Kallelse/underrättelse 2014-10-29

Kallelse/underrättelse 2014-10-29 Sammanträde med: Socialnämnden Datum: 2014-11-13 Tid: 13:00 Plats: Socialförvaltningen, Lenhavda Ärende 1. Upprop _, Bilaga 2. V al av justerare 3. Godkännande av dagordning Dnr. 2014-000039 4. Information från hälso- och sjukvårdsavdelningen Dnr. 2014-000005 5. Riktlinje/handlingsplan för våld i nära relationer./. Dnr. 2014-000179 6. Individ och familjeomsorgens riktlinjer för handläggning./. och uppföljning av familjehemsvård, samt riktlinjer för ersättning till familjehem. Dnr. 2011-000042 7. Begäran om yttande angående handläggningen av ensamkommande barn Dnr 8.2-44757/2013 Dnr. 2013-000222 8. Information från individ- och familjeomsorgen 2014 Dnr. 2014-000006 9. Rapportering av ej verkställda beslut enligt SoL och LSS./. 2014 Dnr. 2014-000012 10. Riktlinje för avgift personalkost inom gruppboende./. Dnr. 2014-000178 11. Information från vård- och omsorgsavdelningen 2014 Dnr. 2014-000011

r:i1 Uppvidinge ~ KOMMUN Ärende 12. Inspektion särskilt boende Storgården Dm 8.5-22734/2014 Dm. 2014-000137 Kallelse/underrättelse 2014-10-29 Bilaga./. 13. Begäran om yttrande trygghetslarm dnr 8.2-25223/2014-3 Dm. 2014-000165 14. Reglemente för socialnämnden Dm. 2014-000160 15. Ledamöter i KPR för mandatperioden 2011-2014 Dm. 2010-000064./../../. ' 16. Social jour i Kronobergs län Dm. 2014-000121 17. Ekonomisk rapport 2014 Dm. 2014-000010 18. Information från ledningsgruppen för samordning av länets hälso- och sjukvård och socialtjänst 2014 Dm. 2014-000014 19. Delegeringsbeslut 2014 Dm. 2014-000007 20. Delgivningar 2014 Dm. 2014-000008 21. Övriga frågor 2014 Dm. 2014-000009 Thomas Lindberg ordförande Helena Karlsson sekreterare

(------ '-><=) Uppvidinge 2014-10-27 Reviderad riktlinje gällande våld i nära relationer Sammanfattning Behov av reviderad handlingsplan avseende våld i nära relationer har uppmärksammats av handläggare. Behov även att konkretisera ansvarsområden då myndighetsutövningen nu är uppdelat i vuxengrupp samt barn- och familjegrupp. Handlingsplanen är ett se som ett konkret stöd i situationer då vi uppmärksammar våld i nära relationer. I denna reviderade handlingsplan definieras de olika begreppen kring våld samt checklistor finns med viktiga saker att tänka på runt de ofta akuta situationerna. Beslutsunderlag Förslag till riktlinje våld i nära relationer Förslag till beslut Socialnämnden antar reviderad riktlinje för våld i nära relationer Martina Holgersson Socialsekreterare Barn o Familj IFOs ledningsgrupp www.uppvidinge.se m.uppvidinge.se

UPPVIDii\!Cr: ICOIIIIMUI\J SOCI/\LI\!i\MNDI:N Dnr:... J. Uppvidinge Riktlin j e/handling s plan för våld i nära relationer Framtagen av: Socialsekreterare barn och famil' Godkänd och fastställd av: Socialnämnden Implementeras av: Gru piedare barn och familj Diarienummer 179/14 Version: 2 Fastställd: 201 Sida l (15) Ersätter: 2009-09-10 Gäller from: 2014-12-01 Handlingsnian - våld i nära relationer Socialnämnden

Förord Våld i nära relationer är ett stort samhälls- och folkhälsoproblem, ett allvarligt brott och ett brott mot de mänskliga rättigheterna. Konsekvenser av våld i nära relationer påverkar hela samhället. För att bekämpa våld i nära relationer behövs insatser riktade till både våldsutsatta och våldsutövare. Våldet består av ett mönster av makt och kontrollutövande och är i allra högsta grad en jämställdhets- och jämlikhetsfråga. Att i en nära relation bli utsatt för förnedring, hot, slag, kontroll m.m. är ett oerhört grovt brott. Våld i nära relationer måste fårstås ur många olika perspektiv. Det berör människor oavsett kön, ålder, religion, sexuell läggning, funktionshinder, etnicitet, hälsa etc. En av de viktigaste insatserna för att förebygga våld i nära relationer är att sprida kunskap. Förändringar blir möjliga genom att synliggöra våldets orsaker samt hitta tänkbara lösningar. statistiken visar att män generellt sett utsätts för våld i samhället oftare än kvinnor och att våld också utövas främst av män. Män utsätts huvudsakligen för våld av okända män utomhus. Våld mot kvinnor och flickor sker däremot oftast i hemmen och inom familjen. Det är viktigt att framhålla att våld mot närstående förekommer i alla samhällsklasser och sociala sammanhang. En del kvinnor och män kan dock av olika anledningar ha särskilt svårt att söka stöd. Erfarenhet visar att det är vanligt att socialt utsatta, missbrukande personer utsätts för våld och trakasserier. Likväl som att ställa frågor om alkohol- och drogvanor är det motiverat att ställa frågor om våld. En del kvinnor med annan etnisk eller kulturell bakgrund, som utsätts för misshandel av sina män, kan vara mer sårbara och isolerade än etniskt svenska kvinnor. De har inte alltid kunskap om sina rättigheter och möjligheter att få hjälp. Även äldre personer och funktionshindrade kvinnor och män blir utsatta för våld. Deras möjligheter att söka hjälp kan vara begränsade. De kan vara beroende av omsorgsstöd från en närstående som brukar våld eller hot och deras möjlighet att kommunicera med omgivningen kan vara begränsad. Även män och kvinnor som utövar våld är i behov av stödinsatser för att ta sig ur sitt beteende. Handlingsplanens giltighetstid är satt till ett år from det datum socialnämnden antog handlingsplanen, innan det året är slut så kommer en redovisning ske till nämnden för individ- och familjeomsorg av de förbättringsområden som har lyfts fram i denna planen. När året är slut så kommer en ny reviderad handlingsplan att ta form. 2

Innehåll HANDLINGSPLAN........... 4 Inledning... 4 Målgrupp... 4 Syfte... 4 Mål... 4 Förutsättningar för att nå målen... 4 Kartläggning av våldsutsatta... 5 Information till berörda... 5 Kompetens hos personal... 5 V ÅLDSDEFINITIONER................ 5 Varför stannar den utsatte?... 6 Hedersrelaterat våld... 6 SOCIALTJANSTENS ANSV AR............................ 7 Socialtjänstlagen (2001:453, SoL)... 8 Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400, OSL)... 8 SAMVERKAN................................ 9 Kvinnojourer... 9 Länsstyrelsen Kronoberg... 9 Familjefrid Kronoberg... 10 HANDLÄGGNING..................... 10 Handläggning -Vuxen... 11 Handläggning - Barn... 11 Boendefrågan... 11 Praktiska frågor vid förändrad situation... 11 Specifika behov... 12 Våldsutövaren... 12 Vilka behöver kontaktas?... 12 sjukvården. 12 Polisen... 12 Planering på längre sikt... 12 Specifikt att tänka på... 12 3

SKYDD... l3 Hantering av skyddade personuppgifter... 13 Att beakta vid en anmälningssituation... 14 Anmälan/ansökan... 14 skyddsbehovet... 14 Handlingsplanens giltighetstid och uppföljning av handlingsplanen Fel! Bokmärket är inte definierat. HANDLINGSPLAN Inledning Denna handlingsplan är gemensam för individ- och familjeomsorgen (IFO) och utgår från Socialstyrelsens allmänna råd om socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld (SOSFS 2009:22) och Handbok VÅLD. Individ- och familjeomsorgen använder begreppet våld i nära relationer som omfattar alla våldsutsatta personer såväl mäns våld mot kvinnor, kvinnors våld mot män, våld i samkönade relationer, hedersrelaterat våld och föttryck och barn som bevittnat/upplevt/utsatts för våld ingår i detta paraplybegrepp. Målgrupp Samtliga anställda inom individ- och familjeomsorgen samt politiker i nämnden. Syfte Handlingsplanen syftar till att klargöra och underlätta det praktiska arbetet med målgruppen. Handlingsplanen syftar till att lyfta medvetenheten och kompetensen om frågor som rör våld i nära relationer. Handlingsplanen ska utgöra grunden i ett fortsatt utvecklings- och uppföljningsarbete men även det förebyggande arbetet. Mål Minska förekomsten av våld i nära relationer. Förutsättningar för att nå målen Nämnden ska regelbundet följa upp hur stor omfattning av antalet ärenden rörande våld i nära relationer är på förvaltningen. Resultatet ska redovisas för nämnden samt analyseras hur de sociala tjänster som erbjuds svarar mot gruppers och enskildas behov. Utbilda personal. Uppmärksamma och fånga upp våldsärenden. Årligen revidera och följa upp handlingsplanen och dokumentet ska fastställas av nämnden. Förvaltningen ska erbjuda insatser i form av råd och stöd till våldsutsatta och våldsutövare samt informera om Familjefrid Kronobergs verksamhet. Att arbeta för att Familjefrid Kronoberg även kan komma att ta emot klienter på bistånd och inte endast som en serviceinsats. 4

Kartläggning av våldsutsatta Regelbunden kartläggning ska ske av antalet personer som utsatts för våld eller andra övergrepp av en närstående. Information till berörda Idag finns information om våld i nära relationer att finna på Uppvidinge kommuns hemsida. Där finns användbara länkar och kontaktuppgifter för den enskilde. Information finns även på socialkontoret och i öppenvårdens lokaler. Kompetens hos personal Kompetensen hos de som möter våldsutsatta säkras genom vidareutbildningar, handledning samt intemutbildningar. För att säkerställa att rätt kompetens bemöter våldsutsatta så finns beredskapsjour efter kontorstid. Det finns personal som är utbildade i SARA SV, SAM och P A TRIARK som är riskbedömningsinstrument för bland annat pattnervål d, stalking och hedersrelaterat våld samt FREDA. V ÅLDSDEFINITIONER Fysiskt våld: exempelvis slag, sparkar, att bli fasthållen, knuffad, skakad, kastad eller hotad med vapen. Psykiskt våld: exempelvis att förövaren hotar att skada partnem, bamen, husdjur eller sig själv, isolering, förlöjligande, berövande av sömn, kontroll och begränsning av handlingsutrymme. sexuellt våld: exempelvis tvång, hot eller övertalning att delta i sexuella handlingar som man inte vill vara med på. Ekonomiskt våld: exempelvis att förövaren kontrollerar ekonomin eller använder patinerns pengar, manipulerar eller luras att skriva på papper. Materiellt våld: exempelvis att förövaren förstör ägodelar, river sönder viktiga papper eller foton. Latent våld: en påminnelse/hot om tidigare våldstillfålle, har stark koppling till det psykiska våldet. Försätter den utsatta i samma trauma som det tidigare våldstillfållet. Försummelse: (gäller framför allt kvinnor/unga med funktionsnedsättningar och äldre personer): medveten feldosering av medicin, lämnad ensam utan tillsyn under långa perioder, får dålig hjälp med skötsel av hygien, inte tillräckligt med mat eller dryck, dålig omsorg är exempel på försummelse. 5

Varför stannar den utsatte? Att ta sig ur en våldsam relation kan vara mycket svårt. När våld begås av en närstående innebär det starka bindningar mellan den som utövar våldet och den som utsätts för det. De starka banden kan göra det svårt att bryta mönstret och söka hjälp. Orsakema till varför man stannar är många och skiljer sig från person till person. Ett skäl är rädsla för fotisatt eller förvärrat våld. Risken för att utsättas för allvarliga skador eller dödligt våld ökar då den utsatte lämnat relationen eller då våldsutövaren tror att den utsatte är på väg ur relationen. Andra skäl till varför en utsatt person stannar kvar i en relation kan vara: Rädsla för ensamhet Ekonomisk bundenhet till våldsutövaren. Svårigheter att ordna eget boende. Religiösa/kulturella värderingar föreskriver att familjen ska bevaras intakt. Familjen ska vara intakt för bamens skull. Våldsutövaren och den utsatte har gemensam vårdnad om bamen. Handlingsförlamad av psykisk stress. Den utsatte tror inte att förövaren klarar sig utan denne (sjukdom/missbruk) Beroende av förövaren på grund av sjukdom/missbruk/funktionsnedsättning. Fortsatt starka känslor för våldsutövaren och förhoppningar om att våldet ska upphöra. Saknar stöd från omgivningen. I många relationer där våld förekommer växlar det mellan perioder av våld och perioder utan våld, med ånger och försoning, vilket komplicerar situationen ytterligare. Särskilt utsatt grupp innebär grupper som löper större risk att utsättas för våld, att våldets konsekvenser riskerar att bli större och att gruppens förmåga att utnyttja sina resurser är mer begränsad. Män som utsätts för våld av närstående i heterosexuella relationer lyfts inte fram i lagstiftningen och är inte forskat på i samma utsträckning som mäns våld mot kvinnor. Kommande rubriker om särskilt sårbara grupper handlar därför om kvinnors särskilda utsatthet men samma resonemang kan användas när en man utsätts för våld av närstående. Särskilt sårbara grupper: Bam som bevittnar våld och/eller som själva blir utsatta för våld Kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor med missbruksproblem Äldre kvinnor Kvinnor med tillfålligt uppehållstillstånd på grund av anknytning- s.k. tvåårsregeln K vinnor som lever i hederskontext Personer som lever i samkönade relationer Hedersrelaterat våld Socialtjänsten bör verka för att effektivt stödja flickor och pojkar, unga kvinnor och män, som är utsatta för tvång, hot och våld i hedems namn. 6

När man talar om hedersrelaterat fottryck och våld finns det en risk att bidra till att generalisera och kategorisera människor från vissa delar av världen. Det vill säga att vi tillskriver alla människor med ett specifikt ursprung samma sätt att se på uppfostran, sexualitet och möjligheten att påverka sitt liv. Dock är det lika problematiskt att inte våga synliggöra det hedersrelaterade våldet. På samma sätt som vi måste våga prata om mäns våld mot kvinnor, även om det kan leda till att många män känner sig oskyldigt utpekade som förövare och många kvinnor stämplade som offer, måste vi våga uppmärksamma det hedersrelaterade våldet. Skillnaden mellan kulturer ställs på sin spets när starkt patriarkalt uppbyggda familjer flyttar till Sverige och ska forhålla sig till kraven på barns och kvinnors (individens) rättigheter. Den problematik familjerna ställs inför är mycket komplex och kan ha många olika aspekter: Behovet av att bevara den egna gruppens identitet, som kan forstärkas i mötet med det som är nytt och främmande. Barnet har ofta lättare än de vuxna att hitta sin plats i det nya samhället. Genom sin skolgång blir barnen integrerade i samhället och får större medvetenhet om sina rättigheter som individer. Föräldrarna kan uppleva att de forlorar kontrollen över sina barn. Barnen blir därmed ett hot mot foräldrarnas bestämmanderätt. När den sociala ordningen är under press och när tidigare normer inte längre tas for givna kan foräldrarna se det som nödvändigt med restriktioner som tidigare inte behövts i hemlandet. Särskilt de unga ogifta flickornas livsstil blir utsatt för en stark social kontroll. o Maktforhållandena i familjen kan forändras om föräldrarna blir beroende av barnen i sina kontakter med samhällets myndigheter. Det medfor att pappan fårlorar sin tidigare position och roll som familjens företrädare utåt. När ungdomarna blir tolkar av språket och omvärlden rubbas balansen inom familjen, den traditionella familjestrukturen vänds upp och ned och föräldrarna mister i auktoritet. o Även i de fall då föräldrarna accepterar och ser möjligheterna i barnets utveckling kan denna process försvåras av skvaller och rykten, främst om flickornas beteende, som leder till påttyckningar från den utvidgade familjen (i Sverige och utomlands) att bevara traditionella normer och värderingar. Kraven från den större familjen beror på att en ung flickas eller pojkes handling här i Sverige kan forstöra ryktet for släktingar som bor både i Sverige och utomlands. Hedersproblematiken är på så sätt gränsöverskridande. SOCIAL TJÄNSTENS ANSV AR Socialtjänsten är den myndighet som har ett stoti ansvar vad gäller att utveckla metoder som ger den våldsutsatte och dennes barn skydd och stöd. Det ligger även inom socialtjänstens ansvarsområde att utforma detta sociala arbete så att det inkluderar våldsutövarna och deras ansvarstagande för sitt vålds beteende. Hela socialtjänsten har ett ansvar för att uppmärksamma att en person som söker hjälp av något slag kan vara utsatt for ett brott. 7

Socialtjänstlagen (2001:453, SoL) 2 kap l SoL - Varje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område, och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän. Bestämmelser om ansvarsfördelningen mellan kommuner i fråga om stöd och hjälp enligt denna lag finns i 2 a kap. I fråga om den som omfattas av lagen (1994: 137) om mottagande av asylsökande m.fl. finns särskilda bestämmelser om bistånd i den lagen. 4 kap l SoL - Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden får sin försörjning (fårsörjningsstöd) och får sin livsföring i övrigt. Vid prövningen av behovet av bistånd för livsfåringen i övrigt får hänsyn inte tas till den enskildes ekonomiska fårhållanden om rätten att ta ut avgifter får biståndet regleras i 8 kap. Den enskilde ska genom biståndet tillfårsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. 5 kap 11 SoL - Till socialnämndens uppgifter hör att verka får att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Socialnämnden ska särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta får våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp får att fårändra sin situation. Socialnämnden ansvarar får att ett bam, som utsatts får brott, och dennes närstående får det stöd och den hjälp som de behöver. Socialnämnden ska också särskilt beakta att ett bam som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående är offer för brott och ansvara för att bamet får det stöd och den hjälp som bamet behöver 11 kap l SoL- Socialnämnden ska utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan, anmälan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. Vad som har kommit fram vid utredning och som har betydelse för ett ärendes avgörande ska tillvaratas på ett betryggande sätt. När socialnämnden får kännedom om att ett bam kan ha bevittnat våld ska nämnden inom två veckor göra en förhandsbedömning av om en utredning ska inledas. Att en fårälder inte vill att bamets behov av insatser utreds med anledning av att bamet bevittnat våld är inte skäl nog att inte inleda utredning. Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400, OSL) Om inte annat följer av lo kap 19-22 OSL får en uppgift som angår misstanke om ett begånget brott och som är sekretessbelagd enligt 24 kap 8 OSL, 25 kap l, 2 andra stycket OSL eller 3-8 OSL, 26 kap 1-6 OSL, 29 kap l eller 2 OSL, 31 kap l första stycket OSL, 2 eller 12 OSL, 33 kap 2 OSL, 36 kap 3 OSL eller 40 kap 2 eller 5 OSL lämnas till en åklagarmyndighet, polismyndighet eller någon annan myndighet som har till uppgift att ingripa mot brottet endast om misstanken angår: -brott får vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år, - försök till brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år, eller - försök till brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år, om gämingen innefattat försök till överföring av sådan allmänfarlig sjukdom som avses i l kap. 3 smittskyddslagen (2004: 168). 8

I ärenden som rör våld i nära relationer- våldsutsatta, våldsutövare och barn och unga som lever med våld - är det inte ovanligt att flera olika aktörer och myndigheter är inblandade. Hälso- och sjukvården ombesötjer eventuella skador, utfårdar rättsintyg och kan bistå med psykosocialt stöd för våldsutsatta och deras barn. Frivilligorganisationer som kvinno- och brottsoffetjour kan bistå med stöd och skydd och rättsväsendets kedja med polis, åklagare och domstol ansvarar för att värna om den enskildes rättstrygghet och rättssäkerhet och att döma till påföljd då brott kan styrkas. Det yttersta ansvaret får att människor får det stöd och den hjälp som de behöver vilar på den kommun där personen vistas. De olika myndigheternas respektive ansvarsområden är avgränsade men bildar tillsammans en helhet. En person utsatt får våld i nära relation har ett behov av att samtliga delar fungerar väl ihop. Socialnämnden har i sitt arbete med målgruppen ett stort ansvar för att samordna och hålla ihop dessa olika delar så att det blir begripligt får den utsatte och för att den hjälpsökande snabbt får hjälp att komma till rätt instans. Grunden för socialtjänstens arbete regleras i portalparagrafen l kap l SoL: Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas: ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar får sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt får människornas självbestämmanderätt och integritet. SAMVERKAN Hässleholms kommun har tagit fram en schematisk bild över de kontakter en våldsutsatt kvinna med barn kan behöva ha de första 6 månaderna från ett uppbrott. Socialnämnden har valt att använda sig av denna för att tydliggöra vikten av samarbete/samverkan när det kommer till arbetet med våldsutsatta kvinnor/personer. Ensam är INTE stark! Flödesschema får samverkan Inom förvaltningen finns olika avdelningar och enheter finns upparbetade kanaler får samarbete/samverkan med olika aktörer. De ser olika ut och har olika syften men utsatthet finns med på agendan i någon fmm. Kvinnojourer Samverkan sker med Kvinnojouren Blenda i Växjö genom ett avtal, samt genom medverkan i ett nätverk. Alvesta ingår tillsammans med Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö. Det fungerar som ett informationsutbyte där tankar och ideer kring vad som behöver utvecklas och fårbättras utbyts. Gemensamma utbildningar hålls och Blenda redogör för sin verksamhet och visar på hur kommunerna kan stötta dem i deras arbete. Länsstyrelsen Kronoberg Aktiv samverkan sker genom Länsstyrelsens Kronobergs regionala kvinnofridsnätverk I det nätverket ingår bland annat Landstinget Kronoberg, Migrationsverket, polisen, kvinnojourer, ideella organisationer samt kommunerna i länet. Vid dessa träffar så gås infmmation från Länsstyrelsen och Socialstyrelsen igenom. Diskussioner fårs kring hur kommunerna arbetar i länet och vid varje träfftas ett specifikt ämne upp för diskussion. 9

Familjefrid Kronoberg Familjefrid Kronoberg ägs gemensamt av länets kommuner. Den geografiska placeringen är Växjö och rent organisatoriskt finns Familjefrid Kronoberg som en del av förvaltningen Arbete och Välfård i Växjö kommun. Familjefrid Kronoberg erbjuder kostnadsfri rådgivning, stöd, hjälp, krishantering samt behandling. Det sker antingen individuellt eller i grupp. Förvaltningen lämnar information om Familjefrid Kronobergs verksamhet till våldsutsatta och våldsutövare. I nätverket för Familjefrid Kronoberg ingår utsedda kontaktpersoner från länets tillsammans med dem som arbetar på Familjefrid. Nätverket träffas cirka två gånger per termin och kontaktpersonerna är en naturlig länk ut till kommunerna. Vid nätverksträffarna diskuteras aktuell situation i kommunerna samt på Familjefrid. Familjefrid har även haft utbildning om våld vid nätverksträffarna HANDLÄGGNING Handläggningen skall följa den lagstiftning som följer med ansvarsområdet, de rutiner och metoder som finns på respektive avdelning samt delegationsordningen får socialtjänsten. Samtliga anställda inom socialförvaltningen ska vara insatta i våldets problematik. Handlingsplanen ska finnas på kommunens intranät. Inom Barn och familj (BoP) finns socialsekreterare som arbetar med barn och ska säkerställa att barns situation är tryggat. Inkommer uppgifter om att barn har blivit utsatt eller har bevittnat våld ska socialtjänsten inleda en utredning enligt 11 kap l SoL (socialtjänstlagen). I vuxengruppen arbetar socialsekreterare med ekonomiskt bistånd och missbruk. De utreder alla nya vuxenärenden som rör våld i nära relationer. I pågående ärenden där våld i nära relationer kommer fram handlägger ordinarie handläggare ärendet. Klienter med missbruksproblematik är en utsatt grupp när det kommer till våld i nära relationer där de själva anser att våldet är något man får räkna med. Fråga om våld ska vara en utgångspunkt att i samtliga utredningar, i vuxen- och barnutredningar, fundera över om det förekommer hot eller våld. Ärenden som rör våld ska vara högprioriterade och frågan om våld eller hot förekommer skall ställas får att vi skall kunna veta. Dokumentation är alltid viktigt och får inte glömmas bort. Det ska vara få handläggare i ärendet. Viktigt att tänka på är att registrera ärendet som ett våldsärende. Vid samtal med andra myndigheter eller närstående kan det vara bra att motringa. Akten ska sekretessmarkeras, både i datorn och pappersarkivet Det är viktigt att samtala med den utsatta, eller den du misstänker är utsatt, enskilt. Ett undantag är om auktoriserad tolk, dövtolk, stödperson etc. behövs. Om både den utsatte och den misstänkte våldsutövaren finns aktuella inom socialtjänsten ska de få varsin handläggare/kontaktpersoner får att motverka en intressekonflikt. En bedömningsfråga är om den våldsutsatta och dennes barn ska ha varsin handläggare. Förvaltningen utför individuella bedömningar vid varje ärende för att säkerställa att de sociala tjänsterna som föreslås passar den enskildes behov. Inför en eventuell placering ser handläggare till att erbjudet boende samt behandlingsmetoder matchar den enskildes behov. 10

I den akuta situationen avseende en våldsutsatt som behöver stöd görs inte någon sedvanlig utredning av den ekonomiska situationen. Vid en akut situation kan hjälp behövas för viss nyanskaffning av t.ex. kläder och möbler. Ekonomiskt bistånd kan betalas ut omgående till den utsatta och eventuella barn för kostnader i akuta fall. Se riktlinjer för ekonomiskt bistånd. Handläggning -Vuxen Riskbedömning skall göras. Hur stor är risken för att skadas allvarligt eller dödas om inte situationen förändras? Finns det risk för självskadebeteende, självmord? Vid behov kontakta sjukvården- psykiatrin etc. säkerhetsplanering för den som utsatts och eventuella barn. Ett samarbete med polisen kan vara nödvändigt då de har bedömningsinstrument och mycket kunskap om våldsutövare. Vad kommer du göra nästa gång detta händer? Vilka alternativ finns? Behövs planering för att lämna hemmet snabbt? Vad skall du ta med dig? Hur ser det personliga nätverket ut? Finns det någon du litar på och kan få stöd av? Hur ser möjligheterna ut konkret? Handläggning - Barn Om barnet misstänks vara utsatt får brott skall socialnämnden alltid ta ställning till om en polisanmälan ska göras. ställningstagandet och ev. anmälan skall finnas dokumenterat. För barn under 18 år görs bedömning av behov av eget skydd. Boendefrågan Klargör behov av förändring. Hur är situationen konkret idag? På kort och lång sikt? Planer på separation? Säkerhet får den vuxne? Säkerhet får barn? Nätverk? Vilka alternativ finns; kvinnojourens skyddade boende, kommunens jourlägenhet, HVB-hem, vandrarhem, hotell. Flytta? Stöd vid nödvändiga kontakter. Informera klienten om att det är nödvändigt att kontakta polisens vakthavande befål om de gemensamma barnen byter adress, och att då förklara situationen. Annars kan den andre vårdnadshavaren göra en anmälan om egenmäktigt förfarande med barn. Socialtjänsten är skyldig att lösa boendet för att garantera en ttygg miljö för den våldsutsatta med ev. barn. Praktiska frågor vid förändrad situation. Finns det fårutsättningar att få tillgång till sina ägodelar? Hur kan det lösas? Personal ska inte utsätta sig får eventuell fara genom att besöka hemmet. Det kan också finnas risk får att besöket senare kan betraktas som intrång i hemmet och försvåra situationen. Finns det djur i familjen? Vem tar hand om dem? 11

Specifika behov situationer där funktionsnedsättning, missbruk, invandrarbakgrund, hedersrelaterat våld etc. förekommer kan behöva särskild uppmärksamhet. Utgångspunkten är att behandla alla som våldsutsatta och inte fokusera på annan problematik eller olika förutsättningar. Det kan vara känsligt med en tolk från samma 011, aldrig anhörig. Behövs extra förklaring om hur socialtjänsten fungerar och vad som kommer ske härnäst? Hur genomfårs en säkerhetsbedömning? Vad händer om klienten bryter mot familjens regler? Hur bedömer den enskilde risken? Finns det andra i familjen/släkten som är utsatta får våld? Våldsutövaren V ål d kan aldrig försvaras. Det är dock viktigt att undersöka på vilket sätt denne kan behöva stöd och hjälp som ett led i att bryta sitt destruktiva beteende. Det är centralt att klargöra får våldsutövaren hur beteendet påverkar andra och hur samhället, lagstiftningen ser på det, t.ex. trakasserier, hot, kontroll, våld. Om den misstänkte våldsutövaren finns inskriven inom socialtjänsten ska denne ha en annan handläggare än den/de utsatta. Avstyr diskussion om partnerns agerande och fokusera på utövarens agerande. Där det finns barn med i situationen måste riskerna för barnet klargöras får utövaren. Vilka behöver kontaktas? Polis? Sjukvård? Migrationsverket? Förskola? Skola? Arbete? sjukvården Skador kan behövas ses om samt bli fotograferade. Motivera med att det kan vara bra att ha dokumentation vid ett senare tillfälle om klienten då bestämmer sig för att anmäla. Polisen Motivera den våldsutsatta att göra en polisanmälan och berätta om förfarandet. Försök att motivera, men respektera klientens beslut. Erbjud att följa med till polisstationen. Polisen har en stor kunskap i frågor kring våld i nära relationer och kan hjälpa till med mycket kring säkerhet mm. OBS att polisen kan i vissa ärenden ha åsikter om val av boende med tanke på skyddsaspekten. Detta behöver vi uppmärksamma. Planering på längre sikt När det mest akuta och praktiska är ordnat ska personens situation och behov av mer långsiktigt stöd bedömas med grund i det som framkommer i utredningen. Följ de normala rutiner vi använder. Specifikt att tänka på i dessa ärenden kan vara; Barns situation skall speciellt beaktas. Andra människor med speciell utsatthet skall också speciellt beaktas. Kontaktlista med tillgängliga stödresurser i kommunen och externt. Se bilaga l. Det kan också finnas stöd att hämta ifrån fackliga organisationer om personen 12

är ansluten till någon. Fack som Kommunal, SKTF och Unionen erbjuder l O kostnadsfria samtal med terapeut vid kris. Samarbetssamtal är inte att rekommendera då det förekommit våld i en relation. SKYDD På www.skatteverket.se finns bra information om vilka olika nivåer av skyddade personuppgifter som finns- sekretessmarkering, kvarskrivning och fingerade personuppgifter. Polisen kan hjälpa till när det gäller ansökning om kontaktförbud, se http :/ /www.polisen. se/kron o berg/utsatt-for-brott/hi alp-och-stod-fr an-samhallet/om -dubehover-skydd/kontaktforbud/. Ev. ansökan om namnbyte görs på http://www.prv.se/sv/personnamn/bytapersonnamn/ Ansokningsprocessen/Beslut-om-namnbyte/. Hantering av skyddade personuppgifter Förmedling av post till klienter som har skyddade personuppgifter från skatteverketskatteverket förmedlar vid behov post till personer med markering för särskild sekretessprövning (sekretessmarkering). Gör så här om du vill få post förmedlad: Lägg det som ska vidarebefordras i ett kuvert som förses med uppgift om personnummer och namn (efternamn, förnamn). Om inte detta är känt, lämna så fullständiga uppgifter som möjligt om personen. Förslut kuvertet. Kuvertet ska vara försett med uppgift om avsändare så att skatteverket kan återsända kuvertet om adressaten inte kan nås. Lägg detta i ett ytterkuvert som sänds till närmaste förmedlingskontor inom skatteverket. Flera försändelser kan givetvis läggas i samma ytterkuvert. Ni behöver inte bifoga tomma kuvert eller frimärken. skatteverket förmedlar i egna tjänstekuvert. Närmaste förmedlings-kontor ligger i Södra Regionen (Skåne, Blekinge, Kalmar och Kronobergs län) i Malmö och försändelsen adresseras till: Förmedlingsuppdrag skatteverket 205 52 MALMÖ Telefon till sekretessgruppen i Malmö 010-574 74 10. När en person har fått skyddade personuppgifter av skatteverket syns det i ärendehanteringen som " Personuppgifter i ärendet är föremål för särskild sekretessprövning" och följer med överallt i ärendehanteringen och ligger även med i avslutade ärenden. Personer som är i behov av extra skydd i verksamhetssystemet kan sekretessbeläggas efter beslut från enhetschef. 13

Risken för att sekretessmarkerade personuppgifter lämnas ut, av misstag eller medvetet, ökar med antalet handläggare som kan ta del av uppgifterna. Detta gäller vid såväl direktåtkomst på bildskärm som uttag av uppgifter på papper. För att förhindra att alltfor många får tillgång till uppgifter om personer där det föreligger en stor hotbild, personer har skyddade personuppgifter och/eller är känd inom verksamheten kan uppgifter sekretessbeläggas i verksamhetssystemet och därmed begränsas antalet personer som har tillgång till uppgifterna. (Se delegeringsfätteckning och rutin i ledningssystemet) Att beakta vid en anmälningssituation En konsultation med socialtjänsten kan ske utan att utredning inleds, om den utsatta flickans eller pojkens identitet inte avslöjas. Om uppgiftslämnaren är osäker och otrygg kan en sådan initial anonym konsultation underlätta en bedömning av situationen och klargöra om en anmälan ska göras. Anmälan/ansökan Vid anmälan finns en skyldighet att inleda utredning om det kan antas att behov föreligger enligt Socialtjänstlagen (SoL) eller Lagen om vård av unga (LVU). Innan beslut tas om att inleda utredning finns utrymme att genomföra en forhandsbedömning. Förhandsbedömningen måste dock vara tidsmässigt avgränsad och får inte likställas med en utredning. Kontakter får under denna tid ej tas med andra än anmälaren och den anmälan gäller. En viktig del i förhandsbedömningen är att undersöka behovet av skydd. Därfor är det också av stor vikt att undersöka om flickan eller pojken är utsatt för hedersrelaterat fortryck Om det handlar om hedersrelaterat fottryck påverkar detta skyddsbilden och hur man som socialsekreterare bör agera i ärendet. Tänk här på att ge flickan/pojken möjlighet att själv berätta om sin situation, om vad eller vilka hon/han upplever som ett hot och om vilka lösningar hon/han själv kan hitta. Lyssna och fråga! Hjälp henne/honom att reflektera kring hur livet ser ut idag och vad det är som är begränsande. Vad får hon/han inte göra som hon/han skulle vilja kunna göra? Vad måste hon/han göra som hon/han inte vill göra? skyddsbehovet För att bättre kunna värdera risker och möjligheter i olika alternativ är det till hjälp att göra en analys och bedömning av flickans/pojkens kontaktnät. Analysen är också en viktig hjälp for flickan/pojken att själv på ett realistiskt sätt bedöma konsekvenserna av olika alternativ. Följande frågor kan vara en hjälp i bedömningen: Vem slår och hotar? V e m är det som styr och bestämmer om sanktioner i släkten? Är det fatfar - eller har ansvaret fallit på pappa eller en bror? Finns denna person i Sverige? Vilka är de hotande personerna som föttrycker flickan/pojken? rättigheter? Är någon av dessa tidigare straffad? Vilken nära släkt har hon/han i eller utanfor Sverige? 14

Har någon syster/bror eller annan nära släkting, till exempel en kusin, tidigare gifts bott mot sin vilja eller misshandlats eller mördats på grund av hedersbrott? Finns det kanske någon ung kvinna eller man i släkten som tidigare lyckats med att gå sin egen väg? Har hennes/hans val i så fall accepterats av släkten? Var befinner hon/han sig geografiskt- i Sverige eller i utlandet? Vilka närstående är neutrala eller positiva till flickans/pojkens krav på för ändring och kan vara ett stöd i hennes/hans frigörelse? saknas helt stöd från familjen? Finns det några sociala kontakter och vuxna stödpersoner utanför familjen, till exempel inom skolan? Vilka kamrater kan hon/han lita på ställer upp? Har hon/han en flickvän/pojkvän? Är hon/han ett stöd eller en belastning i frigörelsen? Vilka andra vuxna i eller utanför den egna etniska gruppen litar hon/han på som kan bli ett framtida stöd? 15

Uppvidinge 2014-10-27 Reviderad riktlinje för handläggning och uppföljning av familjehemsvården Sammanfattning Fyra år har gått sedan den första riktlinjen kring familjehemsvården antogs. Organisatoriska ändringar samt lagändringar har sedan dess skett varför stort behov finns av reviderade riktlinjer. De socialsekreterare som arbetar i familjehemsgruppen samt gruppledare har deltagit i arbetet. Det är av vikt med en uppdaterad riktlinje då vi är många nya som arbetar med de placerade barnen. Utöver riktlinjen har även checklista vid placering tagits fram, den ligger som en bilaga till riktlinjen. Allt för att säkerställa och underlätta vårat arbete. Beslutsunderlag Förslag till riktlinje handläggning och uppföljning av familjehemsvården Förslag till beslut 1. Socialnämnden antar reviderad riktlinje för handläggning och uppföljning av familjehemsvården 2. Bilagor till familjehemsriktlinjen revideras vid behov av förvaltningen. Mira Weilander Gruppledare Barn o Familj www.uppvidinge.se m.uppvidinge.se

Ulo'F'I/IDII\!Ci i':omii'iun SOCI/\LNAM f~ IJ[f~ Uppvidinge Riktlinje för individoch familjeomsorgens familjehemsvård Framtagen av: Diarienummer Grup ledare barn och famil' 42/11 Godkänd och fastställd av: Version: Socialnämnden 2 Implementeras av: Fastställd: Gru ledare barn och famil' 2014-xx-xx Sida l (23) Ersätter: 2011-03-10 Gäller from: 2014-12-01 INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGENS RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING OCH UPPFÖLJNING AV FAMILJEHEMSV ÅRD RIKTLINJER FOR ERSATTNING TILL FAMILJEHEM