UTKAST. LANTBRUKSRÄKNINGEN Undersökning om produktionsmetoder

Relevanta dokument
Lantbruksräkningen 2010

UTKAST LANTBRUKSRÄKNINGEN Fyll i blanketten och spara den, så att Ni kan lämna uppgifterna när intervjuaren ringer Er om 1-3 veckor.

Lantbrukets strukturundersökning 2013

Strukturundersökning 2016

Strukturundersökning 2016

2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden):

Vägen till yrkeskunskap inom naturbruk och miljöområdet

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen

Energianvändning i jordbruket 2018

"Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!

Typisk sommarbild Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet. Gröda. Vattenkälla. Älv, sjö, bäck, å Damm

Jordbruksföretag som kräver heltidsarbete minskar. Flest heltidsjordbruk inom husdjursskötsel. Sysselsättning på heltidsjordbruk

Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019

Lektion nr 3 Matens resa

Matens klimatpåverkan

Generellt. Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 %

Livsmedelshygien inom växtproduktionen

Delaktiga i gårdsbruksenheten

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

Mjölkproduktion Får, get Nöt Annat produktionsdjur

Diskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Register Grupp Norm namn/insats

VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen

Generationsväxlingsdag

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Statistik över industrins energianvändning 2010

Anvisning till blanketten Företagsstöd affärsplan

Industrins energianvändning 2015

Kompis med kroppen. 3. Matens resa

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU

Statsrådets förordning 1250/2014 om begränsning av vissa utsläpp från jordbruk och trädgårdsodling

Energiförbrukningen på gårdar

13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU

Ekologisk och SMART mat. Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark

Rapporteringsformulär Energistatistik

13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU

Tvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista

1. Djurhållningsplatsens anmälare (ändring av anmälare, se punkt 6) Namn Lägenhetssignum/kundsignum Personbeteckning Språk

Mobil tork. för den som vill ha flexibilitet

Vilka stöd finns att söka?

HÅLLBART in i framtiden - mat från gården med eget ekologiskt KRETSLOPP

LANDSBYGDSVERKETS FÖRESKRIFT OM ANSÖKNINGSTIDER FÖR NATIONELLA STÖD 2012

Fossila bränslen. Fossil är förstenade rester av växter eller djur som levt för miljoner år sedan. Fossila bränslen är också rester av döda

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Energisatsningar på gårdsnivå

Statistik över industrins energianvändning 2012

Bilaga F. Stöd för jordbruket och trädgårdsproduktionen 2019

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET Nr 62/05 Dnr 3635/01/

Naturbruksprogrammet exempel på programfördjupningspaket

Österbottens handelskammare. Bransch- och statistiköversikt April 2015

Bilaga F. Stöd för jordbruket och trädgårdsproduktionen 2017

Energiodlare och användare tillsammans

Statistik över industrins energianvändning 2013

VARA KOMMUN. Anmälan av jordbruksverksamhet med animalieproduktion enligt 9 kap 6 Miljöbalken. Mil jö- oc h by g g nadsn ä m n d e n

Innehåll

Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) SoL-film / LRF filmproduktion. Arkivnummer Fotografier och rörliga filmer. Serierubrik

STATISTIKBILAGEBLANKETT STATIS

MINNESLISTA FÖR DIG SOM HAR INGÅTT FÖRBINDELSE OM MILJÖERSÄTTNING

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Disposition. Hur kan vi hushålla bäst med våra vattenresurser? Markavvattning Bevattning - vattentillgång Bevattning - vattenhushållning

Rikedom - länder. Merkurius vt 19

SLC Nyland Generationsväxlingskurs

Checklista för växtnäringstillsyn på hästgårdar upp till 100 djurenheter

SKÖTSEL AV ÄNGSVALL. Villkor för erhållande av miljöersättning för skötsel av ängsvall år 2015

Ansökan om tillstånd inom Öresjö vattenskyddsområde - Jordbruk

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter.

Fördjupad uppföljning av investeringsstöd till jordbruk, trädgård och rennäring för ökad konkurrenskraft

Resilienta mikroregioner

Kommun. E-post Telefon (hem) Telefon (dagtid eller mobil)

Min bok om hållbar utveckling

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Ekohusdjurskurs. ProAgria Anteckningar i ekohusdjursproduktion

REGISTRERINGS/ÄNDRINGSANMÄLAN FÖR DJURHÅLLNINGSPLATS (Pälsdjur, hjort- och kameldjur)

Uppdaterad Eko i Finland 2018

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Livsmedel Västra Götaland. Källa SCB

Lantbrukscertifierade: logga in och rapportera produktionsuppgifter i Mitt KRAV

SOL L EB RUNN VA TTENSK YDDSOMRÅ DE

EUROPEISKA UNIONEN LANDSBYGDSUTVECKLINGSPROGRAM

Bygg- och Miljönämnden. ANMÄLAN om kompostering och spridning av latrin och/eller lagring och spridning av urin enligt 38 Avfallsförordning 2001:1063

SVENSKA LANTBRUKSPRODUCENTERNAS CENTRALFÖRBUND SLC r.f.

Förnybara energikällor:

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp

STATISTIKBILAGEBLANKETT STATIS

Alltid det svarta fåren!

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz

1 008 svenska bönders uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Lantbruksbarometern är sedan 1987 en årlig undersökning som återger Sveriges

Transkript:

Lägenetens namn Lägenetssignum Telefonnummer på vilket/vilka ni kan nås LANTBRUKSRÄKNINGEN 2010 + Undersökning om produktionsmetoder Fyll i blanketten oc spara den, så att Ni kan lämna uppgifterna när intervjuaren ringer Er om 1 3 veckor. Läs för definitionerna på sida 2. Börja därefter fylla i blanketten med frågorna om arbetskraft på sidorna 3, 4 eller 5 enligt gårdens ägarform: Familjejordbruk sida 3 Lantbrukssammanslutning sida 4 Juridisk person sida 5 Tike, Jord- oc skogsbruksminieriets informationjäncentral Statiikgruppen PB 310, 00023 STATSRÅDET, tfn 020 77 2005

DEFINITIONER SOM ANVÄNTS PÅ BLANKETTEN GÅRDSBRUKSENHETENS/FÖRETAGETS ÄGARFORM FAMILJEJORDBRUK: innevaren är - en enskild person - makar som är gifta eller sambor - syskon som är gemensamma föragare genom arv, om de inte odlar gården som lantbrukssammanslutning - enskild innevare som ensam r ekonomiskt oc juridiskt ansvar för gården LANTBRUKSSAMMANSLUTNING: innevaren är - en grupp som beår av fysiska personer som äger, yr eller annars tillsammans sköter en gård eller ett trädgårdsföretag eller egna gårdar/trädgårdsföretag som om de var en gård - syskon som är gemensamma föragare genom arv, om de inte odlar gården som familjejordbruk JURIDISK PERSON: innevaren är - aktiebolag - aten, kommun, samkommun - kyrkan eller någon av dess olika initutioner - andra motsvarande offentliga inrättningar - kommersiella eller kooperativa företag - iftelser eller andra motsvarande sammanslutningar JORDBRUKS- OCH TRÄDGÅRDSARBETEN Jordbruks- oc trädgårdsarbeten är de arbeten på gården/företaget som anknyter till jordbruk eller trädgårdsproduktion, såsom - växtodlings- oc usdjursarbeten - bokförings-, lednings- oc planeringsarbeten inom jordbruket - reparations-, underålls- oc servicearbeten för maskiner - nybyggnads- oc ombyggnadsarbeten - grundförbättringsarbeten - trädgårds- oc växtusarbeten - arbeten i samband med biodling - arbeten i samband med lagring oc iordningsällande av lantbruks- eller trädgårdsprodukter för försäljning (t.ex. förpackande) Jordbruks- oc trädgårdsarbete är inte: - skogsbruksarbeten (inkl. skogsbrukets bokföring ock planering) - usållsarbeten (inkl. skötsel av emgård, emträdgård oc kökrädgård) - jakt oc fiske - annan företagsverksamet ANNAN FÖRETAGSVERKSAMHET Annan företagsverksamet innebär all ekonomiskt betydande företagsverksamet som sker regelbundet med undantag av gårdens jordbruk, trädgårdsodling oc skogsbruk. Annan företagsverksamet kan bedrivas inom till exempel följande näringsgrenar: turiservice, maskinentreprenad, vidareförädling av livsmedel eller trävaror, fiskodling, renskötsel oc pälsfarmning. En mera uttömmande förteckning över näringsgrenar i samband med annan företagsverksamet börjar i punkt 13.2 på sidorna 9-10 på blanketten. Annan företagsverksamet som direkt ör samman med jordbruket/trädgårdsodlingen på gården: I verksameten används gårdens maskiner, byggnader, områden eller produkter som ör till jordbruket/trädgårdsodlingen. Annan förvärvsverksamet som inte direkt ör samman med jordbruket/trädgårdsodlingen på gården: Gårdens egen arbetskraft kan delta i verksameten, men där används inte gårdens maskiner, byggnader, områden eller produkter som ör till jordbruket/trädgårdsodlingen (t.ex. lönearbete utanför gården). Skötsel av gårdens egna skogar räknas inte in i jordbruks- oc trädgårdsarbetet eller i annan företagsverksamet eller annan förvärvsverksamet. 2 (10)

FAMILJEJORDBRUK, Jordbruks-/trädgårdsföretagets arbetskraft under tiden 1.9.2009 31.8.2010 1 JORDBRUKARFAMILJEN OCH STADIGVARANDE ARBETSTAGARE (övrig arbetskraft anges i punkter 3 6) Definitionerna av jordbruks- oc trädgårdsarbete samt av annan företags- oc förvärvsverksamet finns på sida 2. Jordbrukaren: uppgifterna fylls i även om jordbrukaren inte själv arbetar på gården eller i trädgårdsföretaget. Jordbrukaren kan vara lägenetens ägare eller arrendator Jordbrukarens make/maka/sambo: uppgifterna fylls i även om denne inte deltar i gårdens eller trädgårdsföretagets arbeten. Övriga familjemedlemmar: uppge före år 1996 födda nära släktingar oc deras makar/sambor som r deltagit i gårdens arbeten. Personer som adigvarande avlönats för jordbruks- oc/eller trädgårdsarbeten: personer som arbetat adigvarande på gården i min 6 oc personer som arbetat på växtodlingsgårdar under ela växtperioden. Om det i grupperna C eller D i tabellen finns flera arbetagare än det finns rader i tabellen kan man vid beov fortsätta uppräkningen på tomma rader på den är sidan eller på blankettens övriga sidor. Nämn vid telefonintervjun till vilken grupp arbetagaren ör. Arbetimmar under året (uppskattning) Kod Kön Födelseår Jordbruks-/ trädgårds- Arbete inom annan företagsverksamet Arbete inom annan förvärvsverksamet Skogsbruksarbete, som ör arbete på gården som direkt ör samman med jordbruket/ (t.ex. samman med lönearbete utanför gårdens egen trädgårdsodlingen på gården) skog Man Kvinna gården 1 2 Jordbrukaren A Jordbrukarens make/maka B Andra medlemmar av jordbrukarfamiljen (födda före år 1996) som deltar i gårdens arbeten. C1 C2 C3 C4 C5 Personer som adigvarande avlönats för jordbruks- oc/eller trädgårdsarbeten (inte familjemedlemmar) C6 D1 D2 D3 D4 D5 D6 2 PERSON SOM ANSVARAR FÖR GÅRDENS SKÖTSEL 2.1 Koden för den person som uvudsakligen ansvarar för skötseln av gården/företaget Exempel på antal arbetimmar under året: 450 = 2 /dag, 5 dagar/vecka, 11 /år 900 = 4 /d, 5 d/v, 11 /år 1800 = 8 /d, 5 d/v, 11 /år 3000 = ca 8 timmar varje dag under året Välj koden i tabellen ovan (A, B, C1 osv.). Kod: Födelseår (om det saknas i tabellen): 2.2 Utbildning inom lantbruks-/trädgårdssektorn som avlagts av den person som ansvarar för gårdens skötsel (den öga avlagda utbildningen) 1. Praktisk 2. Grundutbildning inom lantbruks-/ 3. Högre utbildning inom lantbruks-/trädgårdssektorn arbetserfarenet trädgårdssektorn (lantbruksläroanalt etc.) (initut, yrkesögskola, universitet etc.) 2.3 Den person som ansvarar för gårdens skötsel r under perioden 1.9.2009 31.8.2010 fått yrkesinriktad utbildning som anknyter till gårdens verksamet Ja Nej 3 KORTVARIGT ANSTÄLLDA (JORDBRUKS- OCH TRÄDGÅRDSARBETEN) Antalet arbetsdagar som utförts av kortvarigt anällda (under 6./person) på gården, säsonganällda oc annan tillfällig arbetskraft (uppges som 8 timmars arbetsdagar = de sammanlagda arbetimmarna divideras med åtta). 4 LANTBRUKSAVBYTARE (JORDBRUKS- OCH TRÄDGÅRDSARBETEN) Antalet arbetsdagar som utförts av lantbruksavbytare (oc vikarieservice) på gården (uppges som 8 timmars arbetsdagar). 5 ENTREPRENÖRER (JORDBRUKS- OCH TRÄDGÅRDSARBETEN) Antalet arbetsdagar som utförts av entreprenörer, yrd arbetskraft etc. på gården (uppges som 8 timmars arbetsdagar). Här är gården/företaget inte en arbetsgivare som betalar lön, utan företaget köper t.ex. en el entreprenad eller tjän. 6 UTLÄNDSKA ARBETSTAGARE (JORDBRUKS- OCH TRÄDGÅRDSARBETEN) Antalet arbetagare på gården som inte är finska medborgare samt det antal arbets- Arbets- Personer: dagar de utfört inom lantbruks- oc trädgårdsarbete (som 8 timmars arbetsdagar). dagar: Var god gå till sida 6 oc fortsätt från punkt 7. 3 (10)

LANTBRUKSSAMMANSLUTNING, Jordbruks-/trädgårdsföretagets arbetskraft under tiden 1.9.2009 31.8.2010 1 SAMMANSLUTNINGENS DELÄGARE, FAMILJEMEDLEMMAR OCH FAST ANSTÄLLDA (övrig arbetskraft anges i punkter 3 6) Definitionerna av jordbruks- oc trädgårdsarbete samt av annan företags- oc förvärvsverksamet finns på sida 2. Lantbrukssammanslutningens delägare: uppge enda de personer som deltagit i gårdens/företagets arbeten Övriga familjemedlemmar: uppge delägarnas makar/sambor, nära släktingar samt familjemedlemmarnas makar/sambor som är födda före år 1996 oc r deltagit i gårdens arbeten. Personer som adigvarande avlönats för jordbruks- oc/eller trädgårdsarbeten: personer som arbetat adigvarande på gården i min 6 oc personer som arbetat på växtodlingsgårdar under ela växtperioden. Om det i grupperna A, B eller C i tabellen finns flera arbetagare än det finns rader i tabellen kan man vid beov fortsätta uppräkningen på tomma rader på den är sidan eller på blankettens övriga sidor. Nämn vid telefonintervjun till vilken grupp arbetagaren ör. Arbetimmar under året (uppskattning) Kod Kön Födelseår Jordbruks-/ trädgårds- Arbete inom annan företagsverksamet Arbete inom annan förvärvsverksamet Skogsbruksarbete, som ör arbete på gården som direkt ör samman med jord- (t.ex. samman med lönearbete utanför gårdens egen bruket/trädgårds- gården) skog Man Kvinna odlingen på gården 1 2 Sammanslutningens delägare som deltar i gårdens arbeten Delägarnas familjemedlemmar (födda före år 1996) som deltar i gårdens arbeten (ej delägare) A1 A2 A3 A4 A5 A6 B1 B2 B3 B4 B5 Personer som C1 Exempel på antal arbetimmar adigvarande under året: C2 450 = 2 /dag, 5 dagar/vecka, avlönats för jord- 11 /år bruks- oc/eller C3 900 = 4 /d, 5 d/v, 11 /år trädgårdsrbeten C4 1800 = 8 /d, 5 d/v, 11 /år (inte familje- 3000 = ca 8 timmar varje dag medlemmar) C5 under året 2 PERSON SOM ANSVARAR FÖR GÅRDENS SKÖTSEL 2.1 Koden för den person som uvudsakligen ansvarar för skötseln av gården/företaget Välj koden i tabellen ovan (A1, A2, A3 osv.). Kod: Födelseår (om det saknas i tabellen): 2.2 Utbildning inom lantbruks-/trädgårdssektorn som avlagts av den person som ansvarar för gårdens skötsel (den öga avlagda utbildningen) 1. Praktisk arbetserfarenet 2. Grundutbildning inom lantbruks-/ trädgårdssektorn (lantbruksläroanalt etc.) 3. Högre utbildning inom lantbruks-/trädgårdssektorn (initut, yrkesögskola, universitet etc.) 2.3 Den person som ansvarar för gårdens skötsel r under perioden 1.9.2009 31.8.2010 fått yrkesinriktad utbildning som anknyter till gårdens verksamet Ja Nej 3 KORTVARIGT ANSTÄLLDA (JORDBRUKS- OCH TRÄDGÅRDSARBETEN) Antalet arbetsdagar som utförts av kortvarigt anällda (under 6./person) på gården, säsonganällda oc annan tillfällig arbetskraft (uppges som 8 timmars arbetsdagar = de sammanlagda arbetimmarna divideras med åtta). 4 LANTBRUKSAVBYTARE (JORDBRUKS- OCH TRÄDGÅRDSARBETEN) Antalet arbetsdagar som utförts av lantbruksavbytare (oc vikarieservice) på gården (uppges som 8 timmars arbetsdagar) 5 ENTREPRENÖRER (JORDBRUKS- OCH TRÄDGÅRDSARBETEN) Antalet arbetsdagar som utförts av entreprenörer, yrd arbetskraft etc. på gården (uppges som 8 timmars arbetsdagar). Här är gården/företaget inte en arbetsgivare som betalar lön, utan företaget köper t.ex. en el entreprenad eller tjän. 6 UTLÄNDSKA ARBETSTAGARE (JORDBRUKS- OCH TRÄDGÅRDSARBETEN) Antalet arbetagare på gården som inte är finska medborgare samt det antal arbets- Personer: dagar de utfört inom lantbruks- oc trädgårdsarbete (som 8 timmars arbetsdagar). 4 (10) Var god gå till sida 6 oc fortsätt från punkt 7.

JURIDISK PERSON, Jordbruks-/trädgårdsföretagets arbetskraft under tiden 1.9.2009 31.8.2010 1 FAST ANSTÄLLDA (övrig arbetskraft anges i punkter 3 6) Definitionerna av jordbruks- oc trädgårdsarbete samt av annan företags- oc förvärvsverksamet finns på sida 2. Gårdsbruksenetens/trädgårdsföretagets driftsledare är den person som ansvarar för skötseln av ekonomi- oc produktionsuppgifter i anslutning till gårdens/företagets normala dagliga verksamet. Personer som adigvarande utför lantbruks- oc/eller trädgårdsarbeten: personer som arbetat adigvarande på gården i min 6 oc personer som arbetat på växtodlingsgårdar under ela växtperioden. Om det i gruppen B i tabellen finns flera arbetagare än det finns rader i tabellen kan man vid beov fortsätta uppräkningen på tomma rader på den är sidan eller på blankettens övriga sidor. Nämn vid telefonintervjun till vilken grupp arbetagaren ör. Arbetimmar under året (uppskattning) Kod Kön Födelseår Jordbruks-/ Arbete inom annan före- Skogsbruksarbete, som trädgårdsarbete tagsverksamet som direkt ör samman med gårdens på gården ör samman med jordbruket/ egen skog Man Kvinna trädgårdsodlingen på gården 1 2 Gårdens driftsledare A1 Andra personer B1 Exempel på antal som adig- arbetimmar under året: B2 varande utför 450 = 2 /dag, lantbruks- oc/ B3 5 dagar/vecka, eller trädgårds- 11 /år B4 arbeten 900 = 4 /d, 5 d/v, B5 11 /år 1800 = 8 /d, 5 d/v, B6 11 /år B7 3000 = ca 8 timmar varje dag under B8 året B9 B10 B11 B12 B13 B14 B15 B16 B17 B18 B19 B20 2 DRIFTSLEDARENS UTBILDNING 2.1 Driftsledarens utbildning inom lantbruks-/trädgårdssektorn (den öga avlagda utbildningen) 1. Praktisk 2. Grundutbildning inom lantbruks-/ 3. Högre utbildning inom lantbruks-/trädgårdsarbetserfarenet trädgårdssektorn (lantbruksläroanalt etc.) sektorn (initut, yrkesögskola, universitet etc.) 2.2 Driftsledaren r under perioden 1.9.2009-31.8.2010 fått yrkesinriktad utbildning som anknyter till gårdens verksamet Ja Nej 3 KORTVARIGT ANSTÄLLDA (JORDBRUKS- OCH TRÄDGÅRDSARBETEN) Antalet arbetsdagar som utförts av kortvarigt anällda (under 6./person), säsonganällda oc annan Arbetillfällig arbetskraft. (uppges som 8 timmars arbetsdagar = de sammanlagda arbetimmarna divideras med åtta). dagar: 4 LANTBRUKSAVBYTARE (JORDBRUKS- OCH TRÄDGÅRDSARBETEN) Antalet arbetsdagar som utförts av lantbruksavbytare (oc vikarieservice) på gården Arbets- (uppges som 8 timmars arbetsdagar) dagar: 5 ENTREPRENÖRER (JORDBRUKS- OCH TRÄDGÅRDSARBETEN) Antalet arbetsdagar som utförts av entreprenörer, yrd arbetskraft etc. på gården (uppges som 8 timmars Arbetsarbetsdagar). Här är gården/företaget inte en arbetsgivare som betalar lön, utan föredagar: taget köper t.ex. en el entreprenad eller tjän. 6 UTLÄNDSKA ARBETSTAGARE (JORDBRUKS- OCH TRÄDGÅRDSARBETEN) Antalet arbetagare på gården som inte är finska medborgare samt det antal arbetsdagar de utfört inom lantbruks- oc trädgårdsarbete (som 8 timmars arbetsdagar). Personer: 5 (10) Var god gå till sida 6 oc fortsätt från punkt 7.

7 GENERATIONSVÄXLING 7.1 Vilket år blev Ni ägare/innevare till gården/företaget? 7.2 Hur blev Ni ägare/innevare till gården/företaget? 1. Övertagit den egna släktens/makans släkts familjejordbruk/lantbrukssammanslutning/företag 2. Köpt/yrt en färdig gårdsbrukselet/ ett färdigt företag som inte gått i släkten 3. Själv etablerat gården/ företaget 8 DATOR OCH INTERNET Styrsyem för maskiner oc anläggningar ör inte it (t.ex. utfodringsautomater oc utruning för precisionsodling). 8.1 Används en dator på Er gård/ert företag? Ja Nej 8.2 Datorns internetanslutning 1. Fa bredband 2. Modem 3. Mobilt bredband (USB-modem (dongel ("mokkula")) 4. Annan internetanslutning 5. Ingen internetanslutning 9 ENERGI 9.1 Energianvändningen inom gårdens jordbruk/trädgårdsodling år 2010 (uppskattning) Uppvärmning av oc elektriska apparater i produktionsbyggnader, bränsle i traktorer oc andra maskiner, torkning av spannmål osv. Energiförbrukningen i privatusållet, i skogsbruket oc i övrig företagsverksamet räknas inte it. 1. Elektricitet kw 2. Motorbrännolja (oc andra typer av lätt brännolja) som bränsle i traktorer oc andra maskiner liter 3. Eldningsbrännolja (oc motorbrännolja) för uppvärmning: a) totalt liter b) varav den andel som åtgår för spannmålorkning liter 4. Tung brännolja kg 5. Trä (ved, småved, annat elträ) lös-m 3 6. Träpellets oc träbriketter kg 7. Träflis (flis eller kross av yggesreer, annan träflis) lös-m 3 8. Åkerenergi: a) fröskörd (spannmålskorn, rybsfrö etc.) kg b) lm oc andra produkter från åkerodling (ej fröskörd) m 3 9. Fräorv lös-m 3 10. Stycketorv m 3 11. Torvpellets kg 12. Annan energikälla, vilken? 9.2 Produktion av energi från förnybara energikällor år 2010 Kryssa för de energikällor med vilka Ni på gården producerar energi (t.ex. elektricitet, värme eller trafikbränslen), som åtminone delvis används inom gårdens eget jordbruk/egen trädgårdsodling eller säljs utanför gården. Anläggningens nominella effekt (om känd) 1. Fa biomassa (trä, lm, spannmål etc. (också från utanför gården), inte torv som det enbara bränslet) kw 2. Biogas kw 3. Värmepump (värme tas t.ex. från jord, vatten eller luft) kw 4. Vindkraft kw 5. Solenergi kw 6. Vattenkraft kw 7. Annan energikälla, vilken? kw 10 BEVATTNING Om ingen bevattningsanläggning (eller bevattning enbart i växtus), gå till punkt 11. 10.1 Åker- oc trädgårdsareal som kan bevattnas med gårdens utruning då vattentillgången är normal (ej växtus) 6 (10)

10.2 Åker- oc trädgårdsareal som bevattnats min en gång på grund av torka (inte frobekämpning) 1. År 2008 2. År 2009 3. År 2010 10.3 Hur den bevattnade arealen år 2010 är fördelad enligt uvudsaklig bevattningsmetod oc orsak 1. Bevattning med sprinklers min en gång pga. torka 2. Droppbevattning min en gång pga. torka 3. Bevattning med sprinklers min en gång för att bekämpa fro (ingår inte i arealen i punkt 10.2) 10.4 Bevattningsvattnets ursprung 1. Ytvatten på den egna gården (t.ex. damm) 2. Ytvatten från ett vattendrag som räcker sig utanför gårdens marker (t.ex. sjö, å) 3. Grundvatten på den egna gården (t.ex. brunn) 11 ÅKER- OCH TRÄDGÅRDSODLING 4. Vattenledningsvatten som tas utanför gården 5. Annat Om det inte idkas åkerodling eller om det idkas enbart växtusodling, gå till punkt 12 11.1 Grundbearbetning oc växttäcke på åkrar som bearbetades oc/eller såddes 1.7.2009 30.6.2010 Vall inkluderas, om den grundades 1.7.2009 eller senare. a) Grundbearbetning 1.7.2009 30.6.2010 Om åkern både bearbetades reducerat oc plöjdes, räknas den bara in i den plöjda arealen. 1. Höplöjning 2. Vårplöjning 3. Reducerad bearbetning (kultivator, rv, tallriksrv, fräs etc.) 4. Sådd i obearbetad jord (kompletteringssådd av vall räknas inte) b) Växttäcke under vintern 2009 2010 Obs! Hösäd är ett växttäckealternativ (annorlunda än i miljööd) 1. Odlingsväxt som såtts på sommaren eller öen (t.ex. ösäd eller vall som såddes 1.7.2009 eller senare) 2. Fång- eller bottengröda 3. Växtreer oc/eller ubb (Potatisåker efter skörd räknas som barmark (punkt 5).) 4. Reducerat bearbetad mark (min 10 % av växtreerna är kvar på markytan) 5. Bar mark (plöjd eller på annat sätt bearbetad mark där mindre än 10 % av växtreerna är kvar på markytan) 11.2 Åker- oc trädgårdsareal, där samma växt r odlats år 2008, 2009 oc 2010 I arealen inkluderas inte vall eller växtus. 11.3 Spridning av allgödsel 1.7.2009 30.6.2010 (såväl gödsel som uppått på den egna gården som gödsel som förts in till gården) Markareal, där Delning av den förutnämnda spridningsarealen enligt spridningsmetod gödsel/urin spridits (en eller Placering direkt Myllas ner efter spridning på ytan inom Spridning på flera gånger) i marken (med myllare) mindre än 4 4 12 mer än 12 ytan, myllas inte ner 1. Flytgödsel 2. Fa gödsel 3. Urin/gödselvatten 12 HUSDJURSPRODUKTION Om ingen usdjursproduktion, gå till punkt 13. 12.1 Andel av den samlade gödselframällningen som förs bort från företaget år 2010 % 12.2 Antalet gödseläder som gården använt under år 2010 oc deras kapacitet (lager både inom oc utanför gården) Helt täckta med vattentät material Helt täckta med material som inte är vattentät Utan tak eller delvis täckt Lagerkapacitet utan tömning 1. Flytgödselbeållare 2. Lager för fagödsel 3. Urinbeållare 7 (10)

12.3 Betesareal år 2010 Om djuren inte går på bete, gå till punkt 12.5 Areal som använts för betesgång (åker, permanent betesmark osv., även betesgång utanför gården) 12.4 Betesperiodens längd år 2010 enligt djurgrupp (djuren går på bete min 2 per dygn) 1. Nötkreatur: a) mjölkkor b) kvigor c) ungdjur oc kalvar d) köttboskap e) dikor 2. Häar 3. Får 4. Getter 5. Andra djur 12.5 Antalet nötdjursplatser i olika typer av boskapsall Antalet använda platser i medeltal under år 2010. 1. Båsplatser i båsall (nötkreaturen uppbundna): a) gödselntering: flytgödsel b) gödselntering: fagödsel 2. Boxplatser i båsall: a) gödselntering: flytgödsel b) gödselntering: fagödsel c) gödselntering: djupröunderlag 3. Lösdriftplatser a) gödselntering: flytgödsel b) gödselntering: fagödsel c) gödselntering: djupröunderlag 4. Platser i en annan typ av boskapsall 12.6 Antalet svinplatser i olika typer av svinall Antalet använda platser i medeltal under år 2010. 1. Platser i svinall med delvi spaltgolv (flytgödsel) 2. Platser i svinall med enbart spaltgolv (flytgödsel) 3. Platser i svinall med röbädd 4. Platser i en annan typ av svinall (t.ex. fagödsel som avlägsnas flera gånger i veckan) 12.7 Antalet önsplatser i olika typer av önsall (värpöns) Antalet använda platser i medeltal under år 2010. 1. Burönsusplatser 2. Platser i smågruppsönsus (inredda burar) 3. Golvönsusplatser 4. Platser i önsus med flervåningssyem för frigående önor 5. Platser i en annan typ av önsall 8 (10)

13 ANNAN FÖRETAGSVERKSAMHET. Se definitionerna av annan företagsverksamet nere på sidan 2. 13.1 Bedrivs det på Er gård annan företagsverksamet som ger försäljningsinkomer än jordbruk eller trädgårdsodling oc skogsbruk med gårdens egen skog 1. Ja. Besvara också frågorna 13.2 13.5 2. Nej. Blanketten är klar. Tack för Era svar. Spara blanketten så att den är nära till nds när intervjuaren ringer upp Er oc samlar in uppgifterna. 13.2 Den andra företagsverksametens näringsgrenar år 2010 Kryssa för i spalt 1 alla näringsgrenar Ni bedriver. Kryssa också för i spalt 2 om maskiner, byggnader, områden eller produkter som ör till gårdens jordbruk/trädgårdsodling används inom verksameten. Kryssa i spalt 3 för den näringsgren som ger den öra omsättningen. I omsättningen räknas in försäljningsintäkterna från verksameten minus mervärdesskatt (oc eventuella andra skatter som direkt bygger på försäljningsmängden). Annan primärproduktion än jord- oc skogsbruk A1 Fiske A2 Odling av fisk, kräftor etc. på gården A3 Pälsfarmning A4 Renskötsel A5 Annan primärproduktion (t.ex. uppfödning av vilt) Vidareförädling oc bearbetning av livsmedel B1 Vidareförädling av kött, slakt B2 Vidareförädling av potatis, grönsaker, frukt oc bär B3 Tillverkning av mejeriprodukter B4 Tillverkning av kvarnprodukter B5 Tillverkning av bageriprodukter B6 Tillverkning av drycker (t.ex. gårdsvin, saft) B7 Övrig vidareförädling oc bearbetning av livsmedel Vidareförädling av övriga lantbruksprodukter B8 Vidareförädling av ull oc/eller lin B9 Annan vidareförädling av lantbruksprodukter Vidareförädling av trävaror B10 Sågning, yvling oc impregnering B11 Tillverkning av snickeriprodukter (t.ex. dörrar oc föner) Framällning av ntverk för försäljning B12 Tillverkning av mattor, ryor oc övriga textiler B13 Möbeltillverkning B14 Tillverkning av övrigt ntverk Energiproduktion B15 Framällning oc försäljning av brännved oc/eller flis B16 Produktion av annan förnybar energi för försäljning (biogas, biodiesel, elektricitet m.m.) B17 Torvproduktion (t.ex. på en torvmosse utanför gården) Annan induriell produktion B18 Tillverkning av metallprodukter B19 Annan tillverkning/induriell produktion 1. Verksamet bedrivs 2. Verksameten r direkt anknytning till gårdens jordbruk/ trädgårdsodling (se anvisning ovan) 3. Den till omsättningen viktigae näringsgrenen (se anvisning ovan) 9 (10) Tabellen fortsätter på näa sida.

Tabellen fortsätter från föregående sida. Byggande Handel C1 Byggnadsarbete utanför gården D1 Direktförsäljning av gårdens egna oförädlade produkter D2 Direktförsäljning av gårdens vidareförädlade produkter, parti- oc detaljndel på gården D3 Övrig parti- oc detaljndel Tjäner: Turism, inkvarterings- oc rekreationjäner E1 Utyrning av semeerugor E2 Inkvarteringjäner E3 Reaurang- oc/eller kaféverksamet E4 Catering oc/eller övrig måltidsservice E5 Fritidsfiske, camping m.fl. rekreationjäner E6 Programservice Tjäner: Entreprenadverksamet (utanför gården) E7 Lantbruksmaskinentreprenad E8 Torkning av andra gårdars spannmål eller ö i den egna gårdens tork E9 Skogsarbetesentreprenad E10 Bioenergientreprenad (t.ex. skördande av rörflen) E11 Snöplogning, vägunderåll E12 Grävning, scktning, röjning av byggnadsmark, rivning oc grundarbete m.fl. maskinentreprenader Tjäner: Övriga tjäner E13 Vård- oc omsorgjäner E14 Transportservice (taxitjäner, varutransporter) E15 Tjäner inom faigets- oc ädbranscen samt miljövård E16 Ridall (kunder rider på gårdens äar) E17 Annan äverksamet (utyrning av allplatser, träning av oc tävlande med äar) E18 Tjäner för affärslivet (t.ex. bokföringsbyrå, adb-service, konsulttjäner) E19 Övriga tjäner 1. 2. 3. 13.3 Den sammanlagda omsättningen av övrig företagsverksamet år 2010 i euro (uppskattning). (Definition av omsättningen i punkt 13.2 i anvisningen) 1. <10 000 2. 10 000 <50 000 3. 50 000 <100 000 4. 100 000 200 000 5. >200 000 13.4 Hur or andel utgör den till gården direkt anslutna andra företagsverksametens omsättning av gårdens ela omsättning år 2010 (uppskattning) I den andra företagsverksametens omsättning räknas är in enda de näringsgrenar som kryssades för i spalt 2 i förteckningen i punkt 13.2. I gårdens sammanlagda inkomer ingår förutom den ovan uträknade andra företagsverksametens omsättning också jordbrukets oc trädgårdsodlingens omsättning samt de direktöd som betalas till gården (skogbrukets omsättning inkluderas inte). Den övriga företagsverksametens andel av totalinkomerna i procent räknas ut på följande sätt: Omsättningen av gårdens övriga företagsverksamet som direkt anknyter till jordbruket oc trädgårdsodlingen x 100 % Den sammanlagda omsättningen av jordbruk oc trädgårdsodling samt övrig företagsverksamet som direkt anknyter till den + direkta öd Kryssa för den kategori som den ovan uträknade procentandelen ingår i: 1. 0 10 % 2. >10 50 % 3. >50 <100 % 13.5 Den övriga företagsverksameten sysselsatte utomående anällda på gården år 2010 (uppskattning) personer arbetsdagar (som 8 timmars arbetsdagar) Tack för Era svar. Spara blanketten så att den är nära till nds när intervjuaren ringer upp Er oc samlar in uppgifterna. 10 (10)