet, som drivs av Falkenbergs energi, avser man att skapa en utvecklingsmiljö som bidrar till produkt- och affärsutveckling inom vindkraftsområdet. Beslut om medfinansiering av projektet Ung Företagsamhet i Halland med 650 000 kronor under 2009-2010. Genom organisationen får ungdomar möjlighet att prova på företagande och driva UFföretag april Regionstyrelsen godkänner Region Hallands årsredovisning med förvaltningsberättelse för 2008. För att kunna genomföra förslagen i kulturutredning Kultur för ökad attraktivitet har Landstinget Halland beslutat att skjuta till 7 miljoner kronor under 2009-2011. Regionstyrelsen beslutar att presidiet får i uppdrag att fördela medlen och att teckna utvecklingsavtal med berörda parter. Ett förslag finns om att skapa ett gemensamt Barnahus i Halland, dvs en plats dit unga som utsatts för misshandel eller sexuella övergrepp kan få samlad hjälp och stöd. Styrelsen beslutar att sända förslaget till de tänkta huvudmännen (de halländska kommunerna, landstinget, polisen och åklagarmyndigheten) för ställningstagande. Beslut om att Halland ska lämna in en gemensam ansökan om så kallade Yrkesvux-platser. Med hänvisning till konjunkturnedgången beslutar styrelsen att kommunernas och landstingets medlemsavgifter till Region Halland för 2010 inte ska indexuppräknas, men att regionens bidrag till institutioner och organisationer ska räknas upp enligt gällande modell. 10 årsredovisning 2009 förvaltningsberättelse
maj Utredningen Attraktivt boende i Halland utan intrång på stränderna presenteras för styrelsen som beslutar att lämna över rapporten till Länsstyrelsen och de halländska kommunerna. Beslut om regional medfinansiering av projektet Strategisk nanoteknisk satsning med totalt 53 400 euro under åren 2009-2012. Syftet med projektet är att utveckla nanoteknologi, som kan leda till innovationer inom exempelvis hjälpmedel, elektronik och miljövänliga produkter. Jämte Halland ingår en rad universitet, högskolor och regioner i Öresund/Kattegat/Skagerak-området. Beslut om regional medfinansiering av projektet Hälsoteknikcentrum Halland med drygt 15 miljoner kronor under åren 2009-2012. Projeketet har beviljats medfinansiering av EU:s regionala utvecklingsfond och ska skapa en ny halländsk mötesplats för utveckling av produkter och tjänster inom Hälsoteknik. Högskolan i Halmstad är projektägare och projeketet bygger på samverkan med bland annat företag, forskare, kommunerna i Halland, Landstingar Halland, brukarorganisationer m fl. Beslut om regional medfinansiering av projektet Etablering och utveckling av Alexanderssoninstitutet vid Campus Varberg med drygt 3,5 miljoner kronor under åren 2009-2012. Alexanderssoninstitutet har beviljats medfinansiering av EU:s regionala utvecklingsfond ska stödja en framåtriktad och kunskapsintensiv utveckling av halländska företag. Beslut om regional medfinansiering av projektet Coast Alive med knappt 138 000 euro under åren 2009-2012. Coast Alive har beviljats stöd från Interreg IVA Kattegatt/Skagerack och i projektet ingår samarbetspartners från Sverige, Norge, Danmark, England och Holland. Syftet med projektet är att utveckla gångstråk i tätorter för att få människor att röra på sig mer i vardagen. Beslut om medfinansiering av projektet Halländsk modell för investeringsfrämjande åtgärder med med knappt 440 000 kronor under 2009. Projektet har beviljat stöd från Tillväxtverket och ska ge förslag till en stödstruktur för att främja inflödet av internationell kompetens och kapital till Halland. juni Regionstyrelsen utser tre representanter till den politiska organisationskommitté som ska ta fram förslag till förtroendemannaorganisation för nya Region Halland 2011-2014. Styrlens representanter blir Gösta Bergenheim (m), Carl Fredrik Graf (m) och Jana Nilsson (s). En utredning kring organisationen av Kulturmiljövård Halland presenteras för styrelsen, som beslutar att överlämna den till den politiska organisationskommittén för regionbildningen. En maritim strategi för hållbart nyttjande av Kattegatt med kust har tagits fram av Region Halland, Länsstyrelsen och de halländska kommunerna. Styrelsen beslutar att Kattegattstrategin ska fungera som ett framtida stöddokument vid utvecklingsarbete som bedrivs i anslutning till Kattegatt med kust. Beslut om regional medfinansiering av projektet Landsbygdsutveckling i Skandinavien (LISA) med totalt 580 000 euro under åren 2009-2012. Projektet har beviljats stöd från Interreg IVA Kattegatt/Skagerack och är ett gränsöverskridande samarbetsprojekt med parter i Sverige, Danmark och Norge med Region Halland som leadpartner. årsredovisning 2009 förvaltningsberättelse 11
Beslut om regional medfinansiering av projektet IKON (Interregionalt KulturOplevelses Netvaerk) med knappt 190 000 euro under åren 2009-2012. Projektet har beviljats stöd från Interreg IVA Kattegatt/Skagerack och är ett samarbetsprojekt med parter i Sverige, Danmark och Norge. Beslut om regional medfinansiering av projektet Axtorna upplevelsecentrum med knappt 600 000 kronor under 2009. Projektet medfinansieras av Leader Landsbygd, ideella och privata intressenter. Beslut om att Region Halland lämnar SydSam i dess nuvarande form med anledning av att den ideella föreningen upphör och istället ingår i det nätverk som kommer att skapas. september Beslut om medfinansiering av projektet Företagsamma Bolmenbygden destinationsutveckling med knappt 400 000 kronor. Projektet har även sökt ca 1,2 miljoner kronor i bidrag från Landsbygdsprogrammet. Syftet med projektet är att utveckla upplevelsenäringen på landsbygden med Bolmen och företagen i bygden som drivkraft. oktober Regionstyrelsen beslutar föreslå regionfullmäktige att avslå motionen Låt Halland bli ett eurolän med hänvisning till att dagens service, när det gäller tillgång och användning av euro i Halland, uppfyller det aktuella behovet. Regionstyrelsen beslutar föreslå regionfullmäktige att fastställa verksamhetsplan och budget för Region Halland under 2010. Regionen får under året ingen uppskrivning av kommunernas och landstingets medlemsavgifter och resultatet för 2010 sätts till -1,87 miljoner kronor. Ramen för medfinansiering av EU-projekt fastställs till 17 miljoner kronor. I verksamhetsplanen beskrivs hur Region Halland kommer att arbeta mot målet Halland bästa livsplatsen. Regionstyrelsen beslutar föreslå regionfullmäktige att anta förslag till Biblioteksstrategi för Halland och rekommendera de halländska kommunerna och landstinget att arbeta efter strategins intentioner. Biblioteksstrategin identifierar områden där samverkan mellan biblioteken kan utvecklas. Region Halland ansvarar för att strategin följs upp. Regionstyrelsen godkänner förslaget till Regional infrastrukturplan för Halland 2010-2011. Regeringen väntas fatta beslut om den slutliga ekonomiska ramen för varje län i början av 2010. Den halländska planen pekar ut en utbyggnad av Västkustbanan genom Varberg som den absolut viktigaste satsningen för Halland. Av den preliminära ramen på 1 060 miljoner kronor, föreslås 210 miljoner kronor gå till medfinansering av en dubbelspårsutbyggnad, inklusive resecentrum i Varberg. Regionstyrelsen ger presidiet i uppdrag att utse mottagare av Region Hallands kulturpris och utvecklingsstipendier. I samband med styrelsens decembermöte delas Utvecklingsstipendiet för 2009 ut till Kim Borg och Alexander Frisk, båda från Halmstad. De får 50 000 kronor för sitt projekt med ett rörligt ledstångsstöd. I samband med regionstyrelsens möte i mars 2010 tilldelas Malin Broman, violinist och medlem av Kungsbacka Pianotrio, Region Hallands kulturpris för 2009 på 50 000 kronor. 12 årsredovisning 2009 förvaltningsberättelse
årsredovisning 2009 förvaltningsberättelse 13
december Beslut om fördelning av Region Hallands budget och investeringsramar för 2010. Beslut om regional medfinansiering av projektet Karriär i Halland. Projektet riktar sig till arbetslösa ungdomar som genom praktik och individanpassat stöd ska ges möjlighet till anställning, att starta eget eller att påbörja studier. Projektet beviljades drygt 9 miljoner i stöd från EU:s socialfond och den regionala medfinansieringen uppgår till totalt 1 miljon kronor under åren 2010-2011. Övriga medfinansiärer är Hallands sex kommuner och Arbetsförmedlingen. Beslut om regional medfinansiering av projektet Bra, bättre, bäst med drygt 3,8 miljoner kronor under åren 2010-2012. Syftet med projektet är att öka tillgängligheten och kvalitén på nyföretagarrådgivningen i Halland så att den bidrar till att fler växande företag startas. Projektet har en budget på knappt 8 miljoner kronor. Europeiska Regionala Utvecklingsfonden står för 40 % av budgeten och Region Halland och de halländska kommunerna för resterande 60 %. Beslut om regional medfinansiering av projektet SPH Inkubator med drygt 7 miljoner kronor under åren 2010-2012. Science Park Halmstad (SPH) ska erbjuda kvalificerat affärsstöd och affärsnätverk för nya företag, men också stöd till etablerade företag med intressanta utvecklingsprojekt. Projektet har en budget på drygt 14 miljoner kronor, som finansieras av Region Halland (50 %), EU:s Regionala utvecklingsfond (40 %) och Högskolan Halmstad (10 %). Projektet löper över tre år med start 2010. Beslut om medfinansiering av projektet Tema: Företagsutveckling häst med drygt 1,3 miljoner kronor under perioden december 2009-mars 2012. Projektet ska leda till fler hållbara och livskraftiga företag inom området Häst i Halland. Efter projekttidens slut övergår ansvaret till näringen. Beslut om att ansöka hos Fiskeriverket om att få bilda Fiskeområde Halland. Bakom ansökan står Region Halland i samverkan med företag och organisationer inom den halländska fiskenäringen, Länsstyrelsen i Halland, Marknad Varberg och Leader Kustbygd Halland. Regionstyrelsen fattar efter votering beslut om förändrad organisation av den regionala kulturverksamheten. Detta som en del i genomförandet av utredningen Kultur för ökad attraktivitet. Styrelsen beslutade att samla Musik i Halland och konsulenterna för teater, dans, film, slöjd och konst i en ny regional kulturverksamhet inom Region Halland. Den regionala musikverksamheten ska inte omfatta en fast musikensemble. Man beslutade vidare att Kulturmiljövården i Halland ska ingå i den nya regionala kulturverksamheten vid Region Halland, men att den del av uppdragsverksamheten som bedrivs på marknadsmässiga villkor inte ska föras över till Region Halland. Regionstyrelsen beslutade att anslå 455 000 kronor till en studie om små barns (0-5 år) psykiska hälsa. Målsättningen är att identifiera insatser som kan stärka barnens psykiska hälsa utifrån studiens resultat. 14 årsredovisning 2009 förvaltningsberättelse
Måluppfyllelse Region Hallands verksamhet utgår från den regionala utvecklingsstrategin Halland bästa livsplatsen. Här definieras fyra övergripande målområden för vårt arbete: Stärka grundläggande förutsättningar Bygga företag med kunskap Förverkliga bodrömmar Skapa fördelar av läget I verksamhetsplanen för 2009 har ett antal indikatorer valts ut för att mäta utvecklingen i Halland under året. Indikatorerna kan till viss del mäta Region Hallands måluppfyllelse, men framför allt ger de underlag för diskussioner om regionens utveckling och signalerar styrkor och svagheter. Utvecklingen inom det halländska näringslivet mäts bland annat genom indikatorer som omsättningen i tillväxtföretag, nyföretagande och arbetskraftsbrist. Den halländska livsmiljön (grundläggande förutsättningar) analyseras genom studier av hälsostatistik, jämställdhetsindex och data om miljösituationen. Förutsättningarna för att realisera sina bodrömmar i Halland studeras genom indikatorer som befolkningsförändringar och barn och vuxnas möjligheter till kulturupplevelser. kommentar till indikatorerna Att mäta effekter av det regionala utvecklingseller tillväxtarbetet är problematiskt. Statistiken släpar efter i tid och det är nästan alltid omöjligt att värdera i vilken grad vårt och andras utvecklingsarbete påverkar utfallet. För att få en någorlunda riktig bild av utvecklingen måste man studera flera indikatorer och bygga analyserna på lokal kännedom om det egna näringslivet och dess utveckling. Det är därför viktigt att samla ett antal indikatorer som underlag för en bred diskussion om regionens utveckling. Särskilt problematiskt blir uppföljningsarbetet när det sker tvära kast i den ekonomiska utvecklingen. Finanskrisen kom plötsligt i september 2008, men det finns, med undantag för Arbetsförmedlingens månadsstatistik, ännu inte någon tillförlitlig statistik som visar hur Halland och Hallands näringsliv har utvecklats under krisåret 2009. Det tar alltså ganska lång tid innan vi kan summera hur Halland klarade sig igenom krisen. Först under våren 2011 finns data som beskriver exempelvis sysselsättningsutvecklingen och företagens omsättningsutveckling under krisåret 2009. Mycket tyder på att finanskrisen påverkade flera av utvecklingsindikatorerna redan under 2008. Den långvariga sysselsättningsökningen i Halland stannade av och arbetslöshetens ökade dramatiskt. Antalet varsel och antalet arbetslösa var dock relativt sett betydligt lägre i Halland än i flertalet andra län. Arbetslösheten, särskilt bland ungdomar har sedan legat kvar på en hög nivå under hela 2009. Nyföretagande var lägre under 2008 än under 2007, även om Halland i relation flertalet andra län fortfarande hade ett högt nyföretagande. årsredovisning 2009 förvaltningsberättelse 15
Omsättningsmålet i tillväxtområdena klarades under 2008, men även här kan vi notera att företagens tillväxttakt var lägre 2008 än 2007. Finanskrisens återverkningar på företagens ekonomi varierar mellan olika branscher. Branscher som tillverkningsindustri, handel, transport samt hotell och restaurang drabbades mer än andra av minskad försäljning. Mot bakgrund av industrins svårigheter är det mycket positivt att Region Hallands tillväxtområden TillväxtHälsa och MatHalland, som till stor del består av industriföretag, ändå uppvisar en bra omsättningsutveckling. Till viss del är detta naturligtvis ett resultat av Region Hallands utvecklingsarbete, men också ett uttryck för att företag som väljer att samarbeta inom ramen för tillväxtområdenas nätverk är sådana som har utvecklingspotential och en vilja att växa. Omsättningsutveckling i hela näringslivet och i tillväxtområden 2007 och 2008 Hela näringslivet 2007 2008 Förändring Jord- och skogsbruk, fiske 5,9 5,3 Tillverkningsindustri 8,1-1,3 El, VA, återvinning* 5,2 31,9 Byggnadsverksamhet 14,4 10,4 Handel 10,0 2,6 Transport 9,4 3,7 Hotell och restaurang 9,7-2,3 Finans, fastighet, företagstjänster, uthyrning mm -1,5-1,3 Utbildning -11,9 28,5 Hälso- och sjukvård 19,6 13,6 Personliga tjänster, konstnärlig verksamhet mm 0,9 4,1 Hela näringslivet 7,6 2,6 tillväxtområden 2007 2008 Förändring Upplevelsenäringen 7,1 4,2 Tillväxt Hälsa 13,1 12,0 MatHalland 3,8 4,0 Energi & Miljö 7,0 3,0 Tillväxtområden totalt 7,4 5,1 Källa: UC WebSelect, Omsättning i aktiebolag * Den starka utvecklingen förklaras av ett vattenkraftföretag i Laholm 16 årsredovisning 2009 förvaltningsberättelse
måluppfyllelse för det regionala utvecklingsarbetet MÅL: Stärka grundläggande förutsättningar Indikator: Ohälsotal I jämförelse med de flesta andra regioner i Sverige har Halland låga ohälsotal. Ohälsotalet i Halland låg under 2009 på 29,5 dagar per person, medan riksgenomsnittet låg på 32,8. Såväl Hallands som rikets ohälsotal har minskat med cirka tre dagar under 2009. Minskningen kan delvis förklaras genom att sjukförsäkringssystemet genomgick en regelförändring under 2008, men det är även värt att notera att en minskning har pågått under de senaste åren. Skillnaderna mellan män och kvinnors ohälsotal är fortfarande stora, kvinnor låg på 35,2 och män på 23,7. Skillnaderna mellan könen minskar något. Ohälsotalet 2009 KVINNOR MÄN TOTALT Halland 35,3 23,7 29,5 Riket 39,1 26,7 32,8 Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen under en 12-månadersperiod. Sjuk- och aktivitetsersättning står för den större delen av ohälsotalet, medan sjukpenning och rehabiliteringspenning står för den mindre. Indikator: utsläpp av växthusgaser Mellan åren 1990 och 2007 har de svenska utsläppen av växthusgaser, räknat som koldioxidekvivalenter, minskat med 9 procent. Under samma period har utsläppen i Hallands län minskat med 13 procent. Minskningen för Halland har alltså varit något större än för landet som helhet. Minskningen beror framförallt på övergången från olja till fjärrvärme eller biobränslen vid uppvärmning av bostäder och lokaler. Minskningstakten är dock för låg för att vi ska kunna uppfylla vår del av målet industriländerna behöver minska sina egna utsläpp med minst 30-40 procent till 2020, och detta gäller även Halland. Särskilt utsläppen från vägtrafiken måste börja minska inom en snar framtid. Indikator: jämställdhetsindex Statistiska centralbyrån har tidigare producerat ett jämställdhetsindex som möjliggör jämförelser mellan länen vad avser kvinnors och mäns ställning i samhället och på arbetsmarknaden. Den senast uppdaterade statistiken är dock från 2006. Enligt SCB:s webbplats är orsaken att presentationen är uppdragsbaserad och att det inte funnits någon finansiär. årsredovisning 2009 förvaltningsberättelse 17
MÅL: Här bygger vi företag med kunskap Indikator: omsättning i tillväxtföretag Uppföljning av 25-procentsmålet 2007-2008 Indikator: antal medverkande företag inom tillväxtområden Efterhand som arbetet i de fyra tillväxtområdena utvecklas ökar också antalet företag som deltar i utvecklingsarbetet. Under 2008 fick Upplevelsenäringen 52 nya medlemmar i sina nätverk, Tillväxt Hälsa ökade antalet deltagande företag med 16 stycken, MatHalland med 15 och Energi & Miljö med 5 nya företag. Tillväxtarbetet förändras inte bara genom att fler företag deltar i arbetet utan också organisatoriskt. I MatHallands arbete med varumärket Signerat Halland tar nu företagen själva ansvaret för utvecklingsarbetet och i Tillväxt Hälsa har arbetet till stor del organiserats i HälsoteknikCentrum vid Högskolan i Halmstad. Genom bolagiseringen av halland.se går arbetet inom Upplevelsenäring också in i en ny fas med ett starkt engagemang från medlemsföretagen. TILLVÄXTOMRÅDE Omsättning (mkr) Förändring 2007 2008 2007 2008 Differens Procent Upplevelsenäringen 909 947 38 4,2 Tillväxt Hälsa 1 209 1 354 145 12,0 MatHalland 698 726 28 4,0 Energi & Miljö 3 097 3 190 93 3,0 Tillväxtområden totalt 5 913 6 217 304 5,1 Hela näringslivet 128 302 131 689 3 387 2,6 Källa: UC WebSelect För tillväxtprogrammets tillväxtområden är målet att de företag som deltar i arbetet ska ha 25 procent högre ökning av omsättningen än näringslivet som helhet. Mellan 2007 och 2008 ökade omsättningen i det halländska näringslivet med 2,6 procent. Av tillväxtområdena hade företagen inom hälsoteknik den största omsättningsökningen med 12 procent. Företagen i upplevelsenäringen ökade med 4,2 procent, MatHalland med 4 procent samt företagen inom Energi och Miljö med 3 procent. Företagen som deltar i tillväxtområdens utvecklingsarbete hade totalt sett en omsättningsutveckling på 5,1 procent, alltså en ökning sov var nästan 100 procent större än i näringslivet som helhet. Jämfört med 2007 hade dock samtliga tillväxtområden och näringslivet som helhet en sämre omsättningsutveckling under 2008. Förklaringen till detta är sannolikt att finanskrisen fick effekter på företagens utveckling redan under hösten 2008. 18 årsredovisning 2009 förvaltningsberättelse
Indikator: antal nystartade företag Nyföretagandet 2008 Under 2008 startades 57 801 nya företag i Sverige. Av dessa startades 18 368 av kvinnor, vilket motsvarar 31,8 procent av de nya företagen. Störst andel kvinnliga nyföretagare hade Gotlands län med 35,4 procent och lägst andel hade Östergötlands län med 27,7 procent. I Halland startades 31,9 procent av företagen av kvinnor. Allra högst är etableringsfrekvensen (antal startade företag per 1000 invånare) i Stockholms län med 13,8 nya företag per 1000 invånare. Halland låg under 2008 på sjunde plats i landet med en etableringsfrekvens på 8,9 nya företag per 1000 invånare. Detta är en något lägre etableringsfrekvens än under föregående år. Därmed bröts den uppåtgående trend som har kännetecknat nyföretagandet under senare delen av 00-talet. LÄN TOTALT ANTAL NYA FÖRETAG ANDEL STARTADE AV KVINNOR PER 1000 INVÅ- NARE Stockholms län 18 113 32,1 13,8 Gotlands län 373 35,4 10,3 Skåne län 7 920 34,2 10,1 Jämtlands län 803 30,0 10,1 Riket 57 801 31,8 9,7 Uppsala län 2044 31,8 9,5 Västra Götalands län 9 256 30,9 9,2 Hallands län 1 625 31,9 8,9 Södermanlands län 1 459 32,4 8,7 Dalarnas län 1 418 32,4 8,2 Örebro län 1 406 32,2 8,0 Västmanlands län 1 216 29,8 7,7 Kalmar län 1 110 29,3 7,6 Indikator: antal nyföretagare med utomnordisk bakgrund Under 2008 startades 131 företag i Halland av personer med utländsk härkomst. Det är en relativt stor minskning jämfört med 2007, då 224 företag startades av personer med utländsk härkomst. Etableringsfrekvensen uppgick 2008 till 5,1 nya företag per 1 000 invånare i den aktuella gruppen, vilket gör Halland till en av de regioner som har lägst etableringsfrekvens bland personer med utländsk härkomst. Östergötlands län 2 056 27,7 7,6 Blekinge län 710 33,4 7,5 Gävleborgs län 1 301 32,9 7,5 Kronobergs län 859 34,5 7,5 Värmlands län 1 263 31,0 7,4 Västernorrlands län 1 082 29,6 7,2 Västerbottens län 1 174 31,1 7,1 Norrbottens län 1 114 29,8 7,0 Källa: ITPS, Institutet för tillväxtpolitiska studier De senaste åren har Halland tillhört de län som har störst nyföretagande bland personer med utländsk härkomst. Det finns för närvarande inte underlag för att bedöma om det lägre nyföretagandet under 2008 är bestående eller om nedgången är tillfällig. årsredovisning 2009 förvaltningsberättelse 19
Indikator: nya företags överlevnad Data om nyföretagandet publiceras av Tillväxtanalys, som har regeringens uppdrag att ta fram analyser och statistik för att belysa tillväxten i ett brett svenskt och internationellt perspektiv. 2005 startades i Sverige 43 932 nya företag. Tre år senare fanns 29 795 av dessa företag kvar vilket innebär en överlevnadsgrad på 68 procent. Nya företags överlevnad är något lägre i Halland än i riket som helhet. Av de 1 247 företag som startades i Halland fanns 67 procent, eller 841, kvar tre år senare. Andel nya företag som finns kvar efter tre år 2001-2004 2003-2006 2005-2008 Halland 64 69 67 Riket 62 67 68 Överlevnadsgraden för företagen i Halland (2005-2008) är något lägre än under den föregående perioden. För första gången under 2000-talet är också överlevnadsgraden lägre i Halland än i riket som helhet. Indikator: fou-investeringar Halland har få sysselsatta i branscher med stort teknik- och kunskapsinnehåll och inom företagstjänster. Dominansen av mindre företag och det begränsade inslaget av kunskapsintensiva branscher i regionen får till följd att det bedrivs förhållandevis lite forskning i det halländska näringslivet. Dessa strukturellt betingade brister i den halländska näringslivsstrukturen bekräftas av den statistik som beskriver investeringar i forskning och utveckling. Det halländska näringslivets FoU-investeringar är mycket små jämfört med riksgenomsnittet. År 2007 investerade företagen i Halland i genomsnitt knappt 1 700 kronor per sysselsatt. Riksgenomsnittet är mer än tio gånger större, 18 200 kronor per sysselsatt. Det finns en risk för att den begränsade tillgången till avancerade företagstjänster och små investeringarna i forskning och utveckling kan bli hinder för tillväxt. Halland har goda utvecklingsförutsättningar när det gäller faktorer som kan kopplas till inflyttning, demografisk utveckling och nyföretagande, medan faktorer som beror på näringslivets struktur är svagt utvecklade. 20 årsredovisning 2009 förvaltningsberättelse